Att möta det mångkulturella. Västervik, april 2017

Transkript

1 Att möta det mångkulturella Västervik, april 2017

2 Sverige landet annorlunda? Ja, om man skall ta World Values Survey på allvar, så är det så (

3

4 Och i detta annorlundaland har vi ständiga möten med det vi tycker är annorlunda

5 Några definitioner och siffror Utrikes född: Person som är folkbokförd i Sverige men som är född i något annat land (ca 16.8% av befolkningen)* Person med utländsk bakgrund: Person som är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar (ca 21 % av befolkningen)* Person med svensk bakgrund: Person som är född i Sverige med en eller två inrikes födda föräldrar. Invandrare: Person som anländer till Sverige med avsikten att stanna här i mer än 12 månader, har uppehållstillstånd och bokför sig i landet. (*SCB 2014)

6 Kultur? Kultur eller civilisation [ ] är den komplexa helhet som innehåller erfarenheter, tro, moralbegrepp, rättsföreställningar, seder och alla övriga färdigheter och vanor en människa har förvärvat som samhällsmedlem (Taylor 1994).

7 Mångkultur? Kan möjligen definieras som kollektiva sammanhang som baseras på kön, klass, etnicitet, grupptillhörighet, hudfärg, subkulturtillhörighet, bostadsområdestillhörighet, musiksmak, sexuell läggning, politisk tillhörighet etc. Väljer man en sådan definition av mångkultur blir etniciteten i sig inte viktigare än exempelvis klass eller kön. Eller..?

8 Om något i så fall är centralt i vad vi i brist på något bättre kan kalla det mångkulturella så är det kanske följande: Synen på individens ställning och plats i sitt familjesammanhang och i en samhällelig kontext: Holism och Individualism

9 Kollektivism Den svarta ramen anger integritetsgränsen

10 Holism/kollektivism Den kollektivistiska eller holistiska familjemodellen är huvudsakligen vertikalt och hierarkiskt uppbyggt, med männen placerade högst upp. De enskilde medlemmarna har betydelse genom att fylla en funktion i familjehelheten. Därför är en familjemedlem som inte har kontakt med andra medlemmar oviktig, därför att helheten är viktigare än individen. Det är familjens framgångar och intressen som är målet och som räknas. Helhetens intressen är överordnade den enskildes; därför går uppfostran ut på att ge varje individ en familjeidentitet och uppmuntra de prestationer som är till gagn för familjen. Pojkar prioriteras framför flickor och får höra att de är bättre än och har högre värde och status än flickor. Barn inom en familj ska lära sig att lyda, respektera, anpassa sig och vara så lika de vuxna förebilderna som möjligt.

11 (Bilden hämtat från För stora grupper är familj = släkt. Släkt kan ses som ett invecklad system av inter-personella relationer inom en avgränsat kontext

12 Den svarta ramen anger integritetsgränsen

13 Individualism/dualism Den västerländska eller dualistiska familjemodellen är i huvudsak uppbyggd horisontellt och består av ett antal självständiga och inbördes mindre starkt sammanknutna individer. Den sociala kontrollen varierar mycket, men individen har stor frihet att göra som hon själv önskar. Den officiella strävan är att uppmuntra och skapa jämlikhet mellan män och kvinnor, även om det i praktiken finns stora ojämlikheter. Uppfostran går ut på att uppmuntra individuella prestationer och redan i småbarnsåldern ge varje individ en egen identitet. Grundidén är att relationerna inom familjen ska bygga på dialog, samförstånd och ömsesidigt respekt med frivillighet i familjerelationerna. Individerna uppmuntras att ta sociala kontakter utanför familjesfären.

14

15 Skillnader mellan de två modellerna Livsområde: Uppfostran: Individualism: Likhet. Frihet. Självrealisering. Frivillighet i familjerelationerna. Kollektivism: Ömsesidigt beroende. Ansvar gentemot kollektivet (familjen) Lydighet Individuppfattelse: Individen har ett värde i sig; individ = status. Rättigheter och plikter efter rang och roll. Normbildning och möjliga sanktioner: Upplösning av ritualer. Förnuft. Psykologisk förståelse och oklara psykologiska sanktioner Konkreta och kollektiva, omfattar de flesta kända situationer. Moralisk förståelse. Familjebildning: Auktoriteter: Romantisk kärlek Abstrakta. Vikten ligger på inre auktoritet Hierarkisk. Val av partner på grundlag av familj, ekonomi och rang. Konkreta. Extern auktoritet Moralens mål: Rättvisa Äresmoral. Skuld. Skam

16 Individualism och samhällssyn Staten och den offentliga sektorn uppfattas i huvudsak som goda. Den enskilde har i princip stor tilltro till den offentliga sektorns verksamhet. Oavsedd hur olika myndigheter sköter sig i verkligheten finns en stor tilltro kvar för till exempel polis, socialtjänst, rättsväsendet. Staten och den offentliga sektorn har folklig förankring, legitimitet och auktoritet. Den enskilde känner sig som en del av staten. Lagar bör följaktligen följas; lagarna är till för att upprätthålla samhällssystemet och ge grundförutsättningar för hur det sociala umgänget skall regleras.

17 Holism och samhällssyn Staten är auktoritär och därför blir staten och den offentliga sektorn uppfattat som främmande och skrämmande. Det gäller främst polisen och armén med vilka många har smärtsamma upplevelser. Den enskilde tar avstånd från/är rädda för staten/den offentliga sektorn och deras verksamheter. Staten och den offentliga sektorn saknar stöd. På grund av denna misstro vänder man sig inte i någon större utsträckning till samhälleliga instanser. Man söker lösningar på vissa frågor inom familjen, släkten ellerklanen I Sverige är socialtjänstens (och därigenom socialarbetaren) verksamhet statens förlängda arm och sysslar med saker som enbart är familjens/klanens/släktens angelägenheter. Lagar som inte gagnar familjens intressen behöver inte följas, kanske speciellt familjerättslagar.

18 Uppsummera? I ett kollektivistiskt samhälle befinner sig de flesta oftast inom ett familjesammanhang där man i stor utsträckning umgås med andra människor inom familjesammanhanget. I ett individualistiskt samhälle befinner sig de flesta ute i ett samhällssammanhang där man i stor utsträckning umgås med andra människor utanför familjesammanhanget.

19 Kritiska invändningar mot det individualistiska samhället? Individen har ingen trygghet förutom staten som inte går att lita på familjen ger trygghet och stadga i tillvaron på ett bättre sätt än staten och det offentliga samhället. Familjen är den viktigaste grundstenen i samhället; samhällsstrukturen motarbetar den trygga familjesammanhållningen. Staten och den offentliga sektorn dikterar villkoren för den enskilde som inte fritt får bestämma hur man själv vill leva sitt eget liv.

20 Vidare: Samhället skall inte bestämma hur jag skall uppfostra barnen; det är en rättighet och en skyldighet för föräldrarna och familjen Den informella sociala kontrollen (familjen, byn) och det civila samhället ger större trygghet för både den enskilde och familjen. Det individualistiska samhällssystemet är en producent av förtryckande och diskriminerande strukturer som i första hand drabbar minoriteterna. Den sekulariserade staten tar inte nog hänsyn till kulturella och etniska minoriteters rätt att utöva sedvänjor eller religiösa övertygelser och har därigenom en förtryckande funktion.

21 Bemötande? Kunna vara i stånd till att förstå vikten av kulturella faktorer utan att lägga skulden för allt som går galet på annorlunda kulturell bakgrund, etnicitet eller religion Ha en medvetenhet om att vardagslivet kan organiseras på andra sätt än de vi själva föredrar att organisera det Ha en medvetenhet om att kulturer inte är statiska och att en given kultur sällan är homogen annat än på ytan; det går inte att lära en kultur

22 Bemötande, stort och litet i det dagliga arbetet: Vänlighet, artighet och en dos kallprat Ha lite tålamod och inte genast och effektivt närma sig samtalets syfte Kunna vara medveten om att ord kan tolkas olika bidrag kan exempelvis förväxlas med lön Vara tydlig med faktauppgifter Ha geografiska baskunskaper!

23 Stereotypier i bemötandet Att likna brukaren vid ett barn Övertydlig när jag inte behöver vara det och summarisk där jag borde förklarat det hela på ett bättre sätt (jfr. Billy Ehn) Att betrakta brukaren som ett vårdobjekt. (I mötet ser man inte människorna, bara problemen) Att behandla brukaren som en potentiell bedragare - Är de inte väldigt kriminella i.? Att exotisera brukaren - Vilken fantastisk människa med tanke på vad hen gått igenom

24 Ett kärnvärde i socialt arbete? Socialt arbete skall rikta sig till var och en utifrån den enskildes specifika förutsättningar, oberoende av kön, klass, etnicitet eller trostillhörighet.

25 Diskussionsfrågor: Är etnicitet viktigare att ta hänsyn till än andra gruppmarkörer? Är det rädslan för att bete sig rasistiskt som gör att det blir svårare att förhålla sig till etnicitet och kultur än till andra gruppmarkörer? I vilken utsträckning bör man ta hänsyn till kultur, familjesyn eller etnicitet? Behövs någon särskild kunskap? Vilka stereotypa uppfattningar har socionomer med svensk bakgrund om brukare med icke-svensk bakgrund? Vilka stereotypa uppfattningar har socionomer med ickesvensk bakgrund om brukare med svensk bakgrund?

26 Litteraturtips: Ahmadi, N & Lönnback E.B (2005) Tvärkulturellt socialt arbete av socialarbetare för socialarbetare. FoU-rapport 2005:5. Stockholm Stad Johansson, H & Bäck-Wiklund, M (2012) Att fostra familjen en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst Stockholm. Liber Nyberg, E. (1993) Barnfamiljers migration. Familjers relationer i en förändrad livssituation. Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet Eastmond, M & Åkesson, L (red.)(2009) Globala familjer. Transnationell migration och släktskap. Stockholm. Gidlunds