PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Transkript

1 Introduktion till religion och islam Föreläsning med Religionsvetarna 29 september 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Bakgrund Robert problematiserar kring typiska uppfattningar om vad religion är och kan vara. I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna behandlas religion i artikel 18. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Artikeln utgår från ett västerländskt perspektiv, där man fokuserar på individen, individens frihet att byta religion, vilket också leder till synen att religion är en privatsak. I många länder utanför Europa har religionen större giltighet utanför den privata sfären och påverkar samhället i stort. Människor har ingen möjlighet att själv välja religion, då den är kopplad till familj och klan. I många delar av världen är det vanligt med olika lagstiftning beroende på religionstillhörighet. Introduktion till Islam Muhammed föds 570 och får sina uppenbarelser under en längre period efter 610, de sammanställs senare för att bilda Koranen. Muhammed tvingas fly från Mecka till Medina 622. Under tiden i Mecka hade Muhammed en mer andlig inriktning och i Medina blev han även samhällsorganisatör. När Muhammed dör 632 uppstår en maktkamp om vem som ska efterträda honom. Många menade att Abu Bakr (hans följeslagare) var den självklare efterträdaren medan andra ansåg att det var Ali (en av hans närmaste släktingar). 680 blir den totala splittringen mellan Sunni och Shia. Fem pelare inom Islam. För vissa ses de som ett normbildande system men för andra som plikter. Trosbekännelse Bönen Allmosan Fastan Pilgrimsfärd Shahada Salat Zakat Sawn Hajj 3

4 Islams mångfald Våldsbejakande Hezbollah (Shia) Islamiska Staten (Sunni) HBTQ Liberal Euro Islam Islam Konservativ Islamiska Republiken Iran (Shia) Muslimska Brödra-skapet (Sunni) Fredlig Merparten av världens muslimer Ett exempel på Islams mångfald är frågan om Muhammed får avbildas. Det beror på vem man frågar. I Iran finns en bild på Muhammeds himlafärd, ett shiamuslimskt konstverk, medan det i Saudiarabien (wahabistiskt) är förbjudet. Däremot är det inte tillåtet för icke muslimer att avbilda Muhammed. 4

5 Migrationens villkor i Syrien Mycket av bakgrunden till dagens inbördeskrig i Syrien kan man finna i det historiska sammanhanget. Syriska arabiska republiken blev självständigt Syrien är en multietnisk och multireligiös stat tar Bath-partiet makten under ledning av Hafez al Assad. Han var diktator men skapar en stabil ekonomisk situation i landet. Hafez al Assad tillhör den alawitiska minoriteten och det uppstår en opposition mot honom, främst från det Muslimska brödraskapet, som tillhör den sunnimuslimska majoritetsbefolkningen. Massakern i Hamah 1982 var Hafez al Assads sätt att kväsa oppositionen. Alawiternas ledande positioner är kontroversiella för majoritetsbefolkningen efterträder sonen Bashar al Assad som president. Han har under flera år studerat i Storbritannien, där hans hustru alltid har bott. Han stöttades av Västländerna. Bashar inledde ett reformarbete och tillät en viss opposition. När lättandet på yttrandefrihet medför skarp kritik från de konservativa grupperna tystas åter oppositionen. Det är först under 2011 som den arabiska våren kommer till Syrien. Mot bakgrund av att Bashar al Assad tillhör en minoritetsgrupp är det osannolikt att han självmant kommer att överlämna makten, då risken för förtryck av alawiterna är stor. Även den kristna minoriteten i Syrien stödjer Bashar. Kurderna (sunnimuslimer) som i huvudsak finns i de nordöstra delarna har allierat sig med Bashar mot IS, trots att de har haft det mycket svårt under Bashars regeringstid. När det gäller Syrien geografiskt kontrollerar regimen de stora städerna. Kurderna har utvidgat sitt geografiska område och etablerat en autonom stat under namnet Rojava. IS behärskar fortfarande vissa ökenområden och byar men är på väg att falla. Många externa aktörer har involverat sig i konflikten och oppositionen är inte enad. Iran och Ryssland stödjer Bashad medan USA och Turkiet är negativa till Bashad och USA har bombat regeringsstyrkorna. Saudiarabien har stöttat IS mot Bashad. Israel är relativt nöjda med Bashad, främst utifrån att de vet vad de kan förvänta sig av honom. Syrisk kultur och sociala relationer utifrån etnicitet, religion och kön Syriskt rättsväsende är sekulärt med religiösa inslag, m.a.o. man behandlas olika inför lagen utifrån religion, t ex i familjelagstiftningen. Det finns både civila och religiösa domstolar. Män och kvinnor har lika rättigheter enligt konstitutionen. Rättssystemet visar dock att det skiljer sig åt i bl. a vårdnadsfrågor och arvsrätt. Kvinnor ärver hälften så mycket som männen, eftersom mannen har en livslång underhållsskyldighet. En man kan även låta utfärda ett reseförbud för kvinnan, det är svårare för kvinnor att skilja sig, våldtäkt inom äktenskapet finns inte samt strafflindring vid mord som är hedersrelaterade. 5

6 Det sociala livet i Syrien Familjen är den sociala tryggheten med kärnfamiljen i fokus. Den inkluderar även kusiner, men det är inget klansamhälle. Det är svårt för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden, eftersom de har ett omvårdnadsansvar och äldreomsorg saknas. Det började hända positiva saker för kvinnor och de började arbeta mer för att bidra till familjens försörjning. Flickor kan gifta sig vid 17 års ålder och pojkar vid 18. Oftast är äktenskapen arrangerade, men det är ovanligt med tvångsäktenskap. Vanligtvis gifter man sig inom den religiösa traditionen, men det är vanligt att man umgås över religionsgränserna. Det är inga problem att umgås över könsgränserna, att t ex gå på café eller gå ut och dansa. Det kan bli mer problematiskt att umgås på tu man hand. Det är brottsligt att ha en sexuell förbindelse innan äktenskapet, men lagarna används inte alltid. Skolsystemet Skolsystemet utgörs av en obligatorisk 9-årig grundskola. Under det sista året görs ett nationellt prov, som avgör den kommande inriktningen under gymnasiestudierna, om man kan gå en praktisk eller teoretisk inriktning. Sista året i gymnasiet görs ett nytt prov, som bestämmer om du kan läsa naturvetenskap eller humaniora på universitet. Pedagogiken skiljer sig mycket från den i Sverige. I Syrien ses barnen som okunniga och passiva samt att de ska fyllas med baskunskaper och disciplin. Hur ser situationen ut för syrier idag i Sverige Syrier är för närvarande den största migrantgruppen. Tidigare gavs alla syrier permanent uppehållstillstånd, men det har ändrats till tillfälliga. Bland de stora migrantgrupperna som kommer till Sverige just nu är syrier de högst utbildade. Migrationens villkor i Afghanistan När Sovjet drog sig ur Afghanistan blev det inbördeskrig Mullah Omar och talibanerna tog regimen i Kabul. De lyckades inte kontrollera de norra delarna av Afghanistan. När al Quaida 2001 kört in i Twin Towers i New York invaderades Afghanistan av USA, eftersom talibanerna vägrade utlämna al Quaida. Talibanerna föll snabbt. Det är möjligt att någon grupp, som var emot Sovjet och stöttades av USA, att de senare blev talibaner, men det är inte bekräftat. USA lämnade Afghanistan 2014, det var svårt att bygga upp en fungerande stat beroende på all korruption. I Afghanistan finns flera olika etniska grupper. Majoritetsgrupperna är pashtuner (40 %) och tadzjiker (30 %). Båda grupperna är sunnimuslimer. Pashtunerna är den priviligierade gruppen. En av de mest utsatta grupperna i Afghanistan är hazarerna, som är i botten av hierarkin. De är shiamuslimer och har varit utsatta för förföljelse och hade det extra svårt under talibantiden. Många hazarer har flytt till Iran, då de båda är shiamuslimer och Iran hade en liberal flyktingpolitik tills Flyktingarna betraktas numera som illegala och man räknar att det bor 1 2 miljoner afghaner i Iran. 6

7 Utbildning i Afghanistan 2001 var det cirka en miljon barn, som gick i skolan och 2016 hade antalet elever ökat till sju till åtta miljoner. Under samma tid har antalet universitet ökat från 12 stycken till 124. Arbetsmarknad Jordbruket är den dominerande sektorn i Afghanistan och sysselsätter cirka 44 %. Knappt hälften av afghanska män i arbetsför ålder har sysselsättning. 7

8 Säkerhetssituationen i Afghanistan De mest utsatta grupperna är hazarer, barn, kvinnor, HBTQ-personer, västtänkande, konvertiter, statstjänstemän och journalister. Familjemönster och klansystem I ett klansamhälle är rättigheter och skyldigheter kopplade till familj/släkt. Det finns en solidaritet inom klanen att man ska hjälpa varandra. De grundläggande värdena är solidaritet och lojalitet till kollektivet. Makten är decentraliserad kollektivistisk. Statusen erhålls utifrån grupptillhörighet och heder. Hedern kopplas till kvinnans renlighet och mannen ska vara beskyddaren. I det liberala samhället är rättigheter och skyldigheter kopplade till individen. De grundläggande värdena är autonomi och makten är centraliserad individualistisk. Status erhålls utifrån individ, meriter, ställningstagande, karaktärsdrag etc. I en klan ingår flera storfamiljer och deras släktingar. Man har en gemensam stamfader, som är det sammanbindande kittet. Klan Storfamilj 8

9 Äktenskap I Afghanistan handlar äktenskapet om resurser och att bilda allianser, som är bra för klanen. Det förekommande är därför tvångsäktenskap eller arrangerade äktenskap. Det är ovanligt med äktenskap utifrån kärlek, parterna blir då oftast tvungna att fly. Laglig ålder för äktenskap är 16 år för flickor och 18 år för pojkar. Skilsmässa förekommer, men det är något man ser ner på. Det är lättare för män att skiljas. När det gäller kvinnornas situation i Afghanistan, så är det skillnad mellan stad och landsbygd. Det är kraftfullare hedersnormer på landsbygden och mer frihet i städerna. Hederskulturen bland pashtuner i Afghanistan relaterar till den sociala sedvanerätten, pashutunwali. Dessa normer finns i de flesta grupper i Afghanistan. Den bygger på fyra pelare: Badal (hämnd) Melmastia (gästvänlighet) Narrawatia (att ge skydd) Namus (beskydd av kvinnan). Heder och kontroll Den svenska kontexten Utifrån den undersökning som gjorts på 25 personer, som återvänt till Afghanistan visade det sig att två stycken hade påbörjat någon form av utbildning och fem hade ett stabilt arbete. De största hindren för fortsatt utbildning var dels behovet av att arbeta för att försörja sig och dels utbildningskostnaderna. Det som utgjorde hinder för arbete var brister i utbildning, brist i språkkunskaper, låg status som återvändare, svagt nätverk samt diskriminering. En stor del av dem som utvisas till Afghanistan flyr eller migrerar på nytt. Anledningen kan vara att de faktorer, som låg bakom den ursprungliga flykten är oförändrade, skulder, familjen finns på annan plats samt, att de behöver tjäna pengar samt att det var en skam att migrera. De som det har gått bra för efter återvändandet är de med goda relationer och nätverk, att de har materiella resurser, språkkunskaper eller att de har fått hjälp från olika organisationer. När det gäller afghaner i Sverige har forskning visat att de generellt sett har en sämre fysisk och psykisk hälsa än vad svenskfödda har. Många lider av psykisk ohälsa kopplad till en traumatisk flykt, ovissheten i Sverige men kan även vara missbruksrelaterad. 9