Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne
|
|
- Linda Nyström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne Förskolor i Lomma kommun 10/
2 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum. Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder. Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra. Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band. Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4-8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem: sedvanerätten. Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan. De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida. Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag, etc. Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder
3 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad utmärker heder med ursprung i klansamhällen? 1. Kollektivt 2. Vidmakthåller klanstrukturen 3. Könskodat, kvinnor drabbas hårdare än män. Vanligt dock att både kvinnor och män upprätthåller strukturen. 4. Något man äger och kan bli av med 5. Beroende av yttre aspekter, hur saker och ting uppfattas 6. Kan legitimeras på flera olika sätt: kulturellt, religiöst, etc. 7. Kan förstärkas i exilen
4 Referenser Wiener, Mark S Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika. Brinkemo, Per Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Wikan, Unni. (2010). En fråga om heder. ([Ny utg.]). Stockholm: Ordfront. Wikan, Unni. (2009). Om heder. Göteborg: Daidalos.
5 Kulturmöten i vardagen - Uppfostran Kollektivistisk och individualistisk identitetsutveckling 1. Individualistisk: fokus på utvecklandet av ett självständigt jag. Målsättningen är att barnet ska utveckla psyke och praktiska färdigheter för att leva separat från familjen. 2. Kollektivistisk: barnet uppmuntras att bli en del av det kollektiva familjesystemet. Ofta flyttar barnen hemifrån när de gifter sig, men i många fall innebär även giftermål att barnet bor hos eller nära familjen (i synnerhet ifråga om män). Den förhandlande kontra auktoritära familjen 1. Förhandlande: I Sverige betonas vikten av konsensus, att vara överens. Detta återspeglas exempelvis på arbetsmarknaden: chefer betonar ofta vikten av demokrati och att vara överens om olika beslut inom en personalgrupp. Samma gäller inom familjen: barn ska, från låg ålder, vara med och resonera med föräldrar om beslut, om hur saker ska gå till. Barns synpunkter ska bekräftas, respekteras. Helst ska man inom familjen lyssna på vad alla familjemedlemmar har att säga för att därefter ta gemensamma beslut. 2. Auktoritär: ansvar, hierarki och respekt är nyckelbegrepp. Generellt sett har äldre manliga familjemedlemmar ansvar över yngre. Inte samma betoning på konsensus och förhandling. Kontakt utanför familjen I Sverige och stora delar av övriga västvärlden lär sig barn tidigt att få tillit för personer utanför familjen (ex. lärare och sjukvårdspersonal). I förlängningen blir resultatet att utomstående fyller en viktig funktion i fostrandet, samt att barnet utvecklar tillit till offentliga myndigheter. Andra delar av världen, inte minst Mellanöstern, har ofta myndigheter som är associerade med korruption och övervakning. Tidigt lär man sig tidigt att myndighetspersoner generellt inte är pålitliga. Detta är en källa till kulturkrock för nyanlända i Sverige.
6 Kulturmöten i vardagen - Uppfostran Migration och familjemönster Fas 1: familjens första möte med det nya samhället - Föräldrar jämför ofta möjligheterna i det nya landet med möjligheterna i det man kommer ifrån. Positivt i Sverige: låg grad av korruption bland myndigheter, utbildningsmöjligheter, politiska frioch rättigheter, stabilt säkerhetsläge. - Barn ser inte på samma sätt det första mötet som positivt, utan upplever ofta stor sorg och en förlust av sitt tidigare sammanhang. Fas 2: familjens andra möte med det nya samhället - Föräldrarna möter realiteten : Språkproblem, kulturkrockar, ett ofta svårbegripligt myndighetssystem, sviktande självkänsla, etc. - Barnen kan efter en tid av nedstämdhet återfå sin nyfikenhet och utvecklar ett intresse för det nya sammanhanget. Familjens möjligheter/strategier i migrationssituationen Assimilation Man överger ursprungslandets kultur, värderingar, traditioner, livsstilar, och accepterar helt och hållet mottagarlandets. Integration Man behåller en viss kulturell integritet och identitet samtidigt som man också öppnar sig mot majoritetskulturen och etablerar kontakt. Separation Man undviker helt och hållet i den mån det är möjligt kontakt med majoritetskulturen. Man strävar efter att behålla allt som förknippas med ursprungslandet: värderingar, livsmönster, traditioner, könsroller, etc. Marginalisering Att varken söka kontakt med majoritetskulturen eller betona aspekter från ursprungskulturen. Kan leda till identitetskris att vara utan tillhörighet och en förlust av sammanhang. Olika familjemedlemmar inom samma familj kan dras mot olika strategier. Vilken strategi som används beror inte enbart på familjens eget önskemål utan också på hur majoritetssamhället förhåller sig till familjen, samt vilka politiska, geografiska, ekonomiska och psykosociala förutsättningar som finns för familjen.
7 Referenser Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.) (2000). Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur. Botond, A. (2017). Kulturell psykologi. Herlitz, G Kulturgrammatik Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. Sahara Printing, Egypten. Stier, J. (2009). Kulturmöten: En introduktion till interkulturella studier. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
8 Könsstympning Könsstympning/omskärelse återfinns i olika socioekonomiska klasser och i olika etniska, kulturella och religiösa grupper så som muslimer, kristna (däribland katoliker, protestanter, kopter), judar (falashajudar), samt inhemska afrikanska religioner. WHO (Världshälsoorganisationen) har definierat fyra olika typer av könsstympning utifrån hur mycket som skärs bort. Typ I innebär klitoridektomi medan typ III innebär delvis eller fullständigt borttagande av yttre genitalia samt tillslutning av vaginalöppningen (infibulation), med eller utan borttagande klitoris även kallad faraonisk omskärelse. Proceduren utförs ofta utan bedövningsmedel och under bristfälliga ohygieniska förhållanden. Ingreppet kan få omedelbara medicinska konsekvenser, samt långvariga fysiska och ibland psykiska problem. Signaler på att någon gång genomgått könsstympning är exempelvis: långvariga och täta besök på toaletten, undvikande av sport samt tecken på menstruationsproblem. Skälen till ingreppet varierar mellan människor och grupper, men de huvudsakliga motiven är 1. Sexuell moral: Ett sätt att förhindra föräktenskapliga förbindelser och öka flickans möjlighet till framtida äktenskap. Könsstympning hänger ihop med rituell renhet hos en del kristna och muslimska grupper. 2. Övergångsrit: Markerar övergång från flicka till mogen kvinna och hänger ihop med social status, respekt och inflytande. 3. Estetiskt kvinnligt: Kulturella och sociala normer om yttre genitalia karakteristika utifrån manligt och kvinnligt där exempelvis klitoris uppfattas som en manlig kroppsdel samtidigt som penis förhud kan uppfattas som något kvinnligt. Omskärelsen av-maskuliniserar kvinnor medan manlig omskärelse avfemininiserar männen. Socioekonomiskt förklaring: Könsstympning/omskärelse är del av flickors socialisering där kvinnors sociala erkännande och överlevnad hänger på äktenskap och barnafödande. Kvinnornas renhet ses som helt avgörande för hela familjens värdighet och heder, och en initiationsrit för att uppnå auktoritet och/eller tillgång till kvinnliga nätverk och maktstrukturer stiftade Sverige en lag som förbjöd alla former av kvinnlig omskärelse eller könsstympning, och sedan 1998 råder en hårdare lagstiftning där även förberedelse och underlåtenhet att avslöja könsstympning är straffbart. Hittills har endast tre fall gått till domstol och lett till fängelsedomar (två fall 2006, ett fall 2018). Övriga lagar: Anmälan om missförhållanden (Socialtjänstlagen kapitel 14) uppmanar till att anmäla fall av misstänkt könsstympning. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ger stöd för omhändertagande, om det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att en familj är på väg att låta könsstympa sin flicka. Med hjälp av Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn kan åklagare utse en särskild företrädare som kan ta beslut om genital undersökning vid misstänkt könsstympning, även om flickans föräldrar motsätter sig undersökning.
9 Referenser Behrendt A, Moritz S. Posttraumatic stress disorder and memory problems after female genital mutilation. American Journal of Psychiatry, Gruenbaum, Ellen. The Female Circumcision Controversy: An Anthropological Perspective. University of Pennsylvania Press, Johnsdotter, Sara (m. fl.) Aldrig mina döttrar En studie om attityder till kvinnlig omskärelse bland etiopier och eritreaner i Sverige. Rädda Barnen, Internet UNICEF: Female Genital Mutilation and Cutting - UNICEF DATA 2016: Female Genital Mutilation/Cutting: A statistical overview and exploration of the dynamics of change., 2013: WHO, Världshälsoorganisationen: Fact sheet Female genital mutilation: Socialstyrelsen, studie: Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning en uppskattning av antalet. 2015: Socialstyrelsen, kompetenshöjande material: RISK Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning: Desert Flower Foundation Scandinavia: AMEL-mottagningen: mottagningar/mottagningar/mottagning-for-konsstymade/
10 Kulturmöten i vardagen: Normer, koder och kommunikation Svensk kultur Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur: Individualism Jämställdhet Fri sexualitet Jämlikhet Sekularism Djurrrättigheter Barns rättigheter Tolerans Rationalitet Antirasism Hederlighet Förtroende för myndigheter/stat Utifrån ett occidentalistiskt perspektiv: Dåliga mödrar Egoism Alkoholister/drogmissbrukare Alla har sex med alla Ateister Lämnar de gamla ensamma Materialister Omoraliska
11 Referenser Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.) (2000). Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur. Berggren, H. & Trägårdh, L. (2009). Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. (Ny utg.). Stockholm: Norstedt. Buruma, I. & Margalit, A. (2008). Occidentalism: Fiendens syn på västerlandet. Stockholm: Natur & kultur. Fazlhashemi, M. (2005). Occidentalism: Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Lund: Studentlitteratur. Herlitz, G. (2007). Kulturgrammatik: Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. (1. utök. uppl.) Uppsala: Uppsala Publishing House. Johansson Heinö, A. (2012). Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Stockholm: Timbro. Korn, D. (2017). Kalle Anka på kräftskiva: Berättelser från landet utan kultur. Stockholm: Timbro. Stier, J. (2009). Kulturmöten: En introduktion till interkulturella studier. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
12 Kontakt
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Burlöv 28/2-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen
Läs merMöten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merFOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merBakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Kulturmöten och familjemönster Mölndal Stad 9/11-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av
Läs merSyrien. Regimen. Alawism
Utbildningssammanfattning Burlöv 27/2-2018 Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det Ottomanska
Läs merBakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 22/8-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av
Läs merKönsstympning av flickor
Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas
Läs merEnsamkommande flickors situation
Ensamkommande flickors situation Marie-Anne Karlsson Tina Trygg Socialstyrelsen Kunskapscentrum för ensamkommande barn 2018-12-06 Upplägg Inledning - Flickors och kvinnors rättigheter Ensamkommande flickors
Läs merSyrien. Regimen. Alawism
Utbildningssammanfattning Burlöv 7-8/12-2017 Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det
Läs merUtbildningssammanfattning Migration, kulturmöten och psykisk ohälsa. Religionsvetarnas del i utbildningen
Utbildningssammanfattning Migration, kulturmöten och psykisk ohälsa Religionsvetarnas del i utbildningen Samordningsförbundet Halland, HT 2017 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Läs mervi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor
vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.
Läs merKönsstympning av flickor och kvinnor i Sverige
Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de
Läs merEn broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!
En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte
Läs merKönsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..
Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. En rättighetsfråga! Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Hedersrelaterat våld
Läs merPSYKOLOGENHETEN HISINGEN
PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Läs merAtt förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken
Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat
Läs merSamt skyddade identitet frågor
Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av
Läs merHur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?
Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En
Läs merwww.tris.se info@tris.se
https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!
Läs merKÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.
KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS
Läs merKönsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet
Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt?
Läs merTerminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten
Terminologi Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female genital mutilation (FGM)
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merSamhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska
Läs merNYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola
Läs merFörskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan
Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-09 Diarienummer N131-0080/15 Utvecklingsavdelningen Siv Andersson Telefon 031-365 11 02 E-post: siv.andersson@angered.goteborg.se Yttrande avseende motion av Mats Mattsson
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5
Läs merFörskolan Klockarängens Likabehandlingsplan
Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra
Läs merSlutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merFölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16
Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Läs merKönsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde
Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
YTTRANDE 2017-05-29 Dnr SOU 2017:6 Ju2017/01226/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:6 Se barnet! Sammanfattning GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) utgår ifrån att alla barns
Läs merETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen
STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merRISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många
Läs merCSR Demokrati, jämställdhet och integration
CSR Demokrati, jämställdhet och integration Tillbakablick/inspiration om framtiden HERRFOTBOLL Så började ungdomsfotbollen och så utvecklades den 1948-1962 Utgångspunkt: samhället och ungdomsfrågorna.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merKulturella skillnader Utan förförståelse, ingen empati!
Välkommen till en föreläsning om Kulturella skillnader Utan förförståelse, ingen empati! www.annamelle.com 1 Kulturskillnader Generaliserar! Lika men även olika! Kultur, etnicitet, nationalitet, religion
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merLikabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs mer22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN
22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Avdelningen
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention
Läs merMuslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merUpptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Läs merFÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-2015
FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-2015 Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen som började gälla fr.o.m. 1 april, 2006 ska varje enskild förskola
Läs merInsatser mot hedersrelaterat våld och förtryck
Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merFOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden
Kommunikation över kulturgränser den personliga utvecklingen och den goda arbetsplatsen Föreläsning med Gillis Herlitz 26 september 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012
Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi
Läs merLikabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar
Läs merLikabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs meridil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad
Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Läs merFörskolan Ekbackens Likabehandlingsplan
Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering
Läs merLikabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Klippan Utdrag ur Lpfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga
Läs merIntroduktion till religion & islam
Introduktion till religion & islam I västvärlden och i Sverige är religion vanligtvis en individuell och privat fråga som saknar juridisk relevans. Utanför Europa, vanligtvis i Mellanöstern men även i
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merHEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merDel 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Maria Utdrag ur Lpfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till
Läs merFörskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merPlan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator
Läs merLikabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten
Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan
Läs merPedagogisk planering Jordgubbens förskola
Pedagogisk planering Jordgubbens förskola År 2016-2017 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Lena Hannu Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1 Birgitta
Läs merTEMARAPPORT FLICKAFADDER
TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2015-12-02 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vår värdegrund Vi verkar
Läs merLPP i religion vt. 2016
LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar
Läs merHandlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck
BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merFRCK Diskrimineringspolicy
FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019 Vision Att alla ska känna sig välkomna, trygga, respekterade och trivas. Att skapa värderingar och normer som ger alla möjlighet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merEtt liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål
Läs merSOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete
Läs merOskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under
Läs mer