Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet"

Transkript

1 Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap

2 Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt? Regeringsuppdraget. Barnperspektiv saknas och tystnad råder 2 Global utblick, definitioner och olika förklaringsmodeller 3 Hälsokonsekvenser bekräftade i forskning 4 Sverige. Könsstympning sker på svenska flickor. Hur går vi framåt för att bäst skydda och stödja flickorna? 5 Sammanfattning

3 Regeringsuppdraget till länsstyreslen i samarbete med Socialstyrelsen Bakgrund: Ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv saknades i frågan om könsstympning av flickor i Sverige Syfte: 1 Projektets syfte är att identifiera vad som krävs för att lagen mot kvinnlig könsstympning implementerasi Svergie på alla nivåer (Länsstyrelsen) 2 Ta fram förekomst (prevalens) data samt uppdatera utbildningsmaterial för hälso-och sjukvården (Socialstyrelsen)

4 (forts.) Projektmål: Länsstyrelsen Östergötland: Sammanställa aktuell forskning och befintligt material om kvinnlig könsstympning. Ta fram underlag til en praktikervänlig vägledning i arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor. Erfarenhetsutbyte och överblick av förebyggande och stödjande arbete rörande kvinnlig könsstympning nationellt och internationellt.*

5 *Internationellt erfarenhets utbyte (KSA)

6 Projektets frågeställningar Vilket förebyggande respektive stödjande arbete pågår I Sverige avseende könsstympning av flickor och kvinnor? Vad anser barn och ungdomar att infomrationsmaterial om könsstympning av flickor och kvinnor ska innehålla och spridas? Hur ska information förmedlas till vårdnadshavare? Vilka behov och önskemål har yrkesverksamma om kunskap, ärendehantering, infomrationsmaterial I frågan? Hur ser det förebyggande och stödande arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor ut I andra länder?

7 ER hjälp i detta uppdrag är ovärderlig Svara samt sprid online-enkät! - Vilka behov och önskemål har yrkesverksamma om kunskap, ärendehantering, infomrationsmaterial I frågan? - Material som redan finns eller som ni skulle önska funnits - Hur bör förebyggande respektive stödjande material vara utformat? Idéer, förslag, samarbetsformer.

8

9 >140 miljoner flickor & kvinnor lever med KKS Dark grey areas represent areas where most women are infibulated. Orange areas represent areas where circumcision and excision are widespread in some groups. Light grey areas represent areas where some cases have been reported. Red areas represent areas where female genital mutilation is practised by some Muslim population groups.

10 Berörda efter immigration till Sverige Ca i Skandinavien från länder med forsknings studier om hög förekomst av könsstympning av flickor (Elgali, 2005). Totalt bor ca kvinnor i Sverige från länder (med >50% KKS) och av dessa är cirka 7000 flickor under 10 år (SCB, 2012). Kurdistan mfl oklar prevalens (Wahdi, 47% förekomst).

11 Ålder för ingreppen och beslutsprocess Varierar från nyfödd till pubertet, ca 4-8 års ålder i ex. Somalia och Sudan 1 Mödrar 2 Mor-och farmödrar 3 Kvinnliga släktingar och grannar mm 4 Fäder (sanktionerar, betalar samt potential för förändring) Matriakat i patriakat (Berggren, 2005)

12 Förklaringsmodeller till könsstympning av flickor och kvinnor varierar Oskuldsbevarande kontroll av sexualiteten (El Dareer, 1998) Renlighetsrit (Talle, 2008: Isman 2013) Könsskapande (Talle, 2008) Initieringsrit (Bjälkander, 2012) Fertilitetshöjande Religion Tradition, Det normala här, ca 50% av svaren i många undersökningar (El Dareer, 1998)

13 Om din dotter inte är omskuren är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull. Isman, Ekéus, Berggren (2013). Perceptions and experiences of female genital mutilation after immigration to Sweden. Sexual & Reproductive Healthcare. 10/2013;4 (3):93-8.

14 Definition av kvinnlig könsstympning Världshälsoorganisationes klassifikation Typ I Typ II Borttagnde av förhud och delar av klitoris. Borttagande av förhud och klitoris samt deleller helt bortagande av labia minora. Typ III Typ IV Infibulation. Borttagande av alla externa genitalia och ihopsyning/förträngning av vaginas öppning. Pricking, piercing, införande, stretching, skrapning eller andra skadliga procedurer på klitoris eller blygdläppar.

15

16 Hälso konsekvenser Taking away the teeth in order to decrease the appetite, will just make eating more difficult. Salah Farouk, Physician, Sudan, 1997.

17 Enligt världshälsoorganisationen (WHO, 2012): Omedelbara komplikationer: kraftig smärta, blödning, chock, skada av närliggande organ, urin-retention, infektioner, psykologiska trauma, död etc. Långtids komplikationer: dysmennhorea, urin inkontinens, gynekologiska infektioner, infertilitet, psykologiska och sexuella komplikationer, HIV/AIDS och förlossnings komplikationer, post traumatiskt stress etc.

18 Mäns komplikationer ( Mens complication of FGM...Soc Sci Med, 2001) Män gifta med könsstympade kvinnor beskriver i flera studier både fysiska och psykiska svårigheter i samband med samlag. Sår på skinnet på penis Inflammation på penis Penetration svårigheter el omöjligt Psykologisk impotens Minskad sexuell lust och njutning

19

20 Könsstympning på svenska flickor 19% flickor könsstympas efter immigration till Skandinavien Svensk specifik lag sedan 1982 Vadan? Amälningsplikten vid misstanke om att barn far illa Ämnes kunskap heder & könsstympning av flickor Elgaali, M., Strevens, H., Mårdh, P.A. (2005). Female genital mutilation an exported medical hazard. The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, 10(2): Endast 46 anmälningar på 10 år. (NCK, 2011) Två fällande domar(2006) Samverkan mellan myndigheter I Sverige. - Kan den bli bättre? Hur? Skillnader kunskap & kompetens i landet? Vägledande material behövs?

21 Ny studie i Sverige: Isman, et al (2013). Perceptions and experiences of female genital mutilation after immigration to Sweden. Sexual & Reproductive Healthcare. 10/2013;4 (3):93-8. Upplevt negativa hälsokonsekvenser (smärta-sexuella); men anser att traditionen medför viktiga värderingar Upplever ett socialt tryck att upprätthålla sedvänjan även efter immigration till Sverige Säkerhetställande av oskuld och renhet viktigt (genom fortsatt kks) för att skydda familjens ära. Uppgav att ca var tredje familj fortsätter traditionen efter immigration till Sverige.

22 Forts. exempel på citat (från Isman et al 2013): Du måste omskäras för att inte skämmas, för att inte skada familjens heder. Oskulden måste skyddas för familjens ära. Om din dotter inte är omskuren är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull. Det är en symbol för landet du kommer ifrån. Det ger en känsla av tillhörighet.

23 Forskningstudie i Sverige (Isman et al 2013) Upplevelse av ett socialt tryck att fortsätta låta omskära sina döttrar efter immigration till Sverige. (Vikten av fysisk-, social-, och religiös renhet. Rädsla.) Ser omskärelsen som en symbol för ursprungslandet (Känner sig hel. Upplever tillhörighet.) Önskan om stöd för förändring av attityder. (Empowerment av föräldrar och flickor samt en önskan om mer kunskap).

24 Lärdom från förändringsarbete internationellt Informationskampanjer fokuserade på fysiska komplikationer otillräckligt Viktigt att inte förenkla Kulturell medvetenheten Gräsrotsperspektiv i kombination med Helikopterperspektiv Viktigt att involvera religiösa ledare

25 Mötet i skola, i hälso-och sjukvården mm Vad kan hända när man Vågar Fråga?

26 Bemötande en kommunikativ dialog Kommunikation - talat språk (tolk?) - kroppsspråk - det outsagda Rädsla Skam Negativa förväntningar +/- erfarenheter Respekt / blyghet Besvär, för lite tid Hur göra? Anmälan (?) Kunskap

27 Professionellt bemötande Öppet förhållningssätt till egen oundviklig okunskap Våga kommunicera kring tabuerat ämne Säkra den andres värdighet Garanterande av eget professionellt lyssnande

28

29 Om jag vill hjälpa någon att nå ett visst mål, måste jag först finna henne där hon är, och börja just där. Den som inte kan detta lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag förstå mer än hon gör, men först av allt måste jag förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det spelar det ingen roll att jag kan eller vet mera. Sören Kierkegaard (dansk filosof, 1800-talet)

30 Sammanfattning Barnperspektivet viktigt svenska flickor drabbas och vi har ett professionellt ansvar. Negativa hälsokonsekvenser är väl dokumenterade. Ödmjukhet inför den egna okunskapen Att förbli tysta för att vi inte vet HUR många som drabbas är orimligt gentemot offren och olagligt

31 Tystnad skapar offer

32

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige Uppdrag att undersöka och ge förslag på hur verksamheter och myndigheter kan arbeta med flickor och kvinnor som är eller riskerar att utsättas för könsstympning Slutrapport LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

Läs mer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården Regeringsbeslut I:3 2013-09-06 S2013/6130/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder

Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder Varför en handbok? Att blöda eller inte-det är frågan! Medicinska bakgrundsfakta Praktisk handläggning Docent Birgitta Essén Lektor i internationell

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet..

Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. Anissa Mohammed Hassan Särskilt sakkunnig i könsstympning Oskuldsnormen är central Vilka metoder används för att säkerhetsställa att tjejer är oskuld

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-05-11 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-832 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Motion av Magnus Olsson (SD) avseende

Läs mer

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade Enheten för social hållbarhet Förord Länsstyrelsen fick i uppdrag att ta fram underlag till en vägledning

Läs mer

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet

Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december 2016 Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet Icke medicinsk omskärelse Vanligt Kulturellt eller religiöst: Judar

Läs mer

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Barnmorskeprogrammet VK -11 Kvinnlig könsstympning -Kan könsstympade kvinnor njuta av och

Läs mer

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet?

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet? Helena Holmgren, medicine studerande Lars Almroth, ST-läkare, barn- och ungdomskliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad, med dr i internationell hälsa, IHCAR L.Almroth@telia.com Vanja Berggren, universitetsadjunkt,

Läs mer

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett, och västerländsk sjukvårdspersonal

Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett, och västerländsk sjukvårdspersonal EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:72 Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett,

Läs mer

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Om könsstympning av flickor och kvinnor Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 12 oktober, 2017 Jenny Vikman Maria Söndergaard Dialoga kompetenscentrum om våld i nära relationer Uppdrag: Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga. Varför? Arbetade

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Hälsa och samhälle KVINNLIG KÖNSSTYMPNING En litteraturstudie om sjuksköterskans roll i mötet med könsstympade kvinnor ANN-LOUISE HANSSON TOVE JOHANSSON Examensarbete HT 1 Sjuksköterskeprogrammet December

Läs mer

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten 1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

PÅ RAKBLADETS KANT. Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. 15 Högskolepoäng. OM 5250 Examensarbete grundnivå Höstterminen 2013

PÅ RAKBLADETS KANT. Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. 15 Högskolepoäng. OM 5250 Examensarbete grundnivå Höstterminen 2013 PÅ RAKBLADETS KANT Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Miriam Nordenberg Sjuksköterskeprogrammet 180 Högskolepoäng OM 5250 Examensarbete

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Barnmorskors möten med. könsstympade kvinnor inom mödrahälsovården

Barnmorskors möten med. könsstympade kvinnor inom mödrahälsovården KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Kurs: HK -11 Barnmorskors möten med könsstympade kvinnor inom mödrahälsovården Examensarbete i sexuell, reproduktiv

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap är en rättighetsfråga. Utvecklingsmedel, samarbete med

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Camilla Andersson, AT-läkare, Värnamo sjukhus (millibus@hotmail.com) Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Under sommaren 1999 arbetade jag på en kvinnoklinik i staden Banjul i Gambia.

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet

Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning En uppskattning av antalet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan I Ur och Skur förskola Upprättad 20140101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Att utveckla en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld på gymnasiesärskolan

Att utveckla en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld på gymnasiesärskolan www.tris.se Trippelt Utsatt Att utveckla en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld på gymnasiesärskolan Trippelt utsatt Att utveckla en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Författare: Sofia Olsson, Carina Ragneheim & Anne-Sofi Sköldèn Handledare: Ann-Sofie Gergils Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå 1 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer