Somalia föreläsning 1

Transkript

1 Utbildningssammanfattning Kunskapsseminarium om Somalia 22/

2 Somalia föreläsning 1 Samtidshistoria, flyktingsituationen, religion Samtidshistoria Republiken Somalia bildas 1960 genom en sammanslagning av de tidigare kolonierna (1) Brittiska Somaliland och (2) Italienska Somaliland. Mohamed Siad Barre håller diktatoriskt styre över landet från oktober 1969 till januari Barre-regimen präglas ideologiskt av socialism, somalisk nationalism, samt ett starkt motstånd mot klansystemet (i retorik snarare än praktik). Landet styrs hårt från huvudstaden Läskunnighetsreformer: Latinet används för att skapa ett skriftspråk Ogadenkriget mot Etiopien. Barre-regimen hjälper Western Somali Liberation Front att återföra Ogadenprovinsen till Somalia. Sovjet skrider till Etiopiens försvar och tvingar de somaliska trupperna på reträtt Siad Barre faller, staten kollapsar. Faktorer: Sovjet stoppar ekonomiskt stöd. Barres klanpolitik, privilegier till sin egen klan. Motståndsgrupperna Somaliska nationella rörelsen (SNM) och Förenade somaliska kongressen (USC) SNMs ledning bidrar till att Somaliland deklarerar självständighet Årtionden av civila stridigheter förstör Somalias ekonomi och infrastruktur. Få länder har i modern tid drabbats av ett sådant sammanbrott som Somalia, och landet upphör under perioder att existera som stat Övergångsregering bildas i Kenya De islamiska domstolarna tar makten i Mogadishu. Globaliserat maktspel i Somalia mellan å ena sidan övergångsregeringen, USA, Etiopien, FN-styrkan AMISOM, och å andra sidan de islamiska domstolarna, diverse islamistiska rörelser och Eritrea. USA oroas över att Somalia blir en viktig plattform för Al-Qaida-relaterade rörelser Den våldsbejakande islamistiska gruppen al-shabab ursprungligen en ungdomsgren inom domstolarna får kontroll över stora områden i södra och centrala Somalia Svältkatastrof Provisorisk författning antas. Hassan Sheikh Mohamud väljs till president Nytt presidentval är på gång (januari 2017).

3 Somalia föreläsning 1 Samtidshistoria, flyktingsituationen, religion Säkerhetssituationen I södra och centrala Somalia är det strider mellan al-shabab och Somaliska federala regeringen (SFG) Dagligen attacker i Mogadishu (utifrån rapporter från våren 2016) Särskilt utsatta grupper: kvinnor, barn, personer kopplade till regeringen, journalister, minoritetsgrupper, pojkar och yngre män (tvångsrekrytering till al- Shabab), internflyktingar (saknar klanbeskydd). Säkerhetssituationen i Puntland och Somaliland är relativt stabil, i jämförelse med ovanstående. Särskilt Somaliland. Statsbyggandeprocessen Oerhört hög korruption, vilket försvårar processen. Rättssystemet är svagt, fall som ska hanteras av statens domstolar hanteras i praktiken oftare av klanerna och utifrån sedvanerätten. I Somaliland har man kommit något längre med upprättande av statens funktioner, här ger staten också visst utrymme åt klanäldste inom ramen för statssystemet; en typ av hybrid-system. Somalier på flykt Många somalier befinner sig på flykt utanför Somalia, men det finns även ca 1 miljon internflyktingar. Största somaliska gruppen i exil befinner sig i Kenya. De flesta bor antingen i Eastleigh, en förort till Nairobi, eller i flyktinglägret Dadaab.

4 Somalia föreläsning 1 Samtidshistoria, flyktingsituationen, religion Religion i Somalia Sunnitisk islam är majoritetsreligion. Traditionell religion i Somalia är präglad av sufiska rörelser: Qadiriyya, Ahmadiyya och Salihiyya. De religiösa experterna kallas sheikh eller wadaad. Viktig uppgift: de leder utförandet av passageriter: födelse, äktenskap, begravningar. Baraka syftar på en helig kraft som kan genereras genom vissa handlingar och ibland direkt utstråla från vissa speciella religiöst betydelsefulla personer eller föremål. Poängen med kraften är att den har positiva effekter; den för med sig hälsa, välfärd och framgång. Exempel: Många somalier bär på amuletter med koraninskriptioner. Sufi-ordnarnas grundare antas bära på kraften därav är deras gravar, helgedomar och reliker viktiga. Islamiska traditioner utgör en viktig grundstruktur i vardagslivet för många somalier: bönen, fastan, pilgrimsfärden. 80 och 90-talen: islamiska strömningar en del med koppling till wahabism och salafism från bland annat arabiska halvön befäster sig i Somalia. Det är lätt att värva anhängare i kaoset kring inbördeskriget. De nya rörelserna både påverkar och samexisterar med traditionella islamiska former i landet. Framväxten av islamistiska rörelser fredliga såväl som våldsbejakande kan härledas till ovan nämnda inflytande.

5 Somalia föreläsning 2 Klansystem och sedvanerätt Klansamhället Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Klaner är i princip stora släktskap enade under gemensamma förfäder. Somalia har i princip ingen motsvarighet till den Västerländska/europeiska modellen av kärnfamilj, minsta beståndsdelen av familj är vad Väst skulle kalla släkt. Klansamhällen bygger på kollektivism där rättigheter, skyldigheter samt resurser (t ex ekonomiska) baseras på familj- och släkttillhörighet snarare än individ. Därför är det viktigt att känna till släktträd och namn på sina förfäder. Klanen fyller en rad institutionella och samhälleliga funktioner motsvarighet till de sociala tryggheter och försäkringar som våra myndigheter ger oss. Klanen skyddar också mot utsatthet vid konflikter och hot. => En form av medborgarskap? Till de större klanfamiljerna brukar räknas Hawiya, Ishaak, Darod, Rahanwein, Dir och Digil. Några exempel på viktiga minoritetsgrupper: Bantu/Jareer, Yibir, Midgan och Tumal. Sedvanerätten Xeer Innehåller de flesta funktioner och roller som återfinns i den liberala statens rättssystem: jurister, poliser, vittnen, domare, etc. Reglerar samspel mellan människor, fördelning av resurser. Rätten är dock muntligt traderad, snarare än nedtecknad. Hur hanterar man grova våldsbrott? Olika alternativ: Offrets klan utövar blodshämnd aano (detta försöker man ofta undvika) Förövarens klan blir skyldig till kompensation, blodspengar. Somaliska: mag, arabiska: diya. Kompensationens omfattning? Fastställs av klanernas äldste. Mord. Manlig klanmedlem: 100 kameler Mord. Gift kvinna: 50 kameler Man brukar då prata om den mag-betalande gruppen, eller mag-betalande subklanen. Består av ett hundratal upp till ett tusental män. Gruppen förenas genom att man härleder sig tillbaka till en förfader som ligger 4 8 generationer tillbaka. (Jämför med klan, en grupp som förenas utifrån en förfader kanske 20 generationer tillbaka. Klanfamilj = 30 generationer). Den mag-betalande subklanen är ett viktigt begrepp: det är en konkret grupp, så gott som alla tillhör en mag-betalande subklan. Det är den minsta politiska enheten och den enhet som har möjlighet att beskydda individer, exempelvis genom att betala skulder.

6 Somalia föreläsning 2 Klansystem och sedvanerätt Muntlig språktradition Skriftspråk har en avgörande roll i ett modernt samhälle Somalia är en talspråklig kultur: starkt präglad av en muntlig tradition som inte försvinner bara för att fler får tillgång till det skrivna ordet. Klan-samhällen är både hierarkiska och byggda på relationer. När man lärt sig att en person har omdöme och klokhet litar man på denne. Människor med liten eller ingen erfarenhet av en stat tenderar att till liten grad lita på ansiktslös information (information förmedlad utan ett konkret ansikte). I ett utpräglat stat-samhälle som Sverige, däremot, är det av mindre betydelse vilken person som förmedlar samhällsinformation, och det finns en större tillit till systemet. Ovanstående skillnad mellan hur klan-samhällen och stat-samhällen fungerar när det gäller informationsförmedlingen leder ofta till kulturkrockar.

7 Somalia föreläsning 3 Somalia & Sverige Familj & klan Barn är hela familjens projekt och är därför i hög grad mobila inom släkten. Vanligt att familjer/hushåll har barn födda av en släkting samtidigt som de egna (biologiska) barnen kan vara utplacerade hos någon släkting/fosterfamilj. Om klanen anser att ett barn uppvisar ett skadligt beteende eller om det anses att föräldrarna inte klarar av att uppfostra tas ibland beslutet att låta barnet vistas hos en annan del av den utvidgade familjen som anses ha förmåga att lära barnet att uppföra sig. Även svenska ungdomar med somaliskt ursprung skickas ibland till Somalia, ibland med deras eget medgivande, ibland inte, för att de ska komma på rätt spår eller för att lära känna sin kultur och förbättra sina språkkunskaper. Detta kallas Dhaqan celis. Hushåll och barnuppfostran är generellt kvinnors ansvar i Somalia medan män står för jobb/försörjning. Vanligt att somaliska kvinnor uppfattar att hushållsansvaret är svårare i Sverige än i Somalia i Somalia finns alltid hjälp i den utökade familjen och släkten. Den svenska kontexten gör att par blir mer beroende av varandra vilket ofta leder till förändringar i parrelationer och roller. Släkt och klan utgör en kollektiv ekonomi där en familj/hushåll har försörjningsansvar åt föräldrar/svärföräldrar samt skyldighet att hjälpa släktingar i nöd. Hjälpbehovet hos släktingar i hemlandet innebär ständiga prioriteringar mellan släktingars behov i hemlandet och den mindre familjeenhetens behov i Sverige.

8 Somalia föreläsning 3 Somalia & Sverige Religion & psykisk ohälsa I diasporan spelar religion en viktig roll för identitet och kontinuitet. Hos somalier är det vanligt att religion är ett hjälpmedel för att bearbeta upplevelser från inbördeskriget och konflikter i Somalia, och det förekommer olika former av religiös terapi för att hantera psykisk och mental ohälsa. Ur ett traditionellt somaliskt perspektiv ses psykisk ohälsa som ett linjärt kontinuum: från att vara frisk/normal till att vara galen (Waali). En grundläggande strategi för att hantera psykiska hälsoproblem är koranläsning. Sker antingen i mindre grupper av vänner och familj eller av religiösa lärde/auktoriteter (sheiker) som läser speciella suror, verser i Koranen. Vid allvarligare villkor krävs experter. En grundförutsättning för att religiös terapi ska vara effektiv är att den sakkunnige besitter stor religiös kunskap. Ibland förekommer även helgat vatten, dvs. koranvatten (tahliil) som många uppfattar har makt att bota och läka. Vattnet helgas genom att man läser specifika koranverser och blåser i vattnet. Vattnet kan beröra kropp eller drickas. Djinn: Ande/andeväsen i islamisk kosmologi. Kan träda in i en persons kropp, dvs. personen blir besatt. Tecken: någon skiftar i personlighet, talar med olika röster, etc. Om någon är besatt av en djinn krävs en särskild ritual för att driva ut djinnen. Djinn-exorcism kallas Ruqyah. En religiös lärd läser speciella suror (bl. a. de 3 sista surorna i Koranen, ), talar med djinnen, förhandlar och försöker få den att lämna kroppen. En del använder koranvatten. Zar-traditionen: En bred förislamisk andetradition (finns även i Etiopien, Sudan, Egypten). De flesta somalier betraktar zar-traditionen som icke-islamisk eller falsk och det är mer acceptabelt att prata om djinner. Därför brukar föreställningen om zar-andar hållas hemlig. Medan djinner fördrivs med bön och Ruqyah, fördrivs zar-andar med musik/trum-ceremonier där personer försätts i transtillstånd.

9 Somalia föreläsning 3 Somalia & Sverige Arbetsmarknaden Artikelserie och debatt i GP 2007: I artikeln Göteborgs somalier ett folk i kris pekas somalier ut som ett kollektiv som misslyckats med att integreras i Sverige. I artikeln Vi somalier kommer inte att gå under svarar svensksomalier och menar att GP:s artikelserie är kränkande och en grov generalisering av en redan utsatt grupp. Framtidskommissionens rapport Somalier på arbetsmarknaden har Sverige något att lära? : År 2010 var sysselsättningsgapet mellan hela befolkningen och somalier mer än 50 procentenheter. Två huvudsakliga faktorer är: o Utbildning: 70 procent av somalierna har endast förgymnasial eller okänd utbildning. o Tid i landet: 60 procent av somalierna har kommit till Sverige sedan 2006 Rapporten tittar på skäl till varför det går bättre för somalier på arbetsmarknaden i Storbritannien, USA och Kanada och pekar på: ü Språket Somalier är inte lika främmande inför det engelska språket ü Under 90-talet (vid första stora somaliska flyktingvågen) var det högkonjunktur i jämförandeländerna medan det i Sverige var lågkonjunktur och arbetslösheten ökade bland hela befolkningen. ü Minimilönerna i angloamerikanska länder ligger betydligt lägre och anställningsskyddet är mycket sämre än i Sverige vilket innebär att trösklarna till arbetsmarknaden är lägre. ü Etniska organisationers roll i integrationsprocessen I Storbritannien, Kanada och USA sker mycket av arbetet med flyktingar via s.k. community-organisationer, alltså etniska organisationer, som har en viktig roll som väg in i samhället för invandrare, där gruppens förmåga att navigera tas i bruk. Rapporten diskuterar eventuella risker/baksidor med den svenska individcentrerade integrationspolitiken där inslussningen går via myndighetskanaler och enbart handlar om förhållandet mellan individ och offentlig sektor. I syfte att inte särbehandla eller generalisera kring grupper undviker myndigheter kollektiva identiteter. Risken är dock att generaliseringen enbart förflyttas från etnisk grupp till invandrare som större grupp. Rapporten uppmuntrar till att erkänna att det finns etniska grupper som delar gemensamma upplevelser och erfarenheter. Etniska organisationer borde få bredare och större ansvar eftersom kulturella, sociala och ekonomiska och behov är intimt sammanflätade. Etniska organisationer kan erbjuda människor information och hjälp på ett för dem språkligt och kulturellt begripligt sätt, skräddarsydd social och ekonomisk service, hjälp att hitta utbildning och bostad, söka jobb, få hjälp med att starta företag, få hjälp med byråkrati och finansiering, samt erbjuda representation gentemot politiker och myndigheter.

10 Referenslista Samtidshistoria, flyktingsituationen, religion Hansen, Stig Jarle Al-Shabab in Somalia: The History and Ideology of a Militant Islamist Group. Hurst & Company, London. Lewis, Ioan Saints and Somalis: Popular Islam in a Clan-based Society. The Red Sea Press, Inc., Asmara. Lewis, Ioan A Modern History of the Somali: Nation and State in the Horn of Africa. James Currey, Oxford. Lewis, Ioan Understanding Somalia and Somaliland. Hurst & Company, London. Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Somalia En sammanfattande analys av säkerhetssituationen, rättsväsendet och civilas situation. Migrationsverket, Taucher, Wolfgang; Vogl, Mathias och Peter Webinger (ed.) Somalia: Security, Minorities & Migration. Austrian Federal Ministry of the Interior, Vienna. Westerlund, David och Ingvar Svanberg (ed.) Islam Outside the Arab World. Curzon Press. Klansystem och sedvanerätt Brinkemo, Per Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Gundel, Joakim The predicament of the Oday : the role of traditional structures in security, rights, law and development in Somalia. Danish Refugee Council. Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Myndigheter och klanssystem i Somalia. Migrationsverket, 2012.

11 Referenslista Somalia & Sverige Johnsdotter, Sara Created by God: how Somalis in Swedish exile reassess the practice of female circumcision. Sociologiska institutionen Lunds universitet. Johnsdotter, Sara Dumpning av svensksomaliska barn? Om familjer, föräldrar och barn i en transnationell kontext. Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds. Johnsdotter, Sara Somaliska föreningar som överbryggare: En uppföljning av 28 svensksomaliska projekt som fått stöd av Allmänna arvsfonden. Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Johnsdotter, Ingvarsdotter, Ostman & Carlbom Koran reading and negotiation with jinn: Strategies to deal with mental ill health among Swedish Somalis. Mental Health, Religion & Culture volume 14, issue 8: Melander, Charlotte Sociala stödformer inom svensksomaliers transnationella släktnätverk. Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds. Melander, Charlotte Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete. Tiilikainen, Marja Somali women and daily Islam in the diaspora. Social Compass 50(1):59 69.

12 Kontakt