Rapport. Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset i Lund
|
|
- Agneta Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Kartläggning av cytostatikakontamination på ytor en studie utförd på fem sjukhus i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Arbets och miljömedicin Universitetssjukhuset i Lund
2 2 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 BAKGRU... 5 SYFTE... 6 METOD... 6 UERSÖKTA ARBETSPLATSER... 6 ARBETSPLATSUERSÖKNING... 7 Mätpunkter... 7 Ytprovtagning... 7 PROVUPPARBETNING OCH ANALYS Detektiongränser STATISTISK ANALYS RESULTAT OCH DISKUSSION YTKONTAMINTION Golvytor Arbetsytor Övriga ytor Handtag PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING KONKLUSIONER REFERENSER Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 3
4 Sammanfattning Cytostatika är en grupp av cellhämmande läkemedel som är vanligt förekommande inom sjukvården framför allt vid behandling av cancer. Cytostatika kan vara mycket giftig, cancerframkallande och fosterskadande. Cyklofosfamid (CP) och ifosfamid (IF) är två läkemedel som används frekvent. Yrkesmässig exponering kan ske vid administrering, patientomvårdnad och städning. Syftet med studien var att kartlägga vilka halter av ytkontamination av cytostatika det finns på sjukhus inom Södra sjukvårdsregionen samt att beräkna hygieniska riktvärden för ytkontamination av cytostatika. Vidare undersöktes vilken typ av personlig skyddsutrustning som arbetarna använde vid hantering av cytostatika. Sammanlagt deltog 14 arbetsplatser på fem sjukhus i studien. Ytprover samlades in från golv, arbetsbänkar, övriga ytor samt handtag. Proverna upparbetades genom extraktion och analyserades med vätskekromatografi med kopplad tandemmasspektrometriskt detektion. Information om personlig skyddsutrustning erhölls i samband med ytprovtagningen. Kontamination av CP och IF fanns på 59% respektive 36% av de undersökta ytorna. Ytor relaterade till patienters utsöndring av cytostatika framför allt via urinen var mest kontaminerade, halter upptill 11 ng/cm 2. Vidare beräknades hygieniska riktvärden för ytkontamination av CP och IF. På 86% respektive 93% av de undersökta arbetsplatserna användes långärmade skyddsrockar respektive skyddshandskar vid hantering av cytostatika. Handskarna var framför allt tillverkade av vinyl eller latex. Arbetsplatser med halter av cytostatikakontamination över de beräknade hygieniska riktvärdena bör se över nuvarande arbetssätt och rengöringsmetod för att reducera ythalterna. Vidare bekräftar studien att lokalvårdare bör använda handskar av nitril eller latex för att skydda sig mot potentiell cytostatikaexponering via huden. 4 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
5 Bakgrund Cytostatika är en grupp av cellhämmande läkemedel som är vanligt förekommande inom sjukvården. Cytostatika används framför allt vid behandling av olika cancersjukdomar, men kan också användas för att behandla andra sjukdomar t. ex. reumatiska sjukdomar. Dessa läkemedel kan vara mycket giftiga, cancerframkallande och fosterskadande. Yrkesmässig exponering för cytostatika förekommer framför allt vid beredning av infusionslösningar som innehåller cytostatika, administrering av cytostatika till patienter, omvårdnad av behandlade patienter, städning av lokaler där cytostatika hanteras samt rengöring och service av utrustning. Cytostatika tas upp i kroppen framför allt via huden [13], men kan också tas upp genom inandning av partiklar och ångor eller via munnen. Det har visats i tidigare studier att olika yrkesgrupper som apotekspersonal, sjuksköterskor, undersköterskor och lokalvårdare, fortfarande är yrkesmässigt exponerade för cytostatika trots användning av personlig skyddsutrustning och tekniska produkter och hjälpmedel [48]. Det kan vara en arbetsmiljörisk om exponeringen pågår under en längre tid och det är därför viktigt att ha god kontroll över exponeringen. På arbetsplatser där cytostatika hanteras är det viktigt att undersöka hur kontaminerade olika ytor är, eftersom höga halter medför en ökad risk för arbetarna att bli exponerade via huden. Ytkontamination av cytostatika kan lätt bestämmas med avstryksprover [915]. Cyklofosfamid (CP) och ifosfamid (IF) är två vanligt förekommande läkemedel som verkar på liknade sätt och det är dessa ämnens metaboliter som förhindrar eller dödar snabbväxande celler i kroppen som t. ex. tumörceller. Dessa kan också påverka arvsmassan så att skador kan uppstå. CP är klassat som cancerframkallande för människa och man misstänker att även IF är detta [1618]. Dessa två läkemedel används som indikatorsubstanser för cytostatikaexponering, framför allt för alkylerare. I Sverige har hanteringen av cytostatika reglerats i föreskriften Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt från Arbetsmiljöverket sedan 1984 [19]. Personlig skyddsutrustning så som skyddsklädsel och skyddshandskar skall användas vid hantering av cytostatika. Trots lagstiftningen visade en färsk, svensk studie att sjukvårdspersonal och lokalvårdare inte använde tillräcklig personlig skyddsutrustning [20]. Dessutom hittades höga halter av CP och IF som ytkontamination på det undersökta sjukhuset. I Sverige har man tidigare bara undersökt förekomst av ytkontamination av cytostatika på två sjukhus [2022]. Den ena studien var liten och utvärderade bara förekomst av ytkontamination före samt efter införandet av ett slutet beredningssystem [22]. De andra studierna undersökte förekomst av ytkontamination vid ett sjukhusapotek och tre onkologiska avdelningar vid ett Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 5
6 universitetssjukhus [2021]. Fler arbetsplatser måste undersöka för att man ska få en uppfattning om vilka halter av ytkontamination av cytostatika som förekommer på svenska sjukhus. Internationellt har man använt sig av hygieniska riktvärden, som sätts vid 90:e percentilvärdet av den uppmätta exponeringen för arbetsplatser med god arbetshygien [23]. Dessa är inte hälsobaserade utan praktiskt tillämpbara och uppnåbara. Hygieniska riktvärden hjälper arbetsplatser att kontrollera och reducera sina exponeringar. Hygieniska riktvärden för ytkontamination av cytostatika kan beräknas om fler arbetsplatser undersöks. Syfte Studiens syfte var att undersöka fler arbetsplatser inom sjukvården som hanterar CP och/eller IF för att kunna kartlägga vilka halter av ytkontamination det finns inom den svenska sjukvården. Att beräkna hygieniska riktvärden för ytkontamination av cytostatika. Vidare undersöktes vilken typ av personlig skyddsutrustning arbetarna använde då de administrerade cytostatika, vårdade cytostatikabehandlade patienter eller städade i lokaler där cytostatika hanterades. Metod Undersökta arbetsplatser Fem sjukhus (AE) inom Södra Sjukvårdsregionen valdes ut för studien. De utvalda sjukhusen var olika stora. Vårdavdelningar och klinker på dessa sjukhus som hanterade CP och/eller IF erbjöds deltaga i undersökningen. Sjukhus A var ett mindre sjukhus där endast en dagvårdsavdelning hanterade CP. Sjukhus BD var mellanstora sjukhus med vardera tre avdelningar som hanterade cytostatika. Sjukhus E var ett stort sjukhus med fyra avdelningar som hanterade cytostatika. Samtliga tillfrågade arbetsplatser deltog i studien. Sammanlagt deltog 14 avdelningar specialiserade inom onkologi, hematologi och kirurgi och deras karaktäristika kan ses i Tabell 1. Alla arbetsplatser utom två erhöll färdigblandad cytostatika från närbelägna sjukhusapotek. Den onkologiska dagvårdsavdelningen på sjukhus E hade en egen beredningsenhet för cytostatika. Denna var utrustad med adekvata säkerhetsbänkar och dessutom användes ett slutet beredningssystem. Denna enhet blandade också cytostatika till den onkologiska vårdavdelningen på samma sjukhus. Ytprover samlades också in från beredningsenheten. Majoriteten av de undersökta arbetsplatserna var dagvårdsavdelningar (9 st) där cytostatika administrerades till patienter. Dagvårdsavdelningarna hade i genomsnitt 9 vårdplatser. Alla hanterade CP (i genomsnitt 175 g/år), men endast 44 % hanterade IF (i genomsnitt 80 g/år). Hanteringsfrekvensen varierade från dagligen till månatligen 6 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
7 för både CP och IF. Fem vårdavdelningar deltog i studien och dessa hade i genomsnitt 17 vårdplatser. På dessa vårdavdelningar administrerades cytostatika till patienter och här vårdades också behandlade patienter. Vårdavdelningarna hanterade i genomsnitt 92 g CP respektive 51 g IF per år. Hanteringsfrekvensen varierade från varje vecka till månatligen för både CP och IF. I samband med arbetsplatsundersökningarna hanterades CP på hälften av de undersökta arbetsplatserna. Inget IF hanterades i samband med arbetsplatsundersökningarna. Alla arbetsplatser utom en städades dagligen. Arbetsplatsundersökning Mätpunkter Fjorton olika arbetsplatser undersöktes med avseende på förekomst av ytkontamination av CP och IF. Provtagningen utfördes mellan den 17 oktober 2006 och den 19 december Fyra olika kategorier av ytor undersöktes så som golv, arbetsytor, övriga ytor samt handtag. Undersökningen strävade efter att undersöka ytor som var jämförbara mellan de olika arbetsplatserna. Avstryksprover togs på golv i korridor, läkemedelsrum, behandlingsrum, patienttoalett, sköljrum, avfallsrum, kontor och personalrum. Sammanlagt undersöktes 80 st olika golvytor. Arbetsytor i läkemedelsrum, sköljrum och kontor provtogs. Totalt undersöktes 27 olika arbetsytor. I kategorin övriga ytor provtogs hylla/låda i kylskåp där cytostatika förvarades, förvaringslåda för cytostatika, transportlåda för cytostatika, manöverpanel på droppräknare samt yta på PactoSafe (avfallshanterare). Totalt undersöktes 40 st ytor i denna kategorin. Handtag på dörrar till läkemedelsrum, behandlingsrum, patienttoaletter, sköljrum och avfallsrum provtogs. Vidare undersöktes även handtag på kylskåp, utlämningsskåp, rullbord, transportlådor, avfallslådor, datormus, kran och spolknopp. Sammanlagt provtogs 50 st olika handtag. Ytprovtagning Till varje ytprov användes två servetter (nonwoven swabs 5 5 cm, HartmannScandiCare) som fuktades med vardera 1 ml 0,03 M natriumhydroxidlösning [18,21]. För att kunna provta ytor som behövde begränsas så som golv, arbetsbänkar mfl. användes en plastram som inneslöt 400 cm 2, se bild 1. Andra ytor, t ex handtag, var i sig själva definierade. Ytan torkades av med den ena servetten i den ena riktning (Sformad rörelse) och i motsatt riktning med den andra servetten. Servetterna stoppades i en märkt 50 ml polyetylenburk. Till varje nytt ytprov togs rena handskar. Dessutom rengjordes plastramen mellan varje prov. Tre blankprover gjordes på varje arbetsplats genom att två servetter fuktades med natriumhydroxidlösning och lades i en burk. Totalt gjordes 42 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 7
8 Tabell 1. Arbetsplatser som deltog i studien Sjukhus Avdelning Hantering av cytostatika Cytostatika Antal vårdplatser Städfrekvens Administrering av Hanteringsfrekvens Årlig hanterad mängd (g) cytostatika vid provtagning CP IF A Onkologisk dagvårdsavdelning Administrering Varje vecka Dagligen 3 patienter behandlades med CP B Onkologisk Administrering Varje vecka Dagligen dagvårdsavdelning Onkologisk Administrering och Varje månad Dagligen vårdavdelning omvårdnad Kirurgisk dagvårdsavdelning Administrering Dagligen Dagligen 2 patienter behandlades med CP C Onkologisk Administrering Varje vecka 142 a 7 Dagligen 1 patient behandlades med dagvårdsavdelning CP Onkologisk Administrering och CP: Varje vecka a Dagligen vårdavdelning omvårdnad IF: Varje månad Hematologisk dagvårdsavdelning Administrering Dagligen Dagligen 2 patienter behandlades med CP D Onkologisk Administrering Varje månad ggr/vecka dagvårdsavdelning Onkologisk och hematologisk Administrering och omvårdnad CP: Varje vecka IF: Varje månad Dagligen 1 patient behandlades med CP vårdavdelning Kirurgisk Administrering Varje vecka 64 6 Dagligen dagvårdsavdelning E Onkologisk dagvårdsavdelning Beredning och administrering CP: Dagligen IF: Varje månad 673 a 176 a 19 Dagligen 4 patienter behandlades med CP Onkologisk Administrering och Varje månad a a 27 Dagligen vårdavdelning omvårdnad Hematologisk Administrering CP: Varje vecka Dagligen 2 patienter behandlades dagvårdsavdelning Hematologisk Administrering och vårdavdelning omvårdnad a Total hanterad mängd på båda onkologiska avdelningar IF: Varje månad CP: Varje månad IF: Varje månad med CP Dagligen 8 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
9 Tabell 2. Resultat från arbetsplatsundersökningar Sjukhus Avdelning Median och range Golv (pg/cm 2 ) Arbetyta (pg/cm 2 ) Övriga ytor (pg/cm 2 ) Handtag (ng/prov) Antal CP IF Antal CP IF Antal CP IF Antal CP IF A Onkologisk dagvårdsavdelning 7 0,5 (64) a 2 4 (120) (1,4) 2 b (1,6) B Onkologisk dagvårdsavdelning 6 31 (41900) 15 (0,7800) 2 2 2,7 (0,74,7) b (4,0) 2 b (1,3) b (0,2) Onkologisk vårdavdelning (29) (23) 3 3 (2,2) 15 (18) 5 Kirurgisk dagvårdsavdelning 6 3,3 (0,52400) 3 (0,2) 3 15 (0,520) (2,5) (2,7) C Onkologisk dagvårdsavdelning 5 3,3 (1,6140) 1,8 (19) 1 3 (0,5) (2,5) 4 c (4,3) Onkologisk vårdavdelning 5 5,0 (0,9180) 10 (3,627) 2 5 (1,9) (1,9) 4 (0,7) Hematologisk dagvårdsavdelning 6 40 (4500) 31 (2300) 2 4 (4,7) 4 d (160) e (0,2) D Onkologisk dagvårdsavdelning 5 2,3 (130) (0,7) Onkologisk och hematologisk 5 8, ,5 2 b vårdavdelning (1,829) (1,862) (15) (3,4) (25) Kirurgisk dagvårdsavdelning 4 45 (8,2780) (3,9) (0,3) E Onkologisk dagvårdsavdelning 9 18 (5,1480) 19 (11500) 3 (1,7) 0.4 (230) 3 14 (3,438) 0,2 (1,5) 7 3,3 (23) (1,3) Onkologisk vårdavdelning 5 8,9 (3,0580) 23 (9,7220) 3 (0.4) 1 0,1 3 (0,2) Hematologisk dagvårdsavdelning 4 59 (1,510800) (130) 1 0,6 3 1,2 (16) 5 11 (18) (1,0) Hematologisk vårdavdelning 7 2,6 (1,0280) 4,5 (93) 3 (0,4) (1.7) 6 3,2 (51) 0,6 (35) 2 4,6 (0,38,8) b (0,3) a Ej detekterbar b Medianvärdet är mellan värdena som visas i rangen c Medianvärdet är mellan och 0,1 ng/prov d Medianvärdet är mellan och 20 ng/prov e Medianvärdet är mellan och 0,2 ng/prov 9 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
10 blankprover ute i fält. Provtagningen utfördes av yrkeshygieniker Maria Hedmer och laboratorieingenjör Gertrud Wohlfart från Arbets och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund. Proverna förvarades i frys (20 C) tills provupparbetning och analys. Bild 1. Provtagning av yta som behövde begränsas med plastram. Linjerna visar hur yta torkades av med fuktade servetter. Personlig skyddsutrustning I samband med ytprovtagningen ställdes frågor om arbetarnas användning av personlig skyddsutrustning vid administrering av cytostatika, omvårdnad av cytostatikabehandlade patienter och städning. Provupparbetning och analys Avstryksproverna upparbetades och analyserades på Arbets och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund. Proverna var numrerade och kunde därför analyseras blint. Till proverna tillsattes först en internstandard (deuteriummärkt CP). Därefter extraherades proverna med etylacetat, dunstades in med kvävgas för att sedan lösa upp i 0,5% ättiksyra. Proverna analyserades i slumpvis ordning med vätskekromatografi med kopplad tandemmasspektrometrisk detektion [18, 21]. Detektiongränser Detektionsgränsen (LOD) för CP i avstryksprover är bestämd till 0,02 ng/prov eller 0,05 pg/cm 2 (baserat på en undersökningsyta motsvarande 400 cm 2 ). Motsvarande värden för IF är bestämd till 0,05 ng/prov eller 0,1 pg/cm 2 (400 cm 2 ) [18,21]. 10 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
11 Statistisk analys För den statiska analysen användes SPSS för Windows (version 15.0, 2006, SPSS inc. Chicago, USA). För att undersöka korrelationer användes Spearmans ranktest. Värden under LOD fick värdet av halva LOD. Signifikansnivån bestämdes till P<0,05. Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 11
12 Resultat och diskussion Ytkontamintion Resultaten från de undersökta arbetsplatserna presenteras i Tabell 2 och 3. I genomsnitt detekterades CP i 59% av avstryksproven (range 3085%). Motsvarande siffra för IF var 36% (range 767%). Generellt återfanns högre medianhalter på golven jämfört med arbetsytorna. Ytkontamination hittades också mer frekvent på golven (77%) jämfört med arbetsytorna (16%). Liknade resultat har tidigare rapporterats [20]. Medianhalten av ytkontamination för CP och IF var 1,9 respektive <0,1 pg/cm 2 (baserat på värdena i Tabell 3a). Inga halter av varken CP eller IF kunde detekteras i de 42 blankproven. På fem dagvårdsavdelningar där ingen hantering av IF förekom återfanns IF i 15% av ytproven. Det är möjligt att dessa avdelningar ändå sporadiskt behandlar patienter med IF trots att detta inte rapporterats. En annan förklaring kan vara att olika sorters cytostatika förekommer som diffus kontamination i sjukhusmiljöer där cytostatika hanteras. Inga korrelationer kunde ses mellan medianhalter av CP och IF på olika typer av ytor och den årliga hanterade mängden cytostatika eller frekvensen. Det fanns en signifikant korrelation mellan CP och IF kontamination på arbetsytor (0,73), men ingen för kontaminationen på golv eller andra ytor. I vår tidigare studie har en sådan korrelation mellan CP och IF kunnat ses på alla typer av ytor [20]. Den onkologiska dagvårdsavdelningen på sjukhus E hanterade årligen de största mängderna av både CP och IF, men denna arbetsplats hade inte de högsta halterna av ytkontamination. Golvytor Halterna av CP och IF på golven i de undersökta läkemedelsrummen, skölj/avfallsrummen, korridorerna, kontor mm. låg mellan <0,05180 pg/cm 2 för CP och <0,133 pg/cm 2 för IF. På golven i behandlingsrummen var halterna av CP och IF mellan <0,05220 pg/cm 2 respektive <0,1 62 pg/cm 2. På golven inne vid patienttoaletterna uppmättes halter av CP mellan 5, pg/cm 2. Motsvarande värden för IF var <0,12300 pg/cm 2. Detta var den mest kontaminerade typen av golvyta (medianvärden på 440 pg CP/cm 2 och 23 pg IF/cm 2 ). Detta stämmer överens med vår tidigare studie [20]. Den hematologiska dagvårdsavdelningen på sjukhus E och den hematologiska dagvårdsavdelningen på sjukhus C hade de högsta medianvärdena för CP (59 pg/cm 2 ) respektive IF (31 pg/cm 2 ) som kontamination på golven. 12 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
13 Tabell 3. Resultat från arbetsplatsundersökningar Mätpunkt Antal Median (pg/cm 2 ) Range Antal positiva prover (%) CP IF CP IF CP IF (a) Golv Korridor 14 2,6 0,9 a Läkemedelsrum 10 2,5 3, Behandlingsrum 20 8,6 6, Patienttoalett , Sköljrum 13 3,1 3, Avfallsrum 3 5,1 1, Patientdusch 1 2, Kontor 2 3,2 1,0 2,34,0 0,31, Personalrum 1 4, Arbetsyta Läkemedelsrum 13 0, Rullbord 3 0, Sköljrum 10 1, Kontor Övriga ytor Kylskåpshylla/låda 6 2, Förvaringslåda 2 b 0, Transportbox Manöverpanel droppräknare 14 1, PactoSafe 9 0,1 38 0, Armstöd på fåtölj (b) Handtag c Dörrhandtag läkemedelsrum Dörrhandtag behandlingsrum 1 0, Dörrhandtag patienttoalett 15 3, , Dörrhandtag skölj/avfallsrum 7 0, Dörrhandtag entredörr f 1 1, Kylskåp 5 6, Utlämningsskåp Rullbord Transportbox 6 0, Avfallslåda Datormus Kran a Ej detekterbar b Medianvärdet är mellan <0,05 och 0,5 pg/cm c Enhet: ng/prov d Både insida och utsida Arbetsytor På de undersökta arbetsytorna i läkemedelsrummen, sköljrummen och kontoren fanns halter av CP mellan <0,051,7 pg/cm 2. Halterna av IF varierade mellan <0,1230 pg/cm 2. Medianhalterna för både CP och IF på arbetsytorna låg under detektionsgränsen. De högsta halterna av CP, 0,6 pg/cm 2, och IF, 230 pg/cm 2, på olika arbetsytor fanns på två arbetsplatser på sjukhus E. Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 13
14 Övriga ytor Halterna av CP och IF på botten i olika förvaringslådor för cytostatika låg mellan <0,0520 pg CP/cm 2 respektive <0,115 pg/cm 2. På 14 undersökta manöverpaneler på droppräknare fanns halter av CP mellan <0,0551 pg/cm 2 och halter av IF mellan <0,118 pg/cm 2. På de undersökta ytorna på PactoSafe fanns halter av CP (<0,0538 pg/cm 2 ) och IF (<0,10,4 pg/cm 2 ). Vidare togs ett ytprov på armstödet på en skinnfåtölj, som användes av patienter vid cytostatikabehandling, och på denna fanns 120 pg CP/cm 2 men inget detekterbart IF. Den högsta medianhalten av CP och IF (15 pg/cm 2 ) kvantifierad på typen övriga ytor fanns på två arbetsplatser på sjukhus B. Handtag Då det inte var praktiskt möjligt att mäta handtagens area redovisas dessa i ng/prov. På majoriteten av de undersökta handtagen fanns inga detekterbara halter av CP och IF. Högst halter fanns på dörrhandtagen till patientoaletterna, upptill 160 ng CP/prov och 1,3 ng IF/prov. På den hematologiska dagvårdsavdelningen på sjukhus E fanns den högsta medianhalten av CP på handtag (11 pg/prov). IF återfanns bara sporadiskt som kontamination på handtag. Vårdpersonal kan behöva att använda handskar för att skydda sig mot cytostatika när de tar i dessa dörrhandtag. Ytor som är relaterade till patienter urinutsöndring har visat sig var de mest kontaminerade. Ytor inne på patienttoaletter ska betraktas vara kontaminerade eftersom halterna kan vara potentiellt höga. Beredningsenhet och städning I Tabell 4 redovisas de nivåer som uppmättes i beredningsenheten på sjukhus E. På arbetsytorna hittades låga halter (upp till 2,7 pg/cm 2 ). Högst halt, 2500 pg/cm 2, hittades på golvet vid den ena säkerhetsbänken. Halterna på golven är högre jämfört med halter funna på en tidigare undersökt beredningscentral för cytostatika [2021]. Detta kan bero på att en miljövänlig rengöringsmetod (vatten och miljötrasa) för golven användes på detta sjukhus. En färsk studie har undersökt olika rengöringsmedels effektivitet att avlägsna cytostatika från kontaminerade ytor och för CP så rapporterades det att sura, neutrala och alkaliska rengöringsmedel effektivt avlägsnar detta ämnen [24]. Vi har också tidigare sett att alkaliska lösningar effektivt rengör CP kontaminerade ytor [18]. De flesta av de undersökta arbetsplatserna använde någon form av rengöringsmedel vid städning. Ett sätt att reducera halterna av cytostatika på golven, speciellt på patienttoaletterna, kan vara att öka städfrekvensen till två gånger per dag istället för en. Men detta är en kostnadsfråga. På majoriteten av de undersökta golven fanns ytskikt i form av plastmatta. Mycket tyder på att ytkontamination av t ex CP kan tränga ner i golvmaterialet och lagras upp där, för att sedan åter 14 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
15 tränga upp till ytan (V N Handlos, personlig kommunikation). Ett annat sätt att reducera ytkontaminationen kan därför vara att byta ut plastmattan på t ex patienttoaletter med kortare tidsintervall än vad som görs idag. Tabell 4. Halter av cytostatika på ytor i beredningsenheten på sjukhus E Plats Halter CP (pg/cm 2 ) IF (pg/cm 2 ) (a) Golv Vid säkerhetsbänk Vid säkerhetsbänk Vid läkemedelsskåp Arbetsyta I säkerhetsbänk 1 0,8 a I säkerhetsbänk 2 2,7 Vid säkerhetsbänk 1 Övriga ytor PactoSafe Förvaringslåda för CP b 72 8,5 Förvaringshylla för CP b 1,0 Förvaringshylla för IF b 0,3 Förvaringshylla c 0,5 Stolsits 1 d 23 0,7 Stolsits 2 d 2,1 7,3 Ryggstöd på stol 1 d 29 8,6 Ryggstöd på stol 2 d (b) Handtag f Beredningsenhet g Kylskåp 0,2 Läkemedelsskåp a Ej detekterbar b I läkemedelsskåp c För färdiga beredningar d Tillhör säkerhetsbänken f Enhet: ng/prov g Insida beredningsenhet Hygieniska riktvärden Cytostatika som klassas som cancerframkallande för människa ska teoretiskt sett inte finnas närvarande i arbetsmiljön och därmed kunna ge exponering. Men i verkligheten är detta inte ett uppnåbart mål. Vidare finns det inga hygieniska gränsvärden för cytostatika. I Storbritannien har man för ämnen som saknar hygieniska gränsvärden etablerat hygieniska riktvärden istället [23]. Riktvärdena har satts vid 90:e percentilvärdet av den uppmätta exponeringen för representativa arbetsplatser med god arbetshygien. Riktvärdena är inte hälsobaserade utan praktiskt tillämpbara och uppnåbara. De flesta arbetsplatser i denna studien hade god arbetshygien (N=11) och därför kan riktvärden för ytkontamintion av CP och IF beräknas. 90:e percentilvärden beräknades för ytkontaminationsdata för golv, arbetsytor, övriga ytor samt handtag. Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 15
16 Data från de tre arbetsplatser där personalen inte använde skyddskläder eller handskar exkluderades. Även data från beredningsenheten exkluderades eftersom denna skiljer sig åt från avdelningarna. De beräknade hygieniska riktvärdena för ytkontamintion av cytostatika visas i Tabell 5. Dessa riktvärden kan tillämpas på arbetsplatser som behandlar patienter med CP och IF. De hygieniska riktvärdena kan hjälpa arbetsplatser att kontrollera och reducera exponeringen för cytostatika. Tabell 5. Beräknade hygieniska riktvärden för ytkontamination av cytostatika på olika typer av ytor Typ av yta CP (pg/cm 2 ) IF (pg/cm 2 ) Golv Arbetsyta <0,05 1,0 Övrig yta 15 4,0 Handtag a 11 0,2 a Enhet: ng/prov Personlig skyddsutrustning I Tabell 6 redovisas den personliga skyddsutrustning som arbetarna på de undersökta arbetsplatserna använde vid hantering av cytostatika, omvårdnad av cytostatikabehandlade patienter och städning. På 86% av arbetsplatserna användes någon form av långärmad skyddsrock. På 93% av arbetsplatserna rapporterades att någon form av skyddshandskar användes i samband hantering av cytostatika. Handskarna som användes var gjorda av latex (36%), nitril (29%) och vinyl (29%). De flesta lokalvårdarna använde någon form av handskar då det t ex gällde städning av patienttoaletter. Majoriteten av lokalvårdarna (68%) använde handskar av vinyl fastän denna typ inte rekommenderas vid hantering av cytostatika. Majoriteten av sjukvårdspersonalen använde adekvat personlig skyddsutrustning. Det fanns dock arbetsplatser där man inte använde någon personlig skyddsutrustning vid hantering av cytostatika. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande idag finns arbetsplatser där varken skyddsrock eller handskar används vid administrering av cytostatika trots att Arbetsmiljöverket har krävt detta sedan 1984 [19]. Eftersom majoriteten av lokalvårdarna använde handskar av vinyl finns det en potentiell risk för dessa att exponeras för cytostatika via huden då de städar. Tidigare studier har visat att handskar tillverkade av latex, nitril och neopren har lägst permeabilitet för olika typer av cytostatika [2527]. 16 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
17 Tabell 6. Typ av personlig skyddsutrustning som användes på de undersökta arbetsplatserna I samband med hantering av cytostatika, omvårdnad av cytostatikabehandlade patienter samt städning Sjukhus Arbetsplats Personlig skyddsutrustning Skyddsrock a Skyddshandskar Vårdpersonal Städare b Vårdpersonal Städare b A Onkologisk dagvårdsavdelning Ja Ja Nitril c Nitril c B Onkologisk dagvårdsavdelning Ja Ja Latex Vinyl Onkologisk vårdavdelning Ja Ja Tunna plasthandskar under Vinyl vinylhandskar Kirurgisk dagvårdsavdelning Nej Ja Nitril c Vinyl C Onkologisk dagvårdsavdelning Ja Ja Latex Latex Onkologisk vårdavdelning Ja Ja Latex Latex Hematologisk dagvårdsavdelning Ja Ja Polyetenhandskar under latex Nitril c handskar D Onkologisk dagvårdsavdelning Ja Ja Dubbla par av vinylhandskar Vinyl Onkologisk och hematologisk Ja Ja Vinyl Vinyl vårdavdelning d Kirurgisk dagvårdsavdelning Ja Ja Vinyl Vinyl E Onkologisk dagvårdsavdelning Ja Ja Nitril c Vinyl eller nitril Onkologisk vårdavdelning Ja Nej Nitril c Vinyl Hematologisk dagvårdsavdelning Nej Nej Vinyl Hematologisk vårdavdelning Ja Ja Nitril eller vinylhandskar under Vinyl a Skyddsrock med lång ärm och hel front b Vid städning av t ex patienttoaletter c Handskar som rekommendas att användas vid hantering av cytostatika d Användning av kirugmask latex c 17 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
18 Konklusioner Denna studie redovisar vilka halter av ytkontamination det finns av CP och IF på fem sjukhus inom Södra sjukvårdsregionen. Vidare presenteras hygieniska riktvärden för ytkontamination av cytostatika på olika typer av ytor och dessa kan användas på arbetsplatser där cytostatika administreras och där behandlade patienter vårdas. Arbetsplatser i studien med ythalter över de beräknade hygieniska riktvärdena kan behöva se över nuvarande arbetssätt och använd rengöringsmetod för att reducera ytkontaminationen. Vidare har studien undersökt arbetarnas personliga skyddsutrustning och denna studien bekräftar att lokalvårdarna kan komma i kontakt med ytor som är kraftigt kontaminerade med cytostatika. Lokalvårdarna bör därför använda handskar gjorda av nitril eller latex för att skydda sig mot cytostatikaexponering via huden. 18 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
19 Referenser 1. Sessink PJ, Van de Kerkhof MC, Anzion RB, Noordhoek J, Bos RP (1994) Environmental contamination and assessment of exposure to antineoplastic agents by determination of cyclophosphamide in urine of exposed pharmacy technicians: is skin absorption an important exposure route?. Arch Environ Health 49: Kromhout H, Hoek F, Uitterhoeve R, Huijbers R, Overmars RF, Anzion R, Vermeulen R (2000) Postulating a dermal pathway for exposure to antineoplastic drugs among hospital workers. Applying a conceptual model to the results of three workplace surveys. Ann Occup Hyg 44: Fransman W, Vermeulen R, Kromhout H (2005) Dermal exposure to cyclophosphamide in hospitals during preparation, nursing and cleaning activities. Int Arch Occup Environ Health 78: Turci R, Sottani C, Ronchi A, Minoia C (2002) Biological monitoring of hospital personnel occupationally exposed to antineoplastic agents. Toxicol Lett 134: Pethran A, Schierl R, Hauff K, Grimm CH, Boos KS, Nowak D (2003) Uptake of antineoplastic agents in pharmacy and hospital personnel. Part I: monitoring of urinary concentrations. Int Arch Occup Environ Health 76: Wick C, Slawson MH, Jorgenson JA, Tyler LS (2003) Using a closedsystem protective device to reduce personnel exposure to antineoplastic agents. Am J Health Syst Pharm 60: Fransman W, Vermeulen R, Kromhout H (2005) Dermal exposure to cyclophosphamide in hospitals during preparation, nursing and cleaning activities. Int Arch Occup Environ Health 78: Fransman W, Peelen S, Hilhorst S, Roeleveld N, Heederik D, Kromhout H (2007) A pooled analysis to study trends in exposure to antineoplastic drugs among nurses. Ann Occup Hyg 51: Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 19
20 9. Sessink PJ, Boer KA, Scheefhals AP, Anzion RB, Bos RP (1992) Occupational exposure to antineoplastic agents at several departments in a hospital. Environmental contamination and excretion of cyclophosphamide and ifosfamide in urine of exposed workers. Int Arch Occup Environ Health 64: Minoia C, Turci R, Sottani C, Schiavi A, Perbellini L, Angeleri S, Draicchio F, Apostoli P (1998) Application of high performance liquid chromatography/tandem mass spectrometry in the environmental and biological monitoring of health care personnel occupationally exposed to cyclophosphamide and ifosfamide. Rapid Commun Mass Spectrom 12: Connor TH, Anderson RW, Sessink PJ, Broadfield L, Power LA (1999) Surface contamination with antineoplastic agents in six cancer treatment centers in Canada and the United States. Am J Health Syst Pharm 56: Mason H, Sams C, Jones K, Cairns W (2001) Cytotoxic drug exposure in two pharmacies using positive and negative pressure enclosures for the formulation of cytotoxic drugs, Report no. HEF01/01: Sheffield: Health and Safety Laboratory 13. Kiffmeyer TK, Kube C, Opiolka S, Schmidt KG, Schöppe G, Sessink PJM (2002) Vapour pressures, evaporation behaviour and airborne concentrations of hazardous drugs; implications for occupational safety. Pharm J 268: Schmaus G, Schierl R, Funck S (2002) Monitoring surface contamination by antineoplastic drugs using gas chromatographymass spectrometry and voltammetry. Am J Health Syst Pharm 59: Hedmer M, Jönsson BAG, Nygren O (2004) Development and validation of methods for environmental monitoring of cyclophosphamide in workplaces. J Environ Monit 6: IARC (1981) monographs on the evaluation of the carcinogenic risk of chemicals to humans, vol 26. Some antineoplastic and immunosuppressive agents. International Agency for Research on Cancer, Lyon, France 20 Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
21 17. IARC (1987) monographs on the evaluation of the carcinogenic risk to humans, suppl 7. Overall evaluation of carcinogenicity: An updating of IARC monographs volumes 142. International Agency for Research on Cancer, Lyon, France 18. IARC (1990) monographs on the evaluation of the carcinogenic risk to humans, vol 50. Pharmaceutical drugs. International Agency for Research on Cancer, Lyon, France 19. Arbetsmiljöverket (2005) Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. AFS 2005:5, Solna, Sverige. 20. Hedmer M, Tinnerberg H, Axmon A, Jönsson BAG (2008) Environmental and biological monitoring of antineoplastic drugs in four workplaces in a Swedish hospital. Int Arch Occup Environ Health 81: Hedmer M, Georgiadi A, Rämme Bremberg E, Jönsson BAG, Eksborg S (2005) Surface contamination of cyclophosphamide packaging and surface contamination with antineoplastic drugs in a hospital pharmacy in Sweden. Ann Occup Hyg 49: Sessink PJM, Rolf MA E, Ryden NS (1999) Evaluation of the phaseal hazardous drug containment system. Hosp Pharm 34: Cocker J, Jones K, Morton J, Mason HJ (2007) Biomonitoring at the UK Health and Safety Laboratory. Int J EnvironHealth 210: Roberts S, Khammo N, McDonnell G, Sewell GJ (2006) Studies on the decontamination of surfaces exposed to cytotoxic drugs in chemotherapy workstations. J Oncol Pharm Pract 12: Laidlaw JL, Connor TH, Theiss JC, Anderson RW, Matney TS (1984) Permeability of latex and polyvinyl chloride gloves to 20 antineoplastic drugs. Am J Hosp Pharm 41: Connor TH (1999) Permeability of nitrile rubber, latex, polyurethane, and neoprene gloves to 18 antineoplastic drugs. Am J Health Syst Pharm 56: Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund 21
22 27. Wallemacq PE, Capron A, Vanbinst R, Boeckmans E, Gillard J, Favier B (2006) Permeability of 13 different gloves to 13 cytotoxic agents under controlled dynamic conditions. Am J Health Syst Pharm 63: Maria Hedmer, Arbets och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund
Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 115
Exponering och risker vid cytostatikaarbete för vårdpersonal en litteraturgenomgång Eva Andersson Arbets- och miljömedicin, Göteborg Göteborg, juni 2006 ISSN 1650-4321 ISBN 91-7876-114-X Arbets- och miljömedicin
Läs merOccupational and Environmental Medicine, Lund University Hospital, SE Lund, Sweden
Curriculum vitae Name Maria Hedmer Date of Birth February 9, 1975 Affiliation Occupational and Environmental Medicine, Lund University Hospital, SE-221 85 Lund, Academic Degrees 2006 Doctor in Medical
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-
Läs merSP-rapport 2015, 4P03403
SP-rapport 2015, 4P03403 Förstudie om nästa generations skyddsutrustning för kemikalieexponering i växthus JTI- Institutet för jordbruks och miljöteknik SP-Sveriges tekniska forskningsinstitut Richard
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor
Läs merSTÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning
1 (9) 2017-11-15 STÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning Denna instruktion redogör för hur verksamheter som flyttar från befintliga lokaler på GKS ska hantera material som använts
Läs merEnkla eller dubbla handskar
Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,
Läs merBiologisk kontroll av exponering för polyaromatiska kolväten (PAH) hos koksverksarbetare.
1 Biologisk kontroll av exponering för polyaromatiska kolväten (PAH) hos koksverksarbetare. Gunnar Brandt Företagsläkare SSAB Plate Luleå gunnar.brandt@ssab.com Handledare Tohr Nilsson Öl/ doc. Yrkesmedicin
Läs merVar kommer handskar ifrån?
Var kommer handskar ifrån? Råvarukällor till handskar: - Gummiträdet - Petrokemisk industri 2015 importerades 1,5 miljarder engångshandskar 14 miljoner 2017 Krav på handskar vid upphandling (2018) Krav
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för
Läs merEpidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser
Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön Dieselavgaser Per Gustavsson Institute of Environmental Medicine Partiklar från förbränningsmotor 2 Hälsoeffekter hos
Läs mer1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Johan Ericsson, tfn 08-578 930 00, johan.ericsson@kartro.se.
1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTNAMN: FUEL CELL IM 90i FUEL CELL IM 250CT UTFÄRDAD: OMARBETAD: 20080916 ARTIKELNUMMER: ANVÄNDNING: Aerosoltub för t.ex. spikpistoler. LEVERANTÖR:
Läs merCytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5) om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk
Läs merSARQA nätverksträff Rengöring och gränsvärden, nya riktlinjer. Ruth-Aimée Kornfeldt QAssure Consulting AB
SARQA nätverksträff 2015-04-15 Rengöring och gränsvärden, nya riktlinjer Ruth-Aimée Kornfeldt QAssure Consulting AB EU-GMP Part 1 Förhindra korskontaminering Idealet är dedicerade enheter Riskbedömning
Läs merASHP Orlando, Florida, USA
ASHP Orlando, Florida, USA Opening session Gerald E. Meyer, Pharm.D., MBA, FASHP, ASHP President http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=fnscfm345sk Bruce Springsteen, Raise your hand If
Läs merSäkerhetsdatablad PROMATECT -H
Utfärdat: 20121220 Versionsnummer: 1 Omarbetad: Sida: 1 av 6 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Brandskyddsskivor för stålkonstruktioner. Leverantör: by ivarsson
Läs merRätt handske. Rekommendationer för val av handskar för personalen inom landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland samt Uppsala och Örebro län.
Rätt handske Rekommendationer för val av handskar för personalen inom landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland samt Uppsala och Örebro län. Version 2.0 Gäller från och med 2009-06-08 Inledning Inom
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
Läs merKartläggning av exponering för diisocyanater på hud i olika arbetsmiljöer inom motorbranschen
Kartläggning av exponering för diisocyanater på hud i olika arbetsmiljöer inom motorbranschen Roger Lindahl Kemiska institutionen 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00 www.umu.se Bakgrund Isocyanat är en beståndsdel
Läs merSwedish Medtech Informationsblad. Fakta om PVC i medicintekniska produkter
Swedish Medtech Informationsblad Fakta om PVC i medicintekniska produkter februari 2010 Fakta om PVC i medicintekniska produkter Inledning Syftet med detta informationsblad är att förklara och ge fakta
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: HANTERING AV LÄKEMEDEL MED TOXISKA EFFEKTER. ANTIBIOTIKA OCH CYTOSTATIKA, MM
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: HANTERING AV LÄKEMEDEL MED TOXISKA EFFEKTER. ANTIBIOTIKA OCH Sjuksköterskor
Läs merPAH exponering kreosotimpregnerad syll
PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör
Läs merEpidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
Läs merRestaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009
Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök 2009 1 Bakgrund Erfarenhet från andra kommuner visar att det finns problem gällande rengöring. Genom ett projekt som både genom visuell- och tryckplattskontroll
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merSäkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget
1. Namnet på produkten och företaget Produk tnamn Produk tkod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Anv ändningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Se Tekniskt Data Blad. Företagsnamn International
Läs merHudexponering för hårfärgämnen hos frisörer. Riskbedömning av exponeringsnivåer och kritiska arbetsmoment
KAROLINSKA INSTITUTET, IMM Hudexponering för hårfärgämnen hos frisörer. Riskbedömning av exponeringsnivåer och kritiska arbetsmoment Slutrapport AFA projekt, Dnr 070103 Marie-Louise Lind 2013-11-29 Innehåll
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merBrandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud
Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merHudexponering. Generellt, samt med fokus på isocyanat- och epoxiexponering. Roger Lindahl
Hudexponering Generellt, samt med fokus på isocyanat- och epoxiexponering Roger Lindahl Huden http://www.1177.se/vasterbotten/tema/kroppen/kroppens-olika-delar/huden/?ar=true Hudexponering och hälsa Lokala
Läs merSäkerhetsdatablad. 1. Namnet på preparatet och företaget
1. Namnet på preparatet och företaget Produktnamn ProduktKod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Användningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Företagsnamn Se Tekniskt Data Blad. Watski AB Kantyxegatan
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 6/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av lösningsmedelsexponering för skomakare vid lagning av skor Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Maj 2012 Inledning Via ett
Läs merFrätande ämnen kan förstöra din syn!
Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan ge svåra och djupgående skador på kroppens vävnader. Det gäller oftast huden eller ögonen men även lungor och matstrupe kan skadas om man andas in
Läs merVIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE UPPDATERING
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE UPPDATERING Mycobakterie risker vid hjärtkirurgi Desinfektion och rengöring av Sorin Värme-Kyl utrustning FSCA ID: 9611109-11/11/16-008-C Berörd utrustning: Sorin Group perfusion
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merAvdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden
Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2013-05-08 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden
Läs merRengöringsprojekt med ATP-mätare
Rengöringsprojekt med ATP-mätare Ett kommungemensamt projekt om mätning av organiskt material på skärbrädor och knivar i förskolor, skolor samt restauranger 20 november 2015 Sammanfattning Under perioden
Läs merUndersökning av spill och läckage vid hantering av antibiotika inom sjukvården
Undersökning av spill och läckage vid hantering av antibiotika inom sjukvården En populärvetenskaplig sammanfattning av AFA-projekt 07-0043 Olle Nygren och Roger Lindahl Gruppen för Arbetsmiljökemi Miljö-
Läs merExponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen
+ Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD Foto: Näringsdepartementet Bakgrund Yrkesmässig exponering för dieselavgaser är vanligt förekommande
Läs merCytostatikahantering
Cytostatikahantering Lokala föreskrifter vid medicinkliniken Länssjukhuset Kalmar Reviderad av: Tina Dietrichson Helén Gustafsson Gäller 2012-01-01 2013-12-31 Gunhild Nordesjö-Haglund, verksamhetschef
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. Turtle Wax Polishing Compound
Turtle Wax Polishing Compound Sida 1 av 6 SÄKERHETSDATABLAD Turtle Wax Polishing Compound AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Utgivningsdatum 23.02.2012 1.1. Produktbeteckning
Läs merArbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Läs merMARINE POLYESTER BAS Produktnummer: 6022252, 5071355
MARINE POLYESTER BAS Produktnummer: 6022252, 5071355 Denna varuinformation från Färghandelskompaniet är ett digitalt avläst Färghandelskompaniet dokument av varuinformationen från vår tillverkare/leverantör
Läs merMätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 134 Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Magnus Åkerström, yrkeshygieniker
Läs merKemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Läs merHÄRDPLASTFÖRESKRIFTERNA BÖR FÖRENKLAS
Nr 4/2008 ulletin Från Arbets- och miljömedicin, Lund (AMM) & Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMD). HÄRDPLASTFÖRESKRIFTERNA BÖR FÖRENKLAS Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller vid
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004
Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg Göteborg den 1 november 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård
Läs merNYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Läs merRISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10
RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 Datum: Forskargrupp: Procedur/försök: 1: Farlighetskategori (enl. tabell 1) A: Mycket Hög Risk B: Hög Risk C: Måttlig Risk D: Låg Risk 2: Exponeringsnivå (enl. tabell 2)
Läs merBipacksedel: Information till patienten. Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel. tetranatriumbutedronat
Bipacksedel: Information till patienten Teceos 13 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel tetranatriumbutedronat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du ges detta läkemedel. Den innehåller information
Läs mer02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER. Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29
02:2 STÄDANVISNING & FREKVENSER Lokalvårdstjänster för polismyndigheten i Gävleborgs län PVS-918-6875/12 2012-11-29 2 (5) 1. Städkvalitet Efter utfört städarbete ska nedanstående resultat ha uppnåtts:
Läs merLäkemedelshantering - kvalitetsgranskning
Godkänt den: 2017-10-19 Ansvarig: Astrid Forsström Gäller för: Akademiska sjukhuset Besvara enkäten och gör det gärna i team bestående av avdelningschefer, verksamhetschefer och läkemedelsansvariga. Detta
Läs merRengöringsprojekt med ATP-mätare 2015
Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015 stockholm.se Rengöringsprojekt med APT-mätare 2015 Juni 2015 Dnr: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Madelaine
Läs merSolcellsanläggningar i världsklass en workshop om prestanda och tillförlitlighet
Solcellsanläggningar i världsklass en workshop om prestanda och tillförlitlighet IEA PVPS Task 13 Nätverk: guest.stockholm.se kod: BGkaukZ9 International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme
Läs merSäkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget
1. Namnet på produkten och företaget Produk tnamn Produk tkod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Anv ändningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Se Tekniskt Data Blad. Företagsnamn International
Läs merLösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Läs merRengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Socialstyrelsen Nationell tillsyn 2011 (56 vårdenheter) Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för att skapa god hygienisk standard
Läs merRengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning
1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Läs merNAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET CASCOL TRÄLIM POLYURETAN
I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II Sverige Sverige SÄKERHETSDATABLAD CASCOL TRÄLIM POLYURETAN 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Namnet på ämnet eller beredningen
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merKemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Läs merMuskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merSäkerhetsdatablad/varuinformation P3-topax 18 SE
Säkerhetsdatablad/varuinformation P3-topax 18 SE 1. Namnet på produkten och företaget Namn: Användning: P3-topax 18 SE Rengöringsmedel för industriellt bruk Leverantör: Ecolab AB Fruängsplan10 129 07 Hägersten
Läs merGastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet
Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet Gastroenterit som luftsmitta Clostridium Norovirus Spridning eller smitta via
Läs merSÄKERHETSDATABLAD BLANKET D-24B
BLANKET D-24B Sida 1 av 5 SÄKERHETSDATABLAD BLANKET D-24B AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Utgivningsdatum 17.10.2012 1.1. Produktbeteckning Produktnamn BLANKET D-24B 1.2 Relevanta
Läs merSäkerhetsdatablad/varuinformation P3-asepto BA
Säkerhetsdatablad/varuinformation P3-asepto BA 1. Namnet på produkten och företaget Namn: Användning: P3-asepto BA Rengöringsmedel för industriellt bruk Leverantör: Ecolab AB Fruängsplan10 129 07 Hägersten
Läs merSäkerhetsdatablad/varuinformation P3-mip SP
Säkerhetsdatablad/varuinformation P3-mip SP 1. Namnet på produkten och företaget Namn: Användning: P3-mip SP Rengöringsmedel för industriellt bruk Leverantör: Ecolab AB Armborstvägen 1 125 44 Älvsjö Sverige
Läs merRENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL
060920 RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL Maria Cannerborg SweCast AB Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036-30 12 00 Telefax 036-16 68 66 info@swecast.se http://www.swecast.se 2006, SweCast AB
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merExponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering
1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets
Läs merSÄKERHETSDATA TÄCKER
SÄKERHETSDATA TÄCKER Namnet på ämnet eller preparatet 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktnamn CytoTune SendaiReprogrammingKit Namnet på bolaget/företaget Life Technologies 5791
Läs merSäkerhetsdatablad. 1. Namnet på preparatet och företaget
1. Namnet på preparatet och företaget Produktnamn ProduktKod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Användningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Se Tekniskt Data Blad. Företagsnamn International
Läs merSäkerhetsdatablad/varuinformation Dix 3000
Säkerhetsdatablad/varuinformation Dix 3000 1. Namnet på produkten och företaget Namn: Användning: Dix 3000 Rengöringsmedel för industriellt bruk Leverantör: Ecolab AB Box 164 125 24 Älvsjö Sverige Kontaktperson:
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätning, med fokus på oorganiskt damm och respirabelt kvartsdamm, på ett byggföretag som arbetar med sprutputsning Maria Hedmer Yrkeshygienisk
Läs merRengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för
Läs merTillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Läs merHEALTH AND SAFETY. 24 Hour Course
Arbetsmiljö ur ett internationellt perspektiv En värld en standard Exempel från en PCE-förorenad fastighet Patrik Nilsson EurGeol Hur undviker man olyckor? Man undviker skador......genom att förutse risker
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Läs merKartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI
PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin
Läs merRiktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av
, 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser
Läs merStädrutiner avdelning 33 och 53. Beskrivning arbetsgång
1 av 5 Städrutiner avdelning 33 och 53 Syfte/Omfattning/Krav/Kvalitetsmål Städning utförs enligt schema. Vem som gör vad se gränsdragningslista och arbetsschema. Målet är att alla patienter ska känna sig
Läs merKontrollera förvaring och läkemedel
Godkänt den: 2017-02-05 Ansvarig: Henrik Toss Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Syfte och omfattning...2 Kontrollera kyl- och frystemperaturer dagligen...2 Temperaturavvikelse...2 Folktandvården...2
Läs merCytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
1 2008-02-21 Ingrid Ekman LOKAL ANPASSNING Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Allmänt I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om cytostatika och läkemedel med bestående toxisk effekt
Läs merLevererar sundare arbetsplatser ett steg i taget
Levererar sundare arbetsplatser ett steg i taget Ett skridt steg mot imod en rent start Mallslingan 4 187 66 TÄBY +46 8 732 70 80 www.materialgruppen.se Vi behöver skal alle alla ta ett steg tage et skridt
Läs merLättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö
Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö s that employers Arbetsgivare and employees och arbetstagare are ska samarbeta working environment. för att
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merSÄRTRYCK AV ARTIKEL FRÅN SÄKRA HÄNDER NR ETT NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION UTGIVEN AV MÖLNLYCKE HEALTH CARE AB
1 2010 SÄKRA händer SÄRTRYCK AV ARTIKEL FRÅN SÄKRA HÄNDER NR 1 2010 ETT NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION UTGIVEN AV MÖLNLYCKE HEALTH CARE AB BOX 130 80, 402 52 GÖTEBORG. TELEFON 031 722 30 00 Påtagning
Läs merXxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. Mico Desinfektionsmedel DR25a
Mico Desinfektionsmedel DR25a säkerhetsdatablad. 1/6 SÄKERHETSDATABLAD Mico Desinfektionsmedel DR25a Säkerhetsdatabladet är utformat enligt EG-direktiv nr 1907/2006 1. NAMNET PÅ BEREDNINGEN OCH FÖRETAGET
Läs merTidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor 1987-2007 Axmon, Anna; Axelsson, Jonatan; Jakobsson, Kristina; Lindh, Christian; Jönsson, Bo A 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga
Läs merRapport om undersökning av byggdamm
Rapport om undersökning av byggdamm Olle Nygren Dator Miljö Natur Jongården Berguddsvägen 14 918 03 Holmön Tel: 070-6636706 e-post: olle@damina.se Förord Denna mätning med Daminas diarienummer 1006/13
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk 17v TentamensKod: Tentamensdatum: 180601 Tid: 09.00-13-00 Hjälpmedel: Inga tillåtna
Läs mer