Föreläsning 2: Utbud, efterfrågan och pris

Transkript

1 Föreläsning 2: Utbud, efterfrågan och pris Läsanvisningar KW 3-4 Vad är en marknad? Hur bestäms priser? Vad är konsument- respektive producentöverskott? 1

2 Vad är en marknad? Platsen där köpare och säljare möts och handlar Hur vi föreställer oss (modellerar) hur detta möte går till påverkar analysen i grunden Vilken information företag och kunder? Vilken typ av produkter? Hur lätt är det för företag att ge sig in på marknaden? 2

3 Marknad, utbud och efterfrågan 3

4 Enklaste exemplet: perfekt konkurrens Perfekt konkurrensmarknad om vi har: Många köpare och säljare Homogena varor (dvs perfekt utbytbara) Välinformerade köpare o säljare Inga karteller mellan köpare eller säljare Varken köpare eller säljare kan då påverka priset En aktörer som står för en stor del av utbud eller efterfrågan kan ofta påverka prisbilden Återkommer till imperfekt konkurrens senare. 4

5 Utbud och efterfrågan vid perfekt konkurrens Vi skall studera följande aspeker av utbuds- och efterfrågemodellen Efterfrågekurvan Utbudskurvan Vad som skiftar dessa kurvor Marknadsjämvikt Ändringar i jämvikten 5

6 1 gallon=3.78 liter 6

7 Efterfrågan ett samband mellan pris och efterfrågad kvantitet Efterfrågan på bomull Pris per kilo $ Efterfrågad kvantitet

8 Efterfrågekurvan illustrerar betalningsviljan vid olika kvantiteter Pris per kilo $ Efterfrågekurva Kvantitet bomull 8

9 Ökad efterfrågan på bomull (för varje givet pris) Pris per kg $2.00 Större befolkning Fler kroppar att klä Efterfrågekurva Efterfrågekurva 2002 D 1 D Kvantitet Ett skift av efterfrågekurvan visar att efterfrågan ökat för varje givet pris 9

10 Rörelser längs efterfrågekurvan eller skift av efterfrågekurvan Pris $ A C En rörelse längs med efterfrågekurvan visar hur efterfrågan ändras pga en förändring i priset B D 1 D Kvantitet 10

11 Skift av efterfrågekurvan 1. Ändringar i priset på relaterade varor Substitut: Om lägre pris på en vara minskar efterfrågan på den andra Ex. bryggkaffe och espresso Komplement: Om lägre pris på en vara ökar efterfrågan på den andra. Ex. bryggkaffe och kaffefilter 11

12 Substitut Kaffe, te Flyg, tåg Hamburgare, pizza Samsung, iphone Komplement Bilar, bensin Kräftor, krondill Ostron, ostronkniv Segelbåtar, fritid 12

13 2. Ändrad inkomst Normal vara: Högre inkomst ökar efterfrågan på varan (ex resor, finvin) Inferiör vara: Högre inkomst minskar efterfrågan på varan (ex blodpudding, fiskbullar, nudlar) 13

14 3. Ändrade preferenser (ex. Mode) Preferenser antas ofta vara givna. Stämmer det? Kom ihåg förskoleexemplet från föreläsning 1! (Samuel Bowles, The Moral Economy, 2016) Generellt: beror på exakt vad och hur man mäter 14

15 15

16 4. Ändrade förväntningar Hamstring om priset förväntas stiga Leder till ökad efterfrågan idag Skjuter upp inköp om priset förväntas sjunka Leder till minskad efterfrågan idag 5. Ändrat antal konsumenter Befolkningstillväxt 6. Ändrad betalningsvilja Inkomstförändringar 16

17 Den aggregerade efterfrågekurvan (marknadsefterfrågan) (a) Pers efterfrågan (b) Evas efterfrågan (c) Marknadsefterfrågan Pris Pris Pris $2 $2 $2 D Marknad D Per D Eva Kvantitet Kvantitet Kvantitet 17

18 London införde trängselskatt (biltullar) 2003 Det kostar 8 (80 kronor) att köra i London och tre år senare körde 10 procent färre bilar i innerstan. Stockholm införde biltullar 2007 och Göteborg införde dem nyligen I Stockholm har trafiken minskat med knappt 20 procent, i Göteborg med drygt 10 procent Tydligt kortare restider i rusningstrafik Högre priser verkar minskar antalet bilar Men vi kan inte säkert härleda en efterfrågekurva 18 ur den här informationen. Varför?

19 Utbudskurvan för bomull Pris per kg bomull $2.00 Utbudskurvan, S Kvantitet 19

20 1. Ändrat pris på insatsvaror T ex löner Vad skiftar utbudskurvan? 2. Ändrat pris på relaterade varor Råolja används till bensin och till olja för uppvärmning Om priset på olja för uppvärming stiger fokuserar producenten på den produkten och minskar produktionen av bensin Bensin och olja för uppvärming är substitut i produktionen 20

21 En biprodukt av oljeraffinering är naturgas Om priset på naturgas stiger så ökar inte bara produktionen av naturgas utan även oljeproduktionen då de produceras samtidigt Råolja och naturgas är därför komplement i produktionen 21

22 Exempel, veterinärer Förr i tiden arbetade veterinärer mest med djur på bondgårdar Nu för tiden: fler husdjur vars hussar och mattar har blivit rikare En veterinär som bytt fokus sa doing a C-section on a cow and it s 50 bucks. Do a C-section on a Chihuahua and you get $300 De olika arbetsuppgifterna är substitut i produktionen 22

23 3. Ändrad teknologi 4. Ändrade förväntningar Oljebolag lagrar en del olja och säljer när priserna blir höga. 5. Ändrat antal producenter marknadsutbudet = horisontella summan av företagen utbudskurvor 23

24 Ökande utbud: tex teknologisk utveckling Pris $2.00 S 1 S Kvantitet 24

25 Minskat utbud: tex färre producenter på marknaden S 2 Pris 350 S Kvantitet 25

26 Jämvikt Pris $2.00 Utbud Jämviktspris E 0.50 Efterfrågan Kvantitet Jämviktskvantitet 26

27 Utanför jämvikt Pris $2.00 Utbud För högt pris Jämviktspris överskott E 0.50 Efterfrågan Kvantitet Jämviktskvantitet 27

28 Utanför jämvikt Pris $2.00 Utbud Jämviktspris E 0.50 underskott Efterfrågan Kvantitet Jämviktskvantitet 28

29 Anpassning mot jämvikt Vid ett för högt pris uppstår överskott Det finns säljare med kostnader under priset som inte lyckas sälja. De har incitament att sänka priset Vid ett för lågt pris uppstår brist Det finns köpare med betalningsvilja över priset som inte kan hitta några varor. De har incitament att bjuda över priset 29

30 DN, Brist på kräftor höjer priset Publicerad :54 Kyla och torka har försenat kräftfisket i Kina med flera veckor, vilket gör att de kinesiska kräftorna inte kommer fram i tid till kräftpremiären. De blir därför dyrare än vanligt. 30

31 DN, Kräftorna blir dyrare och sena Publicerad :31 I år blir kräftorna tio kronor dyrare än i fjol och kräftförsäljningen kan bli något försenad. Det är kämpigt för de inhemska kräftorna och svenskarna har fått konkurrens om de importerade. En förklaring är en stegring på efterfrågan av kräftor; i det stora exportlandet Kina har de röda skaldjuren blivit allt vanligare på tallriken. 31

32 Skift av utbud och efterfrågan 32

33 Marknaden för quinoa Ökat utbud och ökad efterfrågan 33

34 Marknaden för quinoa Priset stiger: E ökar mer än U 34

35 Konsument- och producentöverskott Vad är nyttan för konsumenter och producenter av en marknad Hur påverkas denna nytta av förändringar i marknadspriset? 35

36 Exempel: Efterfrågekurva för begagnad Pris kurslitteratur $59 Aleisha Potentiella köpare Betalningsvilja 45 Brad Aleisha Brad $ Claudia Darren Claudia Darren Edwina Edwina D Kvantitet En konsuments betalningsvilja är det maximala priset han eller hon är beredd att betala. 36

37 Konsumentöverskott på marknaden för begagnad kurslitteratur Pris $ Aleisha 2 Brad Aleishas konsumentöverskott: $59-$30=$29 3 Claudia Brads konsumentöverskott: $45-$30=$15 4 Darren 5 Claudias konsumentöverskott: $35-$30=$5 Edwina D Pris = $30 Konsumentöverskottet är skillnaden mellan priset och betalningsviljan. Totalt: =$49 Kvantitet 37

38 Konsumentnyttan när priset ändras Prisfall på begagnad kurslitteratur Pris $59 Aleisha Ökning i Aleishas konsumentöver - skott 45 Brad Ökning i Brads konsumentöverskott 35 Claudia Ökning i Claudes konsumentöverskott Darren Initialt pris = $30 Nytt pris = $20 10 Edwina Darrens konsumentöverskott, Ny köpare! D Kvantitet 38

39 Konsumentöverskott med många konsumenter Pris S Jämviktspris $30 Konsumentöverskott E D 0 1,000 Jämviktskvantitet Kvantitet 39

40 Utbud av begagnad kurslitteratur Pris S $45 Engelbert Potentiella säljare Kostnad (här alternativkostnad) 35 Donna Andrew $5 Betty Carlos Carlos Donna Betty Engelbert Andrew Kvantitet Producentöverskottet är skillnaden mellan priset och reservationspriset. 40

41 Producentöverskott Pris S $45 Engelbert Carlos Donna Pris = $30 Carlos producentöverskott 15 5 Andrew Betty Andrews producentöverskott Bettys producentöverskott Kvantitet 41

42 Producentöverskott med många producenter Pris S $30 Producentöverskott D 0 1,000 Kvantitet 42

43 Totalt överskott (värdet av marknaden eller vinsten av att handla) Pris S Jämviktspris $30 Konsumentöverskott E Producentöverskott D 0 1,000 Jämviktskvantitet Kvantitet 43

44 Är marknaden effektiv? Marknadslösningen maximerar totalt överskott (producent+konsument), dvs marknaden ger en effektiv resursallokering när: 1. Jämvikt uppnås 2. Alla potentiellt lönsamma transaktioner är gjorda 44

45 Fördelningsaspekter Det kan vara lätt att ryckas med i tanken att marknader alltid fungerar bäst och att ekonomisk politik som påverkar marknaden är dålig. Det finns minst tre viktiga skäl till att så inte alltid är fallet 1. Även om marknaden är effektiv är den inte alltid rättvis Betalningsvilja och nytta är inte samma sak: inte säkert att den som är villig att betala mest har störst nytta av något Hur ska nytta aggregeras för många individer? 45

46 2. Även om marknaden maximerar totalt överskott innebär det inte att marknadslösningen är bäst för varje individ Någon kan få det bättre av att totalt överskott inte maximeras; vad säger att det är en sämre lösning? 3. Marknadsmisslyckanden kan göra att överskottet av handeln inte maximeras vid fria utbyten Bristande konkurrens Externaliteter Asymmetrisk information Kollektiva varor 46

47 Marknader fungerar inte i ett vakuum Väl fungerande äganderätter nödvändiga Institutioner, regelverk o dyl påverkar relativpriser Vem bestämmer gränserna mellan ditt och mitt bidrag? Företag och indvider agerar inom ramen för dessa restriktioner Fungerande prissignaler nödvändiga Informationsproblem kvalitet 47

48 Enforcing Contracts Från Världsbankens doing business databas Procedures: no of procedures from when the plaintiff files a lawsuit until payment Time: associated time in calendar days to resolve the dispute Cost: cost in court and attorney fees, where the use of attorneys is mandatory or common; or the cost of an administrative debt recovery procedure, as a percentage of the debt value 48

49 Institutioner och regelverk spelar roll Stor forskningslitteratur som visar att institutionella och politiska faktorer påverkar vad som produceras och hur detta sker Fackföreningar, barnomsorg, socialförsäkringar, förtroende mellan invånare, utbildningssystem osv Institutioner avgör hur spelet spelas och hur förhandlingsstyrka fördelas mellan parter Institutionella förhållanden påverkas i sin tur av ekonomiska förhållanden 49

50 Fungerande prissignaler avgörande Om marknaden för en resurs inte finns så finns inte heller några prissignaler Ex ren luft Om man inte kan bedöma varan/tjänsten man köper är det svårt att få marknaden att fungera Ex sjukvård, utbildning, finansiella tjänster 50