Lysekils Kommun Gamlestan 22:4 Detaljplan

Transkript

1 PM GEOTEKNIK Lysekils Kommun Gamlestan 22:4 Detaljplan Datum: Uppdragsnr: Handläggare: Jonas Thelander Granskad av: Karin Tilgmann

2 Innehåll Uppdrag - Syfte Underlag Mark, vegetation och topografi Befintlig och Planerad byggnation Geotekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Totalstabilitet Infiltration Radon Grundläggning Bilagor Äldre undersökningar: Bilaga G101, G301 samt enstaka borrhål (Vectura ) 1:1-1:7 G602 och G621 (GF Konsult ) 1:8-1:9 G101 och G301 (GF Konsult ) 1:10-1:11 Skjuvhållfasthet Sammanställning skjuvhållfasthet med vald profil 2 Beräkningar: Sektion 1 3:1 Sektion A (bef + Känslighetsanalys tidigare utredning) 3:2-3:3 2 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

3 Uppdrag - Syfte På uppdrag av Tova Fastighets AB har Sweco Civil AB utfört en geoteknisk utredning. Utredningen syftar till att utreda stabilitetsförhållandena i samband med en detaljplaneläggning av fastighet Gamlestan 22:4, Norra hamnen i Lysekil, samt översiktligt redogöra för grundläggningsförhållandena. Underlag I området har ett flertal undersökningar tidigare utförts. Nedan beskrivs de undersökningar och utredningar som ligger till grund för denna rapport. Utdrag ur dessa tidigare utförda undersökningar av betydelse för denna utredning har bilagts detta PM. Geoteknisk utredning för Fastighet 22:1 daterad , rev , utförd av Vectura med uppdragsnummer Bygghandling Bansvik Norra hamnen utförd av GF Konsult med uppdragsnr: Geoteknisk utredning för Bansvik, detaljplan utförd av GF Konsult med uppdragsnr: Geoteknisk utredning och undersökning för Stadsplan Gamlestan utförd av GF Konsult med uppdragsnummer daterad Brunnsarkivet (SGU) Mark, vegetation och topografi Området utgörs idag av en befintlig industrifastighet, läge se figur 1 och 2. Befintliga byggnader ska behållas men planeras att byggas om och anpassas till bostäder. Detaljplanen begränsas i väster av Norra Hamngatan, i öster och norr av Gamla Strandgatan och i söder av befintlig bebyggelse. Markytans nivå är ca +1.6 i väster och ca +2.4 i öster. 3(14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

4 Figur 1. Den röda ringen på översiktsbilden (Google maps) visar ungefärligt läge för detaljplaneområdet. 4 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

5 Figur 2. Schematisk översikt över byggnadsarealerna på fastigheten i relation till omgivningen. Området mellan detaljplaneområdet och havet utgörs närmast fastigheten av en GCbana efterföljt av bilväg (norra hamngatan). Utanför bilvägen finns strandpromenaden, anlagd på pålade bryggor. I samband med att Norra hamngatan upprustades och byggdes om lades tryckbankar ut i vattnet och slänten flackades av, se figur 3 och 4. Den geotekniska utredningen för de förstärkningsåtgärder som då utfördes finns redovisade i de av GF konsult utförda handlingarna där en är daterad med uppdragsnr: samt i bygghandling Bansvik Norra Hamnen daterad med uppdragsnummer: Plan och sektion 1 från bygghandlingen redovisas i bilaga 1:8-1:9.. 5(14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

6 Avlastningsschakt och Tryckbank Figur 3, Utdrag ur plan över anlagda tryckbankar och avlastningsschakt (GF-konsult ) Figur 4, Tvärsektion över anlagd tryckbank och avlastningsschakt. (GF-konsult ) 6 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

7 I anslutning till fastigheten 22:4 avslutades tryckbankarna vi det befintliga bryggdäcket, se figur 3 och 5. Bryggdäcket är en enkel träkonstruktion på pålar. I bakkant finns en gjuten betongmur. Slänten mot havet är utförd med sprängsten. Under stenfyllningen finns en gjuten mur Sjömack och pålad brygga Under denna del avslutades tryckbanken Figur 5 Sjömack och brygga Befintlig och Planerad byggnation Befintliga byggnader på fastigheten har två respektive tre våningar. Under trevåningshuset finns en källare, se figur 6. Dessa två byggnader i två respektive tre plan planeras byggas om, se figur 7a.. Ett underjordiskt garage under trevåningshuset och gården planeras anläggas, se figur 7b. 7(14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

8 Figur 6. Befintligt trevåningshus med källare. Figur 7a), skiss på ett tänkt utförande 8 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

9 Figur 7b), skiss på ett tänkt utförande Geotekniska förhållanden De geotekniska förhållandena beskrivs nedan och är uppdelade i två områden, ett för havsbotten och ett för den utfyllda kajen och området vid fastigheten. Djupet till fast botten varierar i området mellan ca 5 20 m. De grundaste jordlagren har påträffats i det nordöstligaste hörnet av fastighet 22:4. Jordlagren blir sedan mäktigare åt väster och söder. Förutom utförda undersökningar stöds ovan beskrivning av utdrag ur brunnarkivet, se figur 8. Havsbotten Jordlagren består från havsbotten huvudsakligen av: Lera Grus/sand Fast friktionsjord/morän I havszonen och eventuellt under befintlig väg förekommer lera. Leran finns i regel ner till ett djup av 3-5 m under havsbotten vid strandkanten. Lerans skjuvhållfasthet har uppmätts till mellan ca kpa. Valt korrigerat värde är 14 kpa (korrigerat värde) och redovisas i bilaga 2. Konflytgränsen och vattenkvoten har uppmätts till ca % enligt de äldre handlingarna. Sensitiviteten är uppmätt till ca 10. Norr om det undersökta området ökar lermäktigheten och vattenkvoten och konflytgränsen ökar till mellan %. Sensitiviteten är även den något högre, ca 15. Ett tunnare lager med grus överlagrar morän eller fastare lagrad friktionsjord. Detta jordlager bedöms bestå av sand, grus eller skalgrus. Vattenkvoten har uppmätts till ca %. 9(14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

10 Figur 8. Utdrag från Brunnsarkivet ( ). Röd markering visar Gamlestan 22:4. Utfyllt område- Land Jordlagren består från markytan huvudsakligen av: Fyllning Sandigt Grus Lera Friktionsjord Fast lagrad friktionsjord/morän Jordlagren utgörs delvis överst av grova fyllnadsmassor(sprängsten) underlagrad av ett sandigt grus, se figur 9. Fyllnadsmassorna finns i anslutning till Norra hamngatan och ut mot havet. Tjockleken av fyllnadsmassorna är ca 4-5 m. Jorden under dessa fyllnadsmassor utgörs förmodligen av ett svallat material där de större fraktionerna kvarstannat mot öster 10 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

11 och det finare materialet avsatt sig mot väster. Enligt äldre handlingar skall fyllningar påförts i etapper från slutet av 1800 talet och fram till 2000 talet (förstärkningen). Sprängsten har påträffats i äldre undersökningar. Figur 9. Foto från fältarbetena utförda av Vectura strax söder om fastighet 22:4. Överst under asfalt påträffades grövre fyllnadsmassor. Leran under fyllningen är tunn, huvudsakligen ca 0.5 m, och bedöms ha konsoliderat för den relativt mäktiga fyllningen. Leran bedöms ej finns i fastighetens södra del baserat på information från sonderingar 2 och 3 utförda av Vectura daterad med uppdragsnummer Leran har i beräkningarna antagits ha en skjuvhållfasthet om ca 25 kpa (ökad hållfasthet från konsolidering). I en borrpunkt drygt 100 m söder om fastigheten har skjuvhållfastheten under fyllningen uppmätts till mellan ca kpa. Friktionsjord av grus, sand eller skalsand bedöms överlagra morän eller fastare lagrad friktionsjord Geohydrologiska förhållanden Ett grundvattenrör installerades i samband med Vecturas utredning för grannfastigheten Gamlestan 22:1 i friktionsjorden ca 50 m från strandkanten, ca 9 m 11 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

12 under markytan. Grundvattennivån varierar enligt mätningarna mellan , vilket motsvarar en nivåca m under markytan. Mätningar har utförts två gånger och i båda fallen har grundvattennivån varit ca 0.2 m högre än vattenytan i havet. Havsnivån bedöms därför styra grundvattennivån i jordlagren. Det mycket tunna lerlagret (ca 0.5 m) bedöms ej kunna utgöra ett tätt lager som gör det möjligt för en högre undre grundvattenyta i moränen/friktionsjordlagret under leran. Lägsta lågvatten är beläget på ca Totalstabilitet Enligt IEG rapport 4:2010, Tillståndbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar skall den beräknade säkerhetsfaktorn vara Fc 1,7 1,5, Fkomb 1,5 1,4 F 1,3 (sand) för en detaljerad utredning i planläggningsskedet. Vår utredning bedöms uppfylla kraven för en detaljerad utredning. I området finns många undersökningar utförda i anslutning till fastighet 22:4, både i havet, mellan fastigheten och bryggan samt på ömse sidor av fastigheten (norr och - söder). Leran har uppmätts vara låg till mellansensitiv. Kajen förstärktes upp år med tryckbank och slänten avlastades för att öka säkerheten mot skred. Jordlagren utgörs huvudsakligen att fyllning och friktionsjord med ett tunnare jordlager lera som bedömts ha konsoliderat för fyllningen. Byggnaden på fastighet 22:4 behålls inom befintligt läge och volym, inga laster av betydelse kommer tillkomma. Om parkeringsgaraget under gården utförs kommer denna avlasta marken något. Tryckbanken och att undervattenslänten består grova fyllnadsmassor bedöms även skydda kajen mot erosion. Dessa flertalet gynnsamma faktorer gör att vi bedömer att en säkerhetsfaktor Fc=1.6 och Fkomb=1.45 ska uppnås för att kunna klassa stabiliteten för fastigheten som tillfredställande. Beräkningarna har utförts för en last motsvarande 4 våningar (40 kpa), källaren har ej beaktats. Källaren avlastar marken och ger således gynnsammare förutsättningar än de ansatta i beräkningen. Trafiklast om 13 kpa på bilväg och last på GC-väg om 5 kpa har använts i beräkningarna. Stabiliteten bedöms vara tillfredsställande för detaljplaneområdet och den planerade byggnationen. Beräknade sektioners lägen redovisas schematiskt i figur 10. Beräkning har utförts i sektion 1 som är vald att sammanfalla med tidigare av GF konsult beräknad sektion 1. Lägsta beräknade säkerhetsfaktorer är Fc=1,62 och 12 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

13 Fkomb=1,62, beräkningen redovisas i bilaga 3:1. Såväl plana som cirkulärcylindriska glidytor har beräknats. I närliggande sektion A, där tryckbanken och avschaktningen avslutas, har Vectura tidigare redovisat en beräkning med resultatet Fc=1.64 och Fkomb= En känslighetsanalys utfördes av Vectura i sektion A för ett värsta scenario där sprängsten och lera skredar och spolas bort. Släntstabiliteten beräknades för kvarvarande del av kajen ifall glidytan med lägst beräknas säkerhet (Fkomb =1.63) skredar. Eftersom jordlagren huvudsakligen utförs av friktionsmaterial får skredet liten utbredningen och beräknad säkerhetsfaktor efter skred blev Fc=1.59 och Fkomb=1.33. Båda beräkningarna redovisas i bilaga 3:2-3:3. Sektion 1 Sektion A Figur 10. Beräknade sektioner. 13 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

14 Infiltration Möjligheterna att lokalt ta hand om dagvatten bedöms som goda. Infiltrationsförmågan i jorden är förmodligen god. Eventuella föroreningar sprids dock snabbt till havet eftersom uppehållstiden i jorden blir kort och havet är nära. Radon Marken har ej undersökts avseende radon. Enligt kommunens riktlinjer skall alla byggnader göras radonsäkra. Grundläggning I detaljplaneskedet skall man förutsätta att byggnaden behåller befintlig grundläggning. Om extra last planeras tillföras befintlig grundläggning kan denna behöva undersökas. Fyllningens egenskaper på fastigheten är delvis okänd varför det inte kan uteslutas att garaget kommer att grundläggas på en fyllning med okänd packning (lagring) mm. Detaljprojektering utförs i senare skede. I samband med grundläggning av garagedelen kommer sannolikt en tät spont att behövas runt grundläggningen för att hålla arbetsområdet torrt då havsnivå bedöms påverka grundvattennivån vid fastigheten. Garaget kan behöva förankras i berget för att undvika uppflytning under arbetsstadiet. Förankring sker lämpligen med pålar eller dragstag som förankras i berget och gjuts fast i bottenplattan. 14 (14) memo04.docx PM GEOTEKNIK

15 Lr 6 20: : : :9 1:129 GAMLESTAN 6 22:4 20: : :6 Lr :4 1:189 22: :5 17:3 1: GAMLESTAN KRONBERGET :2 3.2 GAMLESTAN 17: : : :110 22: :8 3.4 GAMLESTAN 1: :107 1: :1 1.7 GAMLESTAN 2.6 LYSEKILS KOMMUN GAMLESTAN 22:1 Telefon: /

16 LYSEKILS KOMMUN GAMLESTAN 22:1 Telefon: /

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26 Utvärdering skjuvhållfasthet Gamlestan 22:4 Teknisk PM Skjuvhållfasthet - odränerad analys, med nivå. Alla metoder. [kpa] [m] v1 v3 v9 v11-10 cuvinge cukon cucpt vald skjuvhållfasthet havsbotten -15

27

28

29