Halmstads kommun Del av Vallås 1:1 och Vallonen 2, Halmstad

Transkript

1 Halmstads kommun Del av PM Geoteknik Planeringsunderlag Uppdragsnummer Titel PM Geoteknik Dokumentbeteckning PM-001 Dokumentdatum Rev datum Revidering Handläggare Johan Bengtsson (JAi) Granskad av Tomas Trapp (JBn) Uppdragsansvarig Johan Bengtsson,

2 2 (9) Innehållsförteckning 1 Orientering Underlag Geotekniska undersökningar Geotekniska förhållanden Topografi Jordlagerföljd Jordegenskaper Geohydrologiska förhållanden Radon Stabilitet Sättningar och konsolideringsförhållanden Befintliga anläggningar Geotekniska rekommendationer Grundläggning Schaktarbeten Kontroll Lokalt omhändertagande av dagvatten Sammanfattning... 9 Sida

3 3 (9) 1 Orientering En ny detaljplan ska upprättas för del av fastigheterna Vallås 1:1 och Vallonen 2 i Halmstad. Halmstads kommun ska i detaljplan pröva om området är lämpligt för skol- och bostadsändamål. På uppdrag av Halmstads kommun har utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för planområdet. Området ligger i de östra delarna av Halmstad och avgränsas av Tynavägen i norr, Nyvången i söder och Vallås Bussgata i de östra/nordöstra delarna av området. Planområdet omfattar drygt 2 hektar. Se Figur 1-1 nedan. Figur 1-1 Planområdet inom den streckade linjen. I föreliggande promemoria redovisas de geotekniska förhållanden som råder i området. 2 Underlag Som underlag för utredningen har följande material nyttjats: - Digital primärkarta erhållen från beställaren - Ledningskartor från ledningskollen.se - Jordartskarta över området hämtad från SGU:s kartvisare (apps.sgu.se/kartvisare)

4 4 (9) 3 Geotekniska undersökningar I samband med föreliggande utredning har geotekniska undersökningar utförts. Syftet har varit att klarlägga de geotekniska förhållandena motsvarande detaljerad utredningsnivå. Resultat från nu utförda undersökningar beskrivs och redovisas i separat handling: - Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/ Geoteknik, upprättad av Markera Mark Göteborg AB, med samma datum och uppdragsnummer som denna PM. 4 Geotekniska förhållanden 4.1 Topografi Marknivån i området är mellan ca +15 och +17. Marken är flack inom planområdet. I det nordvästra hörnet av Vallås 1:1 stiger terrängen något. 4.2 Jordlagerföljd Jorden består överst av ett ytlager bestående av fyllnings- och friktionsjord som överlagrar ett mäktigt lerlager som via ett lager friktionsjord vilar på berg. Ovan ytlagret består jorden inom grönytor av mulljord med en tjocklek på ca 0,2 m. Ytlagret är heterogent och innehåller mull, ler, silt, sand, grus samt tegelrester och slaggprodukter. Tjockleken varierar mellan 1 och 3 m. Leran är siltig och består överst av en torrskorpa. Leran innehåller tunna och lokalt grövre skikt av silt och sand. Lagertjockleken uppgår till mellan 8 och 25 m. Friktionsjorden under leran, bottenfriktionen, har inte undersökts men kan antas utgöras av en morän. Djup till fast botten, överkant bottenfriktion, varierar inom undersökningsområdet mellan 10 och 28 m. 4.3 Jordegenskaper CPT-sonderingar har genomförts för att kontrollera lerans hållfasthetsegenskaper. Lerans konflytgräns ligger runt 40 % som innebär att leran är mellanplastisk. Undersökningsresultaten visar på att lerans odränerade skjuvhållfasthet är låg/medelhög i de övre jordlagren och ökar till hög mot djupet. I figur redovisas vald odränerad skjuvhållfasthet som är 40 kpa ned till nivå +11 och ökar sedan mot djupet med 3 kpa/m och med 5 kpa/m från nivå +6.

5 5 (9) Nivå (m) Figur Odränerad skjuvhållfasthet, c u (kpa) Extremt låg Mycket låg Låg Medelhög Hög Utvärderad skjuvhållfasthet i området. Vald Cu-1 18M01 (+17,6) CPT Tfu,korr 18M04 (+16,4) CPT Tfu,korr Utvärdering av lerans förkonsolideringstryck utifrån gjorda CPT-sonderingar visar att leran är överkonsoliderad med en överkonsolideringsgrad på ca 10 i de övre delarna av jordprofilen och är avtagande enligt Figur

6 6 (9) Nivå (m) Överkonsolideringsgrad, OCR (-) 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12, OCR-1 Figur Beräknad överkonsolideringsgrad (OCR) i området. Friktionsjordens hållfasthetsegenskaper har inte bestämts. 4.4 Geohydrologiska förhållanden Två filterbestyckade grundvattenrör installerades i borrpunkt 18M02 och 18M05. I punkt 18M02 installerades grundvattenröret med spetsen i bottenfriktionen under leran. I punkt 18M05 installerades grundvattenröret i ett grövre skikt av friktionsjord inbäddat i lerlagret som ligger ca 4 m under markytan. Grundvattenrören har avlästs vid två tillfällen som visar att grundvattennivån i

7 7 (9) bottenfriktionen ligger på nivån ca +9, ungefär 5,5 m under markytan. I det övre friktionsjordslagret ligger grundvattennivån på ca +14, ca 1 m under markytan. I öppna provtagningshål observerades en fri stabiliserad vattennivå generellt ca 2 3 m under markytan. För att få en bättre uppfattning om hur grundvattnets nivå varierar över tid erfordras att mätningarna sker under en längre tidsperiod. 4.5 Radon Klassas marken som högriskområde ska hus byggas radonsäkert och om den klassas som låg- eller mellanriskområde ska huset byggas radonskyddat. Mätningarna av radonhalten i jordluften gjordes i sand och visar på att marken klassas som låg- till normalriskområde. 4.6 Stabilitet Stabilitetsförhållandena inom planområdet är mycket goda med hänsyn till förekommande leras hållfasthet och områdets topografi (mycket flack mark). Ingen risk för stabilitetsbrott inom planområdet föreligger för befintliga eller planerade förhållanden 4.7 Sättningar och konsolideringsförhållanden Uppmätta förkonsolideringstryck i området visar på att marken är överkonsoliderad. Då marken är överkonsoliderad kan det förmodas att inga krypsättningar pågår i området för befintliga förhållanden. En överkonsoliderad mark tolererar att laster påförs marken i viss utsträckning utan att betydande långtidssättningar utvecklas. 4.8 Befintliga anläggningar Befintliga byggnader, vägar, ledningar och kablar finns inom området. För befintliga ledningar och kablars läge i plan skall kontakt tas med respektive ledningsägare.

8 8 (9) 5 Geotekniska rekommendationer 5.1 Grundläggning Generellt bedöms förutsättningarna för grundläggning av byggnader och anläggningar vara goda i området. Komplementbyggnader och en- till tvåplanshus kan grundläggas med platta på mark utan särskilda åtgärder. För högre/tyngre byggnader ska behov av grundförstärkning, så som pålning, djupare fundament eller kompensationsgrundläggning, utredas av geotekniker. Vid nybyggnation av hus ansvarar byggherren för att huset uppfyller Boverkets regler om radonhalt. Enligt gjorda radonmätningar klassas området som låg- till mellanriskområde vilket medför att byggnader ska byggas radonskyddat. 5.2 Schaktarbeten Jorden innehåller silt och kan därmed vara flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Vid schaktningsarbeten i våt väderlek eller ned till djup under rådande grundvattennivå kan schaktslänter behöva skyddas med presenningar eller genom utläggning av filter med samkross. Lokalt (18M05) har ett grundvattenförande skikt i leran konstaterats. Vid schakt i det området finns risk för hydraulisk bottenupptryckning vilket ska beaktas. För djupa schakter (>4 m) kan spont erfordras. 5.3 Kontroll Innan arbeten så som schaktning och pålning påbörjas skall en riskanalys med avseende på vibrationer och markrörelser upprättas. Denna bör omfatta besiktning av angränsande byggnader och anläggningar som bedöms kunna påverkas av planerade arbeten samt gränsvärden för rörelser och vibrationer. 5.4 Lokalt omhändertagande av dagvatten Friktionsjorden överst i jordlagerföljden består av sand med inslag av silt vilket medför att permeabiliteten blir lägre och infiltrationen är mindre relativt en friktionsjord med större kornfraktion. Grundvattennivån i området ligger generellt i överkant av lerlagret och med ett överliggande friktionsjordslager om ca 1 à 2 m har marken en begränsad möjlighet att infiltrera dagvatten.

9 9 (9) 6 Sammanfattning Utförd översiktlig geoteknisk undersökning visar sammanfattningsvis på tillfredsställande stabilitet samt goda grundläggningsförhållanden inom planområdet. Inga särskilda planbestämmelser avseende geoteknik anses nödvändiga. Inför detaljprojektering av exempelvis grundläggning av byggnader, utbyggnad av gator och VA samt rekommenderas att kompletterande geotekniska undersökningar utförs.