Sigtuna kommun Sigtuna stadsängar, detaljplan 2

Transkript

1 Sigtuna kommun Sigtuna stadsängar, detaljplan 2 PM Geoteknik Systemhandling Göteborg Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Systemhandling detaljplan 2 Uppdragsansvarig: Tomas Trapp (TTp) Handläggning: Tomas Trapp Org. Nr Granskad av: Johan Bengtsson Hemsida: Uppdragsnummer: Dokumentbeteckning: PM-002 Reviderad:

2 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 ORIENTERING PLANOMRÅDET BEFINTLIGA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR UNDERLAG GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR GEOTEKNISK BESKRIVNING Topografi Jordlagerföljd Geohydrologiska förhållanden Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER Gator Ledningar Schaktarbeten Bergschakt... 8

3 3 (8) 1 ORIENTERING Sigtuna kommun arbetar med detaljplan 2 i direkt anslutning till antagen detaljplan i det planerade området Sigtuna stadsängar. Området kommer i huvudsak att utgöras av bostadsbebyggelse med tillhörande lokalgatunät. I föreliggande PM beskrivs de geotekniska förutsättningarna för aktuellt område med tyngdpunkt på anläggning av gator och VA-ledningar. 2 PLANOMRÅDET Planområdet ligger norr om Sigtuna och väster om väg 263. Det markerade området i Figur 2-1 nedan visar schematiskt läget på aktuellt planområde. Figur 2-1 Planområdets ungefärliga utbredning (Google maps) 3 BEFINTLIGA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR Strax norr om planområdet finns några befintliga bostadsbyggnader. I östra delen av området löper väg 263. I övrigt utgörs området av ängs- och skogsmark med flera gångstigar som löper genom terrängen.

4 4 (8) 4 UNDERLAG Som underlag för utredningen har följande material nyttjats: - SGU:s jordartskarta i skala 1: Digital primärkarta med 1 m ekvidistans erhållen av Sigtuna kommun - Gatu- och VA-profiler längs planerade gatusträckningar 5 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar redovisas i en separat handling benämnd: - Sigtuna stadsängar, Systemhandling detaljplan 2, Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/ Geoteknik, daterad , upprättad av Structor Mark Göteborg AB, uppdragsnummer Inom ramen för uppdraget har geotekniska fält- och laboratorieundersökningar utförts. Undersökningarna har utförts inom planområdet med syftet att bestämma jordlagerföljd, hållfasthetsegenskaper och grundvattenförhållanden. 6 GEOTEKNISK BESKRIVNING 6.1 Topografi Marknivåer och marklutningar varierar i området. Låglänt flack terräng som utgörs av tidigare åkermark finns i anslutning till befintlig bebyggelse i nordöst. Mot söder och väster stiger terrängen och övergår till mer kuperad skogsmark. Små partier med synligt berg finns inom delar av området. Strax öster om planområdet finns en sankmark där marknivån är flack. 6.2 Jordlagerföljd Ytligt finns ett tunt mulljordslager som är ca 0,2 0,3 m tjockt. Närmast gränsen mot etapp 1 utgörs jorden i huvudsak av friktionsjord bestående av sandig siltig morän. I den nordöstra delen av området som gränsar mot väg 263 och befintlig bebyggelse utgörs jorden av en siltig lera följt av friktionsjord på berg. Jordlagren är små med jorddjup varierande från någon enstaka meter till ca 7 m. Leran utgörs till största delen av torrskorpelera. Lös lera påträffas endast i de centrala delarna av området och då endast med ringa tjocklek. Friktionsjorden under leran bedöms utgöras av sandig siltig morän. I den östra delen återfinns ett höjdparti som delvis utgörs av synligt berg och är i övrigt täckt av en moränkappa. Strax utanför områdets östra gräns finns en mindre

5 5 (8) sankmark där ytjorden bedöms utgöras av kärrtorv följt av torrskorpelera/lera och friktionsjord. I höjdpartiet längst i norr har inga geotekniska undersökningar utförts, förekommande jordlager bedöms vara tunna och utgöras av friktionsjord. I området är friktionsjorden generellt fast lagrad. Leran i området utgörs i huvudsak av torrskorpelera med medelhög till hög odränerad skjuvhållasthet. Inom delar av området finns tunna lager med lera som har låg odränerad skjuvhållfasthet. Nedan beskrivs jordlagerföljden och djup till berg för olika delsträckor/gator i det berörda området. Angivna längdmätningar avser respektive gatas längdmätning Stadsängsgatan Norra Gatan följer markytan fram till ca km 0/200 och ligger därefter på en ca 1 m hög bank fram till km 0/380. Därefter följer i huvudsak en skärningssträcka med som mest ca 2 m skärning fram till km 0/510. Längs resterande del ligget gatan på en ca 0,5 1 m hög bank. VA-ledningar ligger generellt på mellan 1 och knappt 3 m djup, lokalt upp till 4 m djup. Jorddjupen varierar mellan ca 2 och 5 m fram till ca km 0/380. Jorddjupen är små inom påföljande sträcka fram till km 0/500. Efter km 0/500 ökar jorddjupen svagt till ca 4 m. I anslutning till planerad vändplats uppgår jorddjupet till som mest ca 10 m. Synligt berg finns söder om gatusträckningen i anslutning till km 0/500. Jorden utgörs huvudsakligen av torrskopelera följt av lerig siltig sand eller grusig sandig lerig silt som övergår i en sandig siltig morän. Mellan ca km 0/230 och 0/300 finns ett tunt, 0 1 m, lager lös lera mellan torrskorpa och underliggande friktionsjord Bagargränd Gatan går i 1 1,5 m skärning fram till km 0/090 varefter gatan fortsätter på en ca 0,5 m hög bank. VA- ledningar ligger generellt på mellan 2 och knappt 4 m djup. Jorddjupen varierar mellan ca 0,5 och 3 m. Jorden utgörs huvudsakligen av friktionsjord bestående av sandig siltig morän fram till km 0/080. Fram till km 0/125 utgörs jorden av torrskorpelera ovan ett tunt friktionsjordlager. I slutet av delsträckan ökar friktionsjordens tjocklek Ljungbergs Gata, km 0/080 0/200 Gatan övergår från att ligga i en upp till 3,7 m djup skärning i början av sträckan till att gå på låg bank från ca km 0/150. VA-ledningar ligger inom skärningssträckan på närmare 6 m djup. Inom sträcka med bank ligger ledningar på mellan 1,5 och 2 m djup. Jorddjupen varierar mellan ca 1 och 5 m.

6 6 (8) Jorden utgörs huvudsakligen av friktionsjord bestående av sandig siltig morän fram till km 0/140 varifrån torrskorpelera överlagrar friktionsjorden. Mellan torrskorpeleran och moränen har ett lager lerig sandig och grusig silt konstaterats i området för korsning med Stadsängsgatan Norra Ljungbergs Gata Norra Gatan ligger på knappt 1 m bank. VA-ledningar ligger generellt på mellan 1,5 och 2 m djup. Jorddjupen varierar mellan ca 4 och 5 m. Jorden utgörs av torrskorpelera som via ett siltlager övergår i sandig siltig morän Lehmans Gata, km 0/200 0/391 Gatan går i 0,5 till 1,5 m skärning mellan km 0/200 och 0/250 samt km 0/300 0/340. Längs övriga sträckor ligger gatan på lite drygt 1 m bank. VA-ledningar ligger generellt på mellan knappt 1 och 3,5 m djup. Jorddjupen varierar mellan ca 1 och 5 m. Jorden utgörs huvudsakligen av friktionsjord bestående av sandig siltig morän fram till 0/345 varifrån torrskorpelera överlagrar friktionsjorden Wintergatan, km 0/080 0/200 Gatan går omväxlande i skärning och på bank. Skärning uppgår till som mest ca 1,5 m. Bankhöjden uppgår till ca 1,5 m kring km 0/050 och ca 1 m i slutet av gatans sträckning. VA-ledningar ligger generellt på mellan 1,0 och 2,5 m djup, med några djupare passager kring 3,5 m. Inga sonderingar har utförts i gatusträckningen. Bedömning baseras på angränsande undersökningspunkter. Jorddjupen bedöms vara små och varierar från nära 0 till ca 4 à 5 m. Jorden utgörs huvudsakligen av torrskorpelera följt av friktionsjord Sekundärgata 15 Vägen ligger mestadels i skärning längs sträckan förutom några korta sträckor med låg bank. VA-ledningar ligger generellt på mellan 2,5 och 3,5 m djup. Inga undersökningar ar utförts längs sträckan. Jorden bedöms utgöras av tunnare lager friktionsjord ovan berg. 6.3 Geohydrologiska förhållanden Grundvattentrycknivån har mätts i 5 st filterbestyckade grundvattenrör installerade i friktionsjord. Mätning har utförts under perioden november till december I det låglänta området i anslutning till väg 263 ligger uppmätta grundvattenytor i eller strax under markytan. Längre västerut där terrängen stiger har lägre stående grundvattenytor registrerats, mellan 1 och 2 m under markytan. Grundvattenytor har

7 7 (8) mätts under en kort period och varierar normalt över tid. Andra grundvattennivåer kan vara aktuella vid tillfället för arbetenas utförande. 6.4 Sättningsförhållanden Sättningsförhållandena bedöms inom stora delar av planområdet vara gynnsamma med hänsyn till att områden med lös lera är begränsade. Förväntade sättningar är elastiska och förhållandevis små (< 10 mm) som bildas tämligen omgående efter belastning. Inom delar med tunna lager av lös lera bedöms sättningar i storleksordningen mm kunna bildas vid en belastning av 30 kpa (motsvarande 1,5 m fyllning). 6.5 Stabilitetsförhållanden Jordlagren med lös lera förhållandevis tunna (<1 m). Jordlagren i övrigt utgörs till övervägande del av friktionsjord och torrskopelera. Inom områden med lös lera är marklutningen vidare mycket flack (<1:20) och områdets totalstabilitet är tillfredställande för befintliga förhållanden. I samband med schaktarbeten kan lokalstabilitetsproblem uppstå vid djupa schakter. I övrigt bedöms totalstabilitetsförhållandena vara tillfredställande för planerade fyllningar inom gatu- och tomtmark utan att några särskilda stabilitetshöjande åtgärder vidtas. Stabilitetsförhållanden för bergskärningar/slänter har inte studerats i denna utredning. Dock finns en rasbrant med lösa block i anslutning till områdets norra del (utmed Wintergatan) vilken behöver åtgärdas. 7 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER I detta avsnitt ges preliminära geotekniska rekommendationer för gator och VA-schakter. 7.1 Gator Inga särskilda grundförstärkningsarbeten erfordras för gator i området. 7.2 Ledningar För att minska risken för ojämna sättningar i områden med lös lera kan en förbelastning läggas ut på befintlig mark utmed aktuella ledningssträckor. Sättningar bedöms kunna tas ut inom 1 2 månader efter påförd belastning. Risk för skadliga sättningar kan även åtgärdas genom att förekommande lös lera skiftas ur och ersätts med bergkrossmaterial. 7.3 Schaktarbeten Schakter där jorden ned till schaktbotten utgörs av torrskorpelera kan utföras med släntlutning 4:1. För schakter över grundvattennivån i friktionsjord måste slänterna, beräkningsmässigt, läggas med lutning 1:1,5 eller flackare. Under grundvattenytan kan än flackare släntlutning erfordras. Erfarenhetsmässigt är det ofta

8 8 (8) möjligt, under kort tid, att ställa schaktslänter i friktionsjord ovan grundvattenytan och vid gynnsamma väderförhållanden brantare än 1:1,5, det är dock inte möjligt att visa genom beräkning i detta fall. Förekommande friktionsjord är flytbenägen och risk för erosion i samband med nederbörd och högt stående grundvattenyta finns. Risken kan avhjälpas t ex genom flackare lutning eller genom att skydda slänten med krossmaterial eller en presenning. Om schaktning utförs och det är svårt att få stabila schaktväggar kan schakten utföras brantare men med ett rasskydd, exempelvis en avsträvad schaktsläde. Stabilitet för tillfälliga schaktarbeten ska verifieras i samband med detaljprojektering där schaktdjupet i jord överstiger 2 m. För schakt inom områden med lera finns risk för hydraulisk upptryckning av schaktbotten eftersom tät lera överlagrar vattenförande friktionsjord. Beroende på schaktdjup och aktuellt grundvattentryck vid schaktarbetena behöver grundvattentrycket sänkas. Lämpligen följs grundvattennivån i grundvattenrör, befintliga och sådana som kompletteras i entreprenaden, och att beredskap för tryckutjämning finns. Vidare finns risk för bottenuppluckring i samband med schakt vid hög grundvattennivå eller kraftigare nederbörd. Schakter måste länshållas. Det är även lämpligt att ledningsbäddar och dylikt läggs ut omgående efter utförd schakt. 7.4 Bergschakt Längsmed flera gatu- och ledningssträckor kommer bergschakt erfordras. Sprängningsarbeten kan behöva utföras med försiktig sprängning för att undvika störning av siltig jord vilken är flytbenägen och kan störas av kraftiga vibrationer.