1. Inledning Bilaga 1 Studiedesign... 4

Transkript

1 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bilaga 1 Studiedesign Inledning Metodavsnitt Genomförandet av studien för Flexibel sjukskrivning Experter inom Försäkringskassan och Västra götalandsregionen Bilaga 2 Deltagarnas upplevelser av Flexibel sjukskrivning Inledning Metodavsnitt Sammanfattande resultat av undersökningarna Bilaga 3 - Olika aktörers uppfattning och upplevelser av Flexibel sjukskrivning Inledning Metodavsnitt Resultat Bilaga 4 - Effektutvärdering av Flexibel sjukskrivning Inledning Resultat för försäkringsutfallet i projektet Effektutvärderingen för att se sjukskrivningsmönster

3 1. Inledning Detta dokument innehåller alla de bilagor som ligger till grund för slutrapporten för Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling. Projektet har valt att samla alla bilagor i ett dokument för att underlätta vid utskrift. I slutrapporten redovisas en sammanställning av innehållet av samtliga bilagor som redovisas här. 3

4 2. Bilaga 1 Studiedesign Denna bilaga kommer att redovisa för hur det senare projektet Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling har designats och de förberedande aktiviteterna. 1. Inledning Syfte Syftet är att kunna utvärdera om mer information, ökad kunskap om försäkringen och en mer flexibel tillämpning bidrar till att fler personer som genomgår en cancerbehandling kan arbeta mellan behandlingarna i den mån det finns ork. Mål för projektet Målet är att testa om en mer flexibel tillämpning kombinerat med ökad kunskap om aktuella försäkringsförmåner och informationsinsatser bidrar till att personer som är i en cancerbehandling i högre utsträckning arbetar mellan behandlingarna. Produktmål Beskriva genomförandet, inklusive förberedelser och utbildningsinsatser som redogörs för i denna bilaga. 2. Metodavsnitt Omfattning I detta projekt testas om en flexiblare administration av de aktuella förmåner som finns inom socialförsäkringen kan underlätta för personer som vill kombinera arbete och behandling. Det kan handla om sjukpenning i varierande omfattning som redovisas i efterhand, att arbetsgivaren får ekonomiskt ersättning för utbetald sjuklön i form av särskild högriskskydd eller att förebyggande sjukpenning används för de personer som har en mer omfattande arbetsförmåga så att de bara behöver ersättning i samband med behandlingstillfället. I projektets uppdrag ingår dels att kompetensutveckla handläggare beträffande de aktuella försäkringsförmånernas användande och dels avseende bemötande. Detta för att bättre kunna möta dessa kunders behov. Personer som insjuknar i cancer hamnar ofta i kris och kan ha svårt att ta till sig information. Projektet kommer därför att se över informationsbehovet och ta fram lämpligt informationsmaterial. Det behövs information till arbetsgivare men också riktad information till sjukskrivande läkare. Avgränsning Studien har genomförts under perioden 1 oktober september 2016 i Västra Götaland. De som har ingått i målgruppen för studien har varit personer som har sjukskrivits för cancer från diagnoskapitel: Tumörer exkl. benigna, och genomgått någon form av längre cancerbehandling t.ex. cellgifts- och strålbehandling. Målgruppens data har hämtats från Försäkringskassans IT-system (Doa-sjukfallsregister via applikation QlikView). Personerna har haft en anställning eller har varit egenföretagare under testperioden. 4

5 Sjukskrivningen ska ha utfärdats av läkare på någon av de cancerkliniker som finns inom Västra Götalandsregionen samt handlagts på något av de kontor som tillhör Försäkringskassans avdelning sjukförsäkring i verksamhetsområde väst. Handläggningen av förmånen Särskilt högriskskydd är organisatoriskt koncentrerad till Stockholm och för studiens genomförande har funnits utsedda handläggare, en kontaktspecialist och en kontaktenhetschef. 3. Genomförandet av studien för Flexibel sjukskrivning Bakgrund Vid en probleminventering utförd av Försäkringskassans onkologiska nätverk framgick att sjukskrivning vid cancer kan vara komplicerat. Ofta är det behandlingen som gör att patienten inte kan arbeta, inte sjukdomen i sig. Arbetsförmågan kan växla under en behandling. Det är individuellt hur varje patient/kund reagerar på sin behandling, och läkaren vet inte i förväg hur patienten kommer att må under behandlingstiden. Förebyggande sjukpenning kan för dessa patienter vara ett alternativ men efter en genomförd kartläggning framkom bland annat att många från RCC 2 upplever att hanteringen av förebyggande sjukpenning behöver förenklas. Denna uppfattning stöds även av rapporten Rehabiliteringsgaranti med förhinder 3 där en av slutsatserna är att olika bedömningar om rätten till ersättning görs trots att individernas/patienternas grundförutsättningar är lika. Svårigheter när det gäller handläggning av förebyggande sjukpenning framkommer också i rapporten. Denna ersättningsform lämpar sig dock väl för cancerpatienter som då kan fokusera på sin medicinska behandling och dess konsekvenser. Bland annat för att den är flexibel och därmed kan underlätta för patienten att utifrån aktivitetsförmåga och möjlighet vara kvar på arbetsplatsen. Patienten slipper karensdag och arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön. Bedömningen från sjukvården var att handläggningen av förebyggande sjukpenning ofta tog tid och att förmånen tillämpades på olika sätt inom Försäkringskassan 4. Denna ersättningsform skulle kunna användas av många fler patienter än vad som nu var fallet. Vid ett möte 2013 mellan Försäkringskassan och onkologen SU, framkom att bröstcancerpatienter med lokal tumör skulle kunna vara en målgrupp att starta ett projekt kring när det gäller förebyggande sjukpenning. Behandlingen för denna grupp, jämfört med patienter med en del andra cancerformer, sker genom ett relativt enkelt kirurgiskt ingrepp som oftast inte innebär stora fysiska konsekvenser. 1 Försäkringskassans onkologiska nätverk 2 Det finns sex olika regionala cancercentrum i Sverige (RCC) 3 Rehabiliteringsgaranti med förhinder, rapport från datum.. 4 Försäkringskassan bildade i januari 2012 ett diagnosorienterat försäkringsmedicinskt nätverk inom onkologi, som på nationell nivå ska arbeta med frågor rörande sjukskrivning av cancerpatienter. Regionala cancercentrums samverkansgrupp utsåg Ulf Hallgårde från Region Skåne att representera dessa 6 RCC som medlem i nätverket. I nätverket ingår dessutom försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) från landets fyra regioner (Nord, Öst, Väst och Syd) och tjänstemän från huvudkontorets enheter, Försäkringsprocesser samt Analys och prognos. 5

6 Försäkringskassan genomförde projektet Förebyggande sjukpenning för patienter aktuella för cancerbehandling. Projektet genomfördes för kvinnor med bröstcancer och undersökte om möjligheten att arbeta mellan behandlingarna skulle resultera i att arbetsförmågan bättre togs tillvara. Resultatet blev att kvinnorna som deltog i projektet hade ett betydligt lägre uttag av ersättningsdagar än kontrollgruppen som hade sjukpenning, 94 dagar respektive 145 dagar 5. Resultatet visade också att upplevelsen från kunden var en känsla av tillit och förtroende från Försäkringskassans sida. De personer som arbetade mellan behandlingarna i den omfattning som de orkade, upplevde att de mådde bättre och kände en högre livskvalité. De uppgav att de upplevde flexibilitet och det skapade en känsla av frihet 6. Känslan av frihet att själv kunna avgöra dag för dag om och hur mycket man kan arbeta, verkar ha haft en central betydelse 7. Projektet avrapporterades i ledningsgruppen för FKs avdelning för sjukförsäkring i november Det beslutades att resultatet skulle tas om hand och utvecklas inom ramen för Mobiliseringsinitiativet 8, vilket sker i detta delprojekt Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling. Förbättrings- och utvecklingsförslag redovisades och dessa låg till grund för designen av projektet Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Studien med Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling går i linje med åtgärdsprogrammet för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 9, där Försäkringskassan fått i uppdrag att bidra till att nå ett sjukpenningtal om högst 9,0 dagar vid utgången av år Detta test är relevant för tre av de områden som finns i Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bättre möjligheter att tillvarata människors arbetsförmåga, ökad kunskap om sjukskrivning, rehabilitering, anpassning och omställning. Vid tidpunkten för det tidigare projektet använde FK förebyggande sjukpenning vid förebyggande behandling och för de biverkningar som orsakats av dessa behandlingar. Under början av 2015 gjordes en fördjupad rättslig kvalitetsuppföljning av förebyggande sjukpenning som visade på att FK i stor utsträckning 5 Projekt 1, Förebyggande sjukpenning för patienter aktuella för cancerbehandling 6 Se Bilaga 2, Deltagarnas upplevelser av flexibel sjukskrivning 7 Ibid 8 Mobiliseringsinitiativet Försäkringskassan tog under 2015 initiativ till nationell mobilisering mot den stigande sjukfrånvaron. Inom ramen för Mobiliseringsinitiativet kom Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen överens om att tillsammans genomföra ett antal tester med insatser som kan förebygga sjukfrånvaro. 9 Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro, 24 sep 2015 Regeringskansliet 6

7 beviljade förebyggande sjukpenning utan att det var tillräckligt utrett om den försäkrade uppfyller villkoren för rätt till förmånen. Försäkringskassans rättsavdelning konstaterade att det fanns behov av kompetensutveckling i hur reglerna ska tolkas och användas. Förtydligande gjordes om att ersättningen syftar till att kompensera vid inkomstbortfall vid förebyggande åtgärder. Då projekt Flexibel sjukskrivnings intentioner var att använda förebyggande sjukpenning i huvudsak för arbetsoförmåga på grund av de biverkningar som en individ kan få på grunda av sin cancerbehandling, gick det inte längre att använda den förmånen som det var tänkt. Då påbörjades ett arbete med FKs rättsavdelning och avdelningen för process och metod för att ta fram en arbetsmodell som kunde förenkla för dessa personer som mycket som möjligt inom lagens ramar. Framtagning av regler för arbetsmodellen för flexibel sjukskrivning Framtagning av en mer flexibel administration i samarbete med FKs rättsavdelning och avdelningen för process och metod. I april 2015 hade projektledningen ett möte med representanter från FKs rättsavdelning och avdelningen för process och metod där man diskuterade hur man skulle kunna möta det behov som den här kundgruppen uttalat i förhållande till regler och tolkningsutrymme inom sjukförsäkringen. Det resulterade i nedanstående förtydliganden av vilka förmåner som kan vara aktuella för cancerpatienter i behandling som klarar av att arbeta mellan behandlingarna. Sjukpenning är en förmån som finns i två varianter: a) Sjukpenning på grund av nedsatt arbetsförmåga b) Sjukpenning i förebyggande syfte - kan bara beviljas under behandlingsdagen. Särskilt högriskskydd om det är sannolikt med mer än 10 sjukfall på ett år kan arbetsgivaren får ersättning för utbetald sjuklön och kunden slipper karensdag. Diskussionen med de för projektet utvalda experter från FKs rättsavdelning och avdelningen för process och metod ledde också fram till ett antal förslag på förenklad administration av dessa förmåner för att skapa en större flexibilitet i första hand för kunden. Förenklingarna som är inom socialförsäkringens lagar och ramar redovisas nedan. Dessa förenklingar användes under studien. Vården - Det går att använda ett och samma läkarintyg som underlag för bedömning av sjukpenning, förebyggande sjukpenning och särskilt 7

8 högriskskydd. Ett läkarintyg kan omfatta en tidsperiod som avser flera sjukperioder. Kunden - Ett läkarintyg kan omfatta en tidsperiod som avser flera sjukperioder. En ansökan kan anses omfatta både sjukpenning och förebyggande sjukpenning om den är undertecknad och innehåller tillräcklig information. En ansökan ska enligt lag vara skriftlig, men komplettering kan inhämtas muntligen. Kunden - Kan intyga sin grad av frånvaro i efterhand. Om det är medicinskt motiverat kan kunden variera sin arbetstid dag för dag. Kunden behöver inte göra ny anmälan till FK vid varierad arbetstid enligt ovan. Kunden Om man är sjukskriven 100 % och jobbar en heldag blir en ny sjukperiod med arbetstidsberäknad ersättning, man behöver dock inte göra ny sjukanmälan till FK. Kunden och arbetsgivaren Om kunden arbetar i mer än fem dagar måste ny sjukanmälan göras till arbetsgivaren och det blir ny sjuklöneperiod. Särskilt högriskskydd ersätter utbetald sjuklön och karensdag men vid behandlingstillfället blir det ersättning av förebyggande sjukpenning. Förarbete för framtagning av arbetsmodellen för flexibel sjukskrivning Arbetsmodellen för genomförandet av projektet utformades i nära samarbete med berörda verksamheter och arbetades fram vid tre workshops (WS), utifrån de ramar som tagits fram tillsammans med FKs rättsavdelning och avdelningen för process och metod. Den första WS hade de tidigare identifierade hindren i handläggningen till grund för att ta fram en handläggningsrutin för projektet. Arbetet gick ut på att tillsammans arbeta fram underlag till ett handläggarsstöd som skulle användas i studien genom att gå igenom nuläge och tillsammans skapa ett nyläge. Det gjordes också en riskbedömning som sedan resulterade i en riskoch konsekvensanalys. WS genomfördes med stöd av verksamhetsutvecklare från FKs huvudkontor. Medverkande var från FK, handläggare och specialist för sjukpenning och förebyggande sjukpenning, handläggare och specialist för särskilt högriskskydd, lokalt samverkansansvarig och försäkringsmedicinsk rådgivare. Den andra WS handlade om informations- och utbildningsinsatser där syftet var att ta fram informationsbehovet för projektet och utbildning av de som är involverade i sjukskrivningen av personerna i studien, läkare, sköterskor och handläggare. Utbildningsinsats med innehåll så som bemötandeutbildning, diagnoskunskap, genomgång av förmånerna och tillämpningen. Samt se över vilket informationsbehov som finns hos de olika parterna och hur man säkerställer överenskommet arbetssätt under projektets gång. Det resulterade i ett förslag på hur utbildningsinsatser för vården och handläggarna skulle se ut samt hur informationsbehovet skulle tillgodoses för berörda personer inom studien. WS genomfördes med stöd av verksamhetsutvecklare från FKs huvudkontor. Medverkande var från FK, 8

9 handläggare och specialist från utbildningskontoret, specialist avdelning för Kundcenter, lokalt samverkansansvarig och försäkringsmedicinsk rådgivare samt utvecklingsledare för patientens ställning från Regionalt cancercentrum Väst. Från sjukvården medverkade kontaktsköterska, rehabkoordinator samt överläkare från onkologkliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset. Den sista och tredje förberedande WS tog fram kommunikationsplan samt informationsmaterial som skulle användas för studien. Den genomfördes med stöd av kommunikationsansvarig från FK samt samma deltagare som i WS 2. Det som framkom vid de tre WS dokumenterades och omhändertogs av Mobiliseringsinitiativet FK och VGR:s projektgrupp som beslutade om arbetsmodell, informationsinsatser och informationsmaterial. Framtagning av informationsmaterial och broschyr Informationsmaterial om de aktuella förmånerna sammanställdes och en broschyr togs fram som sjukskrivande läkare kunde överlämna till sin patient vid första besöket. Broschyren innehöll information om flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling både till kunden/patienten men också riktad information till hens arbetsgivare. Framtagningen av broschyr avsedd för kund/patient och dennes arbetsgivare hade flera steg i processen och genomfördes i Försäkringskassans regi. Designen gjordes av grafiska formgivare, språket granskades av verksamhetsutvecklare för språkvårdare, innehållet granskades av representant för rättsavdelning, representant för process och metod samt av nationell försäkringssamordnare. Broschyren trycktes hos Lenanders Grafiska AB. Organisering av handläggare för studien Flexibel sjukskrivning Inför starten av studien genomfördes en koncentrering av handläggningen av flexibel sjukskrivning inom avdelning för sjukförsäkring verksamhetsområde Väst. Det gick ut en intresseanmälan i respektive område som utsåg ett fåtal handläggare. Deras uppdrag var att handlägga alla personer med malign cancerdiagnos. Skälet till denna organisering var för att underlätta vid utbildning och uppföljning av arbetsmodellen samt vid utvärdering av studien. Organiseringen skulle även kunna leda till ett mera kundanpassat bemötande för personer som sjukskrivs på grund av cancer eftersom det gjordes utbildningsinsatser i bland annat bemötande som genomfördes av patientrepresentant samt föreläsning genomförd av cancerläkare. Utbildningsinsatser inför start av studien Inför uppstarten utbildades de utsedda handläggarna i arbetsmodellen för studien samt fick ta del av det informationsmaterial som tagits fram för projektet. De fick även föreläsning av en cancerläkare kring sjukdomen cancer, vilka konsekvenser en cancerbehandling kan ge, samt ett föredrag 9

10 och grupparbete om bemötande av personer som drabbas av cancer som genomfördes av en patientrepresentant från RCC Väst. Avslutningsvis hölls ett grupparbete om hur man bemöter dessa kunder på ett bra sätt, samt en fördjupad genomgång av metoden Motiverande Samtal. Säkerställande av överenskommen arbetsmodell under projektets gång. Under testperioden genomfördes regelbundna korta uppföljningsmöten med handläggarna för att projektet skulle få impulser om hur arbetsmodellen fungerade och om det fanns saker som behövde justeras och/eller förtydligas. I början av studien var det inplanerade möten varje fredag en halvtimme, efter tre månader glesades det ut till varannan vecka och efter sex månader en gång i månaden. Handläggaren kunde under hela studieperioden signalera direkt till projektledaren om problem uppstod. Projektledaren skickade även regelbundet ut ett återkopplingsmail med information om status för studien och eventuella förändringar. Det gjordes inga stora förändringar under studietiden då det kunde ha påverkat uppföljningen. Det vanligaste var förtydliganden av redan beslutat arbetssätt och väldigt små justeringar. Justeringarna kunde vara mindre detaljer som inte kunnat förutses vid planeringen av arbetsmodellen och studien. Projektet hade också under studietiden ett internt grupprum där uppdaterat och aktuellt arbetsmaterial samt informationsmaterial fanns. Projektledaren hade även tre längre uppföljningsträffar lokalt hos handläggarna för att säkerställa att den framtagna arbetsmodellen efterlevdes. Då flera handläggare efter ett tag uttryckte viss osäkerhet gällande arbetsmodellen genomfördes även individuella genomgångar. Totalt genomfördes tre större informationsinsatser till läkarna på de berörda cancerklinikerna inom Västra Götalandsregionen. Den första genomfördes på våren 2015 av projektledaren och var för att förankra projektet och för att säkerställa att det fanns ett intresse hos sjukskrivande läkare på dessa kliniker att genomföra en sådan studie. Majoriteten av närvarande läkare på de uppsökta klinikerna visade stort intresse för projektet och såg fram emot att få mer information. Den andra genomfördes inför projektstart då läkarna informerades om deras del av arbetsmodellen, vikten av att läkaren informerar sin patient om möjligheten till flexibel sjukskrivning och genomgång hur de skulle utfärda ett flexibelt läkarintyg (för aktuella försäkringsförmåner). Läkarna fick också ta del av det informationsmaterial som tagits fram; broschyr till patient och arbetsgivare, en framtagen instruktion vad ett flexibelt läkarintyg ska innehålla samt ett informationsblad om projektet. Denna informationsinsats genomfördes av projektledaren med stöd av en cancerläkare som representerade VGR i projektet. Under våren 2016 gjordes ytterligare en informationsinsats på berörda cancerkliniker för att aktualisera det uppdrag som läkarna hade inom 10

11 studien, denna insats genomfördes av cancerläkaren som var representant för VGR i projektet. Det var en fördel och framgång att ha en läkare som representerade projektet och arbetsmodellen i studien vid möte med sjukskrivande läkare. Det var lättare för honom att göra sig hörd hos sina kollegor, lättare för honom att förstå de hinder läkarna stötte på och förklara för projektledaren. Allt eftersom han blev mer och mer införstådd i de regler FK har och tillämpning som handläggarna har, blev det också lättare för honom att förklara med sina egna ord för sina kollegor. Arbetsgivare var inte involverade i designfasen av projektet. Det var svårt att inkludera arbetsgivare innan det blev aktuellt att hens medarbetare skulle komma att använda flexibel sjukskrivning. Projektets plan var att inkludera någon/några arbetsgivare under studieperioden, för att undersöka deras upplevelse av problem och hinder med den framtagna arbetsmodellen. Arbetsmodellen för Flexibel sjukskrivning Patienten ska få information om flexibel sjukskrivning av sin sjukskrivande läkare. Det finns också en framtagen broschyr som läkaren ska överlämna till sin patient vid sjukskrivningstillfället. I broschyren finns kontaktuppgifter FK. Patienten kan också få broschyren av annan vårdpersonal på cancerklinikerna men även från vissa patientföreningar. Kunden får också information av handläggaren vid det första samtalet i samband med att en ansökan om sjukpenning inkommit till FK. Vad initierar arbetssättet Under projektet ska läkarna informera alla sina patienter (som genomgår en cancerbehandling) om möjligheten att kombinera arbete med behandling. De ska också skriva ett flexibelt läkarintyg med information med de uppgifter som behövs för alla förmåner som kan bli aktuella inom projektet. De utvalda handläggarna ringer alla kunder inom målgruppen för att undersöka om kunden vill pröva möjligheten att kombinera arbete med behandling, flexibel sjukskrivning. Om det då saknas ett flexibelt läkarintyg kommer handläggaren att begära komplettering av läkarintyg hos sjukskrivande läkare. Denna arbetsmetod är förankrad och godkänd av sjukhusklinikerna som ingår i projektet. Om personen inte svarade, skickade handläggaren ett kontaktbrev med uppmaning om att ta en kontakt med handläggaren om man ville ha mer information även broschyren för Flexibel sjukskrivning skickades med. Sjukskrivande läkare är nyckeln till patienten genom att informera sin patient att det inte är skadligt att arbeta mellan behandlingarna utan att det snarare kan vara bra för patienten. Om läkaren ger denna information samt informerar om möjligheten till flexibel sjukskrivning så underlättar det för handläggaren i kontakten med kunden. Läkaren har en stor påverkan på sin patients uppfattning om hen vågar att pröva att arbeta mellan 11

12 behandlingarna. I det tidigare projektet 10 visade det sig att handläggaren ofta fick till svar att det var intressant men att man inte vågade för läkaren hade sjukskrivet under hela behandlingstiden. Skulle det vara skadligt att arbeta så är det oftast bara läkaren som känner till det och då är det viktigt att det framkommer till handläggaren. Med arbetssättet där läkaren skriver ett intyg för alla tre förmånerna (flexibelt läkarintyg) är det viktigt att läkaren gör det redan från början. Att läkarintyget är utformat som ett flexibelt läkarintyg blir en impuls till FK om att det kan vara aktuellt med flexibel sjukskrivning och ska handläggas av de speciellt utsedda handläggarna. Om det då inte tydligt framgår att det är ett flexibelt läkarintyg så finns en stor risk att impulsen om flexibel sjukskrivning missas. När kunden är intresserad av flexibel sjukskrivning Många kunder kan inte i förväg veta om de kommer att kunna arbeta, så det räcker att de uttrycker ett intresse för att pröva. I dessa fall, startar handläggaren upp ärenden för tre förmåner; sjukpenning, förebyggande sjukpenning och särskilt högriskskydd. Det är bra att förmånerna, förebyggande sjukpenning och särskilt högriskskydd, är färdigbeslutade från början utifall att kunden kommer att börja arbeta i någon omfattning - flexibel sjukskrivning. Detta för att säkerställa att kund inte ska gå miste om ersättning eftersom det inte är möjligt att fatta retroaktiva beslut i dessa förmåner. Om kunden inte klarar av att arbeta mellan behandlingarna och är helt arbetsoförmögen sker ingen handläggning i ärendena för sjukpenning i förebyggande syfte och särskilt högriskskydd, utan de hålls pågående utifall arbetsförmågan skulle förbättras. Handläggningsrutin för flexibel sjukskrivning Flexibel sjukskrivning innebär att det finns tre startade förmåner för samma kund, sjukpenning, förebyggande sjukpenning och särskilt högriskskydd. För alla förmånerna gäller samma läkarintyg, det flexibla läkarintyget, som kopieras över till de ärenden som man skapat i ÄHS (FKs ärendehanteringssystem). Om det inte är ett flexibelt intyg skickar handläggaren en begäran om komplettering till sjukskrivande läkare. Om det finns en ansökan i sjukpenningärendet kopieras den över till ärendet gällande förebyggande sjukpenning och handläggaren kan därefter utreda om kunden har rätt till förmånen och fatta beslut samt skicka ut beslut till kunden. Om det inte finns ett pågående sjukpenningärende får handläggaren skicka en ansökan om förebyggande sjukpenning till kunden och invänta att handlingen inkommer till FK innan hen kan utreda och besluta om rätten till förmånen. Handläggarna startar ett ärende gällande särskilt högriskskydd och kopierar över det flexibla läkarintyget. Om det inte är ett flexibelt intyg är det personlig handläggare sjukförsäkring som gör komplettering till 10 Förebyggande sjukpenning för patienter aktuella för cancerbehandling, 2014 Försäkringskassan 12

13 sjukskrivande läkare. Skickar ut ansökan till kunden och gör eventuella journalanteckningar i ärendet, lägger sedan över det till utsedda handläggare på särskilt högriskskydd för fortsatt handläggning. Om sjukpenningärendet är komplett utreder handläggaren och fattar beslut om rätten till sjukpenning. Handläggaren skickar ut fortsättningsförsäkran till kund där hen kan ansöka om ersättning i efterhand. Kunden kan även använda sig av Mina Sidor. När anspråk gällande ersättning inkommer från kund (förebyggande sjukpenning och/eller sjukpenning), gör handläggaren utbetalningen. Anspråk på ersättning som inkommer i efterhand hanteras manuellt. Personer med flexibel sjukskrivning är 100 procent sjukskrivna i botten men har möjlighet att arbeta i den omfattning som hen känner att man orkar. Redovisning av den tid som man ansöker om ersättning från FK (när man inte hade arbetat) görs i efterhand en gång per månad. Ersättningen betalads ut i de steg som sjukförsäkringen är indelad i, 25, 50, 75 och 100 procent. Om personen får ersättning av sin arbetsgivare i form av sjuklön så får arbetsgivaren ansöka om ersättning för utbetald sjuklön hos FK i efterhand, särskilt högriskskydd. Om personen uppbär sjuklön hos arbetsgivaren får man ersättning av FK för själva behandlingstillfället, förebyggande sjukpenning. När är det aktuellt med Flexibel sjukskrivning? Nedan är en schematisk bild över när flexibel sjukskrivning är aktuellt för en person som har fått en cancerdiagnos enligt den avgränsning som gjordes i projektet. Flexibel sjukskrivning innan behandlingsperioden? I den första delen i skissen ovan finns det oftast inga direkta medicinska hinder utan har mer karaktär av psykisk reaktion, krisreaktion såvida inte tumören ger fysiska begränsningar. Sjukskrivning under denna period är därför inte lämpad för flexibel sjukskrivning då arbetsoförmågan är mer 13

14 förutsägbar och av konstant karaktär. Under denna period kan läkaren bedöma arbetsoförmåga och sjukskriva enligt den nivå som läkaren anser vara lämpligt. Efter operation handlar det om sårläkning. Flexibel sjukskrivning gäller under behandlingsperioden. Sjukskrivning när patient ska genomgå en cancerbehandling (strålning, cellgift, hormon etc.) kan vara komplicerat, ofta är det inte sjukdomen i sig utan behandlingen som gör att patienten inte kan arbeta. Biverkningarna av behandlingen kan variera från dag till dag och ibland även från timme till timme, de kan också uppträda olika för olika personer/tillfällen. Varken läkaren eller patienten kan på förhand veta hur patienten kommer att reagera på behandlingen. Eftersom biverkningarna är så oförutsägbara och inte av konstant karaktär, får läkaren utgå från sämsta läget och det är därför vanligt att läkaren sjukskriver patienten helt under hela behandlingsperioden, med tillägg för ett par månader då man även har biverkningar efter sista behandlingen. Fortsatt flexibel sjukskrivning efter behandlingsperioden. Det kan ta upp till 2-3 månader innan biverkningarna klingar av och blir mer konstanta. Många biverkningar tar upp mot ett år att vädra ut och vissa biverkningar kan bli livslånga, menar läkarna. Det är upp till handläggaren att vara observant på när kunden eventuellt går över från flexibel sjukskrivning till vanlig sjukskrivning efter behandlingen. När arbetsförmågan blir förutsägbar och mer konstant kan vanlig sjukskrivning bli aktuell. Då enligt de nivåer som finns för sjukpenning. Vid fortsatt behandling ex. hormonbehandling får sjukskrivande läkare göra en bedömning av om arbetsförmågan är mer konstant eller fortfarande fluktuerande. Var gränsen mellan flexibel sjukskrivning och vanlig sjukskrivning går efter behandlingen är avslutad är inte helt tydligt och behöver utredas ytterligare. När det gäller hormonbehandling som är vanlig för bl.a. bröstcanceropererade personer går uppfattningarna isär huruvida det är oförutsägbart hur personen kommer att reagera på behandlingen och huruvida biverkningarna är av mer konstant karaktär. IT-beroenden Inom ramen för projektet har inga ändringar gällande IT genomförts utan befintliga blanketter, intyg och system har använts. Identifierade förändringsbehov gällande blanketter, medicinska intyg, IT-utveckling etc. kommer att redovisas i slutrapport. 4. Experter inom Försäkringskassan och Västra götalandsregionen De som varit involverade i förberedelser och framtagning av arbetsmodellen samt framtagningen av informationsmaterial för projektet. Försäkringskassan Rättsavdelning, rättslig expert; Eva Blom, Daniel Botéus och Heli Artell Viklund. 14

15 Avdelning för process och metod, verksamhetsutvecklare; Carolin Jarlehag och Marie Jalkebo Avdelning för analys och prognos, analytiker; Anna Falkenberg, Christina Olsson Bohlin, Erik Jönsson och Marit Gisselman Avdelning för process och metod, försäkringssamordnare; Cecilia Udin Kommunikationsavdelning -verksamhetsnära kommunikation, kommunikatör; Eva-Marie Wulff och Sara Sandqvist Kommunikationsavdelning, grafisk formgivare; Hampus Edström, Jonas Engström och Lottie Pettersson Avdelningen för Gemensamma kundfrågor verksamhetsutvecklare/språkvårdare; Jessica Selander Avdelning för sjukförsäkringen; regional samverkansansvarig, Karin Lindfors, regional försäkringssamordnare, Sara Svedberg, försäkringsspecialist för särskilt högriskskydd och sjukförsäkring, Mona Nilsson samt lokalt samverkansansvariga för verksamhetsområde sjukförsäkringen väst Västra Götalandsregionen och Regionalt cancercentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset onkologkliniken; onkologläkare, Susanne Ottosson och Zakaria Einbeigi, smärtläkare Gunnar Eckerdal samt rehabkoordinator Pamela Delefors Regionalt Cancercentrum Väst; dåvarande verksamhetschef Nils Conradi och nuvarande verksamhetschef Thomas Björk-Eriksson samt utvecklingsansvarig för patientperspektivet Bodil Dower Processledare och rehabkoordinatorer på berörda cancerklinkern inom Västra Götalandsregionen. 15

16 3. Bilaga 2 Deltagarnas upplevelser av Flexibel sjukskrivning 1. Inledning För att undersöka om användare (personer i cancerbehandling) och berörda aktörer kring individen upplevelser av flexibel sjukskrivning gjordes flera olika undersökningar både av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Bilagan redovisar de undersökningar som gjordes för de personer som blev informerade om möjligheten att använda flexibel sjukskrivning och hur de uppfattade möjligheten. Syfte Syftet är att undersöka patienternas helhetsuppfattning om Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling, att hitta övergripande och strategiskt viktiga förbättringsområden samt samla synpunkter som kan ligga till grund för en arbetsmodell som kan implementeras nationellt. Undersökningarna görs för att identifiera de hinder och problem som dessa personer kan tänkas uppleva med den arbetsmodell som har använts inom projektet, men även det man har upplevt som positivt. Mål Arbetsmodellen är framtagen tillsammans med Försäkringskassans rättsavdelning och följer de regler och lagar som finns idag. Genom att undersöka hinder och problem med arbetsmodellen kan förslag till förbättringar och eventuella lagändringar föreslås. Produktmål Göra en utvärdering av upplevelser och erfarenheter hos de som deltagit i studien; patient/kund, handläggare på FK, sjukskrivande läkare och övrig berörd personal inom vården. I denna bilaga redovisas bara patientens upplevelser, för de andras upplevelser se bilaga 3a och bilaga 3b 2. Metodavsnitt Under studieperioden inkom 1375 ansökningar om sjukpenning med malign cancerdiagnos (C-diagnos) på Försäkringskassan för området Västra Götaland. Av de ansökningarna visade det sig vid en aktgranskning att 815 individer genomgick en cancerbehandling, vilket motsvarar 60 procent av ansökningarna med C-diagnos. Målgrupp- Alla personer som har genomgått en cancerbehandling (strålning, cellgift, endokrin etc.) under 1 oktober september Urval - De personer som blivit uppringda och informerade om Flexibel sjukskrivning av handläggaren på FK. Målet är ca procent av målgruppen. 16

17 Antal individer med flexibel sjukskrivning under studieperioden Under studieperioden för projektet 1 oktober 2015 till 30 september 2016 var det cirka 370 personer som använde sig av flexibel sjukskrivning. Det motsvarar cirka 45 procent av målgruppen. Undersökningar som genomförts: Enkätundersökning för de kunder som blivit erbjudna att använda sig av flexibel sjukskrivning under behandlingsperioden. Djupintervjuer med ett urval av de kunder som lämnat en intresseanmälan om att bli intervjuad. Kortintervjuer av de kunder som lämnat en intresseanmälan om att bli intervjuade. Fokus var på upplevelser relaterade till arbetsplatsen. En enkät har gått ut till de patienter som blivit informerade av FKs utvalda handläggare om möjligheten till att använda Flexibel sjukskrivning under sin cancerbehandling. Med de fyra första enkätomgångarna skickades även en förfrågan ut, om personen kunde tänka sig att bli intervjuad. Enkätundersökning Enkäten innehöll nio huvudfrågor med delfrågor i åtta av frågorna. En fråga skulle besvaras med ja eller nej, resten var svarsalternativ på femgradig skala, möjligheten att svara inte aktuellt eller vet inte fanns också. Det fanns också möjlighet att i fritext utveckla sitt svar i slutet på varje fråga. Enkäten började med en fråga om man använt sig av flexibel sjukskrivning eller inte, vid nej fick man några alternativ till vad det kunde bero på. Övriga frågor berörde områden som hur man upplevde flexibel sjukskrivning och hur man upplevde insatserna från sjukvården och Försäkringskassan. Enkäten designades med stöd av analytiker på avdelningen för analys och prognos på Försäkringskassan. Enkäten skickades ut med post och svarskuvert till Regionalt Cancercentrum Väst bifogades. Utskicket innehöll också en separat intresseanmälan för att bli intervjuad. Svaren sammanställdes av Regionalt Cancercentrum Väst i en databas vilket möjliggjorde för individen att vara anonym. Databasen med de registrerade svaren skickades till projektledaren på Försäkringskassan för analys av resultatet. Insamlingsperiod, april mars Enkäten har skickats ut sex månader efter att kunden fått information av FKs handläggare om flexibel sjukskrivning. Enkäten skickas både till de som har tackat ja och nej till möjligheten att använda sig av flexibel sjukskrivning. Efter första utskick gjordes en påminnelse två veckor senare. 264 svar inkom av 452 utskickade enkäter, bortfall på 42 procent. Djupintervju 17

18 Intresseanmälan för att även bli intervjuad skickades tillsammans med enkätutskicket. 50 intresseanmälningar inkom under insamlingsperioden april 2016 augusti Tio personer valdes ut för djupintervju. Urvalet för djupintervjuerna, två personer från varje enkätutskick första fem månaderna. Bortfall fem personer, svarade inte vid uppringningstillfället, två försök gjordes. Försäkringsmedicinsk rådgivare, anställd på Försäkringskassan, genomförde alla intervjuerna. Han sammanställde även svaren som sedan skickades till projektledaren. På så vis kunde respondenterna vara anonyma. Kortintervjuer Efter urvalet för djupintervjuerna återstod 40 intresseanmälningar och av dessa var 35 individer aktuella för intervju ett halvår senare. Av de 35 individerna blev 27 intervjuade, ett bortfall på knappt 23 procent. Två individer tackade nej, sex individer gick inte att nå, en utgick pga. ofullständig intervju och en individ utgick då aktiviteten inte gick att genomföra inom planeringstiden. Den semistrukturerade intervjumallen som användes utgår från upplevelser av arbete mellan behandlingarna utifrån områdena: motiv till att använda möjligheten flexibel sjukskrivning, arbetsuppgifter, attityder hos arbetsgivare och kollegor, sjukdomen och biverkningar och om flexibel sjukskrivning påverkat hälsan och återgången i arbete. Intervjuerna som var 30 minuter långa, genomfördes i mars 2017 av en anställd hos Regionalt cancercentrum Väst 3. Sammanfattande resultat av undersökningarna Enkätundersökning Resultaten redovisas enligt de frågeställningar som finns för projektet att utreda under följande rubriker Upplevelser av informationsinsatser Upplevelser av möjligheten med Flexibel sjukskrivning Upplevelser av bemötande Upplevelser av arbetsmodellen Upplevelser av möjligheten med Flexibel sjukskrivning 80 procent av kunderna instämde i att på grund av flexibel sjukskrivning så vågade man testa att arbeta. I svaren på frågan om man upplevt flexibel sjukskrivning enklare och på frågan om man upplevt det mer flexibelt än vanlig sjukskrivning är man övervägande positiv. Nästan 80 procent uppger att de upplever det enklare och 85 procent upplever det mer flexibelt. 95 procent skulle rekommendera flexibel sjukskrivning till någon annan i liknande situation. 18

19 På frågorna om hur det har fungerat att använda flexibel sjukskrivning i förhållande till arbetsuppgifter, arbetskamrater och arbetsgivare ligger svaren på sammantaget procent mycket bra/ganska bra. Fem procent uppger att det har fungerat ganska dåligt med arbetsgivaren och arbetsuppgifter. På frågan hur det har fungerat på arbetsplatsen utifrån att man har arbetat på ett flexibelt sätt svarade över 90 procent att det har fungerat med flexibel närvaro på arbetet. 81 procent svarande att de har kunna behålla sina ordinarie arbetsuppgifter samtidigt som drygt 62 procent hade fått anpassat arbetsinnehåll. Man upplever att både arbetsgivare och arbetskamrater har haft förståelse för deras situation och upplever även att utbetalning av lön har fungerat bra. Fler än hälften instämde i att arbetsgivarens kunskaper om flexibel sjukskrivning var tillräckliga. Att använda flexibel sjukskrivning och arbeta mellan behandlingarna påverkar det psykiska hälsan positivt enligt svaren nedan. I påstående att man mår psykiskt bättre instämmer nästan 90 procent i någon omfattning. Påståendet om man upplever att arbeta har gjort att man känt sig mindre sjuk instämde 84 procent och om återgången till arbete varit lättare instämmer 75 procent i någon omfattning. Påståendet om man upplevt mindre stress både i arbete och livet i stort instämmer 75 procent. På frågan om vad som upplevdes som det viktigast för kunden med flexibel sjukskrivning blev svaret att kunna avgöra själv när man orkar att arbeta. Upplevelser av informationsinsatser Majoriteten av kunderna uppger att informationen de fick av handläggarna var tydlig och tillräcklig. 60 procent svarar att de har fått broschyren om flexibel sjukskrivning (framtagen för projektet) av handläggarna. Nästan 80 procent av patienterna instämmer i att Försäkringskassans Mina Sidor fungerat bra och cirka hälften att blanketterna varit enkla att fylla i. Nästan 90 procent instämmer i någon omfattning att de har fått stöd av handläggaren med att till exempel fylla i blanketter. 75 procent av kunderna uppger att de instämmer helt eller till stor del i att de känt stöd från sin läkare att våga arbeta under behandlingen. 35 procent uppger att de har fått broschyren om flexibel sjukskrivning av sin läkare. 70 procent instämmer i att de har fått muntlig information om flexibel sjukskrivning av sin läkare. Av de personer som inte valt flexibel sjukskrivning uppger 25 procent att de fått stöd av läkaren att våga arbeta, cirka 10 procent instämde inte alls eller delvis i att de fått stöd från läkaren. 50 procent uppger att det inte varit aktuellt. Drygt 40 procent uppger att de inte fått broschyren och 24 procent att de inte fått muntlig information om flexibel sjukskrivning. 19

20 Av de patienter som har tackat nej till flexibel sjukskrivning svarade cirka 70 procent att de framförallt har gjort det på grund av att de varit för sjuka. Upplevelser av bemötande 95 procent av kunderna är nöjda med bemötandet från handläggarna. 93 procent instämmer i någon omfattning i att man upplever att handläggaren har haft förståelse för deras sjukdomssituation och 86 procent uppger att de har känt sig delaktiga i sin planering. Cirka 85 procent av de kunder som valde att inte använda sig av flexibel sjukskrivning är nöjda med den kontakt de haft med sin handläggare och upplever att hen har haft en förståelse för deras sjukdomssituation. Upplevelser av arbetsmodellen 83 procent av kunderna instämmer helt eller till stor del i att utbetalningen har varit rätt belopp och 85 procent uppger att utbetalningen av ersättningen har kommit i tid. 68 procent instämmer i att det är dumt att man bara kan få ersättning i fasta steg. Djupintervjuer av personer som fått information om möjligheten till flexibel sjukskrivning Av de fem som intervjuades hade en person haft flexibel sjukskrivning, två tackat nej till flexibel sjukskrivning eftersom de ansåg att de varit för sjuka, två personer som inte hade fått frågan/information om möjligheten att använda sig av flexibel sjukskrivning varav den ena personen hade tackat ja om hen fått frågan. Upplevelser av möjligheten med Flexibel sjukskrivning Upplevelsen av flexibel sjukskrivning redovisas här enbart för den som hade använt sig av flexibel sjukskrivning. Personen uppger att hen har haft stor glädje av att sjukskrivningen varit flexiblare, har kunnat arbeta efter mående samt hemifrån vid behov och bara varit borta under behandling samt operation. Dessutom har sjukskrivningen varit flexibel i hänsyn till familjelivet. Vederbörande tycker även att det har gått lätt att komma igång med arbete med hjälp av flexibel sjukskrivning samt bedömer att hen dessutom kommit i arbete tidigare. Hen upplever att förväntningarna på flexibel sjukskrivning har uppfyllts och att det avgörande skälet att delta var att hen gillar att arbeta. Upplevelser av informationsinsatser För två av de fem personer som blev intervjuade framkom det att de inte fått någon information eller fråga om möjlighet till flexibel sjukskrivning. Den ena av de två personerna ansåg sig ha varit för sjuk och oavsett hade det inte fungerat med aktuella arbetsuppgifter då vederbörande under behandlingen varit mycket infektionskänslig, mådde dåligt samt arbetade i kontorsmiljö. Information av behandlande läkare eller handläggaren hade inte ändrat beslutet om att inte välja flexibel sjukskrivning. 20

21 Den andra personen ansåg sig inte ha varit för sjuk samt att det hade varit mycket lämpligt som del i rehabiliteringen att använda flexibel sjukskrivning. Personen ansåg även att flexibel sjukskrivning hade fungerat bra med såväl arbetsgivare som de då aktuella arbetsuppgifterna. Personen uttrycker vidare att hen är mycket besviken över att inte ha fått möjligheten till flexibel sjukskrivning. Personen uppger att det hade gynnat hen och som tidigare hade kommit in i den sociala kontexten som arbetet ger och att det hade medfört att hen mått bättre i själen. Hos två av dessa personer framkom det att båda ansåg att de var för sjuka för flexibel sjukskrivning. Båda känner att de även idag hade tackat nej till flexibel sjukskrivning. Båda kunderna ansåg att deras ordinarie arbetsuppgifter hade fungerat väl med flexibel sjukskrivning samt att det hade sannolikt gått bra med arbetsgivaren. De känner sig välinformerade om flexibel sjukskrivning samt att mer information/stöd från behandlande läkare inte hade förändrat deras beslut om att inte välja flexibel sjukskrivning. Upplevelser av arbetsmodellen Upplevelsen av flexibel sjukskrivning redovisas här enbart för den av de fem som blev intervjuade, som har använt sig av flexibel sjukskrivning. Personen uppger att det var lite strul alldeles i början avseende blanketter etc. men att det därefter fungerat utan anmärkning. Ersättning har under perioden kommit från både arbetsgivaren och Försäkringskassan, det har fungerat smidigt och ersättningen har blivit rätt. Planering tillsammans med arbetsgivaren under flexibel sjukskrivning har fungerat utan problem, personen har kunnat arbeta flexibelt efter aktuellt mående. Kortintervjuer Kortintervjuerna har fokuserat på de personer som använt sig av flexibel sjukskrivning och hur det har fungerat med arbetet. Arbetsuppgifter och upplägg Drygt hälften av de 27 intervjuade arbetade inom vård och skola, övriga arbetade på kontor och eller som egna företagare. Fem av de intervjuade hade inte använt flexibel sjukskrivning. Fyra uppgav att det inte fungerade på grund av biverkningarna av behandlingen och en att det inte fungerade på grund av sjukdomen. Tre av dessa hade dessutom kontaktyrken där känsligheten för infektioner ökar. Av de 22 som använt sig av flexibel sjukskrivning arbetade 18 personer där man träffar andra personer och fyra personer hade rent administrativa arbetsuppgifter och få kontaktytor med andra. 20 av de intervjuade hade anpassade uppgifter, vanligt var att man hade sina ordinarie arbetsuppgifter men utför bara delar av dem. Två av de intervjuade arbetade med sina ordinarie arbetsuppgifter. 21

22 En av de intervjuade berättar att Jag har ju inget fysiskt jobb, det är ju en förutsättning. Men hjärnan är det inget fel på. Jag är under pågående behandling nu. Intravenös behandling. Jag sitter och jobbar under behandlingarna, med laptoppen i knät. Jag har ismössa, så jag kan inte ha headset och göra telefonkonferenser då bara. Det är lätt att flytta till andra tider bara. Förut åkte jag på lite jobbresor, men det har jag inte orkat senaste ett och ett halva året. Folk får komma till mig istället. Det har faktiskt gått bra! En annan av de intervjuade berättar att Vi anpassade mängden uppgifter, men det fungerade rätt dåligt. Jag trodde att jag skulle orka mer än jag gjorde. Så fort jag inte var på sjukhuset själv eller med dottern (hon var också sjuk under samma period) så var jag på jobbet. Jag fattade inte att cellgifterna skulle få mig att inte kunna tänka. Jag trodde att jag skulle klara mer. Nästan alla hade kontorstider, alla hade haft någon form av anpassade arbetstider och upplevde att det hade fungerat att planera sin frånvaro. Elva åkte bil, sex åkte kollektivt och fem gick till arbetet. En vanlig beskrivning är att Jag har justerat efter hand efter hur jag har mått. Det har sett lite olika ut i olika faser av behandlingen. I början av behandlingen var jag väldigt sjuk själva behandlingsveckan men kunde jobba nästan som vanligt de två mellanveckorna innan det var dags igen. Sen började med behandling varje vecka, och då mådde jag i och för sig mindre illa, men var otroligt trött. Jag hann inte återhämta mig på samma sätt, så då jobbade jag kortade dagar och inte varje dag. En av det intervjuade sa att Från början jobbade jag mycket mer sporadiskt dock, kortare dagar och så. Det är ju helknasigt att man ska ha de här gränserna om det ska kallas flexibel sjukskrivning tycker jag! Det är ju inte flexibelt om det är låst vid fyra nivåer! Det har jag varit väldigt arg på. Över hälften uppger att de har haft möjlighet att arbeta hemifrån och några har delvis gjort det men alla tycker att det är bättre att vara på arbetsplatsen. En av de intervjuade beskriver det som så, Jag jobbade både hemifrån och från jobbet. Jag tyckte det var härligt att komma iväg, så försökte vara på jobbet så mycket som möjligt. En person uttryckte det till och med så här, Det har inte fungerat att vara hemma tycker jag. Jag blir sjukare av att vara hemma. Ibland har jag valt att gå till jobbet och bara dricka kaffe utan att göra något vettigt egentligen, bara för att vara där och komma ifrån sjukligheten som är hemma. Ungefär hälften av personerna uppger att det har fungerat bra att planera sin närvaro resten menar att det har löst sig men inte gått att planera för längre perioden, ibland bara över en dag. 22

23 En vanlig beskrivning var att Vilken typ av behandling man fått förändas ju mycket. Behandlingarna blir ju förutsägbara efter ett tag. Men sen kommer någonting nytt och då kan ju det vändas upp och ned. Närmsta veckan har iallafall oftast kunnat planera. Tröttheten har varit lite svår att förutse En annan vanlig förklaring var att Det var nog mer slumpartat när jag mådde bra och när jag inte orkade. Lite svårt. Jag hade ambitionen att jobba så mkt som möjligt. Men jag kunde ju märka en förmiddag t.ex. att jag inte skulle orka efter lunch. Då fick jag ju bara säga det. Vi har morgonmöten där vi delar upp arbetsuppgifterna under dagen emellan oss. Då fick jag ju känna efter lite då vad jag orkade. Arbetsgivare 18 personer upplevde att arbetsgivaren hade en positiv inställning till flexibel sjukskrivning. Tre personer är egenföretagare. En person upplevde lite problem med sin arbetsgivare och beskriver det så här, arbetsgivaren tycker jag skulle vara sjukskriven, det talade hon om. Men då blir jag ju galen! Huvudet är ju piggt. Min arbetskapacitet är ju inte förändrad. Hon tycker det är jobbigt att jag är sjuk tror jag, det påminner henne om sin egen dödlighet. De positiva kommentarerna lät mer så här, Det tyckte de var väldigt positivt. Hon trodde ju jag skulle behövas ersättas på heltid och blev positivt överraskad när detta kom., Väldigt positiv. Jag har haft två olika chefer under den här tiden, men båda har varit väldigt positiva., De har varit positiva. De var ju ovana dock, det var första gången de stötte på det. Lika många har känt stöd från sin arbetsgivare och en person uttrycker det så här, Jajjemänsan, absolut känt stöd från arbetsgivaren. Det har varit väldigt lösningsorienterat hela vägen. Har jag stött på problem så har vi löst det utan tjafs. Men det finns också kommentarer som Ja, min närmsta chef stöttar till hundra procent, men däremot har personalsystemet satt käppar i hjulen för mig. De har misstolkat reglerna ett par gånger. Jag har bytt handläggare på FK och så har det blivit väldigt rörigt och jag har fått fixa mycket. På frågan om man har behövt stöd från FK gällande arbetsgivaren svarar 17 personer att det har man inte behövt. Vanligt svar var dock, Inte förutom det med löneavdelningen. Det var ju ett stort praktiskt problem för mig. Handläggaren var en pedagogisk fena. På frågan om man upplever att arbetsgivaren haft tillräckliga kunskaper om flexibel sjukskrivning, upplever ungefär hälften att arbetsgivaren saknade kunskap och resten uppger att man antingen hade tillräckligt eller skaffade sig. 23

24 En av de intervjuade svarade att Inte i början. Jag fattade inte heller i början. Jag fick läsa mig fram. Vi hade alla behövt mer information, handläggaren fick förklara många gånger. Min chef tog också reda på vad som gällde. Kollegor Alla intervjuade menar att kollegor är mycket snälla, stöttande, positiva och förstående. De har sett det som positivt att personen kommer till jobbet och bidrar. Ett fåtal uttryckte att det var lite besvärligt med planeringen fast kollegorna klagade inte alls, och en fick förklara för kollegorna att hon faktiskt fortfarande efter ett halvår var sjuk trots att det inte syntes. Alla intervjuade har själva informerat sina kollegor om sin sjukdom och vad den innebär. Det finns motsägelsefulla kommentarer som, I början tog de det jättebra, men när det hade gått ett halvår så tröttnade de lite. De sa att det fixar du, nu borde du klara mer. De trodde jag var frisk för att det inte syntes utanpå. Jag fick förklara mycket för dem., De har ju vårdat mig som en liten dunboll eller fågelunge. De har varit mycket måna om mig. Det här jobbet är ju ibland tidskrävande och fysiskt påfrestande och de har hållit mig på mattan. Men också enbart positiva kommentarer som, Jättebra. Hela tiden igenom har de varit väldigt stöttande och hjälpsamma. Förstående., Bara positivt. Att tappa kontakten med jobbet är ju livsfarligt. Man märker hur fort man kommer bort från jobbet. De har varit glada när jag varit där!, Det har funkat jättebra! Jag vet ju inte om de sagt något negativt i och för sig, jag är ju chefen, hehe. Man kanske inte får höra allt då. Hur det fungerat att arbeta I stort sett alla har haft kollegor som har sagt åt personerna att ta det lugnt, att inte anstränga sig men cirka hälften av de intervjuade har ändå ansträngt sig mer än de egentligen klarat av. Upplevelsen är att man varit en bonus på arbetsplatsen även om en del har känslan att de ändå var en belastning men det var ingen kollega som sa det rakt ut. En person beskriver att, Absolut. Cancer är ju ganska skrämmande, många blev väldigt chockade, men jag har upplevt väldigt bra stöd. Det som kanske är lite synd är att dom som får andra sjukdomar, typ utmattningsdepression, inte får samma bemötande. Vanligt svar var att Ja, absolut. Det gjorde så mycket att komma dit och vara vanlig, behålla det vanliga livet. Det är ju ett stöd i sig. Påverkan av flexibel sjukskrivning Behandlingen och den individuella reaktionen är olika. De intervjuade beskriver behandlingar av cellgifter som enskild behandling och i kombination med hormonterapi, strålbehandling och/eller operation. Gemensamt är att i stort sett alla har lidit av trötthet och de flesta av illamående och att operationssår gör ont. Arbetet gör att det är det enda man 24

25 orkar, fritiden går åt till att vila. Det har varit positivt att vara på jobbet i den mån man orkar. På frågan hur de har upplevt sin insats på arbetet, om man varit en bonus eller en belastning svarar en av de intervjuade, Både och, ibland tror jag de tyckte att jag var en belastning. Det fanns sådana dagar. När jag mådde bra var det väldigt tacksamt. De sa inget rakt ut, men det kändes. Då får jag väl ta det själv och så en liten suck eller så. Några andra kommentarer där man upplevde sig som bonus, Jag upplever att både kollegor och arbetsgivare uppskattar att man finns där som resurs. Bonus skulle jag säga. Så känner jag också., Jag har känt mig som en bonus. Mitt arbete påverkade ju inte de andras arbete, jag var ju utöver. Så jag behövde inte ha dåligt samvete i relation till dom. Jag gjorde sånt som inte skulle ha blivit gjort annars., Jag har nog varit mer en bonus, de har inte räknat med något utan mer en resurs. Men jag själv har nog gjort mer än jag borde ha tillåtit mig själv. Jag har nog varit lite för duktig faktiskt. Påverkan av flexibel sjukskrivning på återgång i arbete Positivt för nästan alla med motiven att man inte behöver oroa sig om man ska bli sjukskriven eller inte månaden därefter, eller att behöva tänka på karensdagar varje gång man har arbetat och insjuknar igen. Flexibel sjukskrivning har gjort att man vågar att testa att arbeta mellan behandlingarna. Ett par exempel på hur det har fungerat: Jättebra, det har varit helt suveränt att jag format mig efter mitt mående. Jag tror att man jobbar mer av det här. Jag har ju varit trött av både behandlingen och sjukdomen, men har ändå orkat mycket. Det hade varit mycket värre att vara sjukskriven helt. Det har det gjort, jag har jobbat mer än jag trodde. Ett tag var det fysiskt jättejobbigt att ta mig till jobbet. Jag gick upp och duschade och klädde på mig och så, men sen blev jag SÅ trött, så det var liksom bara att lägga sig igen. Någon gång stod jag på spårvagnshållplatsen på väg till jobbet och mådde superilla, vad skulle jag göra? Jag fick vända och gå hem igen. Flera menar att med den flexibla möjligheten kommer man fortare i fysisk form efter behandlingarna för att man tagit sig upp och gått till arbetet istället för att ligga hemma. En person uttryckte sig så här: Det gick bra. Det var perfekt för mig. Jag fick behålla min klass och jobba så pass mycket att jag orkade med jättebra. Jag kunde fortsätta med klassen, vara med på möten och ta bort det jag kände att jag inte orkade. Upplägget gjorde att jag orkade. Jag kände mig precis perfekt rätt. Annars hade jag varit helt sjukriven tror jag. En annan personer så här: Jättebra, det har varit helt suveränt att jag format mig efter mitt mående. Jag tror att man jobbar mer av det här. Jag 25

26 har ju varit trött av både behandlingen och sjukdomen, men har ändå orkat mycket. Det hade varit mycket värre att vara sjukskriven helt. De flesta beskriver den enorma trötthet som behandlingen ger och illamående, många har haft upplägget att de har jobbat först några dagar efter behandlingen. En vanlig beskrivning var att biverkningarna har varierat och att man inte har kunna förutse när biverkningarna skulle bli så omfattande att man inte orkat ta sig till jobbet eller fått åka hem om de redan tagit sig dit. Men trots detta menar de flesta att just jobbet har gjort att de orkar mer, det har gett energi. Ett par exempel på svar gällande frågan hur deras hälsa har påverkat närvaro/frånvaro: Jag har ju varit trött av både behandlingen och sjukdomen, men har ändå orkat mycket. Det hade varit mycket värre att vara sjukskriven helt. De närmsta dagarna efter sög ju, man var helt slut. Då orkade jag inte jobba. Speciellt inte eftersom jag har så lång resväg. Sen kom man igång mer och mer. På den direkta frågan om man tror att flexibel sjukskrivning har påverkat deras hälsa svarade majoriteten att det har påverkat den positivt och att de mår bättre för att de har kunnat använda flexibel sjukskrivning istället för traditionell sjukskrivning. De som upplevde att de mådde sämre beskriver att de har tagit på sig för mycket och att pressen har kommit från dem själva. En var egenföretagare och uttryckte det så här: jag tror mer att det påverkat mitt psyke positivt, men med kroppen och så ja, jag har ju kört på ganska hårt, det kan ha legat mig i fatet. Jag är ju egenföretagare, man har ju inte mycket val! De andra som upplever att det har påverkat positivt för hälsan och att de mår bättre då det har kunnat använda sig av möjligheten till flexibel sjukskrivning har uttryckt sig så här: Till det bättre. Den här tryggheten att veta att om det skulle vara så (att jag inte orkar) så är det inte svårare än att jag bara sjukskriver mig. Ingen oro. Ett stort frågetecken som försvunnit. Det påverkar allmäntillståndet på ett bra sätt. Jag känner trygghet. För mig är det viktigt att vara på jobbet, det ger energi. Det är vardag liksom, det är ju det man längtar till när det händer något traumatiskt. Om jag annars varit tvungen att välja mellan 25 % jobb eller sjukskriven på heltid hade jag valt det senare, för 25 % hade jag inte orkat. Men jag ville verkligen vara på jobbet, det är så himla roligt. Annars hade jag varit hemma helt och då hade jag missat det jobbet ger. Vissa saker tar energi i korta loppet men ger energi i längden. Jag kan ju inte säga att jag blivit fysiskt friskare av att gå till jobbet. Men psyke och kropp påverkar ju varandra, så kanske ändå! Jag är så tacksam för att ha fått prövat detta. 26

27 Sjukdomsförloppet som sådant blir ju inte påverkat av det här, cancern gör ju som den vill, men jag mår psykiskt bättre Jättemycket till det positiva. Jag har känt att jag kunnat köra på i min takt. Inte samma mentala press att klara ett visst antal %, att det får variera. Det har varit guld värt. Lite normalitet i vardagen. Det har varit avgörande. Att kunna arbeta på ett enkelt sätt har fått mig att må mycket bättre. Jag tror att den psykiska delen varit bra. Att ha kvar en fot på arbetsplatsen. Dels för att inte känna mig sjuk hela tiden och dels för distraktion. Att få en känsla av att göra någon nytta är väldigt viktigt. Mer än hälften menade att det positiva effekterna av att kunna jobba mellan behandlingarna även påverkade hur man orkat med behandlingarna. De andra menade att man var mer osäker och inte visste, några få menade att det inte påverkade. Ja, det tror jag. Jag mår så mycket bättre av att göra saker. Jag blir gladare och piggare. Det ger energi in i behandlingarna. Det tror jag. Jag har ju hållit igång mer pga. detta och det har ju hjälpt så klart, att man inte varit helt passiv och legat hemma bara. Ja, men kanske. De är ju fysiskt tunga. Jobbet kan ju hjälpa en att hålla en psykiskt stabil, och det är nog viktigt, för ramlar man igenom där och blir sänkt, då är det nog tungt att komma tillbaka, då blir allt svårare. Det tror jag kanske inte egentligen. Men det gör ju att man kunnat vara flexibel. Det traditionella systemet matchar ju behandlingen så dåligt. Om man har tre veckors behandling och mår jättedåligt första veckan och inte orkar jobba alls, mår lite bättre veckan efter och skulle vilja jobba lite och sedan mår rätt bra vecka tre och vill jobba mer En vanlig sjukskrivning fungerar ju inte så alls. Mer än hälften upplevde att man även var mer fysiskt aktiv då man förflyttade sig mellan hemmet och arbetet, de skulle man inte gjort om man var helt sjukskriven. I början var jag ju fysiskt aktiv. I och med FSS så kom man upp och kom iväg och man gick till jobbet och så. Mer aktiv än om man var hemma. Positivt. Jag rör mig mycket i arbetet, så jag får daglig möjlighet att fysträna. Det har nog enbart hjälpt. I och med att jag alltid är så trött så har det fått mig att gå ut och röra på mig. Det hade nog blivit mer sitta på soffan om det inte blivit jobbet att gå till. 27

28 Att gå till jobbet varje dag har ju varit bra motion. Men annars tror jag man kan lösa det med fysisk aktivitet oavsett sjukskrivningsform. Alla utom en person var av uppfattningen att möjligheten att arbeta mellan behandlingarna påverkat deras återgång i arbete och att de återgått tidigare på grund av flexibel sjukskrivning. Flera menar att det varit bra att ha regelbunden kontakt med jobbet och att det är kontinuiteten som har gjort det enklare att komma tillbaka. Flera påtalar att denna möjlighet med flexibel sjukskrivning även skulle erbjudas sjukskrivna med andra sjukdomar än cancer. Det har ju underlättat att ha en regelbunden kontakt med jobbet, det är inte så långt borta och det känns som man är a jour med jobbet. Det har varit jättebra för att komma tillbaka. Det blir inte så stort steg. Jag är så otroligt glad att denna möjlighet gavs mig! Jag har många kompisar som är sjukskrivna för olika saker, utbrändhet, bl.a. Alla har sagt att det är tråkigt att det inte gäller deras sjukdomar. Att man kan ges möjligheten att återgå till arbete utan att känna total press. Det här har varit fantastiskt bra. Hon på FK har varit så jävla bra, det har varit så lätt att förstå och bra! Jag önskar ju bara att det skulle utvecklas till andra sjukdomsgrupper också. Jag tror också att det är väldigt viktigt hur handläggaren på FK är. Att hon förstår vikten av att presentera detta på. Annars kanske man känner ännu mer press och bara mår sämre. Jag tycker det är jättebra, jag hoppas detta blir permanent och kommer till fler sjukdomsgrupper. Det är helt suveränt! Detta ha ju varit helt avgörande, då startsträckan blir mycket kortare tillbaka sen. Man får inte det här uppehållet, det påverkar ju. Man kommer inte till en helt ny verklighet, utan är liksom redan inne. Det hjälper! Jag är jätteglad för den här möjligheten, det har passat mig. Det borde finnas för alla sjukdomar egentligen. Alla har uttryckt att flexibiliteten har varit helt avhängande för att våga arbeta och slippa vara helt sjukskrivna men att det samtidigt hade kunnat vara än mer flexibelt och ta vara på det friska om ersättningsnivåerna inte varit fasta steg. Det har funkat jättesmidig med FK. Jag har en väldigt bra handläggare som är väldigt hjälpsam. Det enda som har varit problem är ju att man måste upp i kvoterna, intervallen är lite trubbiga, om jag vill gå hem efter tre timmar liksom. Hur gör jag då? 28

29 Resultat för kundenkät Har du använt dig av möjligheten till Flexibel sjukskrivning? Ja/Nej. Nedan redovisas först resultaten för de personer som svarat ja på denna fråga 158 personer, svarsfrekvens 60 procent. Fråga 1 Om du svarade nej av vilken anledning använde du dig inte av möjligheten till flexibel sjukskrivning? Utgår för de individer som uppgett att de haft flexibel sjukskrivning. Fråga 2 - Bakgrundsinformation kring respondenterna. Vad stämmer bäst in på din nuvarande situation? 29

30 Fråga 2 - Bakgrundsinformation kring respondenterna. Vad stämmer bäst in på din nuvarande situation? Fråga 3 - När du har använt dig av flexibel sjukskrivning det har fungerat: 30

31 Fråga 4 - Här kommer några påståenden om hur sjukvårdens insatser fungerade. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Fråga 5 - Hur Försäkringskassans insatser fungerat- Information. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? 31

32 Fråga 5 - Hur Försäkringskassans insatser fungerat- Administrationen. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Fråga 5 - Hur Försäkringskassans insatser fungerat- bemötande. I vilken grad instämmer du med följande påståenden 32

33 Fråga 5 - Hur har flexibel sjukskrivning fungerat? I vilken grad instämmer du med följande påståenden 33

34 Fråga 6 - Här kommer några påståenden om hur det har fungerat på arbetsplatsen utifrån att du arbetat på ett flexibelt sätt. Fråga 6 - Här kommer några påståenden om hur det har fungerat på arbetsplatsen utifrån att du arbetat på ett flexibelt sätt. 34

35 Fråga 7 - Hur instämmer du i följande citat från tidigare projekt? Min upplevelse av flexibel sjukskrivning är: 35

36 Fråga 8 - Hur viktigt har nedanstående varit för dig under tiden med flexibel sjukpenning, välj ett alternativ. Fråga 9 - Till sist skulle vi vilja fråga dig om du skulle rekommendera flexibel sjukskrivning till någon annan i samma situation som du? 36

37 Resultat för personer som sagt NEJ till flexibel sjukskrivning Har du använt dig av möjligheten till Flexibel sjukskrivning? Ja/Nej. Nedan redovisas först resultaten för de personer som svarat NEJ på denna fråga, 106 individer, svarsfrekvens 40 procent. Fråga 1 Om du svarade nej av vilken anledning använde du dig inte av möjligheten till flexibel sjukskrivning? Du kan fylla i mer än ett alternativ 37

38 Fråga 2 - Vad stämmer bäst in på din nuvarande situation. Du kan fylla i mer än ett svarsalternativ. Fråga 3 - När du har använt dig av flexibel sjukskrivning det har fungerat: Utgår för de personer som svarat NEJ till flexibel sjukskrivning Fråga 4 - Här kommer några påståenden om hur sjukvårdens insatser fungerade. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? 38

39 Fråga 5 Hur Försäkringskassans insatser fungerat- Information. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Fråga 5 - Hur Försäkringskassans insatser fungerat- Administrationen. I vilken grad instämmer du med följande påståenden? 39

40 Fråga 5 - Hur Försäkringskassans insatser fungerat- bemötande. I vilken grad instämmer du med följande påståenden Fråga 6 - Här kommer några påståenden om hur det har fungerat på arbetsplatsen utifrån att du arbetat på ett flexibelt sätt. Utgår för de personer som svarat NEJ till flexibel sjukskrivning Fråga 7 - Hur instämmer du i följande citat från tidigare projekt? Min upplevelse av flexibel sjukskrivning är: Utgår för de personer som svarat NEJ till flexibel sjukskrivning Fråga 8 - Hur viktigt har nedanstående varit för dig under tiden med flexibel sjukpenning Utgår för de personer som svarat NEJ till flexibel sjukskrivning 40

41 Fråga 9 - Till sist skulle vi vilja fråga dig om du skulle rekommendera flexibel sjukskrivning till någon annan i samma situation som du? 41

42 Intervju- underlag En flexibel sjukskrivning - frågor till personer i cancerbehandling 1. Har du haft flexibel sjukskrivning under behandlingsperioden? a. Om ja, hur tycker du att det har fungerat? b. Om nej, orsak? 2. Fick du information om möjligheten till Flexibel sjukskrivning? a. Om ja, hur tyckte du att den var? b. Om nej, orsak? 3. Av vem fick du information om möjligheten till flexibel sjukskrivning? a. Sjukskrivande läkare? b. Sköterska vid behandlingstillfället? c. Handläggare på Försäkringskassan? d. Om annat sätt, hur? 4. Har du fått sjukpenning i någon grad under hela behandlingsperioden? a. Om ja, hur tycker du att det har fungerat? b. Om nej", varför inte? 5. Har din arbetsgivare fått ersättning från Försäkringskassan för utbetald sjuklön med förmånen Särskilt Högriskskydd? a. Om ja, hur tycker du att det har fungerat? b. Hur tycker din arbetsgivare att det har fungerat? c. Om nej, varför? 6. Har du kombinerat sjuklön och förebyggande sjukpenning som ersättning för behandlingstillfällena? a. Om ja, hur tycker du att det har fungerat? b. Om nej, varför? 7. Avseende sjukvårdens insatser under tiden med flexibel sjukskrivning med t.ex. information, intygsskrivning, stöd i kontakter med FK och/eller arbetsgivare etc. vad har: a. Fungerat bra? b. Fungerat dåligt? c. Har du förslag till förbättringar avseende sjukvårdens insatser? 8. Avseende FKs insatser under tiden med flexibel sjukskrivning med t.ex. handläggningstider, information, hantering av läkarintyg, utbetalningar, stöd i kontakter med sjukvård och/eller arbetsgivare etc. vad har: a. Fungerat bra? b. Fungerat dåligt? 42

43 c. Har du förslag till förbättringar avseende FKs insatser? 9. Avseende arbetsgivarens insatser under tiden med flexibel sjukskrivning med t.ex. att erbjuda flexibilitet och anpassningar i arbetstider och/eller arbetsinnehåll, löneutbetalning för arbetad tid etc. vad har: a. Fungerat bra? b. Fungerat dåligt? c. Har du förslag till förbättringar avseende arbetsgivarens insatser? 10. Har användandet av flexibel sjukskrivning inneburit några tydliga fördelar eller nackdelar för dig avseende ditt privatliv? a. Om ja, vilka? 11. Flexibel sjukskrivning skall ha kunnat ge dig en högre grad av flexibilitet med att periodvis arbeta under behandlingstiden. Har det inneburit något positivt för dig? a. Om ja, på vilket sätt? b. Om nej, varför inte? 12. Sammanfattningsvis, med de erfarenheter du nu gjort av att ha fått använda flexibel sjukskrivning, tror du det fungerat bättre för dig än om du varit vanligt sjukskriven istället under din medicinska behandling på onkologen? a. Om nej, varför? b. Om ja, varför? Kortintervjuer arbetsrelaterade frågor för personer som haft flexibel sjukskrivning Intervju-underlag för kund/patient som sagt Ja till flexibel sjukskrivning; 1. Det fanns en fråga i enkäten där det av resultatet framgår att kunden upplever att flexibel sjukskrivning har varit enklare än vanlig sjukskrivning. Hur svarade du på den frågan?(avser blanketter, hantering) a. På vad sätt tror du det varit enklare för dig? b. Vad lägger du i begreppet enklare? 2. Det fanns en fråga i enkäten där det av resultatet framgår att kunden upplever att flexibel sjukskrivning har varit flexiblare än vanlig sjukskrivning. Hur svarade du på den frågan?(lättare att planera, du väljer själv när du jobbar??) a. På vad sätt tror du det varit flexiblare för dig? b. Vad lägger du i begreppet flexiblare? 43

44 3. Har du under perioden fått ersättning både från arbetsgivaren och Försäkringskassan? a. Om ja, hur har det funkat för dig? (lön/sjukpenning) b. Har du kontrollerat ersättningen? c. Om ja, var den rätt? 4. Hur har det fungerat för dig i kontakten/samarbetet gentemot arbetsgivaren? a. Planerade ni tillsammans hur flexibiliteten skulle fungera? b. Hur såg den planen ut? 5. Vad har varit vinsten för dig med flexibel sjukskrivning? a. Lättare med återgång i arbete efter flexibel sjukskrivning? b. Kommit igång fortare i arbete under behandlingsperiod? 6. Vad gjorde att du valde att vara med i projektet? 7. Vilka förväntningar hade du inför Flexibel sjukskrivning?(mest socialt/arbetsuppgiften/ekonomin?) a. Har förväntningarna uppfyllts? Sagt Nej till flexibel sjukskrivning. 8. Varför tackade du nej? 9. För sjuk, känner du idag att du fortfarande skulle tacka nej? 10. Om du hade kunnat arbeta(inte varit för sjuk), tror du att det hade funkat med dina arbetsuppgifter/arbetsgivare? 11. Om du fått mer stöd/info av din läkare, hade det förändrat ditt beslut? 44

45 Kundenkäten Frågor om flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Hjälp oss att bli bättre! Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården i Västra Götaland samt Regionalt cancercentrum Väst (RCC Väst)har ett gemensamt intresse i ett projekt. Projektet vill underlätta för personer som ska genomgå en cancerbehandling och som önskar att arbeta mellan sina behandlingar. Vårt mål är att verka hälsofrämjande genom förebyggande insatser och aktivt arbete med rehabilitering. Målet med flexibel sjukskrivning är att stödja dig som ska genomgå en cancerbehandling. Tanken är att du ska kunna arbeta efter din egen förmåga mellan dina behandlingar. Vi tror att det på sikt kommer att göra det lättare för dig att komma tillbaka i arbete. Det innebär för dig som vill kombinera arbete med behandling att vi försöker göra administrationen kring sjukskrivningen mer flexibel. Vi hoppas därmed att det ska bli enklare för dig att arbeta i den omfattning som du känner att du orkar och kan. Enklare administration innebär bland annat: att du redogör i vilken omfattning du kunnat arbeta i efterhand (inom de nivåer som gäller för sjukförsäkringen) att du kan ansöka om att slippa karensdagar och din arbetsgivare kan få ersättning för din sjuklön. Vi kommer att utvärdera arbetssättet med flexibel sjukskrivning med hjälp av RCC Väst. Dina svar är anonyma. Resultatet från enkäten kommer att redovisas så att enskilda personers svar inte kan utläsas. Du kan också välja att delta i en personlig intervju. Detta väljer du själv i slutet av enkäten. Det är frivilligt att delta i undersökningen, men din medverkan är viktig för att förbättra Försäkringskassan och Hälso-och sjukvården. Om du inte vill delta behöver du inte göra någonting alls. Dina svar kommer inte att användas i Försäkringskassans handläggning eller i kontrollsyfte. Ditt bidrag gör skillnad! Vi behöver ditt svar senast 15 mars Tack på förhand! Om du har frågor gällande undersökningen kan du kontakta projektledaren på Försäkringskassan. Zarah Nettervik, zarah.nettervik@forsakringskassan.se 45