Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8B

Transkript

1 Arbetshäfte Namn: Klass: 8B 1

2 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra systematiska undersökningar i kemi Centralt innehåll: Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället samt hur de påverkar hälsan. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Analysmetoder såsom identifikation av ämnen. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Tidsplanering: 8B Måndag 50 Onsdag 50 Torsdag /2 Vikarie Introduktion och material Film: Det dolda sockret (14 min) EA: Kolhydrater s /2 Vikarie EA: Fetter s.6 Film: Fetter (12 min) 14/2 Vikarie EA: Kolhydrater s.5 Film: Maten och livet (15 min) 21/2 G: Kolhydrater 9 26/2 28/2 1/3 10 5/3 G: Fetter 7/3 G: Proteiner Film: Proteiner (11 min) 15/2 Skidresa år8 22/2 Vikarie EA: Proteiner s.7 Labb: Fettanalys s /3 Labb: Proteinanalys 11 12/3 G: Vitaminer Film: Vitaminer och mineraler 14/3 EA: Vitaminer och mineraler s.8 156/3 Labb: Kolhydrater 12 19/3 Labb: Kolhydrater 13 26/3 Argumentationsuppgift s.16 21/3 Repetera Har du gjort extra frågorna s.9 28/3 Argumentationsuppgift s.16 22/3 PROV 19/3 Skärtorsdag Undervisning: Teori genomgångar och arbeta med frågor Praktiskt laborationer 2

3 Källor: Kemi spektrum (svart bok): - Kolhydrater s Fetter s Proteiner s Vitaminer och mineraler s Livsmedelsverket.se Vad bedöms? Laborationer - frågeställningar - planering - genomförande - dokumentation Praktiskt prov Teoretiskt prov Användning av begrepp, modeller och teorier. Resonemang och förståelse av samband. Skolverkets definition av en naturvetenskaplig undersökning: En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer. Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar. De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor undvikas. Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande resultat. 3

4 Kunskapskrav: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar och med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar och med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar och med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

5 Frågor om kolhydrater Kemi Spektrum s Vad kallas den del av kemin som handlar om näringsämnen? 2. Varifrån kommer energin i vår mat? 3. Beskriv vad som händer i fotosyntesen. Gärna med hjälp av en formel. 4. Para ihop rätt namn på sockerarterna. Sackaros Mjölksocker Glukos Rörsocker Fruktos Maltsocker Laktos Fruktsocker Maltos Druvsocker 5. a) Vad betyder begreppet monosackarid? b) Rita upp en enkel strukturmodell av en monosackarid. 6. a) Ge exempel på två enkla sockerarter. b) I vilka produkter finns det gott om dessa sockerarter? 7. Rita upp en enkel strukturmodell av en disackarid. 8. a) Från vilken växt kommer sockret som tillverkas i Sverige? b) När började socker tillverkas i Sverige? c) Vad använde vi som sötningsmedel innan sockerkristallerna? 9. Vilka två enkla sockerarter består sackaros av? 10. Beskriv stärkelse och förklara vad växterna använder det till. 11. Beskriv cellulosa och förklara vad växterna använder det till. 12. Vi kan inte bryta ner cellulosa till monosackarider. Varför har vi ändå nytta av att äta mat som innehåller cellulosa? 13. Maratonlöpare brukar äta mycket pasta före loppet. Pasta består mest av stärkelse. Men om man snabbt vill ha energi är det bra att ta en druvsocker-tablett. Förklara varför man använder olika saker i de båda fallen. 5

6 Frågor om fetter Kemi Spektrum s Vilka uppgifter har fetter i din kropp? 2. I vilken del av växter kan man oftast hitta fetter? 3. a) Vad är det för skillnad mellan mättade och omättade fetter. b) Vad har det för betydelse för oss? c) Ge exempel på nyttiga fetter. 4. Hur kan man se skillnad på fetter från växter och djur när de befinner sig i rumstemperatur? 5. Vad kallas ämnen som a) lätt blandar sig med vatten? b) inte gör det? 6. Varför blandar sig inte stearinsyra eller smörjolja med vatten? 7. Försök förklara varför djur lagrar sin överskottsenergi som fett medan växter oftast lagrar den som stärkelse. 8. Hur kan du med enkel undersökning se att det finns fett i produkter? Så här ser en förenklad fettmodell ut. 6

7 Frågor om proteiner Kemi Spektrum s Nämn några livsmedel som innehåller mycket proteiner. 2. Vad heter byggstenarna i proteiner? 3. Förklara hur proteiner är byggda och hur det kan finnas så många olika proteiner. 4. Det finns ca 20 olika aminosyror som tillsammans kan bilda tusentals olika proteiner. Varför är det viktigt att du äter proteiner varje dag? 5. Hemoglobin, muskler och enzymer är exempel på olika proteiner. Förklara vad de gör i kroppen. 6. Förklara varför du inte bör tvätta en ylletröja i varmare vatten än 30 C? Vad händer med proteinerna? 7. Vad är DNA och vad har det för uppgift i kroppen? 8. a) Vilka tre metoder kan du använda för att upptäcka proteiner i en lösning? b) Hur fungerar metoderna? 7

8 Frågor om vitaminer och mineraler livsmedelsverkat.se + Kemi Spektrum s Vad är vitaminer för något? 2. Gör en tabell och fyll i exempel på vilka livsmedel det finns gott om vitaminer i, samt exempel på vilken nytta vitaminerna gör i kroppen. Ex på tabell Vitamin Löslighet Finns i livsmedel A Fett Nytta i kroppen B C D E K Vatten Vatten Fett Fett Fett 3. Gör en tabell och fyll i tabellen med exempel på vilken nytta olika mineraler gör i kroppen. Mineral Järn Nytta i kroppen Magnesium Selen Jod Zink Kalcium Natrium 4. Vad är fria radikaler och vilka ämnen kan skydda mot dem? 8

9 Extra frågor 1. Vilka hör ihop? Dra ett streck mellan alla som passar ihop. Disackarid Sackaros Druvsocker Magnesium Monosackarid Protein Fe Mjölksocker Polysackarid Mg Stärkelse Vatten Fettsyra Järn 2. Bär du undvika att äta fett? Motivera! 3. Kroppstemperaturen hos en människa ska ligga på ca 37 C. Feber över 40 C kan innebära livsfara. Kläder av fårull rekommenderas att inte tvättas över 30 C. Vad är det som händer i kroppen och fårullen när de utsätts för alltför hög temperatur? Motivera. 4. Rosa älskar mjölk! Rosa vill BARA dricka mjölk till frukost, lunch och middag! Ge dina bästa argument till Rosa varför hon inte bör dricka enbart mjölk. 9

10 Ordningsregler Arbeta lugnt Tänk igenom vad du ska göra och vad du behöver innan du börjar. Ta alltid på dig skyddsglasögon och skyddsförkläde när du ska laborera. Flytta undan väskor och jackor från din laborationsplats. Ytterkläder och väskor får inte hänga på stolarna på grund av brandrisken och väskor får inte vara i vägen på golvet av säkerhetsskäl. Var försiktig med kemikalier Läs noga på etiketten. Torka upp med detsamma om du spiller eller om det blir rester över. Smaka aldrig på någon kemikalie. Töm miljöfarliga rester i avfallskärl. Undvik helst kontaktlinser vid laborationer (se text 1). Ta inte kemikalier direkt med händerna, använd sked (se text 2). Tvätta händerna innan du lämnar laboratoriet. Var försiktig med brännaren Sätt upp ditt hår om det är långt. Öppna alltid huvudgaskranen helt när du ska tända brännaren. Luta dig aldrig över en brännare lågan kan vara svår att se. Lämna aldrig en gasbrännare som brinner. Stå upp när du laborerar - du kan snabbare hoppa undan om något händer. Var försiktig vid uppvärmning Värm aldrig glas med tjocka väggar, de spricker. Rikta aldrig ett provrör som du värmer mot dig själv eller någon annan. Flytta alltid undan flaskor och burkar med brännbara ämnen. Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du släckt lågan. Vänta en stund. Var försiktig med el Det innebär livsfara att stoppa in labbsladdar eller annat i 230V uttagen! I uttagen får endast sladd med stickpropp avsedd för 230V anslutas. 1. Linser är ett riskmoment, vatten tränger inte in tillräckligt snabbt mellan lins och öga vid spolning i ögondusch. Linsen måste därför tas ut innan man spolar, vilket kan vara svårt och ta tid. 2. Kemikalier kan vara giftiga, frätande, irriterande, brandfarliga och explosiva. Om du av misstag fått kemikalier på händerna, undvik att röra vid ögon och mun. Tvätta av dig med tvål och vatten. När du sköljer bort kemikalier från händer eller annan hud, tvätta först med kallt vatten, sen med varmare. 10

11 Brännaren Hur fungerar brännaren? a) Öppning b) Luftventil c) Gasventil d) Huvudgaskran Hur tänder du brännaren? Hur släcker du brännaren?

12 Laborationsmaterial Vad heter materialet?

13 Laboration Instruktion till att planera, genomföra och dokumentera en undersökning Uppgift Uppgiften är att skapa en frågeställning som ska undersökas och dokumenteras. Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genomförande och utvärdering. Planering Frågeställning I planeringen startar du med att skriva den frågeställning som ska undersökas. Frågeställningen bör vara enkel, tydlig och smal så att resultat med lätthet kan tas fram och tolkas, gärna i form av en jämförelse mellan två alternativ. Exempel på en bred och en smal frågeställning: Var på kroppen är du mest känslig för beröring? Är du mest känslig för beröring på över- eller undersidan av handen? Hypotes Skriv ner vad du förväntar dig för resultat. Motivera varför du tror som du gör. Undersökningsmetod Skriv en instruktion hur undersökningen ska genomföras steg för steg. Instruktionen ska vara så utförlig och tydlig att någon annan kan följa den utan problem. Undersökningen ska kunna genomföras flera gånger (systematiskt), därför är mätvärden viktiga såsom mängder, sträckor, temperaturer. Referenser kan vara bra för att jämföra förändringar. Tänk ut och förbered hur du ska arbeta Material Ange allt material som behövs för att genomföra undersökningen, gärna i en lista. Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med undersökningen, samt beskriv hur du arbetar för att undvika riskerna. Genomförande Följ din planering som du arbetat fram. Ta hänsyn till samtliga säkerhetsföreskrifter, både dem du sett samt det läraren informerat om. Anteckna mätvärden, gärna i tabell. Utvärdering a) Redovisa resultatet av din undersökning. b) Dra en slutsats utifrån ditt resultat. Förklara slutsatsen med hjälp av dina kunskaper (utifrån vad du kan eller ta reda på mer!). c) Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. d) Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? 13

14 Argumentera - Energidryck Namn: 1. Sök upp och läs texter om energidrycker, ex: Svara på uppgiften med hjälp av artiklar och diskussion med en klasskamrat. a) Vilka fördelar kan det finnas med energidrycker? b) Vilka nackdelar finnas det med intag av energidrycker? c) Tycker du att det är rätt att sätta åldersgräns på energidrycker? Värdera och motivera ditt svar. Ange källor. 14

15 Fettanalys: Vilka livsmedel innehåller fett? Fett kan påvisas med en enkel metod. Påvisa betyder att du med ett experiment visar att fläcken är just fett och inte något annat. Frågeställning Vilka livsmedel innehåller fett; vatten, olja, smör, mjölk, äpple, godis? Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Motivera varför du tror som du gör. Undersökningsmetod 1. Dela in ett filtrerpapper med en penna i lika många delar som ämnen du ska undersöka. En del bör vara referens = oanvänd, så att du kan jämföra skillnader. 2. Lägg en droppe olja på en del. Gnid in ett tunt skikt margarin på en annan del, och droppa en droppe vatten på en tredje del. 3. Gnugga eller lägg de livsmedel du vill testa på filtrerpapperet. 4. På skoj kan du även gnugga näsa, haka eller pannan på en del om du vill. Hur flottig har du hunnit bli under dagen? Eller hur feta är dina sminkprodukter? 5. Lägg undan filtrerpapperet i ca 20 minuter. 6. Undersök fläckarna genom att titta på pappret i motljus. Om pappret är genomskinligt innehåller livsmedlet fett. Ju mer fett i livsmedlet, desto mer genomskinligt blir pappret. Jämför fläckarna, notera resultaten och skriv en fullständig rapport. Material Risker (olyckor) och Säkerhetsföreskrift (hur du motverkar dem) 15

16 Fettanalys: Vilka livsmedel innehåller fett? Resultat LIVSMEDEL VISAR FETTFLÄCK Slutsats Stämde din hypotes? Sammanfatta vad du ser i resultatet och om resultatet är rimligt. Felkälla och förbättring 16

17 Kolhydratsanalys 1: Vilka likheter och skillnader finns mellan olika sockerarter? Det finns flera olika typer av sockerarter, ofta med en gemensam egenskap att smaka sött. Vilka likheter och skillnader finns mellan olika sockerarter egentligen? Exempel på egenskaper du kan undersöka är; söthet, färg, kristallform, ledningsförmåga. Frågeställning Vilka likheter och skillnader finns mellan följande sockerarter; glukos, fruktos, sackaros, maltos, laktos, stärkelse? Hypotes Vilka egenskaper har sockerarterna gemensamt? Vilka egenskaper skiljer sockerarterna åt? Undersökningsmetod 1. Skriv kolhydraternas namn på ett varsitt urglas, och lägg upp en halv sked av ämnet på respektive urglas. 2. Jämför kolhydraternas färg och kristallform i en lupp eller i ett mikroskop. 3. Testa kolhydraternas söthet genom att smaka på dem. 4. Testa kolhydraternas ledningsförmåga. Lös upp kolhydraten med 3 ml kranvatten och en glasstav och sätt ner doppelektroden. Material ½ sked av respektive ämne: glukos, fruktos, sackaros, maltos, laktos, stärkelse, 6 urglas, sked, lupp, doppelektrod, mätglas, 3 ml vatten, glasstavar Risker och Säkerhetsföreskrift 17

18 Kolhydratsanalys 1: Vilka likheter och skillnader finns mellan olika sockerarter? Resultat MOLEKYLFORMEL FÄRG KRISTALLFORM SÖTHET LEDER EL GLUKOS FRUKTOS SACKAROS MALTOS LAKTOS STÄRKELSE ALBUMIN NATRIUMKLORID Slutsats Stämde din hypotes? Sammanfatta vad du ser i resultatet och om resultatet är rimligt. Felkälla och förbättring 18

19 Stärkelseanalys: Hur kan jodlösning påvisa stärkelse? När växterna ska lagra sockret de tillverkat vid fotosyntesen kopplar de ihop sockermolekylerna till långa kedjor. Stärkelsen är en sådan jättemolekyl. Frågeställning Jodlösning är gulaktig i färgen. Hur kan jodlösning påvisa stärkelse? Hypotes Risker och Säkerhetsföreskrift - Ångor från jodlösning är inte bra att andas in i större mängder. Använd mycket små mängder eller stå i dragskåp! - Jod färgar hud gul. Använd skyddsförkläde. - Använd skyddsglasögon för att undvika att få i ögonen. - Smaka inte på ämnena! Undersökningsmetod 1. Vilken färg har jodlösningen i pipettflaskan? 2. Ta fram små bägare och markera dem med ämnenas namn; stärkelse, sackaros, glukos, fruktos, albumin (protein). 3. Lägg en halv sked av vardera ämne i sin markerade bägare. 4. Mät upp 10 ml vatten i ett mätglas och häll 10 ml vatten i varje bägare. 5. Lös upp med hjälp av en glasstav eller en sked. 6. Ta 3-4 droppar jodlösning i varje bägare och rör runt. 7. Fyll i resultatet i tabellen. Material ½ sked per ämne: Stärkelse, Sackaros, Glukos, Fruktos, Albumin.. 1 liten bägare per ämne, märkpenna (vattenlöslig), 1 mätglas, 10 ml vatten per ämne, 4 droppar jodlösning per ämne, skedar,.. glasstavar, 19

20 Stärkelseanalys: Hur kan jodlösning påvisa stärkelse? Resultat Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform. NÄRINGSÄMNE FÄRG PÅ JODLÖSNING FÄRG PÅ JODLÖSNING + ÄMNE STÄRKELSE SACKAROS GLUKOS FRUKTOS ALBUMIN NATRIUMKLORID Slutsats Stämde din hypotes? Sammanfatta vad du ser i resultatet och om resultatet är rimligt. Felkälla och Förbättring 20

21 Proteinanalys: Hur kan du bevisa att ett ämne innehåller proteiner? Frågeställning Hur kan du bevisa att ett ämne innehåller proteiner? Risker och säkerhetsföreskrifter Kopparsulfat (CuSO 4) är miljöfarligt. Häll rester i lärarens behållare för miljögift. Natriumhydroxid (NaOH) är basiskt och kan fräta. Använd skyddsglasögon. Salpetersyra (HNO 3) är en stark syra och fräter. Använd skyddsglasögon. Proteinlösning + Sockerlösning 1. Mät upp 50 ml vatten i två bägare. 2. Tillsätt en sked albumin (torkad hönsäggvita) i ena bägaren. Rör om ordentligt. 3. Tillsätt en sked glukos i den andra bägaren. Rör om ordentligt. Material 2 bägare, H 2O, 1 sked albumin, 1 sked glukos Undersökningsmetod 1 Biuretprovet 1. Fyll ett provrör till hälften med proteinlösningen. 2. Tillsätt 3 droppar natriumhydroxidlösning (NaOH) till provröret. 3. Tillsätt 3 droppar kopparsulfatlösning (CuSO 4) till samma provrör. 4. Sätt på en propp och skaka provröret. 5. Gör likadant med sockerlösningen. 6. Iaktta eventuell färgförändring. Material 1 tratt, 2 provrör med kork och provrörsställ, NaOH, CuSO 4, Undersökningsmetod 2 Hellers ring 1. Häll 3 ml salpetersyra (HNO 3) i ett provrör (eller litet mätglas). 2. Vik ett filterpapper som på bilden. 3. Sätt pappret i en tratt, och därefter i mynningen till provröret. 4. Luta provröret 45 grader och häll försiktigt proteinlösningen genom pappret. Lösningen ska rinna längs med provröret sida och sakta reagera med syran. 5. Iaktta vad som händer med proteinet i syran. Material 1 mätglas, 3 ml HNO 3, tratt, 1 filtrerpapper, provrör med provrörsställ 21

22 Proteinanalys: Hur kan du bevisa att ett ämne innehåller proteiner? Resultat 1 Biuretprovet Slutsats Felkälla och Förbättring Resultat 2 Hellers ring Slutsats Felkälla och Förbättring 22

23 Kolhydratanalys 2. Vilka sockerarter ger ett färgomslag med Trommers prov? Trommers prov används för att påvisa glukos i urinen, vilket är ett tecken på diabetes. Ta reda på vilka sockerarter som ger ett färgomslag från blå till gul/orange, och vilka som inte ändrar färg med hjälp av trommers prov. Frågeställning Vilka sockerarter ger ett färgomslag från blå till gul/orange med Trommers prov; glukos, fruktos, sackaros, stärkelse? Hypotes Vilka sockerarter ger ett färgomslag med Trommers prov? Risk och säkerhetsföreskrift Kopparsulfat (CuSO 4) är miljöfarligt. Häll rester i lärarens behållare för miljögift. Natriumhydroxid (NaOH) är basiskt och kan fräta. Använd skyddsglasögon. Okontrollerad eld. Rensa arbetsplats, sätt upp långt hår, använd skyddsglasögon. Undersökningsmetodsk 1. Gör i ordning ett vattenbad som på bilden (A). Var noga med mängder och tid! Använd en större bägare som står stabilt. 2. Fyll ett provrör med vatten till en höjd av ca 2 cm. 3. Tillsätt en ½ LITEN sked av en sockerart (B) till provröret. 4. Skaka eller rör med glasstav så du får en omättad sockerlösning. 5. Tillsätt minst 10 droppar kopparsulfatlösning (C) till provröret så att lösningen blir turkosfärgad. 6. Tillsätt natriumhydroxidlösning (D) till färgen blir mörkt blå. Skaka! Räkna dropparna. 7. Sätt ner provröret i vattenbadet (E). Låt stå några minuter (max 10 minuter). 23

24 Kolhydratanalys 2. Vilka sockerarter ger ett färgomslag med Trommers prov? Resultat MOLEKYL FÄRG PÅ LÖSNING INNAN FÄRG PÅ LÖSNING EFTER GLUKOS FRUKTOS SACKAROS ST ÄRKELSE Slutsats Stämde din hypotes? Sammanfatta vad du ser i resultatet och om resultatet är rimligt. Felkälla och Förbättring 24