Sanering av Malmö Avloppsledningsnät

Transkript

1 Malmö stad VA-verket Sanering av Malmö Avloppsledningsnät Lägesrapport

2 Titel: Sanering av Malmö Avloppsledningsnät Lägesrapport 2006 Sammandrag: Utgivare: Omslagsfoto: Föreliggande lägesrapport har till syfte att översiktligt redovisa avloppsnätets nuvarande status och de saneringsåtgärder som utförts under år 2006 samt redovisa effekterna av dessa. Ansvaret för framtagandet av denna rapport har legat på Susanne Steen och Stefan Milotti. VA-verket i Malmö Limhamns hamn (Jörgen Järevang) 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE MÅL OCH STRATEGIER FÖR SANERING AV MALMÖ AVLOPP GENOMFÖRDA SANERINGSÅTGÄRDER Projekt Dammfristråket Projekt Rosenvång Projekt Fosieby/Hindby Inre ringvägen Fosievägen Hörnbogatan Dukatgatan Hedbäcksgången Alrunegatan Nordlinds väg Krav på separering av avlopp på tomtmark Strypning av rännstensbrunnar LOD tomtmark Västervång Åtgärdsplan Limhamn Avlopp EFFEKTER AV GENOMFÖRDA SANERINGSÅTGÄRDER Bräddningar Källaröversvämningar NEDERBÖRDSFÖRHÅLLANDEN Uppmätt nederbörd Regntillfället BILAGA 1 DYGNSNEDERBÖRD

4 Sammanfattning I syfte att översiktligt redovisa avloppsnätets nuvarande status och de saneringsåtgärder som utförts under år 2006 har en lägesrapport tagits fram. Föreliggande rapport beskriver även i viss mån effekterna av de genomförda åtgärderna. Insatserna har följt den av Tekniska nämnden antagna saneringsplanen. Under 2006 slutfördes projekt Dammfristråket genom byggnation av en större brunn i Carl Gustavs väg. Arbetet har medfört att bräddningarna till Malmös kanaler minskar årligen med ca m 3. Inom ramen för projekt Rosenvång har kapacitetsförbättringar på avloppsnätet gjorts för att minska risken för källaröversvämningar. Under året färdigställdes arbetet i Geijersgatan mellan Idunavägen och Bellevuevägen. Projekt Fosieby/Hindby påbörjades under året. Genom att bygga en ny dagvattenledning förbi Hindby trafikplats avlastas det kombinerade avloppssystemet inom Turbinens avloppsområde. Bräddningarna till innerkanalerna kommer att minska samtidigt som risken för markvöversvämning vid trafikplatsen reduceras. Övriga saneringsåtgärder med syftet att minska risken för källaröversvämningar har varit byggande av spill- och dagvattenledningar i Hörnbogatan i Virentofta, samt mindre omkopplingsarbeten i Dukatgatan, Hedbäcksgången, Nordlinds väg och Alrunegatan. Strypning av rännstensbrunnar har utförts i ett villakvarter norr om Limhamns kyrka i Örngatan och Hökgatan. Under 2006 har 120 st stuprör blivit bortkopplade från det kombinerade avloppssystemet. För detta har VA-verket utbetalat kr till va-kunder i ersättning. Krav att fastighetsägare ska separera avloppet inne på tomtmark där det finns eller kan bli duplikatssystem har under 2006 tillämpats i framför allt Geijersgatan, Rådmansvången och Bellevuevägen. I Västervång och delar av Bellevue, där det kombinerade avloppsnätet uppfyller gällande funktionskrav, har VA-verket fört en dialog med de boende angående 2006 års översvämningsproblematik. Under hösten hölls ett informationsmöte med det primära syftet att diskutera det delade ansvaret mellan huvudman och fastighetsägare avseende förebyggande säkerhetsåtgärder. Under 2006 anmäldes 180 källaröversvämningar till VA-verket, varav 174 stycken var orsakade av skyfallen samt Det förra är det kraftigaste skyfallet som uppmätts av Malmö kommuns mätare sedan mätningens början. Återkomsttiden hos detta regn är uppskattat till ca 75 år. 4

5 1 Bakgrund och syfte I augusti 1999 lade VA-verket fram en ny saneringsplan för avloppsnätet. Denna plan, som omfattar åtgärder för perioden fram till år 2010, antogs av tekniska nämnden i december Genomförandet av åtgärdsprogrammet i den nya saneringsplanen inleddes redan Föreliggande lägesrapport har till syfte att översiktligt redovisa avloppsnätets nuvarande status och de saneringsåtgärder som utförts under år 2006 samt redovisa effekterna av dessa. 5

6 2 Mål och strategier för sanering av Malmö avlopp De viktigaste målen med förbättringsåtgärder på avloppsnätet i Malmö är att: minska risken för källaröversvämningar vid kraftiga regntillfällen reducera bräddvolymer till recipienter minska dagvattenflödet till avloppsreningsverken I enlighet med ett beslut i Tekniska nämnden ska åtgärder sättas in för att utveckla det befintliga avloppsnätet istället för att genomföra storskaliga systemförändringar. Framför allt ska tillförseln av dagvatten till kombinerade ledningar minskas. Strategierna för att minska den hydrauliska belastningen på det befintliga avloppssystemet är följande: Icke verksamma duplikatsystem i stadens ytterområden görs verksamma genom utbyggnad av transiteringsledningar för dagvatten genom områden med kombinerat avloppssystem Öppen utjämning av dagvatten utnyttjas i allmän platsmark Krav ställs på lokalt omhändertagande av dagvatten inne på tomtmark vid anslutning av nya fastigheter Lokala kampanjer sätts in för frivillig bortkoppling av stuprör i befintlig bebyggelse Strypning och proppning av rännstensbrunnar görs i gator med enbart lokaltrafik Inom områden med duplikatsystem ställs krav på fastighetsägare att kombinerade avloppsserviser ska separeras Minska mängden ovidkommande vatten på avloppsnätet p.g.a. inläckage och felkopplingar Ökad avledningskapacitet i dagvattenförande ledningar, för att gällande funktionskrav ska uppfyllas 6

7 3 Genomförda saneringsåtgärder Insatta förbättringsåtgärder följer den år 1999 framlagda saneringsplanen för avloppsnätet. År 2006 investerades 20,7 Mkr i olika förbättringsåtgärder på avloppsnätet. I diagrammet nedan visas hur mycket som satsats på sanering av avloppsledningsnätet under de senaste åren. Investeringstakten har de fem senaste åren legat på i genomsnitt 20 Mkr per år Mkr Figur 3.1 Årliga kostnader för saneringen av avloppsnätet i Malmö (Mkr) 3.1 Projekt Dammfristråket Söder om Stadiongatan ner mot Hyllie by finns ett större område (180 ha) med separerat avloppssystem. Dagvattnet från detta område leds från och med halvårsskiftet 2006 direkt till recipienten, parkkanalen vid Malmö Stadsbibliotek. För att minska bräddningarna har ovan nämnda duplikatsystem gjorts verksamt genom att en ny kombinerad avloppsledning byggts mellan Stadiongatan och Carl Gustavs väg. Under 2006 utfördes projektets sista etapp genom ombyggnad av skibordsbrunn ANB0858 i Carl Gustafs väg. Detta arbete innebar att den nya dagvattenledningen kopplades samman med det befintliga verksamma dagvattensystemet i Södervärnsstråket som står i direkt förbindelse med parkkanalen via dagvattenledning D2000 i Carl Herslowsgatan. I nedanstående bild visas hur dagvattnet från dagvattenledningen i Kronborgsvägen leds genom skibordsbrunnen via kvadratiska rännor och bottentömning till den befintliga dagvattenledningen i Carl Gustafs väg för vidare transport till parkkanalen. 7

8 Figur 3.2 Omkoppling av dagvatten från Dammfristråket till Södervärnsstråket i Carl Gustafs väg. (Foto: Hans Nilsson) Summering av Dammfriprojektet Med hänsyn till storleken på Dammfriprojektet görs här ett försök till en enkel summering. I tabellen redovisas den totala kostnaden och de primära effekterna. Tabell 3.1 Summering av projekt Dammfristråket Kostnad Storlek på område vars avloppssystem görs verksamt duplikat Minskad bräddning till Parkkanalen Dagvattenflöde som går till recipient istället för ARV kr 180 ha m 3 /år m 3 /år 8

9 Figur 3.3 Områden som genom Dammfriprojektet numera avvattnas direkt till recipienten 3.2 Projekt Rosenvång Som ett led i arbetet med att minska risken för källaröversvämningar i stadsdelen Rosenvång har den tidigare påbörjade saneringen inom området fortsatt. Inom ramen för detta projekt har under år 2006 har ny dagvattenledning byggts och befintlig kombinerad ledning blivit omlagd i Geijersgatan från Idunavägen och 50 meter in på Ärtholmsvägen förbi Bellevuevägen. Total byggd sträcka är ca 600 m. I Geijersgatan fanns det redan vid Idunavägen framdraget ledningar för spill- och dagvatten. Gatuvattnet samt dagvattnet från separerade serviser är nu kopplat till den nya dagvattenledningen. Därmed har belastningen på det kombinerade avloppssystemet reducerats. Va-arbetet i Geijersgatan är beskrivet mer detaljerat i Lägesrapport Projekt Fosieby/Hindby Inre ringvägen Norra delen av Fosie Industriby, sydost om Inre Ringvägen, är ca 120 ha stort med separerat avloppssystem. Dagvattnet från området rinner idag norrut under Ringvägen mot Turbinens avloppspumpstation. För att minska belastningen på det kombinerade avloppssystemet inom Turbinens avloppsområde samt för att minska risken för marköversvämning på Inre Ringvägen vid Hindby trafikplats ska det icke verksamma duplikatsystemet inom ovan nämnda område göras verksamt. Genom att bygga en ny dagvattenledning D1800 utmed ramperna i Hindby trafikplats ska dagvattnet i stället ledas till Spillepengens avloppsområde med utlopp i de nedre delarna av Risebergabäcken. Den planerade ledningen kommer även att utnyttjas som fördröjningsmagasin. 9

10 Total sträcka för planerade va-arbeten uppgår till ca 850 m. De hydrauliska aspekterna bakom det projekterade arbetet är beskrivna i detalj i Lägesrapport 2004 och Lägesrapport Fosievägen För att minska risken för källaröversvämningar i Fosievägen byggdes en ny spillvattenledning mellan Backavägen och Hagalundsgatan, vilken kopplades samman med befintlig huvudledning för spillvatten i Eriksfältsgatan. Under 2006 har arbetet fullföljts med separering av de berörda fastigheternas avlopp. Va-arbetet i Fosievägen och dess effekter är beskrivet mer detaljerat i Lägesrapport Hörnbogatan Bebyggelsen vid Hörnbogatan, Lönnbogatan och Lindbogatan består av villor. Vid kraftiga regn har många av villorna med källare drabbats av översvämningar. Orsaken till översvämningarna är att kapaciteten på områdets kombinerade avloppssystem är otillräcklig. För att minska översvämningsrisken i området har under 2006 det befintliga avloppsnätet byggts om till verksamt duplikatsystem genom att nya ledningar för spill- och dagvatten byggts. Samtidigt blev även den befintliga vattenledningen omlagd och den befintliga kombinerade ledningen borttagen. Total sträcka uppgår till ca 550 m. Samtliga fastigheter längs sträckan kommer att få separerade serviser. 11 fastigheter av totalt 30 stycken har redan separerat avlopp på tomtmark. Övriga fastigheter kommer att åläggas att separera avloppet. Figur 3.4 Genomförda saneringsåtgärder i Hörnbogatan under

11 3.6 Dukatgatan Bebyggelsen vid Dukatgatan och Gyllengatan består av villor från 20-talet. Vid kraftiga regn har ett flertal av husen med källare drabbats av översvämningar. Orsaken till översvämningarna är att områdets avloppssystem är underdimensionerat. I Dukatgatan och Gyllengatan ligger kombinerade ledningar samt en dagvattenledning som följer Högatorpsparken via Dukatgatan och Gyllengatan. Rännstensbrunnarna längs östra delen av Dukatgatan är sedan tidigare strypta och dagvattnet rinner mot korsningen där två öppna rännstensbrunnar finns. Dessa två rännstensbrunnar har under 2006 kopplats om till det befintliga dagattennätet. Figur 3.5 Ny dagvattenledning i Dukatgatan 3.7 Hedbäcksgången Bebyggelsen vid Hedbäcksgången består av radhus från 1950-talet. Vid upprepade tillfällen har flera av husen med källare drabbats av källaröversvämning på grund av underdimensionerat kombinerat system. I Hedbäcksgången utmed fastigheterna Höstmusseronen och Vårmusseronen har den kombinerade avloppsledningen blivit avlastad genom att den kopplats samman med den befintliga dagvattenledningen. Enligt beräkningar uppfyller den kombinerade ledningen nu gällande funktionskrav. Den genomförda åtgärden är dock att betrakta som en temporär lösning. 3.7 Alrunegatan Fastigheten Rödvenen 1 på Alrunegatan 2 har drabbats av källaröversvämning vid upprepade tillfällen. Avloppet var anslutet till en större kombinerad transportledning, A750, i Västra 11

12 Hindbyvägen. Denna ledning fungerar som ett magasin med strypt utlopp och dämmer över källargolvsnivå för dimensionerande 10-årsregn. Under 2006 kopplades fastighetens avlopp om till befintlig A225 i Alrunegatan. Då fastigheten är belägen längst upp på A225-ledningen i Alrunegatan, utmed vilken övriga fastigheter ej anmält översvämningsproblem, anses problemet de förutvarande problemen för Rödvenen 1 nu minimerade. 3.8 Nordlinds väg Fastigheten Torsten 5 på Nordlinds väg har haft upprepade problem med källaröversvämningar. Vid kraftiga regn dämmer det högt i kombinerad transportledning A1500. Då fastighetsägaren separerat sitt avlopp inne på tomtmark byggde VA-verket en ny servisledning från befintlig spillvattenledning i Nordlinds väg till den berörda fastigheten. Figur 3.6 Ny spillvattenservis i Nordlinds väg till Torsten Krav på separering av avlopp på tomtmark För att få ut maximal effekt av genomförda saneringsåtgärder kan VA-verket sedan 2004 ålägga fastighetsägare att koppla in sig på rätt ledning där det finns minst två ledningar för avlopp i gatumark. Under 2006 har kravet på separeringen av avlopp på tomtmark inom området Sofielund fortsatt. Övriga områden där det allmänna avloppet kan bli verksamt duplikat och där VA-verket under 2006 arbetat aktivt med att ställa krav på fastighetsägare att separera avloppet är bl.a. Geijersgatan, Rådmansvången och Bellevuevägen. 12

13 3.10 Strypning av rännstensbrunnar Tillfällig uppdämning på gatumark genom strypning av rännstensbrunnar är en billig och effektfull metod för att minska belastningen på kombinerade avloppsledningar. Under senare år har metoden blivit väl beprövad i områden som Kulladal och Riseberga m.fl. Villaområdet norr om Limhamns kyrka mellan Norra Hyllievägen och Hyllie Kyrkoväg är ett problemområde där de kombinerade avloppsledningarna är underdimensionerade. I samband med kraftiga regn har ett flertal villor med källare drabbats av översvämningar. Som en akut åtgärd i sviterna av skyfallet ströps inloppen till 16 rännstensbrunnar i Örngatan, Hökgatan, Norra Hyllievägen och Hyllie Kyrkoväg, se figuren nedan. Figur 3.7 Strypning av rännstensbrunnar norr om Limhamns kyrka 3.11 LOD tomtmark I syfte att minska dagvattenbelastningen på kombinerade ledningar i villaområden erbjuder VAverket fastighetsägare i Malmö 1500 kr per bortkopplat stuprör. Kraven som måste uppfyllas för att få ersättning är att stuprören finns på gällande va-bygglovsritning samt att varje stuprör avvattnar minst 20 m 2 takyta. Under 2006 har 120 st stuprör blivit bortkopplade från det allmänna avloppssystemet. 80 av dessa, motsvarande en total takyta på 2240 m 2, tillhör Brf Södra Friluftstaden 2 på Sånekullavägen i Västervång. 13

14 Figur 3.8 Fastigheter längs Sånekullavägen som kopplat bort stuprör under Västervång I Bellevue och Västervång har ett flertal fastigheter blivit drabbade av källaröversvämningar fyra gånger sedan Under 2006 drabbades vissa fastigheter två gånger inom loppet av en vecka, mellan den 26 augusti och den 2 september. Till följd av det stora antalet anmälda översvämningar har VA-verket tillämpat en alternativ metod i syfte att minska risken för källaröversvämningar. Under hösten 2006 hölls ett informationsmöte med boende i Västervång och Bellevue. Temat för mötet var Hur kan jag skydda mig mot källaröversvämningar? Mötet ansågs vara positivt både av fastighetsägare och av VA-verket även om de inbjudna inte alltid var av samma åsikt som VA-verket gällande ansvarsförhållandena. Det primära syftet med mötet var att diskutera fastighetsägarens och huvudmannens delade ansvar avseende förebyggande säkerhetsåtgärder mot översvämningar. De inrapporterade översvämningarna från området har alla inträffat i samband med extrema nederbördssituationer som ledningsnätet inte är dimensionerat för. Enligt beräkningar för dimensionerade förhållanden uppfylls de funktionskrav som ställs på kombinerade ledningar i P90. Därför är det viktigt att som fastighetsägare veta vad som krävs för att skydda källaren mot inträngande avloppsvatten vid extrema skyfall. I enlighet med de närvarandes önskemål följdes mötet upp med en enkät där VA-verket erbjuder samordning av bortkoppling av stuprör och upphandling av översvämningsskydd. Enkäten skickades ut till 180 st fastighetsägare enligt nedanstående figur. 14

15 Figur 3.9 Område i Västervång för utskick av enkät Området för enkäten begränsades till lägena för inrapporterade källaröversvämningar. I figuren representerar de blå prickarna anmälda översvämningar för regntillfället Av de 180 fastighetsägarna/va-brukarna svarade 45 stycken på enkäten, dvs. 25 % av de tillfrågade. Av dessa visade knappt hälften, 12 % totalt sett, positivt intresse till bortkoppling av stuprör och/eller installation av översvämningsskydd. I figur 3.9 redovisas resultatet av enkäten. Planerar att koppla bort stuprör och/eller installera översvämningsskydd Ingen åtgärd Inget svar Figur 3.10 Undersökning i Västervångsområdet Av dem som svarade på enkäten planerar 11 stycken att installera översvämningsskydd. Enkelt uttryckt betyder detta att en tredjedel av de blå prickarna i figur 3.8 kan komma att byggas bort. 15

16 3.13 Åtgärdsplan Limhamn Avlopp Under 2006 påbörjades arbetet med att ta fram en åtgärdsplan för Limhamns avloppsområde. Det huvudsakliga syftet med Åtgärdsplan för Limhamn avlopp är att inventera befintliga avloppsförhållanden och ta fram förslag till förbättringsåtgärder på avloppsledningsnätet. De viktigaste målen med åtgärderna är att: minska risken för källaröversvämningar reducera bräddvolymer till recipienten minska dagvattenflödet till Klagshamns reningsverk Åtgärdsplanen beräknas vara tryckt under april

17 4 Effekter av genomförda saneringsåtgärder 4.1 Bräddningar Mängden vatten som bräddar från avloppsledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. För att kunna följa effekterna av vidtagna saneringsåtgärder har vid bräddningsberäkningarna valts att utnyttja nederbördsförhållandena under ett karakteristiskt normalår. Redovisade bräddvolymer kan således direkt hänföras till att avloppsnätet byggts om. I nedanstående figur visas hur bräddningen från ledningsnätet förändrats från starten av saneringsarbetet 1998 fram till den situation som rådde vid utgången av år m 3 /år Figur 4.1 Limhamn Malmö kanaler Hamnen Sege å Bräddningar från avloppsnätet till olika recipientavsnitt i Malmö för nederbördsförhållanden under ett karakteristiskt normalår. Som framgår av diagrammet har bräddningarna till Malmö kanaler minskat rejält, drygt m 3 /år. Reduktionen hänger samman med färdigställandet av Projekt Dammfristråket. För normalårets regnserie blir den totala bräddningsmängden till Malmö recipienter ca m 3 /år. Resultatmålet avseende bräddningar i VA-verkets affärsplan är satt m Källaröversvämningar Som en följd av den pågående saneringen av avloppsledningsnätet minskar risken för källaröversvämningar successivt. I figur 4.2 redovisas hur antalet källaröversvämningar per 1000 invånare och år har utvecklats sedan Antalet anmälda översvämningar uppgick under år 2006 till 180 stycken. 17

18 Antal/1000 inv Figur Inrapporterade källaröversvämningar i Malmö, antal/1000 invånare Som framgår av diagrammet varierar antalet källaröversvämningar kraftigt mellan olika år. Variationen i antalet översvämningar har främst att göra med att regnens intensitet varierar både mellan olika år och mellan olika delar av kommunen. Medelvärdet för inrapporterade källaröversvämningar för de fem senaste åren är 0,52. Målet i VA-verkets gällande affärsplan är satt till max 0,37 st/1000 invånare som rullande 5- årsmedelvärde. Orsaker Den vanligaste orsaken till källaröversvämningar är uppdämning i ledningsnätet till följd av kraftigt regn. Under 2006 orsakades 97 % av de inrapporterade källaröversvämningarna av regn. Största antalet översvämningar inträffade i samband med de skyfallen den 26 augusti och den 2 september. Källaröversvämning till följd av stopp i ledning orsakade 2,5 % av årets översvämningar. Vattenläcka och annan orsak stod för vardera 0,5 % av översvämningarna. Figur 4.3 Inrapporterade källaröversvämningar 2006 fördelade efter skadeslag 18

19 I figur visas lägena för inrapporterade källaröversvämningar i samband med 2006 års kraftigaste regntillfällen. Figur 4.4 Inrapporterade källaröversvämningar för regntillfällena respektive

20 5 Nederbördsförhållanden 5.1 Uppmätt nederbörd Under 2006 föll mer nederbörd än normalt. Vid SMHI:s station uppgick den registrerade årsnederbörden till 676 mm, vilket är 12 % mer än medelvärdet för perioden Det uppmätta medelvärdet för de fyra mätarna vid Turbinen, Limhamn, Bulltofta och Augustenborg uppgick år 2006 till 663 mm. Nederbördsåret 2006 var ett extremt år sett både till nederbördsmängd och kraftiga regntillfällen. Under augusti månad uppmättes i Limhamn totalt 283,4 mm, vilket är ca fem gånger mer än normalvärdet Den 26 augusti uppmättes vid Limhamn 43 mm på 36 minuter, vilket motsvaras av ett regn med en återkomsttid på 77 år. Den 2 september uppmättes vid samma mätare 20 mm på 30 minuter, vilket motsvaras av ett regn av 20 års återkomsttid. I följande tabell och grafer visas fördelningen av årsnederbörden år 2006 på de olika mätstationerna. I Bilaga 1 redovisas dygnsvärden för Turbinens mätstation. Tabell 5.1 Uppmätt nederbörd i Malmö 2006 Station Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Året Turbinen Limhamn Augustenborg Djupadal Bulltofta Jägersro (SMHI) Normal = registreringar saknas eller mätdata ej tillförlitligt Turbinen Medel Limhamn Augustenborg Bulltofta Jägersro (SMHI) 200 Normal ( ) mm 400 mm jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5.1 Uppmätt nederbörd 2006, Figur 5.2 Uppmätt nederbörd 2006, ackumulerade månadsvärden månadsvätrden 20

21 5.2 Regntillfället Som konsekvens av det häftiga regntillfället tog VA-verket emot 118 st anmälningar om källarövervämningar. Det bör tillägga här att det troligen finns ett okänt mörkertal för det här datumet, och det faktiska antalet översvämningar kan ha varit större än 118 stycken. Regnet, såsom det registrerades vid Limhamns pumpstation, var det intensivaste som uppmätts av Malmös kommuns regnmätare sedan nederbördsmätningen började. För att sätta det uppmätta regnet i relation till dimensionerande regn som kombinerade avloppsledningar ska kunna ta emot enligt funktionskravet i P90 visas i nedanstående graf det aktuella regnet jämfört med ett 10-årsregn Uppmätt regn Dimensionerande 10-årsregn 3.00 Nederbörd mm/min Figur tid Uppmätt regn vid Limhamns pumpstation jämfört med dimensionerande för Malmös förhållanden. Figur 5.3 ger en tydlig bild av intensiteten hos det uppmätta regnet. Volymen hos det dimensionerande regnet utgör knappt hälften av det uppmätta. Som kuriosa kan nämnas att detta för Malmö historiska regn inträffade på 10-årsdagen av ett annat regn som orsakade ca 900 anmälda källaröversvämningar. 21

22 Bilaga 1 Dygnsnederbörd 2006 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Året Summa