Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse

Transkript

1 Revisionsrapport Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB Vatten & Miljö i Väst AB Augusti 2010 Mattias Haraldsson, revisionskonsult

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning och bakgrund Revisionsfrågor och metod Revisionsfrågor Metod Granskningsresultat Organisation och förutsättningar Ledningsnätet Förnyelseplanering för VA-ledningsnätet Resurser för förnyelse Uppföljning av kvalitetsindikatorer Revisionell bedömning...11

3 1 Sammanfattning PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av lekmannarevisorerna i Falkenbergs kommun granskat Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB/Vatten & Miljö i Väst AB:s planering och uppföljning av förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet i Falkenbergs kommun. Den sammantagna bedömningen är att VIVAB utifrån ett långsiktigt perspektiv arbetar ändamålsenligt med förnyelse/sanering av ledningsnätet. Följande punkter ligger huvudsakligen tillgrund för bedömningen: Verksamheten har tillgång till relevanta nyckeltal/kvalitetsindikatorer för Falkenbergs kommuns vatten- och avloppsledningsnät. Kartläggningar, utredningar och mätningar av problem och brister i ledningsnätet används för att prioritera och genomföra åtgärder. Detta finns dokumenterat. Det finns en bra dokumenterad uppföljning (rapporten Falkenberg bräddberäkning 2009 ) av förnyelse-/saneringsarbetet som också visar att arbetet bedrivs långsiktigt. Bolaget har för 2010 och kommande period höjt ambitionsnivån vad gäller förnyelse och sanering med ca 30 % (från 5,5 mkr till 7,5 mkr per år). Detta betyder att arbetet är prioriterat och att resursnivån nu är mer långsiktigt hållbar. Granskningen visar att det inte finns en dokumenterad långsiktig förnyelse-/saneringsplan för ledningsnätet. Det finns dock en dokumenterad framförhållning om ca 1,5 år. Bolaget kan därför överväga att upprätta och dokumentera en mer långsiktig förnyelse- /saneringsplan. Inte i första hand för att direkt förbättra själva åtgärdsarbetet, utan för att planen kan utgöra ett underlag t ex vid analys av resursbehov, långsiktig planering samt diskussion kring behov av att förändra avgiftsnivåerna i VA-taxan. Nyckeltalen för vattenledningsnätet indikerar god kvalitet genom få läckor och begränsade förluster i distributionen. Spillvattensystemets problem är andelen tillskottsvatten till reningsverken (d v s mängden vatten till reningsverken som inte är sålt vatten), ett problem som Falkenberg delar med majoriteten av de svenska VA-verksamheterna. Med utökade resurser kan detta, och andra problem, hanteras med fler åtgärder. Det finns också en planering för att separera ca 3 km kombinerade dag- och spillvattenledningar, vilka utgör ett väsentligt problem i sammanhanget. 3

4 4

5 2 Inledning och bakgrund PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av lekmannarevisorerna i Falkenbergs kommun granskat Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB/Vatten & Miljö i Väst AB:s planering och uppföljning av förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet i Falkenbergs kommun. Underhåll och förnyelse av de kommunala försörjningssystemen är en betydande utmaning för Sveriges kommuner och en betydande faktor för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Brister underhållet kan det leda till försämrad service och kvalitet samt att det kan bli mycket kostsamt att återställa tillgångarna till normal standard om förslitningen har blivit för omfattande. 3 Revisionsfrågor och metod 3.1 Revisionsfrågor Revisionsfråga Är planering och uppföljning av genomförande av underhåll/förnyelse av VAledningssystemet är ändamålsenligt ur ett långsiktsperspektiv? Kontrollmål Har VA-verksamheten tillgång till relevanta kvalitetsindikatorer för VAledningssystemets status? Hur ser utvecklingen ut? Finns det underhålls-/förnyelseplaner för VA-ledningsnätet och finns det en saneringsplan? Används kartläggning av brister i ledningsnätet för att upprätta underhålls- /förnyelseplaner planer? Sker tydlig uppföljning av planerna? Finns det en kartläggning av förekomsten av kombinerade system? Är nuvarande underhåll/förnyelse av VA-ledningssystem tillräckligt (i förhållande till verksamhetens egen bedömning och andra indikatorer)? 3.2 Metod Granskningen har genomförts i form av dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer har genomförts med VA-chef, distributionschef och planeringsingenjör. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 5

6 4 Granskningsresultat 4.1 Organisation och förutsättningar Falkenbergs kommuns vatten- och avloppsanläggningar ägs genom Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB (FAVRAB) som i sin tur är delägare (tillsammans med Varberg Vatten AB) i Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB). VIVAB har ansvaret för driften av anläggningarna. VIVAB är skapat för regional samverkan inom områdena vatten och avlopp samt avfall mellan Varbergs och Falkenbergs kommuner. VIVAB ansvarar för driften sedan den 1 januari 2009 och syftet är att förbättra förutsättningarna för att utnyttja stordriftfördelar, klara kompetensförsörjning, följa med i den tekniska utvecklingen samt leva upp till miljö- och kvalitetskrav. Då bolaget är relativt nystartat så pågår arbetet med sammanslagningen och organisationsförändringarna inklusive att etablera ett gemensamt styr- och ledningssystem. Även om VIVAB är ett samverkansprojekt är ekonomierna för de båda kommunernas VA-verksamheter slutna i den meningen att de intäkter som genereras via Falkenbergs kommuns VA-taxa skall finansiera drift och skötsel av, samt investeringar i, den egna kommunens verksamhetsområde. VIVAB: s affärsplan innehåller mål som berör förnyelsen av ledningsnätet som går ut på att anläggningarna skall utvecklas i ett långsiktigt perspektiv varför det skall finnas aktuella och långsiktiga planer för drift, underhåll och förnyelse. 4.2 Ledningsnätet Det totala rörnätet uppgår till km, där vattenledningsnätet uppgår till 632 km, spillvattennätet till 599 km och dagvattensystemet till 279 km. Utvecklingen för ledningsnätets omfattning redovisas nedan: Totalt rörnät, km Vattenledningar, km Spillvattenledningar, km Dagvattenledningar, km Betraktas utvecklingen över de fem senaste åren så har ledningssystemet växt i en jämn takt. Cirka 60 % av ledningsnätet är uppbyggt mellan åren 1950 och 1980, vidare är ca 20 % av ledningsnätet äldre och 20 % yngre till ålder. 6

7 4.3 Förnyelseplanering för VA-ledningsnätet I Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport nr ) menar författarna att på kort sikt är det olika störningar på ledningsnätet som är kostnadsdrivande medan långsiktigt är det omfattningen av förnyelsen som styr kostnadsutvecklingen. Det bör således finnas genomtänkta planer och strategier för förnyelse av systemen. Svårigheten med förnyelse av VA-ledningar är att de ligger under marken, varför problem inte alltid är direkt synliga. Det är därför väsentligt att göra undersökningar, ha tillgång till informationssystem och nyckeltal m m för att kunna väga samman olika faktorer (dagvattenproblematik, läckor, stopp, ålder på ledning, förekommande källaröversvämningar, material etc.) vid val av åtgärder. VA-ledningssystemet finns till stora delar inlagt i ett informationssystem som heter GEOSECMA. I systemet kan all data om ledningssystemet läggas in, digitaliseras och åskådliggöras geografiskt. All data är för närvarande inte kvalitetssäkrad och uppdaterad och det saknas rutiner för underhåll av systemet. Vidare har bildandet av VIVAB inneburit att ett nytt system skall implementeras som är gemensamt för hela bolaget. En kravspecifikation har därför tagits fram och upphandling ska ske under Verksamheten använder också ett s k MOUSE-system. Det är en datormodell över ledningsnätet som används för att göra beräkningar och simuleringar av t ex bräddsituationen (utsläpp från spillvattennätet till t ex diken eller vattendrag) eller risken för källaröversvämningar. Systemet kan användas för att identifiera och följa upp åtgärder. Verksamhet har tillgång till nyckeltal över ledningsnätets kvalitet ur olika perspektiv (se rubrik 4.5 för exempel). Vidare används filmning som en metod för att undersöka ledningssystemet där man misstänker att det finns ett åtgärdsbehov. Man gör också egna mätningar av t ex effekten av regn för att få exakta mätningar av konsekvenserna. För Falkenbergs kommuns ledningsnät finns ingen långsiktig dokumenterad underhålls- /sanerings-/förnyelseplan, d v s en plan som t ex beskriver åtgärder 3 eller 5 år in i framtiden. Det finns dock en sanerings-/förnyelseplan års plan, som finns i affärsplanen, redovisas nedan: 7

8 Saneringsarbeten 2010 Belopp, kr Hertingen Södra Linjevägen Sanering av vatten & spill. Kompl av dagvatten Skrea Österstigen,Tvärvägen,Västerstigen Sanering av vatten & spill Koml.av dagvatten samt öka dim dagvatten Centrum Stationsgatan Relining avlopp Arvidstorp Prästgatan Sanering av vatten & spill. Kompl av dagvatten Vinberg Hällerupsvägen Sanering av vatten & spill. Kompl av dagvatten Slätten-Hertingen Fåborgsvägen Relining avlopp samt brunnrenovering Valensia Indelning i 4 st etapper under en 2 års period Sanering av vatten & spill. Kompl av dagvatten Bakvattenstopp Totalt belopp Enligt planen planeras åtgärder för ca 5,5 mkr för Till åtgärdsplanen finns också ytterligare förslag på åtgärder som kan genomföras om budgetutrymmet så medger samt utgör grunden för kommande års plan, d v s det finns en dokumenterad planering för ca 1,5 år. Kombinerade ledningssystem innebär att spillvatten och dagvatten leds i samma ledning vilket leder till belastning på reningsverken och risk för källaröversvämningar. Det finns en kartläggning av mängden kombinerade system, i dagsläget ca 311 km. Det finns också en planering för åtgärder de närmaste åren, som syftar till att separera dagvattnet från spillvattnet i motsvarande ca 3 km ledning (Södra Linjevägen, Skrea, Valensia). Rent processmässigt arbetar man områdesvis med problem d v s man fokuserar på problemområden med fördjupade utredningar, utveckla och genomföra åtgärder samt följa upp genom mätning av effekterna. Arbetssättet finns dokumenterat i rapporten Falkenberg bräddberäkning 2009, en rapport som tagits fram årligen sedan början av 1990-talet. I början av 1990-talet identifierades att spillvattenledningsnätet i centrala Falkenberg tillfördes för stora mängder grundvatten och regnvatten, vilket ledde till bräddningar till t ex Ätran och källaröversvämningar samt en onödig belastning på ledningsnätet påbörjades saneringsarbetet med olika åtgärder. Åtgärder har därefter årligen genomförts, följts upp och avrapporterats avseende effekt. Rapporten har med åren utvecklats och idag innehåller den de flesta aktiviteter och åtgärder som genomförs på ledningsnätet. Rapporten innehåller således beskrivningar av att problem har undersökts, att åtgärder 8

9 genomförts och effekter uppmätts där det varit möjligt. Rapporten från 2009 visar att inläckaget och de bräddade volymerna reducerats på flera ställen. Ett exempel på ett aktuellt åtgärdsområde är södra delen av Falkenbergs kommun i området kring orterna Heberg, Årstad och Slöinge. Här finns det problem med inläckage i ledningssystemet (problematiken finns visualiserat på en karta). Mätning, åtgärder och uppföljning pågår i området. 4.4 Resurser för förnyelse För Falkenbergs VA-ledningsnät har det historiskt avsatts ca 5-6 mkr för förnyelse/sanering av ledningsnätet. Detta motsvarar ca kr/km ledning. I tidigare granskningar (10 olika kommuner i södra Sverige) har resursnivån legat på mellan kr/km ledning. De senaste fem åren har utfallet varit enligt följande i mkr: mkr Förnyelse/sanering 5,4 5,4 5,2 6,0 5,8 Budgeten för 2010 är 7,5 mkr. Behovet av resurser redovisas i budgetberedningen och utfallet av åtgärderna redovisas i samband med bokslutet. De senaste tre åren har förnyelsetakten i form av åtgärdade km ledning legat på mellan 1,5 till 2,5 km per år, vilket motsvarar ca 0,1 till 0,2 % av ledningsnätet. I år motsvarar detta ca 500 till 800 år i förnyelsetakt. Detta kan jämföras med att ca 75 % av Sveriges kommuner ligger under 0,5 % i förnyelse av ledningsnätet per år. Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport nr ) föreslår att Sveriges kommuner minst bör ligga på 0,3 % (motsvarar 333 år) i förnyelsetakt som basnivå. Detta är ett riktvärde och baserat på erfarenhet. Den förnyelsetakt som är lämplig beror på ledningsnätets kvalitet och tillstånd i det aktuella området. I år och i kommande affärsplan ( ) kommer förnyelse och sanering av ledningsnätet att prioriteras och planen är att avsätta cirka 7,5 mkr per år framöver, vilket motsvarar en nivåhöjning om ca 30 %. Enligt intervjuade är frågan prioriterad, vilket innebär att om resultatet tillåter så kommer ytterligare resurser att tillföras. 4.5 Uppföljning av kvalitetsindikatorer I Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport Nr ) föreslås att leveransavbrott, kundklagomål och läckage kan utgöra grunden för bedömning av vattenledningsnätet. För avloppsledningsnätet föreslås stopp, översvämningar och in- och utläckage som nyckeltal. 9

10 Väsentliga kvalitetsindikatorer som rapporteras för ledningsnätet och deras utveckling visas nedan: Antal vattenläckor Sålt vatten/levererat vatten, % Antal avloppstopp Sålt vatten/behandlat avlopp; % Antalet vattenläckor har varit relativt konstant de senaste 5 åren. Relateras antalet läckor till ledningslängden har antalet läckor varit mellan 0,3 st till 0,4 st per km ledning, vilket är en låg nivå jämfört med andra kommuner. Förlusterna i vattenledningssystemet (relationen mellan sålt vatten och levererat vatten) har det senaste fem åren legat på mellan 11 % och 13 %, vilket är en bra nivå. I nyckeltalet ingår egen förbrukning, t ex vid spolning av ledningsnätet. Den reella förlusten är snarare 8 %. Antalet stopp i kommunens spillvattensystem har minskat kontinuerligt de senaste fem åren, från 114 st till 60 st Relateras antalet stopp till ledningslängden har nyckeltalet minskat från 0,19 per km till 0,10 per km. Bekymret är andelen tillskottsvatten till reningsverken, d v s den andel vatten som behandlas i reningsverken som har tillkommit (t ex genom inläckage) utöver den mängd vatten som VA-verksamheten har tillfört VA-systemet. Nyckeltalet har de senaste femåren i genomsnitt legat på ca 50 %. Någon tydlig trend går inte att utläsa utifrån statistiken de senaste fem åren. Stor andel tillskottsvatten tyder på brister i avloppssystemet och problemet är komplext genom en kombination av regnmängder, inläckage, kombinerade ledningssystem och hus med källare (d v s fastighetsägarens anslutna ledningar bidrar med dränvatten). Problemet delar Falkenberg med många andra kommuner då andelen normalt ligger mellan %. Antalet källaröversvämningar är mycket begränsade i Falkenbergs kommun. De senaste tre åren har det handlat om några stycken per år. Tjänstemännens bedömning är att anledningen är en kombination av genomförda åtgärder och att regnmängderna varit begränsade. De intervjuade tjänstemännens bedömning är att ledningsnätet generellt är av god kvalitet. 10

11 5 Revisionell bedömning Den sammantagna bedömningen är att VIVAB utifrån ett långsiktigt perspektiv arbetar ändamålsenligt med förnyelse/sanering av ledningsnätet. Det finns dokumenterat att man arbetar strukturerat med mätningar och analys av problemen, åtgärder och uppföljning av resultaten. De resursförstärkningar som införts och planeras visar också att frågan är prioriterad. Nedan följer kommentarer och bedömningar utifrån granskningens kontrollmål: VIVAB har tillgång till relevanta nyckeltal/kvalitetsindikatorer för Falkenbergs kommuns vatten och avloppsledningsnät. Nyckeltalen för vattenledningsnätet indikerar god kvalitet genom få läckor och begränsade förluster i distributionen. Det kan också konstateras att antalet källaröversvämningar har varit begränsade de senaste tre åren, vilket är positivt. För spillvattensystemet är problemet andelen tillskottsvatten till reningsverken, ett problem som Falkenberg delar med majoriteten av de svenska VA-verksamheterna. Att kartläggningar, utredningar och mätningar av problem och brister i ledningsnätet används för att prioritera och genomföra åtgärder finns tydligt dokumenterat, t ex genom kartsammanställningar och rapporten Falkenberg bräddberäkning 2009, vilket är tillfredsställande. Det kan konstateras att det inte finns en dokumenterad långsiktig förnyelse/saneringsplan för ledningsnätet. Det finns dock en framförhållning om ca 1,5 år genom ettåriga planer, som redovisas i affärsplanen, samt förslag på framtida åtgärder. Den dokumenterade uppföljningen (rapporten Falkenberg bräddberäkning 2009 ) av förnyelse- /saneringsarbetet visar också att arbetet bedrivs långsiktigt. Bolaget kan dock överväga att upprätta och dokumentera en mer långsiktig förnyelse- /saneringsplan för ledningsnätet i Falkenbergs kommun. Inte i första hand för att direkt förbättra själva åtgärdsarbetet, utan för att planen kan utgöra ett viktigt underlag t ex vid analys av resursbehov, långsiktig planering samt diskussion kring behov av att förändra avgiftsnivåerna i VA-taxan. Ett problem i många kommuner, som påverkar mängden tillskottsvatten och översvämningar, är förekomsten kombinerade dag- och spillvattenledningar. Det kan konstateras att det finns en kartläggning av kombinerade system och att det finns en planering för åtgärder motsvarande 3 km ledning de närmaste åren. Resursmässigt har den ekonomiska nivån för förnyelse- och saneringsarbetet legat stabilt under ett flertal år, en nivå som bedöms som relativt genomsnittlig jämfört med andra kommuner. En förnyelsetakt på mellan 500 till 800 år är dock sannolikt inte hållbart ur ett långsiktigt perspektiv, men samtidigt indikerar befintliga nyckeltal att ledningsnätet är av relativt god kvalitet. Att bolaget för 2010 och kommande period höjer ambitionsnivån vad gäller förnyelse och sanering med ca 30 % får bedömas som en väl motiverad prioritering. 11