På verkånstryck på morfologiskå fo rhå llånden
|
|
- Elias Axelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen På verkånstryck på morfologiskå fo rhå llånden Sammanställt av Katarina Vartia och Sara Frödin Nyman Syfte och omfattning Syftet med detta PM är att ge vägledning om: Vilka påverkanstryck som kan orsaka förändring i de morfologiska förhållandena hos sjöar och vattendrag. Vilka morfologiska data som krävs för att fastställa betydande påverkan. Avgränsningar och förtydligande Detta PM omfattar inte: Kust och övergångsvatten De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim och konnektivitet Begreppet Påverkanstryck är i detta PM är synonymt med definitionerna beskrivna i PM DPSIR-modellen, Ramdirektivet för vatten och hydromorfologi. Hydromorfologi och ekologisk status Fluviala processer är de fysikaliska processer som uppstår i rinnande vatten. Processerna påverkar vattnets omgivning och omformar landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. Akvatiska system är komplexa och dynamiska och ett mänskligt ingrepp kan leda till följdeffekter som är svåra att förutse. Det räcker således inte med att endast fokusera på den absoluta närmiljön när man resonerar kring en verksamhets påverkan på en vattenförekomst, utan man måste se till helheten och hela systemet. Organismer, näring, organiskt material, sediment m.m. förflyttas, aktivt eller passivt, i vattnet och påverkan måste beaktas såväl uppströms som nedströms en verksamhet. En verksamhet kan med andra ord påverka miljökvalitetsnormer i fler än en ytvattenförekomst. 1 (11)
2 I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (direktivet) är ekologisk status ett uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten. I direktivet är processer kopplade till hydromorfologisk påverkan i sjöar och vattendrag uttryckta som hydromorfologiska kvalitetsfaktorerkonnektivitet, morfologiska förhållanden och hydrologisk regim, med underliggande parametrar. I detta PM behandlas endast påverkanstryck som är kopplade till morfologiska förhållanden. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna ingår som en del av miljökvalitetsnormen för ekologisk status och definieras i direktivets bilaga V. Om de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna förändras medför detta att livsmiljöerna i vattendraget förändras, vilket i sin tur påverkar specifika organismers förutsättningar till överlevnad och/eller reproduktion. Detta kan i sin tur leda till att miljökvalitetsnormen för den aktuella vattenförekomsten riskerar att inte följas. Det finns således en klar koppling mellan miljökvalitetsnormen för ekologisk status och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Det finns också en koppling mellan de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna och vidare till ekologisk status. Påverkanstryck och betydande påverkan Påverkanstryck uppstår från mänskliga behov och drivkrafter i samhället. Behoven leder till olika mänskliga aktiviteter som utövar ett påverkanstryck på naturmiljön och som får olika konsekvenser för miljön. Detta samband beskrivs tydligt i direktivet 1 men begreppet är inte tydligt definierade. För att förtydliga denna sambandskedja, med alla ingående begreppen, har man framhållit att det behövs en EU-gemensam tolkning av den s.k. DPSIR-modellen. Denna modell är en viktig utgångspunkt i arbetet med vattenförvaltningen. Begreppen i DPSIR-modellen finns närmare beskrivna i 1 Bilaga II 2 (11)
3 Tabell 1. 3 (11)
4 Tabell 1: Beskrivning av DPSIR-begreppen. Översättning och tolkning av table 2.2 sid. 13 i Guidance Document No. 3 Analysis of Pressures and Impacts. Exemplet är hämtat från Guidance on Morphological Alterations And the Pressures and Impacts Analyses DPSIR term, svensk (engelsk) Beskrivning Exempel Drivkraft (Driving force) Påverkanstryck (Pressure) Tillstånd (State) Miljökonsekvens (Impact) Åtgärd (Response) Ett behov i samhället som ger upphov till en mänsklig verksamhet som innebär ett påverkanstryck på miljön. En mänsklig aktivitet som är en direkt följd av en drivkraft. Tillståndet i naturmiljön (här en vattenförekomst) till följd av både naturliga och antropogena faktorer. En förändring av miljöns status till följd av ett eller flera påverkanstryck i förhållande till statusen om påverkanstryck inte finns (referensförhållande). En åtgärd som vidtas för att förbättra tillståndet i en vattenförekomst så att den blir närmare referensförhållanden. Förvaltning av fiskevatten Påverka/förändra ett vattendrags bottensubstrat Förändrad flödesregim, djuphålor på platser där de tidigare inte påträffats, förändrad vattenkemi Förändring av den taxonomiska sammansättningen och produktiviteten hos vattenlevande organismer Initiering av ett åtgärdsprogram i syfte att återställa vattendragets bottensubstrat Påverkanstryck från en drivkraft kan finnas under hela verksamhetens livscykel, men varierar i omfattning beroende på verksamhetens konstruktioner och drift. Dels kan påverkanstryck uppstå under byggfasen genom de anordningar som behövs för att uppnå målet med en drivkraft. Dels under driftfasen av verksamheten då ekosystemtjänster nyttjas och vid underhåll av konstruktionerna. Påverkansktryck kan också uppstå under avvecklingen av verksamheten och dess konstruktioner. All påverkanstryck varierar i styrka, geografisk utbredning, tid och under verksamhetens olika faser. I många fall förutsätter drivkrafter olika former av konstruktioner eller artificiella strukturer. När det gäller fysisk påverkan kan man ofta likställa dessa drivkrafter med olika former av vattenverksamheter. Det förekommer dock drivkrafter som inte kräver artificiella konstruktioner, till exempel sjösänkningar. I detta fall innebär drivkraften borttagande av naturliga strukturer i sjöutloppet. Det är lätt att blanda ihop påverkanstryck med förändrad status. Påverkanstryck är alltid en mänsklig aktivitet medan status är konsekvenserna av påverkanstrycket i vattenförekomsten i form av förändrat fysikaliskt-kemiskt, hydromorfologiskt eller ekologiskt tillstånd. En drivkraft kan ge upphov till en eller flera påverkanstryck som i sin tur kan ge upphov till en eller flera förändringar av status. 4 (11)
5 Enligt direktivet 2 ska en beskrivning och en bedömning av typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna kan komma att utsättas för samlas in och bevaras. För hydromorfologi gäller särskilt följande: Uppskattning och identifiering av betydande vattenuttag för användning i tätorter, industrier, jordbruk och för andra användningsområden, inbegripet årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster i distributionssystemen. Uppskattning och identifiering av konsekvenserna av betydande flödesreglering, inbegripet överföring och avledning av vatten, på totala flödeskarakteristika och vattenbalanser. Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster. Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen. Uppskattning av markanvändningsmönster, inbegripet identifiering av de viktigaste tätorts-, industri- och jordbruksområdena och, i tillämpliga fall fiskeriverksamhet och skogar. Betydande påverkan är ett påverkanstryck som på egen hand eller i kombination med andra påverkanstryck och i avsaknad av lämpliga åtgärder, inbegripet befintliga kontroller, kan ge upphov till att god ekologisk status inte nås. Betydande påverkan på sjöar och vattendrag, med avseende på morfologi, innefattar all verksamhet som orsakar en försämring från hög [hydro] morfologiskstatus till en lägre statusklass. Dessutom innefattar det all verksamhet som leder till [hydro] morfologiska förhållanden förhindrar att god ekologisk status nås, alternativt orsakar en sänkning av ekologisk status från en klass till en lägre. Enligt direktivet 3 ska därefter en bedömning göras över hur känslig respektive ytvattenförekomsts status är för en viss påverkan. Information från påverkansanalysen ska tillsammans med all annan relevant information, inklusive miljöövervakningsdata, användas för att genomföra en bedömning över sannolikheten att ytvattenförekomsten inte kommer att uppfylla miljökvalitetsnormen. Denna bedömning är det som i Sverige kallas riskanalys. Hur denna riskanalys bör utföras beskrivs inte i detta PM, utan fokus ligger på själva påverkansanalysen. Drivkraft och påverkan Olika drivkrafter som i samhället leder till olika påverkanstryck som i sin tur leder till förändring i morfologiska förhållanden hos sjöar och vattendrag är listade i Tabell 2. 2 Fastställande av påverkan (1.4 bilaga II) 3 Bedömning av miljökonsekvenser (1.5 bilaga II) 5 (11)
6 Tabell 2: Drivkrafter som kan orsaka påverkanstryk som leder till förändring i morfologiska förhållanden hos sjöar och vattendrag Drivkraftsektor verksamhet Drivkraft behov av: Aktivitet Jämför 11 kap MB Jordbruk Mark, vatten Markavvattning, vattenuttag, Försvaret Skydd, hamnar Vattenanläggning Översvämningsskydd Skydd Markavvattning, vattenanläggning Skogsbruk Mark, vatten Markavvattning, vattenuttag, Limnisk fiskeförvaltning och vattenbruk Lekbottnar Fyllning (inklusive naturvårdande skötsel) Infrastruktur Vägar Järnvägar, flygplatser, Vattenanläggning broar, hamnar Marin fiskeförvaltning och vattenbruk Lekbottnar Fyllning (inklusive naturvårdande skötsel) Gruvindustri Mark, vatten Markavvattning, vattenuttag, Sjöfart Farleder, hamnar, skydd Vattenanläggning, muddring Övrig industri Vattenanläggning Historisk verksamhet (till exempel Raka vattendrag Rätning, muddring flottleder, kulturlämningar) Energi Dämma, fallhöjd Dammar, Vattenanläggning Rekreation Farleder, hamnar, skydd Vattenanläggning Stadsplanering Mark, vatten Markavvattning, vattenanläggning Vattenförsörjning Vatten Bortledande av vatten Denna vägledning kommer endast att länka samman ett fåtal av de drivkrafter som finns listade i Tabell 2 med de påverkanstryck som anges i Tabell 3. Detta eftersom varje drivkraft kan associeras med fler än ett påverkanstryck, och varje påverkanstryck kan vara resultatet av mer än en drivkraft. Påverkanstryck på morfologiska förhållanden Påverkanstryck på morfologiska förhållanden (Tabell 3) är mänskliga aktiviteter som har negativa konsekvenser på funktioner eller processer i vattnet. Ett exempel på ett påverkanstryck som påverkar vattendragets morfologi är en förändring av bottensubstrat genom skapande av lekbottnar eller förändring av fårans form genom grävning i syfte att markavvattna. För att underlätta koppling till bedömningsgrundernas underliggande parametrar anges i Tabell 3 påverkanstryck med 6 (11)
7 samma termologi som används i bedömningsgrunderna, samt en hänvisning till den aktuella parameterns nummer i bedömningsgrunderna HVMFS 2013:19. En aktivitet som direkt leder till en typ av förändring av morfologiska förhållanden leder i de flesta fall till ytterligare effekter på morfologi, hydrologi och eventuellt konnektivitet. Ett exempel: genom att förändra bredd och djup i en vattendragsfåra sker en förändring av specifik flödesenergi 4. Det i sin tur leder till förändring av bottensubstratet liksom påverkan på fårans strukturer och på sikt dess planform. Tabell 3 anger endast de direkta kopplingarna till bedömningsgrunderna och ytterligare effekter anges inte. Tabell 3 består av två tabeller, en för vattendrag och en för sköar: Påverkanstryck på morfologiska förhållanden. (För att underlätta den direkta kopplingen till bedömningsgrundernas underliggande parametrar anges inom parentes påverkanstryck med samma termologi som används i bedömningsgrunderna samt hänvisning till den aktuella parameterns nummer. Ytterligare effekter anges inte i tabellen.) Tabellen innehåller beskrivningar av påverkanstrycken med exempel. Påverkanstryck på morfologiska Beskrivande exempel förhållanden VATTENDRAG: Förändra bottensubstrat (Vattendragsfårans bottensubstrat (4.4)) Förstärka vattendragsfårans botten och sidor (Vattendragsfårans form (4.2), Vattendragsfårans bottensubstrat (4.4), Vattendragsfårans kanter (4.7)) Förändra bottensubstratet i vattendragsfåran (avlägsna eller tillföra), såsom rensning vid markavvattningsföretag, muddring, grävning eller utplacering av sten och grus för tillskapande av lekbottnar. Även historiska ändringar ingår (t.ex. schaktning och sprängning för tidigare flottningsändamål). Artificiell förstärkning av fårans botten och sidor för olika syften, till exempel erosionsskydd med sten, betong, spontning, eller uppförande av översvämningsskydd. Kan också vara en effekt av felaktigt lokaliserade biotopåtgärder där sten och grus läggs ut i ett mer finkornigt vattendrag. Omforma vattendragsfårans tvärprofil (Vattendragsfårans form (4.2)) Förändra kanternas eller fårans lutning eller tillföra artificiellt material. Räta och omlokalisera vattendragsfåran (Vattendragets planform (4.3)) Kanalisera (Vattendragsfårans form (4.2), Vattendragets planform (4.3), Vattendragets bottensubstrat (4.4), Vattendragsfårans kanter (4.7)) Åtgärder som leder till att vattendragets naturliga sinositet minskar eller att hela eller delar av fåran förskjuts i sidled. Motsvarar rätning där även fårans tvärsektion och kanter omformas till ett kanalliknande utseende. Ofta är fårans kanter också armerade med artificiellt material 4 Specifik flödesenergi (W/m 2 )= ρ*g*q*s/g, där ρ är vattnets densitet (1000 kg/m 3 ), g gravitationskonstanten (m/s 2 ), Q vattnets flöde (m 3 /s), S lutningen (m/m), b medelbredden av vattendraget (m). 7 (11)
8 Påverkanstryck på morfologiska förhållanden Kulvertera (Vattendragsfårans form (4.2), Vattendragets planform (4.3), Vattendragsfårans bottensubstrat (4.4), Vattendragsfårans kanter (4.7)) Flödesmanipulera (Strukturer i vattendraget (4.6)) Beskrivande exempel Total inneslutning av en vattendragsfåra, ofta svår att passera för fisk. Tillförsel av deflektorer, sten eller artificiellt material med syfte att styra om det huvudsakliga flödet på en plats där detta inte naturligt förekommit. Överdämma (Vattendragsfårans form (4.2), Vattendragets planform (4.3)) Anläggningar/konstruktioner i vattenområde (förutom dammar) (Strukturer i vattendraget (4.6)) Intensiv markanvändning nära fåran (Vattendragets närområde (4.8), Svämplanets strukturer och funktion (4.9)) Uppströmseffekten av dammar, grunddammar, slussar eller andra konstruktioner i vattendrag som minskar fårans tvärsnittsarea och därmed skapar en dämningseffekt uppströms. Anläggningar/konstruktioner i vattenområdet (vattendragsfåran och svämplanet) såsom fisktrappor, utloppskanaler, bryggor, pirar, båtramper, översvämningskanaler, landfästen till broar, bropelare, vägbankar m.m. Aktiv åkermark, produktionsskog samt hyggen på närliggande mark, som definieras som marken upp till 30 m från vattendragsfårans övre+f20 kant. Borttagande av naturliga barriärer eller bestämmande sektioner (Strukturer i vattendraget (4.6)) Förändra sedimentregimen (Det finns inga bedömningsgrunder som anger förändring i sedimentregim, endast effekter av förändrad sedimentregim.) Förändring av utbredningen av det aktiva svämplanet (Vattendragets närområde (4.8), Svämplanets strukturer och funktion (4.9)) Avlägsnande av naturliga barriärer eller bestämmande sektioner i vattendragsfåran som t.ex. bergklackar och strömsträckor, i syfte att öka flödet, minska översvämningsrisken eller tillskapa vandringsvägar för specifika arter. Markanvändning eller hårdgjorda ytor som leder till ökad ytavrinning och erosion som tillför mer sediment till vattendraget. Konstruktioner/strukturer som hindrar vattenutbyte mellan närområdet/svämplanet och vattendragsfåran. Kan t.ex. vara invallningar eller andra strukturer. 8 (11)
9 Påverkanstryck på morfologiska förhållanden SJÖAR Förändra bottensubstrat (Bottensubstrat i sjöar (7.4)) Beskrivande exempel Förändra bottensubstratet (avlägsna eller tillföra) från sjöns definierade vattenområde (=högsta förutsebara vattenstånd), såsom muddring/grävning, tillförsel av sand för tillskapande av stränder eller dumpning. Anläggningar/konstruktioner inom sjöns vattenområde (Strukturer på det grunda vattenområdet (7.5 Anläggningar/konstruktioner i sjöns vattenområde (högsta förutsebara vattenstånd) såsom bryggor, pirar, båtramper, landfästen till broar, bropelare, vägbankar m.m. Invallning, armering, samt andra förstärkningsåtgärder längs sjöars stränder. Förändra sjöns in- och utlopp (Strukturer på det grunda vattenområdet (7.5)) Överdämma (Förändring av sjöars planform (7.3)) Sjösänka (Förändring av sjöars planform (7.3)) Intensiv markanvändning i närområdet runt sjön (Närområdet runt sjöar(7.6), Svämplanets strukturer och funktion (7.7)) Förändra sedimentregimen (Det finns inga bedömningsgrunder som anger förändring i sedimentregim, endas effekter av förändrad sedimentregim.) Förändra aktiva våtmarker runt sjön (Närområdet runt sjöar(7.6), Svämplanets strukturer och funktion (7.7)) Rätning, kanalisering, breddning, fördjupning av inoch utlopp i sjöar för att sänka vattennivån eller öka in-och utströmning av vatten till vattendrag. Behöver inte påverka vattenståndet i sjön men oftast dynamiken. Ökat medelvattenstånd och överdämning på grund av dammar, grunddammar, slussar eller andra anläggningar/konstruktioner som påverkar vattenståndet i sjön. Sänkning av en sjös medelvattenstånd i syfte att minska sjöarealen. Aktiv åkermark, produktionsskog, samt hyggen i närområdet, som definieras som markområdet mellan sjöns strandlinje och 30 m ut från denna. Markanvändning eller hårdgjorda ytor som leder till ökad ytavrinning och erosion som tillför mer sediment till sjön. Även anslutande dikessystem, kulvertar och dagvattenrör kan utgöra källor för ökad transport av finkornigt material och grumling. Konstruktioner som hindrar den laterala konnektiviteten mellan sjön och den aktiva våtmarken. Kan utgöra invallningar. Fysiska förändringar inom våtmarken som leder till att våtmarkens strukturer och funktioner förändras. 9 (11)
10 Fastställa betydande påverkan När ett påverkanstryck på egen hand eller i kombination med andra påverkanstryck ger upphov till att god ekologisk status inte nås ska det redovisas till EU som betydande påverkan. Redovisningen görs genom att det för varje vattenförekomst anges, utifrån en redan förutbestämd lista, vilka påverkanstryck som är betydande. Betydande påverkan på sjöar och vattendrag med avseende på hydromorfologi innefattar all verksamhet som orsakar en försämring från hög morfologi status till en lägre status klass. Dessutom innefattar det all verksamhet som leder till morfologiska förhållanden som hindrar att god ekologisk status nås, eller orsaka en sänkning av ekologisk status från en klass till en lägre. Nedan tabell (Tabell 4) är en vägledning för att kunna ange vad som ska väljas från EU:s lista. Tabellen omfattar ett urval. Urvalet är gjort utifrån dagens kunskapsläge och datatillgång. Grå text behöver på sikt arbetas vidare med. Tabell 4: Vägledning för att ange rätt alternativ från EU:s lista över betydande påverkan. Drivkraftsektor verksamhet Drivkraft behov av: Aktivitet Påverkanstryck EU:s lista Jordbruk Mark Markavvattning Förändra bottensubstrat 5.3 Förändra planform Förändra fårans form Förändra fårans kanter Förändra specifik flödesenergi Vatten Vattenuttag Förändra specifik flödesenergi 3.1 Försvaret Skydd, Vattenanläggning hamnar Översvämningsskydd Skydd Markavvattning, vattenanläggning Skogsbruk Mark Markavvattning Förändra bottensubstrat 5.1 Förändra planform Förändra fårans form Förändra fårans kanter Förändra specifik flödesenergi Vatten Vattenuttag Förändra specifik flödesenergi Limnisk fiskeförvaltning och vattenbruk (inklusive naturvårdande skötsel) Lekbottnar Fyllning Förändra bottensubstrat Förändra fårans form 5.4 Infrastruktur Vägar Järnvägar, flygplatser, broar, hamnar Vattenanläggning Förändra bottensubstrat Förändra planform Förändra fårans form Förändra fårans kanter (11)
11 Marin fiskeförvaltning och vattenbruk (inklusive naturvårdande skötsel) Gruvindustri Sjöfart Övrig industri Historisk verksamhet (till exempel flottleder, kulturlämningar) Energi Lekbottnar Mark, vatten Farleder, hamnar, skydd Raka vattendrag med låg friktion Dämma fallhöjd Fyllning Markavvattning, vattenuttag, Vattenanläggning, muddring Vattenanläggning Rätning, muddring Dammar Vattenanläggning Förändra specifik flödesenergi Förändra närområdet Förändra svämplanet Förändra konnektivitet 7.1 Förändra bottensubstrat Förändra planform Förändra fårans form Förändra fårans kanter Förändra specifik flödesenergi Förändra konnektivitet Vatten Vattenuttag Förändra specifik flödesenergi 3.6 Rekreation Farleder, Vattenanläggning hamnar, skydd Stadsplanering Mark, vatten Markavvattning, vattenanläggning Vattenförsörjning Vatten Bortledande av vatten (11)
Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. Sammanställt av Katarina Vartia och Sara
Läs merMiljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Läs merSida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)
Sida 1 (18) Förvaltande Enhet Diarie- /Upphandlingsnu mmer Stora Projekt, 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör) Simon Lelie, WSP Handläggare namn/sign. (beställare) Granskad(proj ektör) Anders
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merStatusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Varför behöver statusklassa hydromorfologi? Samband mellan fysisk påverkan
Läs merHur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merHVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Läs merDatum Klassificeringen av Hydromorfologiska parametrar - En översiktlig beskrivning av metoder och tillvägagångssätt
Datum 2015-06-30 Klassificeringen av Hydromorfologiska parametrar - En översiktlig beskrivning av metoder och tillvägagångssätt 1 Utgiven av: Diarienummer: Ansvarig arbetsgrupp: Författare: Layout: Upplaga:
Läs merBällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden
Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden ADRESS COWI AB Solna Strandväg 74 171 54 Solna TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se 180420 Svefa BÄLLSTAÅN, HYDROMORFOLOGI OCH PÅVERKAN
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merBehov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Läs merFLOTTNING Underlag och metoder fo r statusklassning av hydromorfologi
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen FLOTTNING Underlag och metoder fo r statusklassning av hydromorfologi Sammanställt av: Bart De Wachter, Mats E. Johansson,
Läs merVattenverksamhet
Vattenverksamhet Upplägg Definitioner Prövning av vattenverksamhet Eventuella frågor Definitioner 11 kap. miljöbalken, MB Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV Förordningen
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merBILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merVattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs mer7.6 Fysiska förändringar
7.6 Fysiska förändringar En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysiska förändringar genom till exempel damm- och kraftverksbyggen, rätning och fördjupning för ökad markavvattning samt
Läs merWeserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Foto: Martina Nolte, Creative Commons Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre
Läs merHydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten Johan.kling@havochvatten.se
Hydromorfologi Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten Johan.kling@havochvatten.se Hydromorfologi Nytt begrepp som kom med Ramdirektivet för vatten eller (ordet
Läs merBIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
Läs merVart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune
Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas
Läs merVad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:
Fysiska processer i vattendrag något som krånglar till det eller nödvändighet att känna till Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt johan.kling@lansstyrelsen.se Vad avgränsar ett vattendrag?
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merWeserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre projekt som avsåg utbyggnaden av floden
Läs merAvvattning från miljöperspektiv i Sverige. Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten
Avvattning från miljöperspektiv i Sverige Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten Johan.kling@havochvatten.se Markavvattning inte bara diken Markavvattning (diken, täckdiken) i åkermark vars vatten leds
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merMKN-vatten i detaljplanering AB län
MKN-vatten i detaljplanering AB län Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholm Barkarbystaden II, Järfälla 1 Bällstaåns förutsättningar Status otillfredsställande ekologisk status. avgörande för bedömningen
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merHYDROMORFOLOGISKA TYPER
HYDROMORFOLOGISKA TYPER 20180504 Hydromorfologisk typ: En grupp av vattendragssegment med likartade fysiska processer och strukturer. Utgörs av grundtyp och undertyp Exempel: Grundtyp B, undertyp t Bt
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merHur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 33/2015
Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015 Datum Ärende 2015-05-27 LF 15/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut
Läs merKlassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läs merSE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden
Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Länsstyrelsen i Stockholm 20170419 Dagordning Moderator: Martin Olgemar 8.30 9.00
Läs merOrdlista 100-årsflöde: akvatisk antropogen avrinningsområde balanskraft bedömningsgrunder betydande påverkan biota biotopvård: efterfrågan:
Bilaga 3 Ordlista Ordlista Här följer förklaringar på vanliga begrepp som används i dokumenten. De utgör inte legala definitioner och ersätter heller inte eventuella andra definitioner som kan finnas på
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merVattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Läs merDPSIR-modellen, Ramdirektivet fo r vatten och hydromorfologi
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen DPSIR-modellen, Ramdirektivet fo r vatten och hydromorfologi Sammanställt av Katarina Vartia och Sara Frödin Nyman Bakgrund
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merVägledning för kraftigt modifierat vatten. Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft
Vägledning för kraftigt modifierat vatten Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-06-02 Ansvarig utgivare: Ingemar Omslagsfoto:
Läs merRestaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets
Läs merKort bakgrund om vattenförvaltningen
Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS
Läs merKraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten
Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen
Läs merStatusklassning av hydromorfologi i kustvatten Slutrapport för projektet KustHYMO
Statusklassning av hydromorfologi i kustvatten Slutrapport för projektet KustHYMO 2016 2019 Utgiven av: Vattenmyndigheterna i samverkan Utgivningsår: 2019 Diarienummer: 537-4426-19 (Länsstyrelsen Västmanlands
Läs merVattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby
Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merVattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget
Vattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget 2017-10-03 Författningsförslagets syften Förtydliga det svenska genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten Bemöta och tillgodose kommissionens formella
Läs merAnmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken
Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merVarför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Läs merStructor Mark Stockholm AB
2016-05-31, s 1 (8) Recipientbeskrivning Structor Mark Stockholm AB 2016-05-31 2016-05-31, s 2 (8) Uppdragsnamn: Uppdragsnummer: Dokument: Recipientbeskrivning Upprättad av: Josef Nordlund Granskad av:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen
Läs merSötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo
Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Niklas Egriell Eddie von Wachenfeldt Niklas Egriell, Avd för havs- och vattenförvaltning niklas.egriell@havochvatten.se Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken,
Läs merHur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg
Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg 2016-01-27 Disposition Vattendirektivets syfte Fastställande av miljömål Undantag Weserdomen Sveriges implementering
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013 Viktiga bestämmelser i MB 5 kap. 3 MB kommunens ansvar 5 kap 8 MB vidta åtgärder 6 kap. 19 MB ÅP
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning
Läs merStatusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?
Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/
Läs merUtredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
Läs merBilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1
Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 I bilaga 1 till vattenförvaltningsförordningen anges vilka uppgifter som ska finnas med i vattendistriktens förvaltningsplaner. Nedan följer
Läs merBiotopkartering av Skansån i Motala kommun 2016
2017-12-14 Projektkod 16 54 Peter Gustafsson Ekologi.nu PG Water Conservation & Engineering Hemsideadress: www.ekologi.nu E-mail: info@ekologi.nu Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Metod... 3 Områdesbeskrivning...
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering Handlingsplanernas roll i prövning och planering vs Vattenförvaltning Lennart Sorby Grön infrastruktur tillämpad definition Ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merVattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län
Vattenförvaltning Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele 2007-11-20 Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län Förslag till Dagordning Inledning, kort genomgång av bakgrundsläget, presentation
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merBILAGA. till. kommissionens direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2842 final ANNEX 1 BILAGA till kommissionens direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar
Läs merByggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag Anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a punkt 6 miljöbalken.
Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag Anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a punkt 6 miljöbalken. Vattenverksamhet Vattenverksamhet regleras i 11 kapitlet
Läs merBiotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken
2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merEmån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri
Läs merÖverlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)
Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Hur HaV verkar för levande hav, sjöar och vattendrag Utveckling av råd, stöd, bedömningsgrunder, handböcker Tillsynsutveckling RU Utveckling
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs mer2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.
MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merLänsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet
Länsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet 2016 11 09 Länsstyrelsens roll dagvatten och markavvattning? Plansamråd. Vid olika exploateringar,
Läs merBättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014
Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merVad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?
Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning? En kort sammanfattning över vad departementet svarade på EU:s frågor om övervakning och kartläggning
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs mer