Med en examen från Uppsala universitet

Transkript

1 Med en examen från Uppsala universitet Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden Enheten för kvalitet och utvärdering Annika Lundmark September 2006

2

3 Med en examen från Uppsala universitet Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden Enheten för kvalitet och utvärdering Annika Lundmark September 2006

4 Uppsala universitet Enheten för kvalitet och utvärdering Box Uppsala universitet ISBN Med en examen från Uppsala universitet Innehåll: Annika Lundmark Tryck: Universitetstryckeriet, Uppsala universitet

5 INNEHÅLL Förord 2 Sammanfattning 3 1. Bakgrund och syfte 5 2. Genomförande, bearbetning och redovisning 7 Urval och bearbetningsprinciper 7 Rapportens innehåll och begränsningar 9 3. Undersökningsgruppen Uppfattningar om studierna 13 Inställning till studierna några år efteråt 13 Åsikt om val av utbildningsprogram och studieort 14 Högskolelagens mål och dess uppfyllelse 15 Färdighetsträning 19 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer 23 Studentinflytande 25 Inställning till forskarutbildning 26 Vad var särskilt bra respektive mindre bra eller saknades? Arbetsliv 31 Sysselsättning efter grundexamen 31 Nuvarande arbete 32 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen Utbildningen i relation till arbetet 37 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 37 Arbetslivets krav på olika färdigheter Avslutande kommentar 43 Bilaga 1: Svarande per ämne och fakultet med fördelning på kön 45 Bilaga 2: Procentuella svarsfördelningar för fakultets- /utbildningsgrupper 51 Bilaga 3: Procentuella svarsfördelningar för män och kvinnor 67 Bilaga 4: Procentuella svarsfördelningar för forskare respektive icke forskare 75 Bilaga 5: Svarsfördelningar med fördelning på fakultet och kön 85 Bilaga 6: Enkät 87 1

6 Förord En utgångspunkt för den omfattande enkätstudie som redovisas i föreliggande rapport är att före detta studenters attityder till och nytta av sin utbildning utgör ett betydelsefullt underlag för kvalitetsutveckling. Mellan åren 2000 och 2005 har enheten för kvalitet och utvärdering skickat ut ungefär 6000 enkäter till utexaminerade studenter med en grundexamen eller en yrkesexamen från Uppsala universitet i de ämnen och program som Högskoleverket har bedömt enligt den s.k. sexårsplanen. Resultaten har beskrivits i ett åttiotal ämnes- och programrapporter som utgjort en del av underlaget i de självvärderingar som ämnen och program skrivit inför Högskolverkets bedömarbesök. I arbetet med att skicka ut enkäter, bearbeta resultaten och skriva alla ämnes- och programrapporter har ett personer vid enheten för kvalitet och utvärdering varit engagerade. Det första årets utvärderingar planerades och genomfördes av Annika Lundmark och Berit Malm- Ekegård. Från år 2001 har framför allt Olof Ingesson och Mikaela Staaf arbetat med datainsamling och rapportskrivande och under de senaste åren har även Maria Björnermark och Maria Wolters varit involverade. De resultat som redovisas bör kunna utgöra ett referensmaterial för fakulteter, institutioner och program i kvalitetsarbetet inom grundutbildningen. Avslutningsvis och viktigast: ett stort tack till alla de före detta studenter vid Uppsala universitet som har besvarat vår s.k. uppföljningsenkät. Uppsala i september 2006 Annika Lundmark 2

7 Sammanfattning Mellan år 2000 och 2005 har enheten för kvalitet och utvärdering skickat ut enkäter till utexaminerade studenter i de ämnen och yrkesprogram som ett visst år omfattats av Högskoleverkets kvalitetsbedömningar. Resultaten har beskrivits i ett åttiotal ämnes- och programrapporter. Huvudsyftet med dessa alumnrapporter har varit att främja det interna kvalitetsarbetet vid institutioner och program. Institutionerna har fått rapporterna vid en tidpunkt då de har kunnat användas i de självvärderingar som är första fasen i Högskoleverkets kvalitetsbedömningar enligt den s.k. sexårsplanen. I denna mer översiktliga rapport redovisas de aggregerade resultaten för vad drygt 4000 svarande som har en grundexamen från Uppsala universitet anser om sina studier och värdet av dem minst två år efter examen. De som ingår i den totala svarsgruppen har antingen en yrkesexamen eller en grundexamen med minst 60 poäng i något av de ämnen eller program som Högskoleverket har bedömt. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för fakulteter och den totala svarsgruppen presenteras i ett figurer. Motivet för detta är att läsaren snabbt och enkelt ska kunna få en överskådlig bild av resultaten i stort. För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten särredovisas civilingenjörer, högskoleingenjörer och övriga utexaminerade, vilket betyder att resultaten för totalt tio olika fakultets-/utbildningsgrupper presenteras. Exakta svarsfördelningar för alla frågor med fördelning på de tio fakultets-/utbildningsgrupperna, för manliga respektive kvinnliga svarande samt för grupperna forskare (vilken består av doktorander och disputerade) respektive icke forskare finns i en bilagedel. Nio av tio av de före detta studenterna skulle även idag ha valt att studera vid Uppsala universitet och åtta av tio skulle ha valt samma ämne eller yrkesprogram som de har läst. Sex av tio svarande har inte ändrat uppfattning om värdet av sina studier, medan ungefär en femtedel idag är mer positivt inställda och samma andel mer negativt inställda till värdet av studierna. En majoritet av de svarande är yrkesverksamma. Det finns stora skillnader mellan olika svarsgrupper både när det gäller arbetsmarknadssektor och i vilka avseenden det ställs höga krav i arbetslivet. Tre fjärdedelar av den totala svarsgruppen har markerat något av skalvärdena 4 eller 5 i en femgradig skala i relation till ett påstående om tillfredsställelsen med nuvarande arbete (1 = instämmer inte alls och 5 = instämmer helt ). De flesta av dem med en yrkesexamen har hela tiden arbetat inom sitt utbildningsområde. Nästan två tredjedelar av den totala svarsgruppen fick arbete redan innan de avslutade sin utbildning eller inom en månad efter examen. Mer än åtta av tio av dem som utexaminerats från medicinska och farmaceutiska fakulteterna har markerat något av dessa svarsalternativ, medan ungefär hälften från den historisk-filosofiska och den språkvetenskapliga fakulteten har gjort detta. En majoritet anser att de har god användning av sin utbildning i det nuvarande arbetet och att utbildningens innehåll har varit relevant i förhållande till nuvarande arbetsuppgifter. Nästan två tredjedelar har markerat något av alternativen 4 eller 5 i den ovan nämnda femgradiga skalan för påståendet Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete. Nästan lika många sex av tio svarande har angivit något av värdena 4 eller 5 för påståendet Utbildningens innehåll har varit relevant i förhållande till mina arbetsuppgifter. I dessa två frågor finns emellertid ganska stora skillnader mellan olika svarsgrupper, t.ex. genom att en större andel av juristerna anser att utbildningens innehåll har varit relevant för de nuvarande 3

8 arbetsuppgifterna. De som är forskare svarar också generellt mer positivt på de två frågorna jämfört med dem som inte är forskare. De flesta anser vidare att de fem målen i högskolelagens s.k. portalparagraf är väl uppfyllda. Ungefär tre fjärdedelar av de utexaminerade studenterna har angivit något av skalvärdena 4 eller 5 i en femgradig skala (där 1 = instämmer inte alls och 5 = instämmer i mycket hög grad ) när det gäller måluppfyllelsen för förmågan till självständigt tänkande och till kritisk bedömning samt till att självständigt lösa problem och att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser. Endast ett fåtal personer har angivit svarsalternativet instämmer inte alls för något av de fem delmålen. Vissa skillnader mellan olika fakultets- /utbildningsgrupper och mellan forskare och icke forskare finns när det gäller bedömningen av måluppfyllelse av högskolelagens fem övergripande mål. De före detta studenterna fick också ange graden av tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning. Störst tillfredsställelse i totalgruppen gäller för färdighetsträningen i skriftliga presentationer, i att självständigt lösa problem och i att arbeta i grupp genom att mer än åtta av tio svarande är mycket eller ganska nöjda med denna träning. Minst tillfredsställelse tycks gälla för färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister och i att göra presentationer på engelska. Här uppger fyra av tio respektive hälften av totalgruppen att de inte har fått någon sådan träning. Endast en tredjedel respektive en fjärdedel är mycket eller ganska nöjda med färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister respektive i att göra presentationer på engelska. Även i denna fråga finns skillnader mellan olika svarskategorier. I en av enkätfrågorna uppmanades respondenterna att bedöma om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett olika undervisnings- och arbetsformer. En majoritet, mellan sex till sju av tio svarande, av totalgruppen anser att det varit lagom mycket av självständigt arbete, skriftliga individuella PM, lärarledd undervisning och grupparbeten. Mer än hälften av totalgruppen skulle dock ha önskat att det hade förekommit mer av (de mer resurskrävande) undervisnings- och arbetsformerna muntliga presentationer, seminarier och studiebesök. De utexaminerade från hum-sam-området anser i betydligt högre grad än övriga att de skulle ha velat ha mer av lärarledd undervisning. Civilingenjörerna sticker ut i denna fråga genom att fyra av tio svarande skulle ha velat ha mindre av lärarledd undervisning. Respondenterna inom med-farm-området och de olika kategorierna inom teknat-fakulteten skulle i betydligt högre grad än de utexaminerade från hum-sam-området ha velat ha mer av självständigt arbete. En tredjedel av dem som utexaminerats från tek-nat (exklusive högskoleingenjörer) är redan doktorander, medan motsvarande andel i totalgruppen är 14. Ett begränsat (totalt 2) av den totala svarsgruppen har redan disputerat, och ungefär en fjärdedel skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen. Nästan hälften av totalgruppen skulle troligtvis inte eller absolut inte kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i deras examen. 4

9 1. Bakgrund och syfte Högskoleverket har ett regeringsuppdrag som innebär att kvaliteten i samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina ska bedömas under perioden och omfatta både grund- och forskarutbildning. Som ett stöd till de institutioner vars ämnen/program ska bedömas har enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet genomfört enkätundersökningar där före detta grundutbildningsstudenter i de ämnen och yrkesprogram som utvärderats av Högskoleverket ett visst år har fått besvara en enkät. Enkäten har inte varit helt identisk för olika svarsgrupper. För vissa grupper, särskilt några yrkesprogram, har vissa frågor anpassats till vad man från programmet varit särskilt intresserad av. Dessutom har förbättringar av några frågor successivt skett. Ett relativt stort frågor har emellertid varit desamma under de sex åren, och det är svaren på dessa gemensamma frågor som redovisas i föreliggande rapport. Ett exempel på enkätens utformning finns i bilaga 6. Den har täckt följande frågeområden: Uppfattningar om studierna tillfredsställelse med val av ämne/utbildning och val av Uppsala universitet måluppfyllelse, bl.a. i relation till högskolelagen ev. förändrad attityd till utbildningen jämfört med den uppfattning som fanns vid examenstillfället tillfredsställelse med färdighetsträningen under utbildningen nyttovärdet av olika undervisningsformer studentinflytande inställning till forskarutbildningen Arbetslivserfarenhet sysselsättning efter grundexamen tillfredsställelse med nuvarande arbete arbetsmarknadssektor arbetets geografiska lokalisering lönenivå Utbildningen i relation till arbetet arbetsuppgifter i relation till utbildningen arbetslivets krav på olika färdigheter Resultaten har varje år sammanfattats i ämnes- eller programrapporter. Sammanlagt har ett drygt åttiotal sådana rapporter utarbetats mellan 2001 och I dessa beskrivs bland annat var, och med vad, de före detta studenterna arbetar, deras lönenivå samt hur de uppfattar nyttan av utbildningen i arbetslivet. Vidare belyses hur de svarande värderar sin utbildning när det gäller måluppfyllelse, arbetsformer, studentinflytande m.m. Huvudsyftet med dessa alumnstudier har varit att främja det interna kvalitetsarbetet vid institutioner och program. Institutionerna har fått rapporterna vid en tidpunkt då de har kunnat användas i de självvärderingar som är första fasen i Högskoleverkets kvalitetsbedömningar 5

10 enligt sexårsplanen. Under år 2006 har också nyttovärdet och användningen av de resultat som redovisas i dessa rapporter studerats i en intervjuundersökning. 1 I föreliggande rapport redovisas sex års aggregerade enkätdata med fördelning på olika svarsgrupper med förhoppningen att företrädare för ett visst ämne eller program enkelt ska kunna jämföra resultaten för det egna ämnet/programmet med resultaten inom den egna fakulteten. Rapportens innehåll bör också kunna utgöra ett underlag för fakultetsnämnderna i deras diskussion av grundutbildningen inom den egna fakulteten. 10 Intervjustudien är genomförd av Maria Björnermark och Maria Wolters och resultaten sammanfattas i rapporten Nyttan av alumnstudier. Synpunkter från institutioner och program. Ett huvudintryck av dessa intervjuer är att ämnes- och programrapporterna till institutioner och program har bedömts som värdefulla och användbara. Se 6

11 2. Genomförande, bearbetning och redovisning Urval och bearbetningsprinciper Under åren har sammanlagt ungefär 6000 före detta studenter vid Uppsala universitet fått en postenkät med den struktur och de frågor som enkäten i bilaga 6 visar. Samtliga personer vars svar resultaten nedan bygger på har antingen tagit en grundexamen med minst 60 poäng i ett huvudämne eller en yrkesexamen. 2 Urvalet är gjort så att alla som ingår i svarsgruppen ska ha haft möjlighet att förvärvsarbeta minst två år efter avslutad examen vid den tidpunkt som de besvarade enkäten. Vanligtvis omfattar urvalet minst två årskullar studenter. ingår 4160 utexaminerade studenter i underlaget till föreliggande rapport. För de flesta ämnen och program ligger svarsfrekvensen mellan 65 och 70. Antal svarande med fördelning på kön i olika ämnen och program anges i bilaga 1. Här redovisas även svarsfrekvensen för respektive ämne och program samt när Högskoleverket bedömde ämnet/programmet. Resultaten beskrivs huvudsakligen genom att svaren för olika grupper och den totala svarsgruppen presenteras i ett figurer. Motivet för detta är att läsaren snabbt och enkelt ska kunna få en överskådlig bild av resultaten. För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten särredovisas civilingenjörer, högskoleingenjörer och övriga utexaminerade, vilket betyder att resultaten för totalt tio olika svarsgrupper presenteras. 3 Svarsfördelningarna för dessa tio grupper finns i bilaga 2. Av bilaga 2 framgår också det interna bortfallet i olika frågor, genom att et svarande för varje fråga redovisas för olika svarsgrupper och totalt. 4 De före detta studenterna från medicinska fakulteten benämns vård/ medicinsk eftersom mer än hälften (55) av respondenterna från medicinska fakulteten är sjuksköterskor. I gruppen vård/medicinsk ingår dessutom personer som tagit en examen från biomedicinarprogrammet, en biomedicinsk analytikerexamen eller en sjukgymnastexamen. Läkarprogrammet ingår inte i dataunderlaget. Svarsfördelningarna för kvinnor och män finns i bilaga 3, 5 medan bilaga 4 innehåller procentuella svarsfördelningar för forskare respektive icke forskare. Gruppen forskare består av dem som angivit alternativen Ja, jag är redan doktorand eller Ja, jag har redan disputerat i den 2 I vissa småämnen har även studenter med 40 poäng eller mer fått en enkät och ingått i underlaget för den ämnesrapport som utarbetats. I det underlag som använts för föreliggande rapport ingår endast de som har tagit en yrkesexamen eller en grundexamen med minst 60 poäng i huvudämnet. 3 Genom att dessa undergrupper bildats inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet, benämns de jämförelser som görs mellan fakulteter och undergrupperna inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet för jämförelser mellan fakultets-/utbildningsgrupper. Det bör också sägas att endast det totala svarsmönstret för dessa tio svarsgrupper har signifikansprövats med chitvå-testning. Däremot har skillnaden i svarsmönster mellan enskilda fakultets-/utbildningsgrupper inte signifikansprövats. 4 För ett par frågor gäller att de inte funnits med i en viss enstaka programenkät. I de fall detta gäller ger et svarande på en viss fråga en felaktig bild av det interna bortfallet, varför det i förekommande fall kommenteras. 5 I de fall skillnader mellan män och kvinnor kommenteras är de statistiskt säkerställda enligt chitvå-testning såvida inte något annat uttryckligen sägs. Eftersom könsfördelningen är något olika mellan de tio fakultets- /utbildningsgrupperna, har det i dessa fall bedömts rimligt att göra ytterligare signifikanstestningar inom vardera av de tio grupperna (för att utesluta möjligheten att den konstaterade skillnaden endast har begränsad giltighet). 7

12 fråga som efterfrågar de svarandes inställning till forskarutbildningen (fråga 7). Gruppen forskare består av totalt 48 från det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, 44 från hum-sam-området och 9 från medicin-farmaci. I de fall det finns tydliga skillnader i en viss fråga mellan dessa jämförelsegrupper kommenteras dessa i texten. 6 Vid läsningen av bilaga 3 bör den något ojämna fördelningen av män respektive kvinnor inom de olika fakultets-/utbildningsgrupperna beaktas. På liknande sätt bör den ojämna fördelningen av forskare respektive icke forskare inom de tre vetenskapsområdena beaktas när dessa två grupper jämförs i bilaga 4. Eventuella skillnader mellan män och kvinnor samt mellan forskare och icke forskare kommenteras i redovisningen nedan endast i de fall skillnaderna är tillräckligt tydliga. Det är framför allt i följande frågor jämförelser mellan kvinnor och män samt mellan forskare och icke forskare över huvud taget har studerats: Uppfattningar om studierna måluppfyllelse i relation till högskolelagen (fråga 18a e) ev. förändrad attityd till utbildningen jämfört med den uppfattning som fanns vid examenstillfället (fråga 11) inställning till forskarutbildningen (fråga 7) Arbetslivserfarenhet tillfredsställelse med nuvarande arbete (fråga 25a) Utbildningen i relation till arbetet arbetsuppgifter i relation till utbildningen (fråga 25b och c, fråga 26) arbetslivets krav på olika färdigheter (fråga 28a g). 7 Många av enkätens frågor är attitydfrågor, där de svarande ska värdera hur positivt (eller negativt) inställda eller hur nöjda (eller a) de är med utbildningen och sitt nuvarande arbete i ett avseenden vid svarstillfället. Svaren på vissa av dessa attitydfrågor samvarierar, vilket i något fall kommer att kommenteras senare i rapporten. 6 I de fall skillnader mellan forskare och icke forskare kommenteras är de statistiskt säkerställda enligt chitvåtestning, såvida inte något annat uttryckligen sägs. Eftersom andelen forskare skiljer sig mellan de tre vetenskapsområdena, har det i dessa fall bedömts rimligt att även göra ytterligare signifikanstestningar inom vardera av de tre vetenskapsområdena (för att utesluta möjligheten att den konstaterade skillnaden endast har begränsad giltighet). Se tabellerna 2 och 3. 7 För övriga frågor hänvisas till bilagorna. 8

13 Rapportens innehåll och begränsningar 8 I kapitel 3 beskrivs först svarsgruppen i några olika avseenden. Värt att notera är att den procentuella fördelningen av svarande från ämnen och program inom en viss fakultet inte självklart står i proportion till ämnets/programmets andel av fakultetens grundutbildningsutbud. I bilaga 1 anges därför andelen svarande från olika ämnen/program inom en viss fakultet. I kapitel 4 presenteras alumnernas åsikter om studierna och utbytet av dessa. Kapitel 5 handlar om de svarandes situation på arbetsmarknaden och deras bedömning av nyttan av studierna, medan kapitel 6 sammanfattar de före detta studenternas uppfattningar om sin utbildning i relation till deras nuvarande arbete. Läsaren bör vara medveten om att det finns vissa begränsningar i den redovisade utvärderingen. Dessa diskuteras kortfattat nedan. Utvärderingsresultat är alltid att betrakta som färskvara. Den bild av utbildningen vid olika fakulteter som ges i rapporten kan därför ha förändrats. Ett av skälen till att sådana förändringar kan ha skett, är att man från många ämnen och program visat ett intresse för resultaten och för att beakta dem i sitt utvecklingsarbete. 9 Det bör vidare poängteras att de ämnes- och programrapporter som har levererats till institutioner och program är skrivna med ambitionen att resultaten relativt direkt ska kunna ligga till grund för åtgärder, dvs. ge så åtgärdsrelevant information som möjligt. Ju mer aggregerade resultaten är, dvs. ju fler ämnen och program inom en viss fakultet som har summerats, desto mindre är emellertid sannolikheten för direkt åtgärdsrelevanta resultat, eftersom starka eller svaga sidor inom ett ämne/program kan balanseras upp av delvis annorlunda resultat i ett annat ämne/program inom samma fakultet. Däremot bör de aggregerade resultat som presenteras i föreliggande rapport kunna ge ett underlag för jämförelser av ett visst ämne/program med resultaten för den egna fakulteten. Enkäten innehåller några öppna frågor (frågorna 13 a och b samt fråga 29). Svaren på dessa frågor har redovisats i sin helhet i alla de tidigare nämnda ämnes- och programrapporterna (utom för de få ämnen och program som bedömdes av Högskoleverket år 2001). I föreliggande rapport citeras ett begränsat urval svar som exemplifierar sådant som bedöms ha varit särskilt bra, mindre bra eller som har saknats. Motivet för att redovisa ett urval citat är att de svarsmönster som de kvantitativa data illustrerar därmed nyanseras, dock utan anspråk på fullständig representativitet. De citat som valts ut presenteras huvudsakligen i ett särskilt avsnitt, även om ett begränsat citat även förekommer i andra avsnitt i de fall de särskilt kan konkretisera en viss svarsfördelning. I rapporten beskrivs resultaten i olika avseenden. Tänkbara orsaker till skillnader mellan olika svarsgrupper måste diskuteras inom fakulteter, ämnen och program, eftersom kännedom om olika specifika förutsättningar är nödvändiga för en sådan analys. En analys av starka och svaga sidor inom ämnen och program har dessutom till stor del redan gjorts i de självvärderingar som alla ämnen och program gjort som det första steget i Högskoleverkets kvalitetsbedömningar. 8 Rapportens struktur följer till stor del de rapporter som redan utarbetats för ämnen och program fr.o.m. våren 2001 t.o.m. våren Resultaten kan dessutom ha påverkats av att de personer som har ingått i urvalet inte är representativa för andra årskullar studenter som har läst en viss utbildning/visst ämne. 9

14 Ett sammanfattande intryck är att det för alla ämnen och program finns både nöjda och mindre nöjda före detta studenter, även om det förekommer stora variationer i vissa avseenden i fråga om hur stor andel som är mycket nöjda respektive mindre nöjda eller a. Spridningen på olika svarsalternativ för fakultets-/utbildningsgrupper framgår av bilaga 2-4. Avslutningsvis bör också framhållas att flertalet av de frågor som ingår i enkäten har utformats för att kunna besvaras av utexaminerade studenter oavsett ämnen och program. Det är resultaten för dessa icke ämnes-/programspecifika frågor som presenteras i föreliggande rapport. För måluppfyllelse av ämnes- och programspecifika mål och frågor hänvisas till de ämnes- och programspecifika rapporterna I avsnittet om måluppfyllelse kan man som läsare få ett intryck av att utbildningsmålen i lägre grad uppfylls för studenterna inom vissa fakulteter. Detta är emellertid inte en självklar tolkning, eftersom det kan finnas ämnes- och programspecifika mål som i mycket hög grad har uppfyllts, men vars måluppfyllelse inte kan redovisas i denna rapport (utan endast i en specifik ämnes- eller programrapport). 10

15 3. Undersökningsgruppen Sammanlagt 4160 svarande uppfyller kriterierna för att ingå i den grupp vars uppfattningar redovisas i denna rapport, nämligen att de under vissa år har tagit ut en yrkesexamen eller en generell examen med minst 60 poäng i huvudämnet. Bortfallet har varierat mellan ämnen och program, men vanligtvis har andelen svar legat mellan 65 och Fördelning på fakultets-/utbildningsgrupper samt könsfördelningen inom de olika grupperna framgår av tabell 1 nedan. Knappt fyra av tio respondenter är män. Av tabell 1 framgår också att proportionen män respektive kvinnor varierar mellan de olika svarsgrupperna. Inom alla fakulteter utom den teknisk-naturvetenskapliga är andelen män lägre än 40. Det är endast i de två ingenjörsgrupperna som andelen män är högre än 60. Kvinnodominansen är som synes störst inom de medicinska och farmaceutiska fakulteterna. Tabell 1. Svarande med fördelning på fakultets-/utbildningsgrupp och kön. 12 Fakultet Man Kvinna Man Kvinna Andel svarande Teologisk Juridisk Historisk-filosofisk Språkvetenskaplig Samhällsvetenskaplig Teknisk-naturvetenskaplig Civilingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning Farmaceutisk Vård/medicinsk Av tabell 2 framgår att andelen forskare är högre inom det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet jämfört med de två andra vetenskapsområdena. 13 Tabell 2. Forskare och icke forskare med fördelning på vetenskapsområde. Vetenskapsområde Forskare Ej forskare Forskare Ej forskare Hum-sam Tek-nat Med-farm Andelen svar för olika ämnen och program framgår av de ämnes- och programrapporter som utarbetats. ingår 4160 före detta studenter i underlaget till denna rapport, men det saknas information om kön och/ eller ämnestillhörighet för totalt 24 personer, vilket förklarar det angivna totalet om 4136 personer i tabell 1. Gruppen forskare består, som nämnts, av dem som angivit alternativen Ja, jag är redan doktorand eller Ja, jag har redan disputerat i den fråga som efterfrågar de svarandes inställning till forskarutbildningen (fråga 7). 11

16 Tabell 3 visar att andelen forskare varierar mellan de olika svarsgrupperna. Andelen forskare är som synes lägst inom den juridiska fakulteten och högst för gruppen teknisk naturvetenskaplig (dvs. för dem inom teknisk naturvetenskaplig fakultet som inte har gått något ingenjörsprogram). Tabell 3. Forskare och icke forskare med fördelning på fakultets-/utbildningsgrupp. 14 Ämne Forskare Ej forskare Forskare Ej forskare Teologisk Juridisk Historisk-filosofisk Språkvetenskaplig Samhällsvetenskaplig Teknisk-naturvetenskaplig Civilingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning Farmaceutisk Vård/medicinsk Andelen kvinnor som efter grundutbildningen har disputerat eller är aktiva doktorander, och som benämns forskare i redovisningen, är betydligt lägre än motsvarande andel män inom flertalet av de olika fakultets-/utbildningsgrupperna. Se tabell 4. Tabell 4. Manliga och kvinnliga forskare med fördelning på olika fakultets-/utbildningsgrupper. Antal manliga forskare Antal kvinnliga forskare Andel män som är forskare Andel kvinnor som är forskare forskare Total andel forskare Teologisk Juridisk Historisk-filosofisk Språkvetenskaplig Samhällsvetenskaplig Teknisk-naturvetenskaplig Civilingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning Farmaceutisk Vård/medicinsk Avslutningsvis kan sägas att drygt hälften av den totala svarsgruppen är mellan 26 och 30 år och endast 5 är 25 år eller yngre. En fjärdedel är mellan 31 och 35 år och 17 är 36 år eller äldre. Åldersfördelningen för män respektive kvinnor, för olika fakultets-/utbildningsgrupper och för forskare respektive icke forskare framgår av bilagorna Fråga 7 ingick inte i enkäten till sjukgymnaster. Av svaren på andra frågor framgår dock att ingen av de svarande sjukgymnasterna tycks vara doktorand eller ha disputerat. Dessutom gäller att svarsalternativet Ja, jag har redan disputerat inte fanns med i civilingenjörernas och högskoleingenjörernas enkäter, eftersom dessa två grupper besvarade enkäten så kort tid efter sin grundexamen att de ännu inte hade haft några praktiska möjligheter att ha hunnit disputera. 12

17 4. Uppfattningar om studierna Inställning till studierna några år efteråt Av figur 1 framgår att sex av tio svarande i den totala svarsgruppen har samma uppfattning om värdet av sin utbildning som de hade när de precis hade avslutat den (fråga 11). Ungefär en femtedel är idag mer positivt inställda och samma andel är mer negativt inställda till värdet av studierna. Figur 1 Har du ändrat uppfattning om värdet av din utbildning? Högskoleingenjörsutbildning Juridisk Teknisk-naturvetenskaplig Farmaceutisk Samhällsvetenskaplig Civilingenjörsutbildning Vård/m edicins k Historisk-filosofisk Ja, jag är mycket mer positiv nu Ja, jag är något mer positiv nu Nej, jag har inte ändrat uppfattning Ja, jag är något mer negativ nu Ja, jag är mycket mer negativ nu Språkvetenskaplig Andelen män som inte har ändrat uppfattning om värdet av studierna är obetydligt högre än motsvarande andel för kvinnorna, 62 jämfört med 60. Andelen kvinnor som är mer negativt inställda idag är 21, medan motsvarande andel för männen är 17. Skillnaden mellan män och kvinnor för totalgruppen är inte statistiskt säkerställd, men en intressant hypotes prövades här, nämligen huruvida kvinnors och mäns attityd till sin utbildning delvis kan vara relaterad till om utbildningen är kvinno- eller mansdominerad. Resultaten av denna bearbetning redovisas i bilaga 5. Här framgår bl.a. att andelen negativt inställda kvinnor är högre än motsvarande andel för männen i de flesta av de fakultets-/utbildningsgrupper som är kvinnodominerade. 15 Andelen negativt inställda kvinnor inom teologiska, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga fakulteterna samt andelen negativt inställda kvinnor i gruppen vård/medicin är således högre än 15 Skillnaderna mellan män och kvinnor i dessa fakultets-/utbildningsgrupper har inte signifikanstestats, men tendensen ter sig relativt tydlig, vilket innebär att det skulle kunna vara relevant att särskilt studera i annat sammanhang. 13

18 andelen negativt inställda män vid dessa fakulteter. För civilingenjörsutbildningen och farmaceutiska fakulteten är däremot andelen negativt inställda kvinnor lägre än andelen negativt inställda män. Se bilaga 5. En annan hypotes som har undersökts är om det är en större andel forskare jämfört med icke forskare som idag är mer positivt inställda. Några systematiska resultat som belägger denna hypotes fanns inte vid en jämförelse för totalgruppen och för de tre vetenskapsområdena. Åsikt om val av utbildningsprogram och studieort De flesta (79) skulle så här i efterhand om de skulle ha fått välja utbildning idag åter ha valt samma program eller ämne. Vissa variationer mellan de olika grupperna finns. Se figur 2 nedan. Figur 2 Skulle du så här i efterhand välja samma ämne/program? Ja Juridisk Nej Teologisk Vård/m edicins k Samhällsvetenskaplig Historisk-filosofisk Civilingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning Språkvetenskaplig Teknisk-naturvetenskaplig Farmaceutisk Andelen män respektive kvinnor som skulle ha valt samma ämne eller utbildningsprogram är ungefär densamma. Se bilaga 3. Andelen forskare jämfört med icke forskare som skulle ha valt samma ämne eller utbildningsprogram är något högre (82 mot 79) Denna statistiskt säkerställda skillnad för totalgruppen stämmer med hur fördelningen ser ut inom hum-sam- och tek-nat-områdena, där den är mest markant inom hum-sam genom att 87 av forskarna inom detta vetenskapsområde skulle ha valt samma ämne/program. Däremot är svarsfördelningen den motsatta inom med-farmområdet, där 26 av forskarna skulle ha valt ett annat ämne/program mot 19 av dem som inte är forskare. 14

19 En stor majoritet, drygt nio av tio studenter, skulle åter välja Uppsala som förstahandsalternativ om de fick välja utbildningsort idag. Det finns också kommentarer i de öppna frågorna som konkretiserar alumnernas uppfattningar om (kvaliteten vid) Uppsala universitet som lärosäte och Uppsala som studieort. Nedan anges några av dessa citat: Jag är glad och nöjd över mitt val av utbildning och ort, dvs. Uppsala universitet. Jag har uppfattat att examina från Uppsala är värdesatt av arbetsgivare. Och jag inser att min egen utbildningsnivå är hög. [ ] Kvaliteten på föreläsare och medstudenter var mycket god. Den akademiska miljön i övrigt i Uppsala var dessutom mycket stimulerande och utvecklande. Jag är stolt över att ha läst min utbildning [xx] vid Uppsala universitet. Det har varit en underbar tid. Självklart kan utbildningen förbättras och måste utvecklas för att hålla samma kvalitet. Högskolelagens mål och dess uppfyllelse I en av frågorna (fråga 18) fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att högskolelagens mål 17 uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från i mycket hög grad (skalvärde 5) till inte alls (skalvärde 1) ombads de före detta studenterna ta ställning till hur väl utbildningen bidragit till förmågan 1. till självständigt arbete 2. till kritisk bedömning 3. att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 4. att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 5. att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser I figur 3-7 nedan redovisas svarsfördelningen för dessa frågor. Det finns ett tydligt samband mellan de olika delfrågorna i fråga 18, dvs. anser en svarande att måluppfyllelsen är god i ett avseende, är sannolikheten ganska stor att han/hon anser att den är god även i något/några andra avseenden. De flesta anser att de fem målen i högskolelagens s.k. portalparagraf är väl uppfyllda. Ungefär tre fjärdedelar av de utexaminerade studenterna har angivit något av skalvärdena 4 eller 5 i den femgradiga skalan när det gäller måluppfyllelsen för förmågan till självständigt tänkande och till kritisk bedömning samt till att självständigt lösa problem och att diskutera och kommunicera inom det område utbildningen avser. Endast ett fåtal personer har angivit svarsalternativet inte alls för något av de fem delmålen. 17 Gällande mål enligt högskolelagen

20 Figurerna 3-7 visar att det finns vissa skillnader mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper. 18 Det finns inga påtagliga systematiska skillnader i svarsmönster mellan män och kvinnor som inte kan relateras till skillnader mellan fakultets-/utbildningsgrupper. Däremot bedömer en betydligt större andel av gruppen forskare att de har utvecklat en förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser jämfört med vad som gäller för övriga svarande. 19 Figur 3 20 Förmåga till självständigt arbete Juridisk Teologisk Samhällsvetenskaplig Historisk-filosofisk Civilingenjörsutbildning Teknisk-naturvetenskaplig i mycket hög grad (5) inte alls (1) Högskoleingenjörsutbildning Farmaceutisk Språkvetenskaplig Vård/m edicins k Skillnader mellan enskilda fakultets-/utbildningsgrupper har inte prövats statistiskt, däremot har det totala svarsmönstret för de tio grupperna signifikansprövats med chitvå för de fem målen i högskolelagen. Denna skillnad är statistiskt säkerställd för totalgruppen svarande och den är också giltig inom vart och ett av de tre vetenskapsområdena. De olika fakultets-/utbildningsgrupperna är i denna figur och i även i flertalet övriga figurer sorterade så att den grupp vars resultat kan bedömas som mest positivt presenteras överst i figuren, den grupp var resultat är därnäst mest positiv presenteras därunder etc. 16

21 Figur 4 Förmåga till kritisk bedömning Juridisk Historisk-filosofisk Samhällsvetenskaplig Teologisk Farmaceutisk Civilingenjörsutbildning i mycket hög grad (5) inte alls (1) Teknisk-naturvetenskaplig Språkvetenskaplig Vård/m edicins k Högskoleingenjörsutbildning Figur 5 Förmåga att följa kunskapsutvecklingen Juridisk Farmaceutisk Civilingenjörsutbildning Historisk-filosofisk Samhällsvetenskaplig Teologisk i mycket hög grad (5) inte alls (1) Teknisk-naturvetenskaplig Vård/m edicins k Högskoleingenjörsutbildning Språkvetenskaplig

22 Figur 6 Förmåga att diskutera och kommunicera Juridisk Teologisk Historisk-filosofisk Farmaceutisk Samhällsvetenskaplig Civilingenjörsutbildning i mycket hög grad (5) inte alls (1) Språkvetenskaplig Teknisk-naturvetenskaplig Högskoleingenjörsutbildning Vård/m edicins k Figur 7 Förmåga att självständigt lösa problem Juridisk Teologisk Civilingenjörsutbildning Samhällsvetenskaplig Historisk-filosofisk Farmaceutisk i mycket hög grad (5) inte alls (1) Teknisk-naturvetenskaplig Högskoleingenjörsutbildning Språkvetenskaplig Vård/m edicins k

23 Det mest markanta när det gäller svarsfördelningen för måluppfyllelsen för de fem delmålen i högskolelagen, vilket framgår av figurerna 3-7 ovan, är att en majoritet inom alla fakultets- /utbildningsgrupper med några undantag bedömer måluppfyllelsen som god. En konkretisering av detta ges med hjälp av citat från studenter som tagit upp träningen i kritiskt tänkande som särskilt bra med utbildningen: Att självständigt tänkande och ifrågasättande uppmuntrades. Att man verkligen lär sig att tänka kritiskt. Genom hela utbildningen betonades vikten av noggrannhet, kritiskt tänkande. Detta har jag haft nytta av senare. [ ] Jag lärde mig mycket! Dels inom ämnet, men framförallt i kritiskt tänkande. Jag har dagligen stor nytta av mycket jag lärde mig på xx-institutionen. Man blev både utbildad och bildad! Nedan redovisas några citat som illustrerar hur förmågan till självständigt arbete och förmågan till att självständigt lösa problem utvecklades under utbildningen: [ ] Jag tycker även att utbildningssättet med mycket självständigt arbete följt av seminariediskussioner givit en bra förberedelse för arbetslivet. Jag lärde mig att arbeta (analysera och skriva) självständigt och gå igenom mycket material på ett effektivt sätt så: EFFEKTIVITET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET. [Särskilt bra att utbildningen har varit] gedigen, bred man har lärt sig att lära sig. Med det menar jag att man nu kan lösa nya problem på ett (förhållandevis) effektivt sätt. [Särskilt bra] att vi har studerat enligt [principerna för] PBI! Klart bättre än de äldre metoderna som fortfarande används vid andra universitet. Ger mycket träning i självständig problemlösning vilket är nyttigt i arbetslivet. Färdighetsträning De före detta studenterna fick också ta ställning till hur nöjda de var med den färdighetsträning de hade fått i följande moment (fråga 17): Muntliga presentationer Skriftliga presentationer Presentationer på engelska Förklara för icke-specialister Självständigt lösa problem Självständigt göra utredningar Argumentera och övertyga Arbeta i grupp. Den fullständiga svarsfördelningen med fördelning på fakultets-/utbildningsgrupper finns i bilaga 2. Här framgår dels att de svarande är mer nöjda med träningen i vissa färdigheter, dels att det finns vissa skillnader i tillfredsställelse mellan de olika svarsgrupperna. I figur 8 nedan redovisas resultatet för totalgruppen svarande. 19

24 Figur 8 Tillfredsställelse med färdighetsträning Skriftliga presentationer Mycket nöjd Självständigt lösa problem Arbeta i grupp Självständigt göra utredningar Muntliga presentationer Argumentera och övertyga Ganska nöjd Ganska Mycket Förekom ej Förklara för ickespecialister Presentationer på engelska Figur 8 visar bl.a. att de flesta är ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen i att göra skriftliga presentationer och i att självständigt lösa problem. Nästan lika många är ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen i att arbeta i grupp. Lägst tillfredsställelse i totalgruppen finns i fråga om att göra presentationer på engelska och att förklara för ickespecialister. För dessa båda färdigheter anser dessutom 50 (presentationer på engelska) och 40 (förklara för icke-specialister) att det inte förekommit någon färdighetsträning. 21 Nedan citeras några svarande som uttryckt tillfredsställelse med färdighetsträningen under utbildningen: [ ] Grupparbete och självständigt arbete liknar mycket mer det som möter en i arbetslivet, än att få nöta in mängder med fakta. [ ] Relativt många pm/skriftliga uppgifter har gjort det lättare att uttrycka sig skriftligt i arbetslivet. [Särskilt bra med] övning i kritiskt tänkande (ex. granskning och diskussion av artiklar). Få göra små arbeten ( forskning ) under vissa kurser. 21 En kommentar till att hälften i totalgruppen anser att det inte förekommit någon träning i att göra presentationer på engelska och den låga andelen i totalgruppen som är tillfredsställda med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska: I vissa ämnen, t.ex. inom språkvetenskapliga fakultetens alla ämnen utom engelska, är det inte rimligt att det ingår färdighetsträning i att göra presentationer på engelska. Kraven i arbetslivet på att göra presentationer på engelska skiljer sig också mellan olika fakultets-/utbildningsgrupper. Endast en av tio teologer och 15 av de svarande från vård/medicin anser t.ex. att det i hög grad ställs krav på sådana presentationer. 20

25 Via grupparbeten (basgrupper) har jag tvingats lära mig samarbeta med människor jag normalt ej skulle valt att arbeta med. Detta har jag haft stor nytta av, man måste kunna samarbeta med sina kollegor! Uppmuntrats att ställa frågor, ta initiativ och driva arbetet framåt. Kunna prioritera och fatta snabba beslut. Stolthet över mitt yrke! [ ] [Särskilt bra] att vi fick lära av att samarbeta med så många olika personer genom basgruppsarbetet. Det finns emellertid också kritiska synpunkter rörande utformningen av färdighetsträningen. Ett exempel: För mycket grupparbeten. Vid caselösningar och andra grupparbeten är det alldeles för mycket elever som seglar med i gruppen. [ ] En duktig elev bestraffas vid casearbeten om han/hon skulle hamna i en sämre grupp. Lotten kan därför avgöra elevers betyg (lottning av gruppers sammansättning). I tabell 5a anges andelen nöjda med olika typer av färdighetsträning i olika fakultets-/utbildningsgrupper. Det finns som synes ganska stora skillnader i tillfredsställelse mellan olika svarsgrupper för vissa typer av färdighetsträning. Tabell 5a. Den procentuella andelen nöjda (de som har markerat mycket nöjd + ganska nöjd) med olika typer av färdighetsträning med fördelningen på fakultets-/utbildningsgrupp. 22 Självständ. lösa problem Självständ. göra utredn. Förklara för ickespec. Skriftl. pres. Arbeta i grupp Muntl. pres. Argum. & övertyga Teologisk Juridisk Historisk-filosofisk Språkvetenskaplig Samhällsvetenskaplig Teknisknaturvetenskaplig Civilingenjörsutb Högskoleingenjörsutb Farmaceutisk Vård/medicinsk Pres. på eng. Tabell 5a visar att minst tre fjärdedelar vanligtvis mer än 80 inom de flesta utbildnings- /fakultetsgrupperna är nöjda med färdighetsträningen i att göra skriftliga presentationer, att självständigt lösa problem och att arbeta i grupp. Drygt två tredjedelar i totalgruppen (72) är nöjda med färdighetsträningen i att självständigt göra utredningar. Noterbart är att en betydligt högre andel (95) av juristerna är tillfreds med träningen i detta moment. Sex av tio före detta studenter tycker att färdighetsträningen i muntliga presentationer har varit tillfredsställande. Här är jurister, farmaceuter, de utexaminerade från vård/medicin och hög- 22 De olika typerna av färdighetsträning är sorterade i tabellen så att de svarande har uttryckt störst tillfredsställelse med den typ av träning som anges längst t.v. i tabellen och minst tillfredsställelse med det som anges längst t.h. i tabellen. 21

26 skoleingenjörer mer tillfreds än respondenterna från övriga fakulteter. De svarande från humsam-området är som synes mer nöjda med träningen i att argumentera och övertyga och även till viss del med träningen i att självständigt göra utredningar. En fjärdedel av totalgruppen har markerat något av alternativen ganska nöjd eller mycket nöjd med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska. En större andel, knappt hälften, av dem som ingår i kategorin teknisk-naturvetenskaplig fakultet och av dem som gått civilingenjörsutbildning är tillfreds med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska. 23 Tabell 5b redovisar rangordningen av de olika typerna av färdighetsträning inom de olika svarskategorierna. Här framgår att rangordningen av olika färdigheter med avseende på tillfredsställelse är relativt likartad oavsett fakultetstillhörighet. Tabell 5b. Rangordning av andelen nöjda med olika typer av färdighetsträning med fördelningen på fakultets-/utbildningsgrupp. Självständ. lösa problem Självständ. göra utredn. Förklara för ickespec. Skriftl. pres. Arbeta i grupp Muntl. pres. Argum. & övertyga Teologisk Juridisk 2,5 2, Historisk-filosofisk Språkvetenskaplig 1 2 4,5 3 4, Samhällsvetenskaplig Teknisknaturvetenskaplig Civilingenjörsutb Högskoleingenjörsutb Farmaceutisk Vård/medicinsk ,5 1, Pres. på eng. När det gäller muntliga presentationer finns ganska många kommentarer och förtydliganden från utexaminerade studenter som bl.a. pekar på vikten av tillräckligt mycket träning i detta och på betydelsen av att få konkret feedback: [ ] dålig feedback på redovisningarna. Att bara få poäng gav ingen feedback om vad som var bra respektive dåligt. Problemet är i huvudsak inte hur många muntliga och skriftliga presentationer man har under sin studietid utan kvaliteten!!! Idag är förväntningarna på dig som student [ ] alldeles för låga inom detta område, feedbacken saknas helt, många presentationer får gå helt kommentarslösa Överlag fick man för lite konstruktiv feedback på muntliga och skriftliga presentationer. Ett Bra! i kanten längst ner säger ingenting! Få lärare vågar (kan?) ge konstruktiv feedback. 23 Även en relativt stor andel svarande (fyra av tio) inom den språkvetenskapliga fakulteten är nöjda med färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska. Att denna andel är så hög hänger samman med att 28 av de före detta studenterna inom denna fakultet har engelska som huvudämne. 22

27 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de svarande att ta ställning till om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett olika undervisnings- och arbetsformer utifrån den nytta de har haft av denna undervisningsform efter examen (fråga 19). De hade även möjlighet att ange om de inte hade någon erfarenhet av undervisnings- eller arbetsformen. Resultaten för den totala svarsgruppen presenteras i figur 9. Figur 9 24 Undervisnings- och arbetsformer Självständigt arbete Mer av Skriftliga individuella PM Lärarledd undervisning Lagom mycket Grupparbeten Mindre av Muntliga presentationer Seminarier Studiebesök etc. Har ej erfarenhet Gruppövningar Laborationer Problembaserat lärande Figur 9 visar att en majoritet av totalgruppen tycker att det var lagom mycket självständigt arbete (72), lärarledd undervisning (69), skriftliga individuella PM och rapporter (66) och grupparbeten (62). Resultaten för olika fakultets-/utbildningsgrupper redovisas i bilaga 2. Här framgår bl.a. att mellan en fjärdedel till hälften från det teknisk-naturvetenskapliga och det medicinska vetenskapsområdet önskar att utbildningen hade innehållit mer av självständigt arbete, medan mindre än en femtedel av de utexaminerade från hum-sam-området har markerat denna uppfattning. Även i fråga om lärarledd undervisning finns en skillnad mellan fakulteterna inom 24 De olika undervisnings- och arbetsformerna är i figuren grupperade så att de fyra översta är undervisnings- /arbetsformer där en majoritet av de före detta studenterna har markerat alternativet lagom mycket. Dessutom bör alla svarande ha haft erfarenhet av dessa undervisnings-/arbetsformer. Därunder redovisas svarsfördelningarna för ytterligare tre undervisnings-/arbetsformer som en majoritet av studenterna tycks ha erfarenhet av, men där en relativt stor andel skulle ha velat ha mer av undervisnings-/arbetsformen i fråga. Nederst redovisas de tre undervisnings-/arbetsformer som inte förekommer inom alla fakulteter. 23

28 hum-sam-området och övriga fakulteter genom att en betydligt högre andel från de först nämnda skulle ha önskat mer lärarledd undervisning och endast ett fåtal från tek-nat och medfarm har uttryckt sådana önskemål. Värt att notera är vidare att fyra av tio civilingenjörer har markerat alternativet mindre av i fråga om lärarledd undervisning. Några citat från humsam-området som förtydligar önskemålen om mer lärarledd undervisning: På tok för lite undervisning. Självstudier nästan hela tiden. [ ] 1. Få föreläsningar. 2. Stora grupper (lättare att diskutera/analysera i mindre grupper). Mer lärarledd undervisning och handfastare handledning hade varit bra under uppsatsskrivande, både på C- och D-nivå. Mer än hälften av de före detta studenterna hade velat utifrån den nytta de har haft av respektive undervisningsform efter examen ha mer av studiebesök (58), muntliga presentationer (52) och seminarier (52). En positiv inställning till värdet av seminarier framgår av följande citat: [ ] Den huvudsakliga undervisningsformeren var seminarier i en grupp om ungefär 10 personer, vilket gav stort utrymme för att ställa frågor, diskutera teorierna etc. [Jag] uppskattade verkligen undervisningen i små seminariegrupper. [Särskilt bra med] seminarieupplägget med intensiva förberedelser inför seminarierna såväl självständigt som i grupp. En hel del kommentarer när det gäller undervisning och arbetsformer rör just sådant de svarande hade önskat mer av eller som de tycker saknades. Det gäller t.ex. träning i att argumentera: Saknade tillfällen för övning att argumentera och övertyga. Undervisningen var till stor del enkelriktad, dvs. alltför inriktad på föreläsande. Hade varit bra med mer strukturerade övningar i att genomföra muntliga presentationer. Hade även varit bra om vi fått pröva på olika sätt att grupparbeta. Det sätt vi grupparbetade på förblev oftast detsamma. Hade varit bra om vi övats i att utnyttja gruppdynamiken mer. Jag tycker att vi skulle ha övat mer på muntlig framställning på ett mer teoretiskt sätt, som argumentationsanalys och retorik. Det tycker jag hade varit värdefullt. Strukturera upp argumenten och ställningstaganden mer. Många uttrycker att de hade velat ha träning i eller mer av muntliga presentationer: Jag saknade möjlighet att presentera muntligt, att få opponera på andras arbete och själv få svara på opponenters kommentarer [ ]. Mer anföranden/presentationer, det är jobbigt men enormt lärorikt att ha i bagaget när man börjar arbeta. Praktisk träning i hur man talar inför folk samt hur man förmedlar kunskap till andra människor. Teori och praktik när det gäller muntliga presentationer. Enbart muntliga presentationer räcker inte, utbildning i presentations-/kommunikationsteknik krävs också. Ytterligare ett par exempel på kommentarer rörande undervisnings-/arbetsformer: [ ] Jag saknade också att få lära sig kritiskt granska vetenskapliga artiklar. 24