Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland
|
|
- Sten Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland 1
2 Förord Allergiska symptom och astma är vanligt förekommande i barn- och ungdomsåren och kräver betydande sjukvårdsinsatser på såväl sjukhus som inom primärvården. Svenska undersökningar har visat att 7-10 % av alla barn har astma och % kan under de första levnadsåren få bronkobstruktiva symptom i anslutning till luftvägsinfektioner. Cirka 5 % av 7-åringar är pollenallergiska med symptom från näsa/ögon. Det talet stiger till 10 % för 14-åringar och till 15 % för unga vuxna. För pälsdjursallergi är motsvarande tal 5-10 %. Cirka % av alla barn har eksem under kortare eller längre tid. Eftersom dessa besvär är så vanliga är det nödvändigt att flertalet patienter på ett tillfredsställande sätt tas om hand i närsjukvården. Endast en mindre del kan få sin vård på någon av länets barn- och ungdomsmottagningar eller på de speciella barn- och ungdomsallergimottagningar som finns i länet - Allergimottagningen i Kungsbacka resp. Barnallergimottagningen vid Länssjukhuset i Halmstad. Samarbetet mellan allmänläkare och barnläkare måste därför vara bra för att åstadkomma en effektiv vårdkedja. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland har utarbetats efter de riktlinjer som givits i Socialstyrelsens Underlag för vårdprogram för barn med astma och/eller allergi och är en uppdatering av tidigare vårdprogram i länet. Synpunkter har bl.a inhämtats från närsjukvårdens representanter i Läkemedelskommittén Hallands terapigrupp Astma-allergi och KOL. Denna upplaga reviderad februari Syftet med denna skrift är att underlätta samarbetet mellan de olika vårdinstanserna så att alla patienter i denna sjukdomsgrupp blir väl omhändertagna. Huvudförfattare, redaktör Kent Åke Henricson, specialist i barnmedicin och barnallergologi, Barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad Faktagranskning Pia Jildenhem, specialist i allmänmedicin, Läkarmottagningen Amadeus, Halmstad Mikael Lundborg, specialist i allmänmedicin, Viktoriakliniken, Halmstad Inger Winnergård, specialist i barnmedicin och barnallergologi, Barnallergimottagningen Kungsbacka Jörgen Ramnemark, specialist i allmänmedicin och pediatrik, Barn- och ungdomskliniken Länssjukhuset Halmstad Innehåll sidan Förord 2 Eksem 5 Rinit/rhinokonjunktivit 7 Astma 10 Födoämnesöverkänslighet 15 Svåra reaktioner efter intag av livsmedel 18 Urtikaria 19 Insektsallergi (bi och geting) 20 Antibiotikareaktioner (vanligen penicillin) 21 Vilka patienter bör utrustas med autoinjektor? 22 Indikation för allergiutredning 23 Födoämnesöverkänslighet - Frågeformulär 25 Resurser i länet - Vårdnivåer 26 Checklista - vad som bör göras vid återbesök för astma 27 Träningsråd 28 Akutbehandling astma, doser 30 PM - anafylaxi 32 Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och 36 ungdomsmedicin Tryck Kopieringsbolaget
3 Eksem Eksem hos späda och små barn drabbar ca 20 % av populationen före 5 års ålder. Prognosen är oftast god och endast % har kvar eksem när de blir vuxna. Risken för ett bestående eksem är särskilt stor om eksemet varit mycket svårt och om det omfattat händerna. Dessa patienter löper en tämligen stor risk att få ett kroniskt handeksem. Föräldrarna tror sig ibland ha märkt en försämring av vissa födoämnen och vill gärna ha barnet utrett för eventuell allergi. Vid eksem som enbart är lokaliserat till böjveck och/ eller skinkor kan man vid utredning nästan aldrig påvisa någon allergi som inte varit känd tidigare. Föräldrarna bör upplysas om att vissa födoämnen ofta ger hudrodnad och ökad klåda hos patienter med eksem. Detta beror dock inte på en allergi utan på att dessa produkter innehåller ämnen som har en direkt retande effekt på huden. Känsligheten kan variera beroende på i vilket skick huden befinner sig. Om detta gäller många ämnen bör barnet remitteras till barn- och ungdomsläkare. Spädbarn med behandlingskrävande eksem löper en minst 50 %-ig risk att senare i livet utveckla allergibesvär i luftvägarnas slemhinnor. Denna risk kvarstår även om eksemet försvinner under uppväxtåren. Familjen bör därför vara observant på om symptom kan vara utlösta av pälsdjur i hemmet. Någon förebyggande effekt av att undvika pälsdjur kan ej påvisas. Tobaksrökning ökar risken för att barnet utvecklar astma och sannolikt även allergi. Behandling Utrusta familjen med en mjukgörande kräm (salva är ofta för fet och täckande), samt en grupp 1 steroid och en liten förpackning med en grupp 2-3 steroid. Det finns idag många färdigblandade mjukgörande krämer att välja mellan. De innehåller ofta glycerol eller propylenglykol. Om karbamid väljes som tillsats skall koncentrationen vara max 5% eftersom den kan svida. Erfarenhetsmässigt svider Canoderm (Aco) sällan trots 5% karbamid. Föräldrarna skall noga instrueras att smörja in barnet flera gånger dagligen med rikligt med mjukgörande kräm. Observera att krämåtgången blir stor, skriv ut förpackningsstorlekar som täcker behovet för 3 månader. Ungefärlig åtgång av mjukgörande kräm vid smörjning 2 ggr/dag på torr hud 0-1 år 1-5 år äldre barn g/vecka g/vecka g/vecka Många föräldrar har så stor respekt för kortison att de underbehandlar sina barn. Påpeka därför att den svaga kortisonkrämen kan användas varje dag hela året men att den starkare bara bör användas i 1-2 veckors perioder varefter man återgår till grupp 1 steroiden. Alternativt kan en grupp 3 steroid initialt användas dagligen, för att successivt smygas ut till 1 gång varannan dag och slutligen 1 gång i veckan. Vid recidiv återgår 4 5
4 man till den tätare behandlingen med grupp 2-3 steroid. Observera att även kortisonkrämer skall smörjas in rikligt. Instruera föräldrarna att se till att krämen masseras in i huden ordentligt. Elidel och Protopic är nya steroidsparande immunmodulerande krämer/salvor som kan användas framför allt vid eksem i ansiktet. Behandling ska initieras av läkare med erfarenhet av diagnostik och behandling av atopiskt eksem. De kan användas för korttidsbehandling vid kliniska tecken och symptom på atopiskt eksem. Ett aktivt eksem som ej förbättrats på denna behandling beror ofta på att föräldrarna inte klarat att följa givna ordinationer, att eksemet är infekterat eller att barnets hud reagerar på något olämpligt i närmiljön. Infektioner i eksemet kan ibland vara tydliga med pus och krustor men ett utbrett eksem kan också bero på en infektion i huden som inte är så påtagligt synlig. Därför kan frikostighet med antibiotika vara på sin plats vid kraftiga exacerbationer. Lokala infektioner kan behandlas med bakteriedödande salva/kräm i kombination med steroid, t.ex. Mikrocid eller Fucidin-Hydrokortison, men vid mer utbredda förändringar bör ett penicillinastabilt penicillin ges per os. Klådan i eksemet har en avgörande betydelse Kortisonkrämen har en god klådstillande effekt. Huruvida antihistamin också har detta vid eksemframkallad klåda är inte säkert klarlagt. Den klådstillande effekt man kan åstadkomma kan bero på sedationen. Det är dock av stor betydelse att få bort klådsensationerna så mycket som möjligt eftersom kliandet vidmakthåller och kan förvärra eksemet. Tavegyl med lätt sederande effekt kan vara lämpligt. Det kan vara bra att skilja på dag och nattdos med den högre dosen till natten. Det är också visat att Cetirizin i dosen 0,25 mg/kg delat i 2 doser till barn över 2 år har en viss steroidsparande effekt. Rinit / rhinokonjunktivit Pollenutlösta besvär Detta är en kvantitativt stor patientgrupp som med fördel kan skötas i primärvården. Så länge man enbart ger allergiförebyggande och/eller symptomlindrande medel behöver ingen utredning göras eftersom anamnesen ger en tillräckligt säker diagnos. Det svåraste är att övertyga föräldrarna om att detta är tillfyllest. Besvärsperioder Besvärsperioderna kan variera något mellan olika år och det kan skilja 1-2 veckor mellan södra och norra Halland. Figuren nedan ger viss vägledning. Cirka hälften av alla björkpollenallergiker korsreagerar också med nötter, äpplen, kärnoch stenfrukter samt med råa morötter och ibland rå potatis. Patienten brukar då känna klåda och irritation i munhåla och svalg och kan ibland också svälla lite på läpparna eller i munnen det orala allergisyndromet. Risken för generell reaktion är liten men kan förekomma, speciell försiktighet med nötter. Diagrammet är relativt och ingen exakt vetenskap. Således består en komplett eksembehandling av upprepad information, mjukgörande kräm, kortisonkräm och klådstillande behandling samt vid behov antibiotika. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare De som har mycket utbredda eksem och/eller svåra eksem som ej svarar på insatt behandling. Vid frekventa försämringar utan påvisbar orsak. De med eksem som orsakas av födoämnesöverkänslighet och där diet/elimination ej haft avsedd effekt. Behandling Allmänt Möjligheterna att undvika vindspritt pollen är små men man bör råda patienten att under besvärsperioden: inte vädra sovrummet förrän på kvällen då pollenhalten är lägst och inte hänga sängutrustning eller kläder på vädring eller tork utomhus. 6 7
5 Vid lindriga till måttliga besvär rekommenderas regelbundet intag av ett icke sederande antihistamin Cetirizin eller Loratadin och eventuellt dessutom Livostin nässpray (fungerar på rinnsnuva men ej på nästäppa). Mot konjunktivit kan Lecrolyn/Lomudal eller Opatanol ögondroppar prövas. Lecrolyn/ Lomudal ögondroppar 40 mg/ml i engångspipett innehåller ej konserveringsmedel och svider inte. Den dagliga medicineringen kan påbörjas vid första tecken på symptom men hos vissa individer kan det vara en fördel om den dagliga medicineringen påbörjas innan de första symptomen märks. Detta är individuellt och får erfarenhetsmässigt utprovas för den enskilde patienten. De dagar exponeringen för pollen är extra stor räcker ibland inte detta skydd och komplettering med näsdroppar respektive extra doser ögondroppar kan behövas. Behandlingstrappa oavsett utlösande agens Behandling med lokal steroid i näsan påbörjas om symptomlindring för näsbesvären är otillräcklig och speciellt då nästäppa utgör en betydande del av symptombilden eller om patienten söker under säsong med besvär som pågått en tid. Dosen av lokal steroid bör inte överstiga 400 µg/dygn. Systemeffekt kan uppkomma på denna dos varför längdtillväxt bör följas vid långtidsbehandling. Depåsteroid bör inte ges till barn och ungdomar. Är symptomen så besvärliga att en generell steroidbehandling övervägs bör patienten remitteras för bedömning. Vid behov av kortisonögondroppar remiss till ögonläkare. Rinit/konjunktivit av annan allergisk orsak Pälsdjur, främst katt och hund samt i Halland i stor utsträckning även kvalster är vanliga orsaker till allergiska besvär bland barn och ungdomar. Anamnesen ger oftast besked, glöm inte indirekt djurkontakt via kamraters kläder. Patienter med kvalsterbesvär har ofta problem med morgonnästäppa. Diagnosen kan vb. säkerställas med pricktest eller blodprov. Vid konstaterad pälsdjursallergi skall djuren avlägsnas och bostaden städas. Vid kvalsterallergi är kvalsterskydd effektivt beställes från Medeca AB eller som också kan bistå med rådgivning. Vid behov rådfråga barnmottagningen nära dig. Kronisk rinit Om rimliga miljöförbättrande åtgärder inte hjälper kan 1-2 månaders behandling med lokal steroid i dos upp till 400 µg/dygn ges. Glöm ej differential diagnosen kronisk sinuit. Specifik immunterapi SIT (hyposensibilisering) Indikationen har ökat de senaste åren efter studier som visar på långsiktiga vinster med mindre astmautveckling. SIT kan övervägas, framför allt vid pollenallergi där man oftast har god behandlingseffekt. Vad gäller pälsdjursallergi (fr.a. katt) kan SIT vara aktuell vid indirekt exponering t. ex. i skolan. Sedan 2009 finns även möjlighet till behandling mot gräsallergi med peroral vaccination som sköts av patienten själv i hemmet med en tablett dagligen i tre år. Behandlingen bör initieras på barnallergologisk mottagning. Patienter för vilka specifik immunterapi kan bli aktuell: När optimal farmakoterapi ger otillräcklig lindring eller ger besvärande biverkningar. Optimal farmakoterapi innefattar antihistamin dagligen och lokal steroidbehandling i näsan i adekvat dos. Indikationen för SIT ökar vid tilltagande astmainslag. Tidig behandling kan vara värdefull. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare om optimal medicinsk behandling ej ger tillfredsställande hjälp eller ej är genomförbar pga biverkningar och då indikation för SIT föreligger. 8 9
6 Målsättning för astmabehandlingen inga akutbesök eller akuta inläggningar minimalt användande av beta-2-stimulerare vid behov ingen begränsning av fysisk aktivitet PEF dygnsvariation < 20 % FEV 1 > 90 % av förväntat värde normal tillväxt inga biverkningar av läkemedel Bronkobstruktiva symptom förekommer hos cirka % av späda och små barn i samband med luftvägsinfektioner men endast cirka var 4:e av dessa barn har astma som kvarstår i skolåldern. Senare års studier visar på att 7-10 % av skolbarn har astma. Astma och obstruktiv bronkit kan inte skiljas åt. Patienten får diagnosen astma enligt följande:.. Astma Barn yngre än 2 år: Vid 3:e obstruktiva bronkiten oavsett på vilket sätt den utlöses, t. ex. infektion, allergenprovokation, ospecifika agens och/eller vid ansträngning. Vid 1:a obstruktiviteten - överväg diagnosen om barnet har eksem och/eller födoämnesallergi eller om astman finns i familjen (mor/far) Barn äldre än 2 år: diagnosen astma ställs redan vid första obstruktiva attacken. Infektionsutlöst astma Förkylning är den vanligaste orsaken till att astmabesvär utlöses eller förvärras. Symptomen misstolkas ofta som pneumoni p.g.a. auskultationsfynden med mycket rassel, orena andningsljud och ofta avsaknad av typiska ronki. Alla familjer med barn med infektionsutlöst astma bör rådas att skapa en rökfri vardagsmiljö för barnet. Rökning under köksfläkt skall inte tillåtas. Så länge barnet är helt besvärsfritt mellan de infektionsutlösta astmaepisoderna behöver inga ytterligare åtgärder vidtas än att ge dessa råd samt att förse familjen med symptomlindrande farmaka att ge vid behov. som i perioderna utanför säsong är fria från besvär behöver inte utredas närmare, om behandlingen ger önskat resultat. Barn före 7 års ålder med astmabesvär skall utredas om inte besvären är lindriga och tillfälliga. Utredningen omfattar noggrann anamnes avseende besvärsförekomst, speciellt relaterade till misstänkt allergensexposition. Om det framkommer misstankar om andra utlösande faktorer (idrott, förkylning, andra allergen etc.) och det finns behov av mer omfattande utredning remitteras till barn- och ungdomsläkare. Det är framför allt barnen som utvecklar pälsdjursallergi som riskerar bestående astma, men även de som i sin vardagsmiljö exponeras för tobaksrök eller andra luftföroreningar. Säsongsbesvär av annan typ än pollen, t.ex. kvalster, bör utredas, inte minst med tanke på miljösanering. Ospecifika besvär Långdragen ospecifik hosta kan vara enda tecknet på astma. Om hosta kvarstår under orimlig tid och infektion (inkl. kronisk sinuit) är utesluten - misstänk astma. De ospecifika besvären kan bero på den additiva effekten av en allergenutlöst dold astma som triggas av ospecifika faktorer. Tänk på att patienter med astma har hyperreaktiva bronker, oavsett astmans orsak. Således kan parfymer, starka lukter av andra slag, rök, slipdamm, sjuka hus m.m. ge astmabesvär utan att barnet har en allergi för just detta. Ansträngningsutlöst astma Barn och ungdomar som i samband med ansträngning får astmabesvär kan ha en bakomliggande allergi. Enbart besvär vid kraftig ansträngning, där insatt premedicinering har god effekt, behöver inte utredas. Skolbarn med dålig närvaro på idrottslektioner kan ha ansträngningsutlöst astma. Ansträngningsutlösta besvär som ej svarar på premedicinering med luftrörsvidgande behandling skall utredas. Allergenutlösta besvär Äldre skolbarn som har lindriga allergenutlösta besvär av kort säsongskaraktär där anamnesen är entydig, där det inte finns tecken på några funktionsinskränkningar och 10 11
7 Barn 0-5 år Erfarenhetsmässigt fungerar dock peroral behandling betydligt sämre än inhalationsbehandling och vid minsta misstanke om otillräcklig effekt skall inhalationsbehandling påbörjas (se nedan). Inhalationsbehandling Från späd ålder kan många barn lära sig att inhalera via andningsbehållare med mask vilket är ett effektivare sätt att tillföra beta-2-agonist, förslagsvis Airomir eller Ventoline Evohaler som är freonfria aerosoler. Samtidigt möjliggör tekniken behandling med inhalationssteroider. Optichamber, Vortex och Nebunette är bra andningsbehållare som kan förskrivas på hjälpmedelskort. Noggrann instruktion måste ges och andningsbehållaren demonstreras för föräldrarna om det skall fungera. Skriven behandlingsanvisning är ett måste. Från ca 4 års ålder kan autohaler (Airomir autohaler) provas. Från tidigast 4 5 års ålder kan många barn lära sig att använda pulverinhalator. Kontroll av inhalationstekniken är mycket viktig. Barn 6 år och äldre Alla patienter skall ha provat ordinerad inhalationsprodukt innan den förskrivs! Tänk på att det är stora skillnader mellan de olika produkterna avseende inhalationsmotstånd, hantering, räkneverk m.m. Enbart infektionsutlösta besvär Peroral / rektal behandling Upp till 2 års ålder kan Ventoline mixtur prövas och vid behov Teovent klysma. Efter 2 års ålder kan långverkande beta-2-agonist i form av Bambec användas. Singulair är ett alternativ och bör provas enligt behandlingstrappan ovan. Allergenutlösta besvär Eliminering av kända eller misstänkta allergen är den viktigaste behandlingen. För att behandla eventuella attacker används Airomir eller Ventoline Evohaler i andningsbehållare, Ventoline Diskus eller Bricanyl Turbuhaler i pulverform. Till skolbarn kan också Airomir Autohaler vara ett alternativ. Vid behov av förebyggande behandling ges inhalationssteroid som spray i andningsbehållare eller i pulverform, Pulmicort upp till 400 µg/dygn eller Flutide upp till 200 µg/dygn. Barn under 7 års ålder samt ungdomar som inte blir bra på denna behandling remitteras till barnläkare för bedömning. Kroniska besvär Alla barn med behov av beta-2-agonistbehandling mer än 2 ggr./v. skall ha förebyggande behandling. Kronisk behandling indikerar ofta att det kan finnas en bakomliggande allergi. Utred därför dessa barn ur allergisynpunkt (anamnes och eventuella blodprover). Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen i luftvägarna med inhalationssteroider enligt ovanstående stycke. Även i dessa fall remitteras barn före 7 års ålder till barnläkare för bedömning liksom äldre barn som inte blir bra på insatt behandling. Risk 12 13
8 för systemeffekter finns och en ökad observans på längdtillväxt och tillväxthastighet är viktigt. Dosen av inhalationssteroid skall vid varje tillfälle hållas så låg som möjligt. Långverkande beta-2-agonist används tillsammans med inhalationssteroid om effekten av denna är otillräcklig. Finns som Oxis och Serevent. Kan ges i samma inhalation (Symbicort resp. Seretide). Dessa patienter bör skötas av barnläkare. Singulair är den enda godkända leukotrienreceptorhämmaren. Används som alternativ eller komplement till långverkande beta-2-agonist. Ges per os och är godkänd från 6 månaders ålder. Ansträngningsutlösta besvär Förskolebarn med ansträngningsbesvär bör utredas av barn- och ungdomsläkare. Skolbarn med enbart ansträngningsbesvär bör uppmärksammas av gymnastikläraren utan att därför bli utpekade. Gruppens gymnastik bör utformas med långsam uppvärmning etc. så att även astmabarnen kan delta. Det finns handböcker som beskriver hur uppvärmning och träning bör bedrivas. Beta-2-agonist att ta före ansträngning är ofta till god hjälp. Ungdomar som idrottar mer systematiskt och upplever andningssvårigheter vid hög prestationsnivå och som inte har hjälp av beta-2-agonist kan ha vocal cord dysfunction eller andra högt sittande andningsbesvär och bör remitteras för utredning. Omhändertagande nivå Barn och ungdomar upp till 7 års ålder, med behov av kontinuerlig eller ofta återkommande behandling, bör regelbundet bedömas av allergikunnig specialist. Akutbehandling vid astmaattacker sker lämpligast på den egna vårdcentralen. Äldre ungdomar kan med fördel skötas i sin helhet på vårdcentralen. Alla barn med astma skall ha sin egen läkare och kontrolleras regelbundet oavsett vårdnivå. Längd- och viktutveckling måste kontrolleras liksom inhalationsteknik vid varje besök. De skall ha en individuellt anpassad skriftlig behandlingsplan. Återkommande patientutbildning är en del av omhändertagandet. Se f.ö. checklista angående astmakontroller. Födoämnesöverkänslighet Definitioner Begreppet födoämnesallergi bör reserveras för de tillfällen då immunologiska mekanismer kan påvisas. Övriga fall kallas födoämnesöverkänslighet. Symptom hos barn är vanligt och oftast i form av hyperreaktivitet i mag-tarmkanalen, luftvägarna och/eller huden. Vissa barn saknar påvisbar allergi medan andra med samma symptom har ett kraftigt inslag av allergi mot en lång rad födoämnen. Ibland kan symptom uppkomma efter kort stund och efter intag av små mängder av ett födoämne, andra gånger krävs upprepat intag under längre tid för att utlösa symptom. Fysisk aktivitet kan hos vissa individer utlösa symptom som även kan bli allvarliga med anafylaxi. Flertalet födoämnen innehåller allergena komponenter. Allergi/överkänslighet utvecklas ofta i den ordning nya födoämnen införs i kosten. Ett specialfall av födoämnesallergi är de s.k. para-björkfenomenen. Symptom i form av svullnad och klåda på läppar och i gommen kan uppkomma hos björkpollenallergiker vid förtäring av stenfrukter och ibland rå potatis och morot. Detta behöver ej utredas. Prevalenstal Födoämnesöverkänslighet förekommer relativt ofta i späd- och småbarnsåldern - upp till % - med sitt maximum mellan 2-4 års ålder för att successivt minska till ca 5 % vid 8 års ålder. Efter denna ålder ökar överkänslighetsreaktionerna till ca % i vuxen ålder. Man delar in födoämnesöverkänsligheten i två grupper: immunologiska, fr.a. allergier och ickeimmunologiska. Patienter som sköts av barnläkare remitteras efter avslutad skolgång till husläkare, i svårare fall till lung- och allergimottagningarna vid resp. medicinklinik. Ungdomar med okomplicerad astma kan remitteras till primärvården redan under tonåren. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare barn < 7 år om inte besvären är lindriga och tillfälliga. övriga skolbarn med oklar diagnos och/eller otillfredsställande behandlingseffekt med steroiddos > 400 µg budesonid eller > 200 µg fluticason/mometason per dygn
9 Med födoämnesallergier menar man att en liten till måttlig mängd av ett födoämne orsakar olika reaktioner som; kolik, kräkningar, diarré, eksem, urtikaria, Quincke-ödem, snuva, astma, anafylaktoid - eller anafylaktisk chock. Upprepade intag av samma födoämne skall definitionsmässigt utlösa reaktioner genom immunologiska mekanismer. Födoämnesintoleranser som ger liknande symptom, utlöses via andra icke-immunologiska mekanismer. Behandling Behandlingen av födoämnesöverkänsligheten bör i första hand rikta sig på de uppkomna symptomen, för att omedelbart om det är möjligt, eliminera födoämnet som har orsakat reaktionerna. Vid lätta till måttliga besvär bör man penetrera hereditet, födoämnesanamnes och status. Ofta kan man avfärda misstanken på födoämnesöverkänslighet - kvarstår misstanken på specifik överkänslighet, kan man eliminera födoämnet i 10 dagar - provocera 7 dagar och repetera eliminationen / provokationen - 10 respektive 7 dagar. Får man ingen effekt kan födoämnesöverkänslighet avskrivas. Om symptomen uppstår får man avbryta provokationen, ge dietråd i samband med dietistkontakt då det är mycket viktigt att barnet får sitt näringsbehov täckt - elimination av viktiga baslivsmedel skall endast göras av den som har tillräcklig kunskap om: barns näringsbehov födoämnens sammansättning hur man ger råd om födoämnen Ta i detta läge gärna kontakt med barnläkare. Mycket viktigt är uppföljande kontroller och omvärdering - som bör ske varje halvår till år. Om barnet är överkänsligt för multipla födoämnen och/eller reagerar kraftigt på något födoämne, bör utredningen och provokation ske i nära samarbete med barnläkare/dietist. Vid obetydliga symptom hos äldre barn, t.ex. antydan till klåda i munnen, lindrig urticaria, diffusa magbesvär kan ett antihistamin vara av värde. OBS att klåda i munnen kan signalera allvarlig allergi och att patienten bör vara införstådd med att helst undvika födoämnet helt. Ny provokation efter ca 4-6 månader. OBS förse föräldrarna med lista över komjölksinnehållande produkter. Tillhandahålls av företag som tillverkar komjölksfria ersättningsprodukter. Dessutom finns ett komjölkskompendium att erhålla via Barn- och ungdomsklinikens dietist. Att själv räkna ut i vilka produkter det döljer sig komjölk kan vara oerhört svårt *Livsmedelsanvisning Ersättningspreparat kan ordineras på livsmedelsanvisning då diagnosen födoämnesallergi/intolerans är säkerställd. Ordination får endast göras av barnläkare i den dagliga kliniska verksamheten men till barn inom BVC-verksamheten får fortsatt ordination samt nyinsättning ske även av läkare med BVC-verksamhet. Utredning Testningar mot födoämnen: specifikt IgE (ImmunoCAP, ImmunoCAP Rapid) eller pricktest mot misstänkt födoämne. Även födoämnesmixar finns, t. ex. fx5. Se Phadias analysförteckning. Anamnesen måste kopplas mot erhållna provresultat och bedömas så att livsmedel ej sätts ut i onödan Det man tål, det tål man, oavsett vad labsvaren säger. En noggrann anamnes i kombination med en elimination/provokation ger ofta tillräckliga upplysningar. Som ett diagnostiskt hjälpmedel för att utröna den bakomliggande orsaken till födoämnesreaktioner kan ett frågeformulär användas. I länkförteckningen (webbversionen) samt som bilaga finns ett formulär som är utvecklat för vuxna men som kan användas på många barn i skolåldern och uppåt. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare Spädbarn med misstänkt eller påvisad överkänslighet där utredning elimination/ provokationsförsök inte leder till förbättring av symptomen. Barn med multipel födoämnesöverkänslighet. Besvär vid amning / flaskuppfödning Om det späda barnet har besvär av typen utslag, magbesvär, avvikande längd-, vikt- utveckling kan komjölksallergi misstänkas (om modern druckit det eller det introducerats i barnets kost), OBS att alla vanliga vällingar är komjölksbaserade. Man kan då prova med några dagars total komjölksfrihet till mamman (ammande barn) och ett komjölkshydrolysat (till flaskbarnet). Vid symptomfrihet är diagnosen komjölksintolerans trolig och komjölkshydrolysat kan ordineras på livsmedelsanvisning (se not på höger sida*)
10 Svåra reaktioner efter intag av livsmedel Barn som reagerat med anafylaxi skall alltid till sjukhus. Som en orientering följer här några enkla noteringar om de senaste rönen angående svår födoämnesöverkänslighet. Mycket tyder på att även livsmedelsallergierna ökar, vissa anser dessutom att svåra reaktioner ökat men det går ej att säkert visa. Det är sannolikt så att astmadödsfall i vissa fall varit en födoämnesreaktion. Oftast gemensamt med födoämnesreaktioner: astma - atopisk dermatit, d.v.s. de brett allergiska barnen. Reaktionen, som oftast sker utanför hemmet, kommer inom en halvtimme. VIKTIGASTE RISKFAKTORERNA jordnötter nötter soja ägg mjölk fisk/skaldjur Jordnötter och trädnötter bör ej förekomma på förskola, fritids och skola. En tidig exponering någonstans (sannolikt via inhalation) är troligtvis skuld till att så många små barn är jordnötspositiva i blodprov. Ytterligare en felkälla är att björkallergi kan avspeglas i jordnötstestet. Observera att ett positivt blodtest för jordnöt måste kontrolleras mot anamnesen. Om patienten äter jordnötter skall man inte uppmana till att sluta med detta p.g.a. ett positivt blodtest eftersom en uppnådd tolerans kan försvinna. Urtikaria Urtikaria är ett vanligt symptom som drabbar cirka 20 % av befolkningen någon gång. De flesta får dock bara symptom vid ett enstaka tillfälle. Orsaken är ofta oklar men infektioner misstänks många gånger ligga bakom, speciellt hos de små barnen. Urtikaria är mer sällan orsakat av allergi än vad som i allmänhet befaras. En patient som reagerat med urtikaria och där sambandet med t.ex. föda eller annat allergen är starkt bör utredas med specifikt riktade blodprov. Behandling Om patienten har svår, generell urtikaria och/eller Quinckeödem ges 0,2-0,5 mg adrenalin (1 mg/ml) intramuskulärt i yttre lårmuskel samt antihistamin per os, t.ex. Tavegyl eller Cetirizin. Antihistamin med lätt sederande effekt kan i detta läge vara att föredra. Ordinera därefter regelbunden behandling med ickesederande antihistamin (Loratadin eller Cetirizin) till dess att symptomen försvinner, vilket vanligen sker inom loppet av en vecka. Ofta krävs dubbel dos. Kortikosteroider är av tveksamt värde vid akuta besvär men kan ges på försök vid uttalade och långdragna besvär. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare Enbart patienter med kronisk urtikaria remitteras för utredning. Med kronisk urtikaria menas dagliga besvär i minst 2-3 mån. Adrenalin-injektion skall ordineras till Alla som reagerat med svår reaktion efter intag av livsmedel i liten dos. Indikationen ökar om pat har astma. Vid astma eller allmänsymptom skall Anapen ordineras men den kräver träning OBS! Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare Remittera alltid barn som haft allvarlig reaktion efter födoämnesintag till barnmottagning. Specialistfall! 18 19
11 Insektsallergi (bi och geting) I bi- och getinggift finns många biologiskt aktiva ämnen. Därför kan en lokal reaktion i form av rodnad, svullnad och värmeökning kring stickstället betraktas som normalt även om reaktionen är mycket uttalad. Urtikaria med eller utan Quinckeödem utgör ingen indikation för SIT/hyposensibilisering (specifik immunterapi) och behöver därför inte utredas. Erfarenheten visar nämligen att patienten vid förnyat stick reagerar på likartat sätt och endast i ett fåtal fall med svårare symptom än tidigare. Utredning Patienter som efter stick reagerat med andningsbesvär, blodtrycksfall, svimning eller andra allmänsymptom (stickningar, krypningar, klåda i handflator eller fotsulor) bör utredas. Dessa patienter kan vara aktuella för SIT. Detta sker enklast genom att några veckor upp till 6 månader efter sticket med RAST undersöka om patienten har giftspecifikt IgE eller ej. Beställ både bi- och getinganalys eftersom patienten inte alltid vet vilken insekt som stuckit. Behandling De vanligaste reaktionerna vid bi/getingstick är urtikaria och Quinckeödem. Dessa behandlas med antihistamin och ev adrenalin. Endast vid uttalade besvär bör kortison ges. Om patienten har svårt att dricka Betapred tabletter upplösta i vatten kan de lösas under tungan. Föreligger andnings- och/eller cirkulationspåverkan ska alltid adrenalin och kortisonpreparat ges. För framtida behov utrustas familjen med antihistamin t.ex. Cetirizin eller Loratadin och om besvär med allmänsymptom från luftvägar och/eller cirkulation också autoinjektor med adrenalin, Anapen (se separat avsnitt om adrenalininjektorer) och Betapred tabletter. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare Antibiotikareaktioner (vanligen penicillin) Utslag under pågående eller just avslutad penicillinbehandling är ett vanligt kliniskt problem i småbarnsåren. Som princip gäller att enbart exantem aldrig är uttryck för IgE-förmedlad allergi, att behandlingen inte behöver avbrytas och att patienten vid behov kan få penicillin vid senare tillfällen. Utslag med klåda och lindrig, framför allt sent uppträdande, urtikaria kan handläggas på samma sätt. Man bör vara mer försiktig om urtikarian varit uttalad, även om Quinckeödem och ledsvullnad inte samtidigt föreligger. Behandlingen bör avbrytas. Har symptomen kommit sent i förloppet är risken för IgE-förmedlad allergi mycket liten. Man kan då eventuellt på öppenvårdsmottagningen provocera patienten med penicillin i besvärsfritt intervall eller ge den första dosen på mottagningen vid nästa penicillinkrävande infektion. Patienten får stanna kvar ca 45 minuter på mottagningen. Eventuell farlig reaktion kommer tidigare även vid peroral provokation. Man skall vara medveten om att recidivrisken vid urtikaria och ledsvullnad är påtaglig varför det ändå kan vara svårt att genomföra en behandling. Dessa patienter bör remitteras till barn- och ungdomsläkare Patient som reagerat med anafylaktisk chock eller mukokutant syndrom. Dessa patienter får ej behandlas med penicilliner eller cefalosporiner. Patienter med urtikaria som debuterar under de första två behandlingsdygnen. Patienter som debuterar med svår urtikaria med eller utan ledsvullnad senare under behandlingen. Barn och ungdomar som reagerat med symptom från andningsvägar och/eller cirkulation och som har påvisbart giftspecifikt IgE
12 Vilka patienter bör utrustas med autoinjektor? Indikationer för allergiutredning Erfarenheter visar att många patienter som utvecklar en svår anafylaktisk reaktion inte har sitt adrenalin med sig när behovet uppkommer. Högriskpatienter bör därför övertygas om vikten av att alltid bära sitt adrenalin med sig. Rimliga indikationer föreligger för följande grupper Indikation för förskrivning av adrenalin som anafylaxiberedskap: alla med anamnes på anafylaktisk reaktion med andningspåverkan (astma eller stridor) och/eller cirkulatorisk påverkan (blodtrycksfall, svimning) alla med allergi mot t.ex. jordnötter eller nötter som reagerat med allergiska symptom vid kontakt med luftburet jordnöt- och nötallergen Förskrivning av adrenalin kräver utförlig information och träning!! Skriv alltid ut minst två adrenalinpennor! När patienten utöver antihistamin, fått adrenalin på grund av hotande eller manifest allergisk reaktion ska dessutom steroider ges, förslagsvis 4-5 mg betametason peroralt. På grund av risken för progredierande eller återkommande svåra symptom bör patienten omgående uppsöka läkare. Alla som utrustas med adrenalin bör läkarkontrolleras åtminstone en gång årligen. I princip gäller att anamnesen ofta ger tillräcklig vägledning i okomplicerade fall. Vid misstanke om flera allergier eller otillräcklig effekt av behandling kan testning behövas. Inte sällan är det föräldrarna som önskar test för att vara säker. I ett internationellt konsensus (Allergy 2003;58: ) skriver man sammanfattningsvis bl.a.: Allergitestning är en mycket viktig förutsättning både för tidig identifiering av småbarn som löper ökad risk för att senare utveckla allergiska sjukdomar och för specifik allergibehandling, inbegripet åtgärder för att minska en allergenexponering, relevant farmakoterapi och specifik allergivaccination. Generellt sett bör alla barn med persisterande/recidiverande/allvarliga allergiska symptom eller barn med behov av kontinuerlig behandling testas för allergi oavsett ålder. Allergitestning inbegriper en noggrann sjukdomshistoria, en bestämning av IgEsensibilisering genom hudpricktest med standardiserade extrakt eller allergenspecifikt IgE i serum med validerade metoder. I allmänhet kan diagnos på födoämnesallergi inte grundas enbart på resultaten från sjukdomshistorien och bestämning av IgE-sensibiliseringen, när det inte finns fullständig överensstämmelse mellan sjukdomshistorien (allvarliga systemiska reaktioner förknippade med allergenexponering), och test utan diagnosen måste baseras på kontrollerad eliminering och födoämnesprovokationer. Pollen Tonåringar med typiska besvärsperioder under pollensäsong och som i övrigt mår bra och där insatt behandling har avsedd effekt behöver sällan testas. Småbarn har mer sällan pollenallergi om anamnesen är tveksam kan ett test vara av värde. Pälsdjur De som får besvär vid direktkontakt behöver inte testas. Anamnesen kan vara svår vid indirekt kontakt och ett test kan vara av värde. Kvalster Den typiska anamnesen med näsbesvär (flöde/klåda/nästäppa) på morgnarna kan vara svår att få fram men om den är entydig och insatt farmakologisk behandling eller kvalsterskydd hjälper är ett test inte nödvändigt. Födoämnen Om elimination har avsedd effekt och besvären ej har inneburit systemreaktioner behövs ingen test. Ibland kan test vara av värde för att säkerställa svårighetsgraden av allergin t.ex. vid jordnöts- eller sojaallergi
13 Flera allergen Ibland är anamnesen inte helt klar, multiallergier förekommer och kan försvåra det dagliga livet. Besvär med flera inhalationsallergier och/eller flera födoämnesallergier kan vara svåra att klargöra utan tester. Vilka tester? Laboratoriediagnostik Phadiatop och andra paneler ger ofta bara svaret ja eller nej, vilket är otillräckligt och leder till fortsatt testning. Vid positivt fynd begär att laboratoriet splittrar upp panelen. Använd specifikt IgE (tidigare RAST) för att bekräfta allergier. Ett utmärkt verktyg för närsjukvården är ImmunoCAP rapid som på ca 15 minuter ger svar på ett antal allergen. Födoämnesöverkänslighet - Frågeformulär klickbar pdf Pricktest Görs på alla länets barnmottagningar i samband med allergiutredningar. Tidigare utförda systertester har upphört på de flesta barnmottagningarna eftersom blodprovsdiagnostiken har förenklats och i stort sett har samma specificitet och sensitivitet som pricktester
14 Resurser i länet - Vårdnivåer Checklista - vad som bör göras vid återbesök för astma 1. Allmänläkarmottagningar, vårdval Halland Det första omhändertagandet bör ske hos allmänläkaren som förutsätts ha ett gott samarbete med den lokala barn- och ungdomsmottagningen och dit remisser i första hand skickas för hjälp med utredningar. 2. Barn- och ungdomsmottagningar Falkenberg, Varberg, Kungsbacka Handlägger alla allergifall Underhållsbehandling SIT (Varberg även uppstart, ingen SIT-verksamhet Kungsbacka barnmott och barnmott Falkenberg) Pricktest i samband med läkarbesök Spirometri och NO-mätning Dietist Provokationer 3. Barn- och ungdomsmottagningar med allergispecialist Barnallergimottagningen på Barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad Handlägger alla allergifall Spirometri och NO-mätning SIT- (hyposens) verksamhet Hudronder Dietist Provokationer Sjukgymnast med ansträngningsprovokationer Astmatest (torrluft) Allergikonsulent Britt-Marie Wallström Allergimottagningen Kungsbacka Handlägger alla allergifall Spirometri och NO-mätning SIT- (hyposens) verksamhet Astmatest (torrluft) Lapptest vid utredning av utbrett eksem hos barn < 2 år Provokationer (Socialstyrelsens riktlinjer 2004) En genomgång av målsättningen med astmabehandlingen har alla mål uppnåtts? Symptomkontroll? Symptomfrihet? Även vid ansträngning och luftvägsinfektioner? Inga akutbesök eller försämringsperioder? Normal aktivitetsnivå? Fysisk aktivitet i skola och på fritiden? Mäta lungfunktion normal eller så nära normal som möjligt? Ev PEF-kontroller hemma? PEF eller spirometri med reversibilitetstest. Lungauskultation. Längd och vikt. Genomgång av patientens behandling och behandlingsplan. Följsamhet till föreslagen behandling ( compliance )? Behov av snabbverkande bronkvidgare? Eventuella biverkningar av läkemedelsbehandlingen? Genomgång av inhalationsutrustning och inhalationsteknik. Undvikande av utlösande faktorer i hem och förskola/skola? Ev kompletterande allergidiagnostik? Ev ändra och överenskomma om behandlingsplanen inkl. en plan vid eventuell akut försämring. Utbilda patienten till en samarbetspartner i astmabehandlingen. Gradering av astmasvårighetsgrad, se nedan i avsnittet: Klassificering av svårighetsgrad. Överenskomma om fortsatt uppföljning. Vid återbesöken är det också viktigt att tänka på och identifiera: Barn och familjer med behov av allergiteamresurser. Specialistvård för barn och unga: Patienter med nedsatt lungfunktion. Frekventa försämringsperioder. Bristande följsamhet till råd om miljöåtgärder och/eller läkemedelsbehandling
15 Träningsråd Medicinering Medicin 15 minuter före idrott ordineras ibland av läkare till de barn och ungdomar som brukar få det jobbigt på träning och matcher. Om doktorn ordinerat sådan kortverkande luftrörsvidgande medicin skall den tas senast i samband med omklädningen. Uppvärmning All idrott skall ske med långsamt stegrande uppvärmning under minst 10 minuter. Intervallträning På uppvärmningen följer intervallträning där lätta och hårda pass varvas med varandra. Nedvarvning. Idrottspasset skall avslutas med nedvarvning och avspänning, gärna stretchning. Kan alla vara med på samma lektion? Det går att hitta en lämplig aktivitet för alla barn och ungdomar, även för dem med astma. Genom att anpassa träningen kan alla delta samtidigt och ha glädje av den. Varför är fysisk aktivitet bra? Fysisk träning ger ökad muskelstyrka och det höjer toleransnivån, d.v.s. det krävs en allt kraftigare ansträngning för att utlösa kramp i luftvägarna. Observera skillnaden mellan andfåddhet och kramp i luftvägarna (obstruktivitet). En normal andfåddhet tyder på att man genomfört en konditionskrävande ansträning. Kramp i luftvägarna yttrar sig som långsammare utandning, ofta med pip- och väsljud och innebär att man passerat kroppens toleransnivå. När skall man avstå från träning? Luftrörsinfektion (förkylning med eller utan feber och hosta) innebär ökad risk och bör medföra att man avstår från träning. Vid mycket kall temperatur bör man begränsa träning utomhus. Vid pollensäsong behöver man inte avstå från träning men idrottsaktivitet utomhus under den perioden kan vara svårt eller ibland omöjligt att genomföra för dem som har pollenallergi. Byt till inomhusaktivitet eller, där så är möjligt, plats för aktivitet där pollenhalten är lägre. Om man ändå får besvär? Om ett barn med astma får besvär under träning räcker det oftast med en kort vilopaus. Denna kan eventuellt kompletteras med medicinering och därefter byte till en aktivitet med lägre belastning under en stund. Idrottsläraren har en viktig roll i att hjälpa eleven att våga delta, men det krävs kunskap att göra det så att man ändå tar hänsyn till elevens förmåga och medicinska förutsättningar
16 Akutbehandling astma, doser Författare: Kent Åke Henricson, Uppdaterad: Detta PM avser att förenkla doseringen, avvikande doser från Läkemedelsverkets riktlinjer markeras med # Akutbehandling astma, doser (barn) Inhalation med nebulisator förutsätter tättslutande mask eller munstycke. Inhalation skall i allmänhet ske ca 1 min aktiv inhalation, utvärdera effekten och upprepa vid behov inhalationen. Samtliga nedanstående nebuliseringslösningar kan blandas med varandra. För de minsta barnen (< 18 mån) kan man initialt starta med ipratropium+adrenalin. Ipratropium kan också användas som tillägg till salbutamol oavsett ålder. OBS! Se separata PM om astmabehandling, inhalationsteknik mm på LINA. Luftrörsvidgande behandling Nebulisering: (späd med NaCl eller blanda lösningar till 4 ml) Rektalt: teofyllin Klysma: 3 mg/kg till barn < 1 år, övriga 6 mg/kg, (Halva dosen om teofyllinpreparat givits de senaste fyra timmarna och inget om det givits inom två timmar). Kan upprepas var åttonde tim. # i allmänhet räcker 50 mg till barn över 1 år. Inflammationsdämpande behandling Per os: Betametason, Betapred tabl 0,5 mg. 3-4 mg upplösta i lite vatten ges lämpligen som engångsdos. Den kliniska effekten är inte märkbar förrän efter två till fyra timmar. I besvärliga fall kan ytterligare två till fyra dagars behandling vara av värde med till exempel 2 mg per dag. Risk för systemeffekter med upprepade kortkurer av orala steroider måste beaktas. Nebuliserad inhalation: steroid i högdos Ett alternativ till perorala eller intravenöst tillförda glukokortikoider är inhalation av steroid i högdos. # µg Pulmicort x 2 i nebulisator är ungefär detsamma som µg x 2 i andningsbehållare. Salbutamol (Ventoline) # 5 mg oavsett ålder Inhalera 1 min, utvärdera resultatet, upprepa vid behov tills förbättring uppnåtts. Adrenalin (inj. lösning 1 mg/ml) kan provas i alla åldrar, men fungerar bäst till de minsta barnen. # 1 mg oavsett ålder Inhalera 1 min, utvärdera resultatet, upprepa vid behov tills förbättring uppnåtts. Ipratropiumbromid (Atrovent) 0,25 mg/ml # 2 ml (0,5 mg) späd till 4 ml, högst varannan timme. Inhalera 1 min, utvärdera resultatet, upprepa vid behov tills förbättring uppnåtts. Inhalationsspray i andningsbehållare Salbutamol (Airomir, passar i alla andningsbehållare) 4 puffar à 0,1 mg < 2 år 8-12 puffar > 2 år OBS aldrig mer än en puff åt gången i andningsbehållaren. 5 andetag/puff > 18 mån ålder, 10 andetag/puff < 18 mån ålder Injektion: Om oro, svårt att inhalera adrenalin Adrenalin (inj. lösning 1 mg/ml) intramuskulärt. 0,01 ml/kg MAX 0,5 ml 30 31
17 PM - Anafylaxi Författare: Kent Åke Henricson Uppdaterad: BAKGRUND Den anafylaktiska reaktionen är en akut, potentiellt livshotande allmänreaktion med immunologisk bakgrund, oftast IgE-förmedlad. En kliniskt identisk reaktion på annan grund, som t.ex. reaktion på röntgenkontrastmedel eller acetylsalicylsyra - som ej fordrar tidigare sensibilisering - kallas anafylaktoid reaktion. Orsaker Utlösande substanser är oftast allergenextrakt, födoämnen, läkemedel eller insektsgifter. KLINIK OCH SYMPTOM Ju tidigare symptom uppkommer efter exponering, desto allvarligare tenderar den kliniska reaktionen att bli. Det är viktigt att vara observant på "förstadier": Myrkrypningar i hårbotten, fotsulor och handflator Klåda i näsa, ögon, gom och hals Heshet, känsla av klump i halsen Värmekänsla och rodnad i ansiktet och på halsen Anafylaxi är en generell reaktion som drabbar flera organsystem - respiration, cirkulation, gastro-intestinalkanalen och huden, tillsammans eller var för sig: Huden Myrkrypningar Klåda Rodnad i ansiktet Urticaria Angioödem Respirationsorganen Heshet, klump i halsen Stridor Hosta och andnöd Astma Svår hypoxemi Cirkulationsorganen Snabb svag puls Blodtrycksfall Kardiovaskulär chock Ev. arytmier Observera den "sena snabballergiska" reaktionen, d.v.s. en reaktion åtskilliga timmar efter t.ex. födoämnesintag. Förloppet kan bli lika livshotande som vid den tidiga reaktionen. Även om symptomen initialt kan verka lindriga finns det alltid en stor risk att de kan bli livshotande. Effektiv behandling måste därför ges snabbt även om de initiala symptomen är lindriga. BEHANDLING Vid stark lokal reaktion Antihistamin p.o. Observation på mottagningen min. Vid misstanke om begynnande anafylaxi Lägg patienten ned Adrenalin 1 mg/ml, i.m. enligt tabell Kan upprepas efter 5-10 min Fri venväg Hydrocortison mg i.v. eller ev i.m. Tavegyl 1 mg/ml, 1-2 mg (1-2 ml) i.v. långsamt Upprepade blodtryckskontroller Vid anafylaktisk chock Adrenalin 1 mg/ml, i.m. enligt tabell i yttre lårmuskel. Om adrenalin ges i.v. skall det vara utspätt 1:10 d.v.s. 0,1 mg/ml och ges i dosen 2-5 ml. Höj fotändan, sänk huvudändan. Ge syrgas. Vid andnings- cirkulationsstillestånd sedvanliga återupplivningsåtgärder. Hydrokortison mg i.v. Vid andnings/hjärtstillestånd Tribonat 1 ml/kg/min i 5 minuter. Vid bronkospasm (om ej bltr-fall) Adrenalin inhalation 0,25-1,5 mg och ev. Teofyllamin 23 mg/ml, 5-6 mg/kg (ca 0,3 ml/kg) långsamt i.v. Ev. fortsatt behandling med dosering beroende på vikt enligt FASS. Chockbehandling i samråd med narkos. Gastrointestinalkanalen Sväljningssvårigheter Illamående Kräkningar Diarré Övrigt Oro, ångest Svettningar Inkontinens Vid misstanke om begynnande anafylaxi Lägg patienten ned Adrenalin 1 mg/ml, i.m. enligt tabell Ges i yttre lårmuskeln! Kallsvett, illamående och huvudvärk kan göra tillståndet svårt att skilja från neurogen chock och vasovagal svimning
18 Adrenalin 1 mg/ml 0,01 ml/kg i.m. kan upprepas efter 5-10 min. Riktvärden för doser: Ålder Dos 2-6 mån 0,07 ml 12 mån 0,1 ml 1,5-4 år 0,15 ml 5 år 0,2 ml 6-9 år 0,3 ml år 0,4 ml > 14 år 0,5 ml KONTROLL PÅ SJUKHUS ETT DYGN EFTER BEHANDLING! Referenser Foucard.T Allergi och astma hos barn. Sv. Barnläkareföreningens sektion för allergologi, Draco Läkemedel AB Behandling av akut överkänslighetsreaktion. Sv. Barnläkareföreningens sektion för allergologi Metcalfe et al. Anaphylaxis: Recent Advances. Symposium vid "World Allergy Congress, ICACI" Sydney James P. Rosen, MD, David A. Khan, MD: Anaphylaxis in the Allergy Office; AAAAI mars Anafylaxidokumentet 2010 Svensk Förening För Allergologi
19 Dessa barn bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin Innan Du remitterar: kontrollera vårdnivå/remissmottagare och läs respektive avsnitt i vårdprogrammet. EKSEM mycket utbredda eksem och/eller svåra eksem som ej svarar på insatt behandling. frekventa försämringar utan påvisbar orsak. eksem som orsakas av födoämnesöverkänslighet och där diet/elimination ej haft avsedd effekt. RINIT / RHINOKONJUNKTIVIT om optimal medicinsk behandling ej ger tillfredsställande hjälp och/eller ger alltför mycket biverkningar eller om behandlingen ej är praktiskt genomförbar. om Specifik Immun Terapi (SIT) - hyposensibilisering kan bli aktuell. Indikation för SIT ökar vid samtidig astma eller om patienten bedöms lämplig för sublingual immunterapi (SLIT). ASTMA barn <7 år om inte besvären är lindriga och tillfälliga. övriga skolbarn med oklar diagnos och/eller otillfredsställande behandlingseffekt med steroiddos >400µg budesonid eller >200 µg fluticason per dygn. FÖDOÄMNESÖVERKÄNSLIGHET misstänkt eller påvisad överkänslighet där utredning, elimination / provokationsförsök inte lett till förbättring av symptomen. multipel födoämnesöverkänslighet. gastrointestinala symptom. URTIKARIA kronisk urtikaria, eller svårbehandlad urtikaria och med dagliga besvär i 2-3 månader. BI-GETING ALLERGI allmänreaktion: andningsbesvär, blodtrycksfall, svimning, etc. Ej enbart urtikaria. om reaktionen varit så allvarlig att familjen utrustats med autoinjektor. ANTIBIOTIKAREAKTIONER reaktion med anafylaktisk chock eller mucocutant syndrom. debut med svår urtikaria med eller utan ledsvullnad under behandling med antibiotika. 36
Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland
Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland 1 Förord Allergiska symptom och astma är vanligt förekommande i barn-
Läs merAkut astma hos barn Allmänt om behandling av astma
Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av
Läs merAllergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Barn- och ungdomsmedicin 4 15 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anders Berner, öl Mariana Dahlstedt, verksamhetschef
Läs merVårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn
ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...
Läs merFastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: 2012-04-01 Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd
Läs merRåd om läkemedelsbehandling av barn 2010
Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.
Läs merAnafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merLäkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi
Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog
Läs merSofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för
Läs merUnderhållsbehandling av astma hos barn
1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion
Läs merFaktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merAstma hos barn- en sjukdom?
-aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merVårdprogram för astma hos barn och ungdomar i Älvsborgs läns södra sjukvårdsområde
1 Vårdprogram för astma hos barn och ungdomar i Älvsborgs läns södra sjukvårdsområde Ingegerd Emrén, distriktsbarnläkare Barn- och ungdomsmottagningen Lerum, Laslo Erdes, distriktsbarnläkare Barn- och
Läs merAstma hos barn- och ungdomar
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Astma Giltig fr.o.m: 2018-06-18 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, Tf. ordförande medicinska
Läs merhttp://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012
http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:
Läs merTimotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)
Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Läs merPenicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merVad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting
ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012
2014-04-08 Pollenallergi Bästa omhändertagande april 2014 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och Lung Allergikliniken Karolinska universitetssjukhuset
Läs merApotekets råd om. Allergi
Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion
Läs merAllergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Allergivaccination Allergivaccination Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge information
Läs merAstmabehandling hos barn. Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås
Astmabehandling hos barn Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås Läkemedelsforum Västerås 5 6 februari 2014 Prevalens astma Ungefär 15 20 % av spädbarnen får luftvägsobstruktiva
Läs merAstmabehandling hos barn och ungdomar
Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma
Läs merVärt att veta om astma
Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merDefinitioner Reversibel luftvägsobstruktion
Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion Astma bronkiale är en sjukdom med förträngning i luftvägarna på grund av Inflammation Slemhinnesvullnad, slembildning och ökad retbarhet Muskelkramp : - utlöst
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 30 månaders hållbarhet
Läs merAnafylaxi hos barn. Faktautbildning för allmänläkare 131114. Anna Zingmark Terning Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Ryhov
Anafylaxi hos barn Faktautbildning för allmänläkare 131114 Anna Zingmark Terning Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Ryhov Fall 1 16-årig pojke. Tid sjukdom: Som liten besvärlig astma. Nuv sjukdom: besvär
Läs merGodkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01
Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merBVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman
BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman En sjukdom med många skepnader Några olika patientfall Diagnostik Behandling Uppföljning Fanny 6 mån Fult eksem bål, extremiteter, ansikte Helt ammad Pricktest
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merBehandling av akut astma hos barn och ungdomar BLF, Allergisektionens version
Barn och ungdoms i 1(5) Behandling av akut astma hos barn och ungdomar BLF, Allmänna principer Syrgas: Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest.
Läs merAnafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.
Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:
Läs merBarnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.
Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas
Läs mer-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT
KASIT -Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi Rapport från arbetsgruppen för KASIT Arbetsgruppen har delat in arbetat i en allmän del och en specifik del. Den allmänna delen är tänkt som uppföljnings
Läs merBarnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare..
Allmänna principer Syrgas Vätska Antibiotika Lungröntgen Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest. Mät SaO2 om möjligt. Ge vid behov syrgas så
Läs merAllergi. Läkemedel vid allergisjukdomar ALLERGI
Allergi ALLERGI l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Emerade
Läs merAstma hos barn och unga
Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer
Läs merAllergisk reaktion hos barn
Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi
Läs merÄr det något du har ätit?
Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem.
Anafylaxi Anafylaxi Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Hur vanligt är anafylaxi?
Läs merAllergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi
Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik
Läs merFödoämnesallergier hos barn
Födoämnesallergier hos barn Lennart Nordvall Uppsala De atopiskt allergiska sjukdomarna Astma Eksem Hösnuva (allergisk rino-konjunktivit) Födoämnesallergi visst slag av Nässelutslag (urtikaria) Allergisk
Läs merOmvårdnad och rehabilitering vid astma
Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin, inriktning allergi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Läs merÖverläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset
Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 6 maj 2015 Jeanette född 1970 Blev i somras stucken i handen av en geting. Fick efter 15 min kraftig lokal svullnad och klåda som försvann
Läs merRodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
Läs merKapitel 2 Allergi, astma och kol
Kapitel Allergi, astma och kol Allergi hos barn och ungdomar Utöver nedanstående beskrivningar finns det mer detaljerade uppgifter i Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer
Läs merAllergen ImmunoTerapi AIT. Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg
Allergen ImmunoTerapi AIT Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg Kärt barn har många namn Allergen Specifik Immunoterapi ASIT Hyposensibilisering
Läs merExpertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2014 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Perorala antihistaminer Nasala
Läs merFödoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog
Födoämnesallergi Norrbottensmodellen ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Målsättning Norrbottensmodellen Uppdaterad kunskap ökar möjlighet till kliniskt motiverad diagnos Inget barn ska undvika
Läs merKvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson
Kvalsterallergi Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Lung allergimottagningen, Karolinska Solna Medlem i Stockholms Läns Läkemedelskommittés expertråd
Läs mer2 ALLERGI ANDNING ÖNH
8 REKLISTAN 2012 ALLERGI R cetirizin Allergisk rinit Nasala steroider Desonix Anafylaxi Adrenalin R epinefrin Adrenalin, injektion Anapen/Anapen junior Jext Steroider Betapred R klemastin Tavegyl, mixtur
Läs merLATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.)
LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med ACARIZAX (D.Ptr. & D.Far.) Detta material är tänkt som ett hjälpmedel för dig som vill starta upp patienter med ACARIZAX. Det beskriver vad
Läs merAllergi. Läkemedel vid allergisjukdomar
Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik
Läs merSver-IgE. Födoämnesallergier hos barn. De atopiskt allergiska sjukdomarna. Lennart Nordvall. Uppsala
Födoämnesallergier hos barn Lennart Nordvall Uppsala De atopiskt allergiska sjukdomarna Astma Eksem Hösnuva (allergisk rino-konjunktivit) Födoämnesallergi Sver-IgE visst slag av Nässelutslag (urtikaria)
Läs mermepolizumab vid behanding av svår astma
mepolizumab vid behanding av svår astma De patientfall som här redovisas är verkliga svenska patienfall sammanställda av en kliniskt arbetande lungspecialist under våren 2019. Fallen är typfall och helt
Läs merAstma och obstruktivitet - akutbehandling av barn och ungdomar
2016-10-03 22108 1 (7) Astma och obstruktivitet - akutbehandling av barn och ungdomar Sammanfattning Medicinska behandlingsalternativ vid akuta andningsbesvär hos barn. Inklusive bilaga Inhalation med
Läs merAnn Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården
Allergi från näskli till anafylaxi Ann Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården Läkemedelsöverkänslighet Definition av anafylaxi Behandling av luftburen allergi Skillnader mellan antihistaminer Singulairs
Läs merAstma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017
Astma hos vuxna Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma Ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper som påverkar luftvägarna Karakteristiskt för astma är återkommande
Läs merOm anafylaktisk chock
Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare
Läs merÖverläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset
Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 3 dec 2015 Jeanette född 1970 Blev i somras stucken i handen av en geting. Fick efter 15 min kraftig lokal svullnad och klåda som försvann
Läs merKostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN
Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Ronny Larsson Distriktsläkare Närhälsan Kungssten Vårdcentral, Göteborg 10 i topp 3-ställig ATC-grupp (förmån,
Läs merFödoämnesallergi - Provokation
Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion
Läs merFödoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om
Läs merLATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense)
LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense) Detta materialet är tänkt som ett hjälpmedel för dig som vill starta upp patienter med GRAZAX. Det beskriver vad
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 18 månaders hållbarhet
Läs merTERAPIREKOMMENDATIONER 2011/12
TERAPIREKOMMENDATIONER 2011/12 1 2 TERAPIREKOMMENDATIONER Kapitel FÖRORD HÄLSOFRÄMJANDE LEVNADSVANOR 1 ALLERGI, ASTMA OCH KOL 2 DEMENS 3 DIABETES 4 ENDOKRINOLOGI 5 GYNEKOLOGI 6 HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
Läs merAnafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015
Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2015 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Nasala steroider Astma och
Läs merInformation om DAP-penicillintest
Information om DAP-penicillintest Beskrivning DAP penicillintest innehåller de penicillinallergener som orsakar typ I allergiska reaktioner (IgE-medierad allergi) mot bensylpenicillin och besläktade betalaktamantibiotika.
Läs merAstmanfall hos barn - akutbehandling.
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma och allergi Giltig fr.o.m: 2017-04-04 Faktaägare: Helene Axfors, Överläkare, Barn - och Ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, Verksamhetschef, Barn-
Läs merFall 1: 6-mån flicka. Fallseminarium: Astma och allergi. Hur bedömer du barnet akut? Kompletterande anamnes. Ev provtagning och röntgen
Fall 1: 6-mån flicka Fallseminarium: Astma och allergi Wilhelm Zetterquist 20141120 Jour på Barnakuten: En 6-mån flicka inkommer pga andningsbesvär sedan 2 dagar. Hon är hostig och rosslig och har dyspné
Läs merLÄKEMEDEL TILL BARN. Infektioner
LÄKEMEDEL TILL BARN Läkemedelsbehandling av barn skiljer sig i flera avseenden från behandling av vuxna. Barnets vikt varierar, varför det inte är möjligt med schablonmässig dosordination. Barnets ålder
Läs merBehandling av svår akut astma hos vuxna
Behandling av svår akut astma hos vuxna Sten Lindgren, överläk. Lung-Allergisekt. Borås las. I samarbete med gruppen för Astmavårdkedjan i Älvsborgs läns Södra Sjukvårdsområde. febr 2001 1. Behandling
Läs merHur kan vi möta barn med allergier i skolan. Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare
Hur kan vi möta barn med allergier i skolan Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare Barnet och familjen i förskolan/skolan För barn med astma och allergi är det viktigt att det fungerar bra
Läs merAllergi och Astma i pediatrik. Corrado M. Cilio, M.D., Ph.D.
Allergi och Astma i pediatrik Corrado M. Cilio, M.D., Ph.D. The adaptive immune system T cells B cells Antibodies Dendritic cells Allergi Atopy TH2 cytokine- induced responses Atopi Benägenhet att uteckla
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merFrågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär
Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.
Läs merBehandling av akut astma hos barn och ungdomar
Behandling av akut astma hos barn och ungdomar Behandling 1) Bedöm svårighetsgraden (tabell 1) Tabell 1. Gradering av akut astmaanfall hos barn* Svårighetsgrad Saturation Symtom och kliniska tecken Lindrigt
Läs merFrågeformulär 6 månader
Frågeformulär 6 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:
Läs merAllergisk rinit. Allergi / Allergisk rinit
Allergi / Allergisk rinit Björn Lundahl Distriktsläkare / Informationsläkare Läkemedelskommittén Region Sörmland Allergisk rinit Klinisk defintion Sjukdom med symptom i näsan utlöst av en IgE-medierad
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012
Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012 Deltagande på allergironden var 9 läkare och 2 sjuksköterskor Tack Rågsveds vårdcentral för att vi kunde vara
Läs merAkuta situationer i samband med tandvårdsbehandling, FTV
Godkänt den: 2017-11-19 Ansvarig: Pia Gabre Gäller för: Folktandvården Akuta situationer i samband med tandvårdsbehandling, FTV Innehållsförteckning Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Beskrivning...3
Läs merAstma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson
Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer Vård vid astma och KOL Socialstyrelsen 2015 www.socialstyrelsen.se Nationella
Läs merHälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen
Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen sid 1/6. (Detta förmulär är endast till för besöket och kommer ej att sparas.) Efter- och förnamn Personnummer Vikt (ca) Längd A Yrke, sysselsättning
Läs mer2010-05-24. Spacers. Nebunette. Inhalationsutrustningar. Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn. Barnallergimottagningen
Barnallergimottagningen Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn Barbro Servin Tel: 040 3316 91 Diana Bernhardt Tel: 040 3316 91 Elisabeth Holmner Tel: 040 3337 92 3:e obstruktiva episoden om barnet
Läs merAstma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US
Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens
Läs merAstma hos barn Utredning, akut- och underhållsbehandling, omhändertagandenivå
Astma hos barn Utredning, akut- och underhållsbehandling, omhändertagandenivå Astmaprevalens Kent Åke Henricson Öl, barnallergolog Barn- och ungdomskliniken Halland Läkemedelskommittén Halland Ca 10% i
Läs merOm små näsor, hösnuva och annan allergi.
FÖR DIG SOM HAR ALLERGISKA BARN Om små näsor, hösnuva och annan allergi. Ditt barn har blivit förskriven Nasonex nässpray. Det är ett läkemedel som används för att behandla symtom som nästäppa, nysningar,
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Handens vårdcentral torsdagen den 6 oktober
Minnesanteckningar från allergironden på Handens vårdcentral torsdagen den 6 oktober Nyheter från hemsidan allergicentrum Stockholm: - Resultat från en enkätstudie på Skånes Universitetssjukhus på barn
Läs mer