Tjänsteskrivelse. Folkhälsorådet beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (126) Datum Vår referens Eva Renhammar, Ylva Thor, Erika Pettersson och Alf Merlöv Tjänsteskrivelse Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö -Nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling STK Sammanfattning Folkhälsorådet beslutade vid sitt sammanträde att återremittera föreliggande ärende med uppdrag att ytterligare förtydliga underlaget genom att prioritera och se på genomförbarhet på kort sikt (2014) och på längre sikt (2015) och återkomma med ärendet till folkhälsorådet i februari Föreliggande ärende behandlar slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö, med tillhörande rekommendationer och åtgärdsförslag. Ärendet utgör Stadskontorets förslag till hur Malmö stad fortsatt kan arbeta med kommissionens rekommendationer som grund för en socialt hållbar utveckling med minskade strukturella skillnader i hälsa som gemensam målsättning. Framtagandet av ärendet har föregåtts av ett omfattande remissförfarande som vittnar om ett stort engagemang för Malmös utveckling. Kunskapsallianser i form av starkare samarbeten, både inom staden och med andra offentliga aktörer, högskola, universitet, civilsamhälle och näringsliv är avgörande för det fortsatta arbetet. Ett mer holistiskt ledarskap och förhållningssätt är synnerligen angeläget för att möjliggöra en socialt hållbar utveckling. Den sociala investeringspolitik som kommissionen förespråkar går att härleda till den välfärdspolitik som länge har varit vägledande i Sverige och kan sägas utgöra grunden för det kommunala uppdraget. De förslag som redogörs för i ärendet ska därför ses som mycket viktiga för stadens fortsatta utvecklingsarbete. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att att att att ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika, ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning, anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta kommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar gjorda i föreliggande ärende i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet, uppdra åt Stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för politiska beslut i enlighet

2 med de i ärendet redovisade uppdragen till stadskontoret, samt leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö och att årligen återkomma till Kommunstyrelsen med rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider, utifrån varje åtgärd i matrisen samt, 2 (126) att ur Kommunstyrelsens anslag till projekt och utredningar avsätta 3,5 miljoner kronor under 2014 till Stadskontoret för bemanning, samordningsinsatser, kommunikationsinsatser och för att undersöka möjligheterna för EU finansiering för det fortsatta arbetet, samt att beakta fortsatt finansiering i budget Beslutsunderlag Malmökommissionen slutrapport Remissvar från Revisorskollegiet Remissvar från Statens folkhälsoinstitut Remissvar från Moderaterna Remissvar från SPI Remissvar från Vänsterpariet Remissvar från Svenska Röda Korset Remissvar från Valnämnden Remissvar från Länsstyrelsen Skåne Remissvar från HISO Remissvar från Malmö för barnets rättigheter Remissvar från HSO Remissvar från Stadsbyggnadsnämnden Remissvar från Stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från Miljöpartiet Remissvar från Malmö Suomi Förening Remissvar från Stadsområdesnämnd Söder Remissvar från Stadsområdesnämnd Norr Remissvar från Miljönämnden Remissvar från Servicenämnden Remissvar från Nätverket Gemensam Välfärd i Malmö Remissvar från Stadsområdesnämnd Öster Remissvar från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Remissvar från FUB Malmö Remissvar från Sociala resursnämnden Remissvar från Malmö Dövas Förening Remissvar från Dhr Malmö avdelningen Remissvar från PRO Samorganisation Remissvar från Kulturnämnden Remissvar från Sverigedemokraterna Remissvar från Kommunförbundet Skåne Remissvar från Fryshuset Malmö

3 Remissvar från Kristina Längby Grubb Remissvar från Tekniska nämnden Remissvar från Arbetsförmedlingen Remissvar från Malmö mot Diskriminering Remissvar från Överförmyndarnämnden Remissvar från ABF Malmö, MIP och MISO Remissvar från Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Remissvar från Rädda Barnen Remissvar från Polismyndigheten i Skåne Remissvar från AIF Barrikaden Remissvar från Lärarnas Riksförbund Remissvar från Akademikerförbundet SSR Remissvar från Saco Remissvar från Region Skåne Remissvar från Svenska kyrkan i Malmö Remissvar från Sensus studieförbund region Skåne-Blekinge Remissvar från MKB Fastighets AB Remissvar från Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset Remissvar från Sveriges Makalösa Föräldrar Remissvar från Fritidsnämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Väster Remissvar från Malmö Högskola Remissvar från RKUF-Malmö Remissvar från Korpen Malmö VARM-Vattengympa Remissvar från Fetma & Övervikt Skåne Remissvar från Föreningen Värnet Malmö Remissvar från Lunds universitet Remissvar från Försäkringskassan Remissvar från Lärarförbundet Remissvar från Förskolenämnden Remissvar från Grundskolenämnden Remissvar från Kommunal Remissvar från Projektet ökat brukarinflytande i Malmö Bilaga 1 Matris, sammanställning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och stadskontorets bedömningar Bilaga 2 Sammanställning av exempel som remissinstanserna lyft 3 (126) Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Folkhälsorådet Folkhälsorådet KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

4 4 (126) Innehållsförteckning Ärendet... 9 Bakgrund Disposition Utgångspunkter Ett unikt ärende Varför arbeta för ett minskat hälsogap i Malmö? Vad skapar jämlik hälsa? Malmös utmaningar och potentialer Befolkningsrörelser i Malmö Ansvarfördelning och befogenheter - kommunens handlingsutrymme Kommissionens förslag på mål i förhållande till ett nytt styr- och ledningssystem i Malmö stad Remissförfarandet Övergripande kommentarer Remissinstansernas övergripande kommentarer Stadskontorets övergripande kommentarer Kommissionens två övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning Ledarskap och arbetsmetoder Remissinstansernas övergripande kommentarer Stadskontorets övergripande kommentarer Åtgärdsförslag kring ledarskap och arbetsmetoder Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättperspektivet genomsyrar alla politiska beslut ( , s.56) Inkludera regelbundna kvalitativa levnadsundersökningar i processerna ( , s.131) Genomför regelbundet återkommande levnadsundersökningar för att kartlägga dolda kompetenser och andra potentialer i lokalsamhället ( , s.111) Inför kollegiala granskningar som metod för att utveckla organisationsformer med självständigt lärande ( , s.114), samt Använd kollegiala granskningar för att göra arbetsorganisationerna mer lärande och för att långsiktigt utveckla kunskaperna om arbetslivet ( , s. 132) Stärk samverkan med civilsamhället och dra fördel av dess potentialer till att skapa sociala innovationer ( , s.115) Använd följeforskning i såväl projekt som ordinarie verksamhet för att utveckla

5 kunskaperna om problemen, lösningarna, begreppen och sammanhangen ( , s.132).. 36 Använd forskningscirklar för kunskapsproduktion och verksamhetsutveckling grundad i deltagarnas egna problemformuleringar ( , s.132) Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar utveckling ( , s.132) Utveckla holistiska styrinstrument ( , s.133) Utveckla nya och kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar till en övergripande hållbarhet ( , s.133) Vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration ( , s.134) Uppdra åt ledamöter från Malmökommissionen att tillsammans med Malmö stad, Region Skåne och intresserade lärosäten att skapa ett gemensamt organ för genomförande och uppföljning av Malmökommissionens arbete ( , s.134) Lärande och utbildning Remissinstansernas övergripande kommentarer Stadskontorets övergripande kommentarer Åtgärdsförslag kring lärande och utbildning Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner åtföljt av en finansieringsplan ( , s. 81) De stödjande kunskapsstrukturerna i staden måste stärkas ( , s. 81) Personal som arbetar i stadens utbildningsinstitutioner måste ha en hög kunskapsnivå och möjligheter till professionell utveckling. Fortsätt satsa på kompetensutveckling, det som kallas Skolsatsning 2012, för ökad kompetens hos lärare på alla nivåer för att klara övergången till ny skollag, läroplaner och kursplaner ( , s. 81) Resultatet av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete ska ligga till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras ( , s. 82) Barns och ungas inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola, utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gäller även föräldrainflytande ( , s. 82) Utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälsorelaterade frågor genom att ämnet Idrott och Hälsa förstärkt ges till samtliga elever vid Malmö stads skolor ( , s. 82) Kartlägg vilka barn som står utanför förskoleverksamheten följt av ett aktivt uppsökande och anpassad information till föräldrar som inte har sina barn i förskolan ( , s.85) Barngruppernas storlek i Malmös förskolor ska minska. Ett första mål är att barngrupperna för barn i åldrarna 0-3 inte ska överstiga 15 ( , s.85) Tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling följt av tidiga stödåtgärder vid behov. Gäller både svenska språket och andra modersmål ( , s. 89) Riktade kompetensutvecklingsinsatser på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga miljöer och i synnerhet på 1-3 skolor med låg måluppfyllelse. All undervisande personal ska ha kompetens i läs- och skrivprocessen samt språklig medvetenhet. Om denna kompetens saknas ska kompetensutveckling göras obligatorisk ( , s.89) Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som vid behov följs upp med adekvata stödinsatser ( , s.89) Samtliga elever med utländsk bakgrund ska ha tillgång till och erbjudas studiehandledning på sitt modersmål ( , s. 89) Barngruppernas storlek i Malmös fritidshem ska minska. Ett första steg är att barngrupperna inte får överstiga 30 barn/avdelning ( , s.91) Andelen högskoleutbildad personal ska öka i Malmös fritidshem. Ett första mål är att 75 5 (126)

6 procent av fritidshemspersonalen har högskoleutbildning och på sikt all personal ( , s. 91) Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på den nya grundskoleförvaltningen ( , s.91) Permanenta Ungdomsuppföljningen vid Vägledningscentrum i Malmö samt tillför resurser för arbetet med att följa upp, informera och motivera ungdomar till studier och/eller praktik ( , s.93), samt Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år ( , s.111) Genomför en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning av såväl medicinskt, psykologiskt, specialpedagogiskt och socialt utbildad personal inom Elevhälsan vid de kommunala gymnasieskolorna ( , s.93) Reformera systemet för mottagandet av nyanlända elever ( , s. 95) För varje nyanländ elev i gymnasieålder ska en ordentlig kartläggning av förkunskaper göras och en åtgärdsplan upprättas från första dagen i skolan som består av en strategi för hur eleven ska stödjas för att uppnå mesta möjliga framgång i skolan ( , s.95) Inrätta, finansiera och förlägg attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden ( , s.96) Se över konsekvenserna av de nyplanerade skolornas lokalisering samt överväg en ny struktur för grundskolornas organisering i Malmö ( , s.96) Hitta nya vägar att sprida information om utbildningsinstitutionernas verksamhet och utveckling till allmänheten för att förebygga stigmatisering ( , s.96) Arbete och försörjning Remissinstansernas övergripande kommentarer Stadskontorets övergripande kommentarer Åtgärdsförslag kring arbete och försörjning Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen ( , s.60) Inrätta ett kommunalt familjestöd ( , s.60) Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd ( , s.60) Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd ( , s.102) Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter ( , s.61) Ge alla barn tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden ( , s. 61) Öka tillgången till datorer och internet i hemmet hos barnfamiljerna i Malmö ( , s.61).. 81 Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter ( , s.102) Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverket etc) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser ( , s.109) Flytta ut de arbetsmarknadspolitiska insatserna till platser där människor känner sig hemma ( , s.110) Fortsätt att stärka satsningarna på kommunal arbetsmarknadsutbildning och förhindra därigenom framväxten av en låglönesektor ( , s.110) Samordnad inspektion med avseende på arbetsmiljö ( , s.113) Utarbeta och implementera strategier som främjar goda arbetsförhållanden i Malmö stads 6 (126)

7 egen verksamhet och verksamhet som upphandlas ( , s.113) Genomför regelbundet återkommande levnadsundersökningar för att kartlägga det obetalda arbetets omfattning ( , s.116) Stadskontorets förslag till kompletterande åtgärder gällande arbete och försörjning Boende och stadsplanering Remissinstansernas övergripande kommentarer Stadskontorets övergripande kommentarer Åtgärdsförslag kring boende och stadsplanering Minska bostadsbristen ( , s.70) Ta fram ett handlingsprogram för att öka tillgången på bostäder av god kvalitet som barnfamiljer har råd med ( , s.66) Etablera en ny kommunal utförarorganisation för uppdragsbaserat bostadsbyggande ( , s.70) Ta fram ett handlingsprogram för att åtgärda brister i miljön för barn och unga i Malmö ( , s.66) Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar ( , s.73) Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande ( , s.77) 101 Skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet ( , s.77) Utveckla och intensifiera det framgångsrika arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner ( , s.73) Använd fysiska investeringar som en motor för lokal sysselsättning och urban utveckling ( , s.110), samt Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen ( , s.73) Omvandla barriärer till sammanlänkande områden ( , s.73) Hälso- och sjukvård Remissinstansernas övergripande kommentarer Stadskontorets övergripande kommentarer Åtgärdsförslag kring hälso- och sjukvård Säkerställ att mödrahälsovården har förutsättningar att erbjuda vård på lika villkor ( , s.125), samt Säkerställ att barnhälsovården har förutsättningar att erbjuda vård på lika villkor ( , s.125) Förbättra villkoren för en socialt jämlik mammografiscreening ( , s.125) Genomför en analys av läkarbesök i öppenvård i Malmös stadsdelar ( , s.125) Erbjud hälsokontroller till alla som fyllt 80 år ( , s.126) Förbättra den interkulturella kompetensen och kunskaperna om sociala bestämningsfaktorers betydelse för levnadsvanorna inom hälso- och sjukvården ( , s.126) Stärk inriktningen på sociala bestämningsfaktorerna för hälsa inom mödra- och 7 (126)

8 barnhälsovården och inom den kommunala elevhälsan ( , s.126) Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa ( , s.126) Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn ( , s.126) Utvärdera familjecentralerna ( , s.126) Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården ( , s.126) Etablera en kvalificerad epidemiologisk bevakning av stadens hela befolkning ( , s.127) Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att kontinuerligt omsätta resultaten i praktiskt förebyggande arbete inom alla områden ( , s.127) Organisering av, och utgångspunkter för, det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Fortsatt organisering Utgångspunkter Finansiering Bilagor (126)

9 Ärendet I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö (fortsättningsvis kommissionen eller Malmökommissionen). I november samma år (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna Stadskontorets förslag till direktiv för kommissionen, vilket tydliggjorde uppdraget; att lämna vetenskapligt underbyggda förslag på strategier för hur skillnaderna i hälsa skulle kunna minskas i Malmö. 9 (126) I maj 2012 (Dnr 217/12) presenterade kommissionen en delrapport som Kommunstyrelsen utan eget ställningstagande lade till handlingarna. Det konstaterades att arbetet fortlöpte enligt planerna och att kommissionens arbete rönt mycket positiv uppmärksamhet i omvärlden. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Beslut fattades också om att utan eget ställningstagande skicka ut slutrapporten på remiss som skulle vara Stadskontoret tillhanda den 11 oktober 2013, samt att uppdra åt Stadskontoret att samordna den fortsatta arbetsprocessen. Utifrån kommissionens underlag fattade Kommunstyrelsen i april 2013 (Dnr 145/13) en rad andra beslut om uppdrag till Stadskontoret. Hur arbetet kring dessa uppdrag fortlöper redovisas nedan. I december 2013 (STK ) beslutade folkhälsorådet att återremittera föreliggande ärende med uppdrag att ytterligare förtydliga underlaget genom att prioritera och se på genomförbarhet på kort sikt (2014) och på längre sikt (2015) och återkomma med ärendet till folkhälsorådet i februari Tre övergripande uppdrag Följande tre uppdrag (Dnr 145/13) hänger tätt samman och arbetet utgår därför ifrån att uppdragen är integrerade; att att uppdra åt Stadskontoret att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, i enlighet med vad som redovisas i ärendet, uppdra åt Stadskontoret att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar, samt att uppdra åt Stadskontoret att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget 2015 Uppdragen drivs av en avdelningsövergripande projektgrupp på Stadskontoret. De tre uppdragen är beslutsplanerade till Kommunstyrelsens sammanträde den 5 mars I det första uppdraget sammanställs en förstudie till en hållbarhetsredovisning som ska inkludera mått inom välfärds-, tillväxt- och miljöområdet. Det andra uppdraget utgör en kartläggning av modeller för samhälls- och hälsoekonomiska utvärderingar och beräkningar som tagits fram av andra kommuner, regioner och externa aktörer och som kan vara relevanta för Malmö stad och en redogörelse av denna. Inom detta uppdrag belyser Stadskontoret också interna och externa samarbeten samt nationella initiativ som Malmö stad bör ta del av eller följa.

10 10 (126) I det tredje uppdraget belyser Stadskontoret möjligheterna att integrera en social investeringspolitik på lång sikt i kommunen. Nuvarande initiativ med denna inriktning i Malmö stad kartläggs och det görs en analys av hur dessa skulle kunna utvecklas ytterligare. Erfarenhetsbank Kommunstyrelsen beslutade den 2 april 2013 (Dnr 145/13) även; att uppdra åt Stadskontoret att upprätta en Erfarenhetsbank, samt att ur Kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar avsätta kr under 2013 för utveckling av en pilotmodell för en Erfarenhetsbank, samt att den årliga driftskostnaden, kr, beaktas i budget 2014 Avsikten med en erfarenhetsbank är i första hand att katalogisera och tillgängliggöra tidigare insatser inom Malmö stad som i huvudsak har kopplats till vetenskaplig utvärdering. För att möta de utmaningar vi står inför avseende en ökad social hållbarhet är det dock inte tillräckligt att titta i backspegeln och söka erfarenheter utifrån vad som genomförts inom Malmö stad. Erfarenheter som gjorts på annat håll i Sverige, Europa och i världen bör uppmuntras. Idag finns det forskarrapporter som gjorts med fokus på Malmö samlade inom Malmö högskolas bibliotek, vilka är digitalt tillgängliga för Malmö stad och allmänheten. Genom högskolan kan också annan forskning nås från insatser i hela världen. Därutöver finns olika andra digitala sökvägar. Det finns således stora möjligheter att nå kunskap utöver de möjligheter som en egen kommunal erfarenhetsbank skulle skapa. De medel som reserverats för 2013 kommer således inte att nyttjas för bildande av en kommunal erfarenhetsbank. Rapport om diskrimineringens betydelse för hälsa Kommunstyrelsen fattade också beslut (Dnr 145/13) om; att ge Stadskontoret i uppdrag att komplettera slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö med en forskarstödd underlagsrapport kring diskrimineringens betydelse för hälsan och åtgärdsförslag i likhet med övriga underlagsrapporter. Rapporten tas fram i samverkan mellan Stadskontoret och Malmö högskola. Utgångspunkten är att lyfta fram diskrimineringsaspekter på den forskning som presenteras i kommissionens slutrapport samt i tidigare underlagsrapporter. Övrig forskning på området kommer också att belysas. Rapporten beräknas vara klar i slutet av februari Bakgrund Malmös folkhälsoutveckling visar att medellivslängd och hälsa skiljer sig markant mellan olika grupper i staden. Utbildning, inkomst och social position är några av de bakomliggande orsaker som ser ut att spela en allt större roll för människors hälsa och välbefinnande. Kommissionen visar att skillnaden mellan de Malmöbor med kortast och längst utbildning uppgår till 6 år för män och 4,1 år för kvinnor en skillnad som ökat över tid. Skillnaderna och dess ökning är en global företeelse som förekommer mellan och inom länder, mellan och inom städer runt om i världen. År 2008 släppte WHO rapporten Closing the gap in a generation, vilken uppmanade världens länder

11 att sätta frågan om minskade hälsoskillnader högt på agendan samt att tillämpa rapportens slutsatser och förslag till åtgärder i nationell kontext. Länder som Storbritannien, Danmark och Norge har tagit fasta på WHO:s uppmaning genom att bedriva systematiskt arbete för att minska de strukturellt betingade hälsoskillnaderna på nationell nivå. I november 2013 släppte WHO även en rapport med fokus på att minska den socialt ojämlika hälsan i Europa; Review of social determinants and the health divide in the WHO European Region. Trots den svenska nationella folkhälsopolitikens övergripande mål om att skapa förutsättningar för lika villkor i hela befolkningen saknas en nationell, svensk strategi för att minska de sociala skillnaderna i hälsa. En rad initiativ runt om i landet har dock tagits för att komma till rätta med problematiken. Sveriges Kommuner och Landsting har till exempel skapat ett betydande nätverk, Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa, för att omsätta WHO-rapportens rekommendationer lokalt och regionalt. Nätverket har avlagt en slutrapport och kommer att öppna en digital mötesplats för social hållbarhet och anordna årliga konferenser inom området. Västra Götalandsregionen har i samverkan med andra aktörer tagit fram en handlingsplan för jämlik hälsa som ger förslag på åtgärder för att minska hälsoskillnaderna i Västra Götaland. Region Skåne har inrättat ett regionalt råd för jämlik hälsa med syfte att minska skillnaderna i hälsa. Den nyligen upprättade Östgötakommissionen för folkhälsa ska, enligt WHO:s modell, föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. WHO-rapporten (2008) presenterades vid ungefär samma tidpunkt som Malmö stad arbetade fram en folkhälsopolicy som skulle utgöra riktlinje för stadens fortsatta folkhälsoarbete. Utgångspunkten för policyn var den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål. Hela Malmö en folkhälsopolicy antogs i Kommunfullmäktige 2010 (KS-KOM ). Under arbetet med folkhälsopolicyn fastställdes ett särskilt behov av en fördjupad analys om varför ojämlikheten i hälsa ökar och möjliga strategier för att minska hälsoskillnaderna. Mot bakgrund av folkhälsoutvecklingen i staden, forskning samt folkhälsopolicyns fastställande av behovet av en fördjupad analys tillsatte Kommunstyrelsen Kommission för ett socialt hållbart Malmö, vilken sannolikt var världens första kommission för att minska skillnaderna i hälsa på kommunnivå. Kommissionens arbetsprocess Kommissionens arbete påbörjades Kommissionen var politiskt oberoende och ålades enligt direktiv från Kommunstyrelsen att särskilt prioritera tre områden; 1. Barn och ungas uppväxtvillkor 2. Demokrati och inflytande i samhället 3. Sociala och ekonomiska förutsättningar Kommissionen bestod av 14 kommissionärer (8 män, 6 kvinnor), en ordförande och en huvudsekreterare. Såväl forskare som praktiker var företrädda. Syftet med en tvärsektoriell kommission var att skapa en dynamik mellan de olika kompetenserna som i sin tur var tänkt att skapa förutsättningar för en bred förståelse för Malmös problem och potentialer. Till kommissionen var ett sekretariat kopplat, vilket koordinerade och processledde arbetet, ansvarade för budget och bistod kommissionen administrativt. Kommissionen arbetade utifrån tre nära sammankopplade processer; 1) Underlagsrapporter Under kommissionens arbete togs 32 vetenskapligt underbyggda rapporter fram. Såväl 11 (126)

12 kommissionärer som externa forskare och experter författade underlagsrapporterna. Rapportserien spänner över hela livsförloppet och behandlar hälsan i sig eller någon/några av dess sociala bestämningsfaktorer, hur Malmö ska kunna förstås samt vilka mekanismer som påverkar hälsa och ojämlikhet i hälsa. Varje rapportförfattare står ensam för innehållet i sin underlagsrapport, resultat och konklusioner delas inte nödvändigvis av kommissionen som helhet. Underlagsrapporterna har i stor utsträckning använts som kunskapsunderlag för framställandet av slutrapporten. 12 (126) 2) Dialog I direktivet till kommissionen uttrycktes tydliga förväntningar på att arbetsprocessen skulle vara både transparent och involverande. Under hösten 2012 genomfördes ett 30- tal seminarier i kommissionens regi. Många utgick från en specifik underlagsrapport och de flesta var öppna för allmänheten att delta i. Vid sidan av de publika arrangemangen arrangerades en rad mindre möten och workshops. Kommissionen träffade under arbetets gång över 2000 personer som på olika sätt bidrog med underlag till slutrapporten. 3) Slutrapport Slutrapporten ska ses som ett resultat av den kunskap som genererats av underlagsrapporterna och dialogarbetet. Mycket annan forskning som tagits fram utanför kommissionens ram har också legat till grund för slutresultatet. Två kommissionärer utsågs, under ledning av kommissionens ordförande och med stöd av sekretariatet, till redaktörer för slutrapportern. Kommissionen i sin helhet står dock bakom slutrapporten. Kommissionens arbete avslutades i mars 2013 då man överlämnade sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid hälsa, välfärd och rättvisa till Kommunstyrelsen. Stadskontoret kan konstatera att uppmärksamheten och förväntningarna kring kommissionens arbete har varit och är stort. Det finns en stor potential i de rekommendationer som ges, samtidigt som effekterna av flera insatser inte visar sig förrän på lång sikt. Arbetet för en social hållbarhet bör därmed ses som kontinuerligt, där kommissionen och remissförfarandet har varit en del i en lång process som har föregåtts, och kommer att följas, av ytterligare arbete för social hållbarhet. Det är även viktigt att uppmärksamma att mycket arbete i linje med kommissionens rapporter redan pågår på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Delar av detta går möjligtvis att härleda till kommissionens transparenta arbetssätt och spridningen av underlagsrapporter före det att slutrapporten presenterades. Ett konkret exempel är att utgångspunkterna för de nya nämnderna för förskolan respektive grundskolan i stort går i linje med kommissionens rekommendationer. Stadskontorets arbetsprocess Under våren och hösten 2013 har Stadskontoret haft en projektgrupp med syftet att samordna och koordinera de beslut som Kommunstyrelsen fattade i april 2013 (Dnr 145/13). I arbetet med att skriva fram föreliggande ärende och ta tillvara remissinstansernas synpunkter har en analysgrupp med representanter från Stadskontorets avdelningar varit ansluten. Syftet med arbetsformationen har varit att tillvarata de kompetenser som finns inom de olika verksamhetsområdena inom Stadskontoret, samt att skapa bred delaktighet och förankring. Stadskontorets arbete har även innefattat en rad insatser för att tillgängliggöra kommissionens

13 arbete för såväl remissinstanser som andra berörda och intresserade aktörer; 13 (126) Under sommaren 2013 togs en populärversion av kommissionens slutrapport fram. Syftet var att på ett överskådligt sätt beskriva slutrapportens övergripande drag och förslag till åtgärder. Den 10 september 2013 arrangerades en konferens med syftet att sprida kommissionens arbete och slutsatser. På konferensen deltog närmare 600 personer från Malmö stad, föreningslivet, näringslivet, Region Skåne samt andra kommuner, landsting och nationella myndigheter. Kommissionärer och författare till kommissionens rapportserie fanns representerade för att dela med sig av sina slutsatser och förslag till åtgärder för att minska skillnaderna i hälsa. Stadskontoret har sammanställt en dokumentation samt producerat en film från konferensen. Under hösten 2013 har Stadskontoret presenterat och diskuterat kommissionens underlag och det pågående arbetet med ett stort antal förvaltningar och organisationer. En översättning av kommissionens slutrapport till engelska genomförs. Stadskontoret har under remisstiden månat om att tillgodose alla de förfrågningar som inkommit från remissinstanserna vad gäller stöd i arbetet. Kommissionärer och rapportförfattare har i flera fall anlitats för att ge ytterligare stöd och fördjupning. Stadskontoret har även haft en dialog med flera remissinstanser gällande deras yttranden och hur arbetet framöver bör fortskrida. Disposition Detta ärende skiljer sig i sitt upplägg från kommissionens slutrapport. Kommissionen har i sin slutrapport gjort en uppdelning mellan områdena levnadsvillkor, samhällssystem och förändrade processer. Stadskontoret har istället valt att göra en uppdelning av åtgärdsförslagen som tydligare går i linje med kommunala verksamhetsområden; ledarskap och arbetsmetoder, lärande och utbildning, arbete och försörjning, boende och stadsplanering samt hälso- och sjukvård. Stadskontoret har valt att inledningsvis beskriva några centrala utgångspunkter för ärendet; det handlar bland annat om varför kommunen ska arbeta för att minska hälsoskillnaderna, vad som gör ärendet unikt, vad kommunen kan och är ålagd att göra i relation till andra aktörer samt hur frågor om befolkningsrörelser, urbanisering och globalisering påverkar Malmös utmaningar och potentialer. Efter detta följer remissinstansernas kommentarer kring kommissionens två övergripande rekommendationer, följda av Stadskontorets kommentarer. Under varje åtgärdsområde beskrivs sedan inledningsvis remissinstansernas och Stadskontorets övergripande kommentarer på området. Sedan följer varje åtgärdsförslag där remissinstansernas kommentarer och Stadskontorets bedömning redovisas. I vissa fall har Stadskontoret valt att lägga ihop åtgärder, på grund av att de liknat varandra till karaktären. I åtgärdsområdet arbete och försörjning har Stadskontoret valt att göra tillägg som kan ses som kompletterande till kommissionens åtgärdsförslag. Dessa tillägg ligger sist i området och benämns Stadskontorets förslag till kompletterande åtgärder gällande arbete och försörjning. Det avslutande avsnittet i ärendet beskriver det fortsatta arbetet för social hållbarhet. Där redogör Stadskontoret för vad som anses behövas i termer av organisation, kompetens, uppföljning och ledarskap för att fortsatt driva frågan om social hållbarhet i allmänhet, och de i ärendet re-

14 dovisade åtgärderna i synnerhet. 14 (126) Utgångspunkter I följande avsnitt beskrivs några av de centrala utgångspunkterna för ärendet. Till en början tydliggörs det unika med ärendet. Det följs av motiven till att minska hälsogapet i Malmö och vad som kan skapa en jämlik hälsa. Vidare uppmärksammas strukturer i omvärlden och i Malmö, så som befolkningsrörelser, som påverkar förutsättningarna för ett arbete för minskade skillnader i hälsa. Slutligen berörs kommunens handlingsutrymme och kommissionens förslag på mål i förhållande till det nya styr- och ledningssystemet. Ett unikt ärende Stadskontoret vill uppmärksamma att det här är ett unikt ärende för Malmö stad som bygger på ett unikt arbete och underlag. Kommissionens slutrapport har en djup förankring i forskningen och präglas av en stor bredd i både innehåll och involvering. Stadskontoret menar att det förpliktigar att så många nämnder, förvaltningar, kommunala bolag, personer, myndigheter, representanter för föreningar, näringsliv och andra organisationer på olika sätt har deltagit i arbetet med kommissionen och det föreliggande ärendet. En lång rad aktörer har visat att de nu står redo att bidra och fortsätta den resa som påbörjats i och med tillsättandet av en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Det finns en stor kraft i denna uppslutning. Det står också klart att varken Malmö stad eller någon annan enskild aktör kan genomföra det som krävs på egen hand. I och med det arbete som gjorts inom ramen för kommissionen och föreliggande ärende, med alla de människor som nu är engagerade i frågorna, menar Stadskontoret att det finns fler och bättre förutsättningar än någonsin att komma vidare. Stadskontoret vill också särskilt framhålla de 32 underlagsrapporter som tagits fram av kommissionen. Dessa är inte specifikt behandlade i detta ärende, men Stadskontoret uppmanar till att använda även dessa rapporter i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbar Malmö. Själva angreppssättet, att sätta hälsan i fokus för social hållbarhet och samhällsutveckling, bygger på internationellt ledande forskning och utveckling som visar att växande ojämlikhet i hälsa skapar en ohållbar utveckling. Med Malmös utveckling och behov som grund fokuserar det här arbetet på den sociala aspekten och sätter minskad ojämlikhet i hälsa i centrum för att nå social hållbarhet. Ärendet består av den stora mängd åtgärdsförslag som lades fram i kommissionens slutrapport. Kommissionens slutrapport består av 74 åtgärder, och Stadskontoret menar att varje enskild utredning av ett åtgärdsförslag kan betraktas som ett ärende i sig. De ska både enskilt och tillsammans ses som delar av en större process som måste fortsätta under lång tid framöver. En del åtgärder kan beaktas redan nu, medan andra behöver mer tid och bearbetning. Malmö stad arbetar redan idag med ett stort antal utvecklings- och utredningsuppdrag som kan härledas till området social hållbarhet. Detta är angeläget att beakta i det fortsatta arbetet då de beslut som Kommunstyrelsen nu fattar rörande föreliggande ärende kommer att kräva såväl tid som utrymme att hantera. Stadskontoret menar att det innebär att organisationen behöver prioritera bland sina nuvarande åtaganden, och att kommande utredningsuppdrag behöver bedömas gentemot de processer och åtaganden som redan påbörjats utifrån kommissionen slutsatser och förslag.

15 15 (126) Varför arbeta för ett minskat hälsogap i Malmö? Kommissionen konstaterar i sin slutrapport att en god och jämlikt fördelad hälsa är en förutsättning för att ett samhälle ska klara av att på ett hållbart sätt växa och utvecklas såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt. I enlighet med FN:s mänskliga rättigheter och nationell lagstiftning ska kommunen ständigt utgå ifrån alla människors lika värde och rättigheter. Denna utgångspunkt innefattar alla människors lika rätt till god hälsa och lika förutsättningar för ett gott liv. Strukturellt betingade hälsoskillnader är per definition påverkbara, varför kommissionen menar att det är etiskt tvingande att ta sig an utmaningen att minska skillnaderna i hälsa. Hälsoskillnaderna i Sverige ter sig ur ett internationellt perspektiv små, men skillnaderna i sig är av stor betydelse. Kommissionen konstaterar att ojämlika förutsättningar för att leva ett gott och hälsosamt liv kan skapa motsättningar i samhället som i sin tur leder till oro, minskat förtroende för samhällsinstitutioner och försvagad delaktighet i samhället. Sådana motsättningar motverkar ambitionen om en sammanhållen och integrerad stad. Kommissionen konstaterar också att skillnader i hälsa medför stora samhällskostnader, både direkt genom höga offentliga anslag för olika stödinsatser, och indirekt genom produktionsbortfall som följd av sjukfrånvaro och för tidig död. Kommissionen har beräknat att den årliga kostnaden för ojämlikhet i hälsa i Malmö uppgår till mellan tre och sju miljarder kronor. Vad skapar jämlik hälsa? Kommissionen fokuserar i sin slutrapport på hälsans sociala bestämningsfaktorer. De menar att det behövs ett perspektivskifte där fokus förflyttas från att ensidigt försöka påverka individuella val och människors livsstil till att framförallt rikta insatser mot de bakomliggande orsakerna. Mot bakgrund av nationell och internationell forskning är det tydligt att skillnader i hälsa till stor del beror på människors förutsättningar i livet genom till exempel skolgång, bostadsmiljö, inkomst och arbetsmiljö. Kommissionen talar vidare om begreppet proportionell universalism, vilket innebär att åtgärderna bör vara universella men anpassas, både i omfattning och utformning, till de grupper och individer med störst behov. Malmös utmaningar och potentialer Malmö är en stad i ständig förändring. Förändringar regionalt, nationellt och globalt påverkar Malmö och Malmöborna på flera sätt. Globala konjunkturförändringar, förändringar i de nationella, ekonomiska stödsystemen, urbanisering och migration är exempel på företeelser som alla spelar en roll i hur vardagen för Malmöbon ser ut. Arbetsmarknad, bostadsmarknad och befolkningsstruktur påverkas på olika sätt av förändringar och trender i omvärlden, vilka skapar en komplexitet som staden på olika sätt måste förhålla sig till och hantera. För att lyckas med ambitionen om att bli en hållbar stad ur alla dimensioner inte minst den sociala anser Stadskontoret att det ställs stora krav på en förändringsbenägenhet och flexibilitet. Det krävs att omdaningar i vår omvärld och de utmaningar som i många avseenden följer av dessa hanteras utifrån ett potentialinriktat perspektiv. Stadskontoret menar att det kräver en större förståelse för att Malmö också är en del, och inte bara ett resultat, av den utveckling som sker. För att hantera dessa strukturella förändringar menar Stadskontoret att det krävs ett perspektiv-

16 skifte som bland annat innebär att kommunen måste betrakta många av de insatser som görs i ett längre perspektiv än vad som hittills gjorts. Effekterna av en social investeringspolitik går till exempel sällan att finna inom ramen för ett budgetår, eller en mandatperiod. Att minska skillnaderna i hälsa tar tid, eller som WHO beskriver det; en generation. 16 (126) För att hantera de problem och utmaningar Malmö står inför krävs lösningar som förmår hantera flera problem på samma gång. Stadskontoret menar att Malmö måste bli bättre på att ta tillvara sin potential som utvecklingsorienterad stad, även inom det sociala området. Ett perspektivskifte handlar i viss mening också om förändrade attityder. Synen på samhället, på Malmös roll i globaliseringen, på de personer som befolkar Malmö, spelar en stor roll för hur väl staden lyckas med ambitionen att nå en socialt hållbar utveckling. Stadskontoret anser att en stor del av Malmöborna besitter ett stort, underutnyttjat kapital i form av till exempel globala kontaktytor, språkkunnighet och interkulturell förmåga; kunskaper som är nödvändiga att ta tillvara för att minska skillnaderna i hälsa i staden. Denna många gånger underutnyttjade kapacitet behöver ses som en resurs i stadens fortsatta utveckling. Befolkningsrörelser i Malmö En av de största utmaningarna och potentialerna i arbetet för ett socialt hållbart Malmö består i stadens befolkningssammansättning och befolkningsrörelse. I underlagsrapporten Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation (Salonen, 2012) redovisas att ungefär en halv miljon människor har bott i Malmö åtminstone något enstaka år mellan 1990 och Detta ska förhållas till att antalet individer vid ett givet år under perioden var mellan och invånare. Av de individerna så har endast , 23 procent, bott i Malmö under hela perioden. Detta visar på en stor genomströmning, men också på att Malmö är en attraktiv stad att flytta till. Samtidigt väljer många att begränsa sin tid i Malmö. Salonen poängterar att den åldersrelaterade utflyttningen är särskilt tydlig bland barnfamiljer. Denna trend verkar hålla i sig över tid och även åren efter 2008, fram till och med 2012, har Malmö ett negativt flyttningsnetto för barn i åldern 0-6 år. Flödet in och ut ur staden och den förändrade sammansättningen innebär att de initiativ och projekt som syftar till att minska ojämlikheten i livsvillkor och hälsa i Malmö ständigt mäter sina resultat i relation till en befolkning i rörelse. Geografin kvarstår men människorna i den geografiska sfären varierar. Eftersom geografin består så har den oftast också varit utgångspunkten i mätningen av utvecklingen i Malmö. Att begränsa mätningen av ett resultat till att endast omfatta en geografi kan innebära att slutsatserna blir felaktiga. För att få en rättvisande bild av utfallet kopplat till insatta resurser måste uppföljning ske på både individ- och verksamhetsnivå och i ett geografiskt sammanhang med en tydlighet gällande deras olika syften. Kunskap om befolkningens rörelsemönster och sammansättning är därför en viktig aspekt att beakta för att kunna tolka komplexa resultat och motstridiga tendenser i Malmös utveckling, och för att kunna föreslå strategier för att minska ojämlikheten i staden. Ansvarfördelning och befogenheter - kommunens handlingsutrymme Vid ställningstagandet till kommissionens åtgärdsförslag är det viktigt att beakta den rådande ansvarsfördelningen mellan stat, landsting/region och kommun. Den kommunala kompetensen (kommunens befogenheter) regleras av kommunallagen och en rad specialförfattningar. Exempel på sådana specialförfattningar är socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt skollagen.

17 Den kommunala kompetensen ger förutsättningar för kommunen att på egen hand påverka många av hälsans sociala bestämningsfaktorer. Samtidigt är många centrala åtgärder frågor som ingen kommun kan eller ska hantera på egen hand. För att kunna hantera denna komplexitet är det viktigt att ständigt tydliggöra ansvarsfördelningen och verka för dialog och samarbete mellan nivåerna. Det är även viktigt att beakta motsvarande resonemang inom kommunens organisation vid beslut kring det fortsatta arbetet. Karaktären på åtgärdsförslagen rör sig från frågor om stadens övergripande styrning till metodfrågor inom olika verksamheter. På motsvarande vis rör sig ansvaret och befogenheterna att fatta och verkställa beslut. Kommissionens övergripande rekommendationer och flera av åtgärdsförslagen rör frågor om samarbete och processer som inkluderar det offentliga, näringslivet, akademin och civilsamhället. I utvecklingen mot tätare och utvecklade relationer med och mellan dessa aktörer är ansvarsfrågan en central aspekt, inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv. Dessa aktörer har påverkansmöjligheter vad gäller att skapa förutsättningar för en mer jämlikt fördelad hälsa, och har möjlighet att hantera frågor som det offentliga kanske inte alltid självt förmår. Kommunen behöver därmed tillsammans med dessa aktörer hitta och utveckla strukturer för hur integrerade förhållanden kan formaliseras. Kommissionens förslag på mål i förhållande till ett nytt styr- och ledningssystem i Malmö stad Inom ramen för Kommunfullmäktiges beslut den 30 maj 2013 (STK ) om att inrätta nya nämnder för förskola, grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt stadsområden fattades även beslut om ett nytt styr- och ledningssystem i Malmö stad. Kommunstyrelsen fick därmed ansvar för att utarbeta förslag till former för budget- och uppföljningsarbetet inför 2015 och för att samordna samtliga nämnders uppdrag om att utveckla formerna för verksamhetsstyrningen. Utifrån detta uppdrag leder Stadskontoret ett utvecklingsarbete kring ett nytt styrsystem som inkluderar en ny och tydligare målstruktur. Kommissionen har genomgående i sin slutrapport gett förslag på mål för åtgärdsförslagen. Utifrån den process som pågår kring det nya styr- och ledningssystemet anser Stadskontoret det klokt att inte behandla dessa mål inom ramen för detta ärende. Mål utifrån kommissionens slutrapport och för kommunen i sin helhet bör formuleras och beslutas om i enlighet med den struktur som det nya styrsystemet innebär. Därmed bör beslut om mål utifrån kommissionens rapport beaktas i budget (126)

18 Remissförfarandet 120 instanser inom och utom Malmö stad har getts möjlighet att besvara den remiss kring kommissionens slutrapport som Kommunstyrelsen beslutade om i april 2013 (Dnr 145/13). Av dessa har 67 inkommit med svar. De instanser som svarat är 18 nämnder, ett kommunalt bolag, fem fackförbund/-organisationer, 24 föreningar/organisationer, två nätverk, fem politiska partier, fem statliga myndigheter, två högskolor/universitet och fem övriga (till exempel Region Skåne och Kommunförbundet Skåne). 15 reservationer och 14 särskilda yttranden har inkommit. För lista över inkomna remissvar samt svaren i sin helhet, se bilaga 1. Utgångspunkten för remissförfarandet har varit att skapa ett brett och väl underbyggt kunskapsunderlag som stöd för hanteringen av åtgärdsförslagen. Remissförfarandet har också varit ett redskap för att involvera många aktörer inom olika sektorer, vilket är förpliktigande inför Malmö stads fortsatta arbete för social hållbarhet. Ett antal frågor ställdes i det missiv som skickades till samtliga remissinstanser; 18 (126) Synpunkter på de två övergripande rekommendationerna? Hur kan kommissionens förslag och idéer tillämpas i den egna organisationen? Vilka åtgärdsförslag finner ni särskilt angelägna? Vilka av de insatser som föreslås pågår eller har prövats i er verksamhet? Har ni goda exempel i era verksamheter som bygger på den forskning som lyfts fram i kommissionens slutrapport? Synpunkter kring genomförbarhet och implementering av de olika åtgärdsförslagen? Frågorna utformades med syftet att undersöka möjligheter och hinder för implementering. Vissa remissinstanser har redovisat sina synpunkter utifrån frågeställningarna medan andra har följt åtgärdsförslagens struktur. En av frågorna i missivet handlar om goda exempel i verksamheterna. På grund av den stora mängd exempel som ges av instanserna och ärendets karaktär har det inte varit möjligt för Stadskontoret att på ett kvalitetssäkert sätt redogöra för dessa. Det har föranlett en särskild sammanställning som bifogas (bilaga 2) till ärendet. Stadskontoret föreslår dock att sammanställningen beaktas i det fortsatta arbetet. I kommande avsnitt redovisas remissinstansernas och Stadskontorets övergripande kommentarer kring kommissionens slutrapport och arbete. Perspektiv som anses saknas beskrivs också.

19 Övergripande kommentarer För att ge en sammanfattande bild av remissinstansernas synpunkter och inställning till kommissionens slutrapport redovisas dessa nedan på ett övergripande sätt. Det inkluderar även de perspektiv som många anser saknas. Vidare presenterar Stadskontoret sina övergripande kommentarer på ett liknande sätt. 19 (126) Remissinstansernas övergripande kommentarer Merparten av remissinstanserna ställer sig mycket positiva till kommissionens slutrapport och dess två övergripande rekommendationer. De svar som inkommit visar på ett stort engagemang för Malmö och Malmöbornas framtid. Många instanser uttrycker att de är angelägna om att vara en del av det fortsatta arbetet. Den vetenskapliga grunden, den gedigna analysen och den preventiva ingången lyfts av flera som en framgångsfaktor. Rapportens tydliga fokus på barn och unga lyfts också av många som positivt, och många ställer sig mycket positiva till att rapporten tar sitt avstamp i rättighetsperspektivet. Flera instanser anser att mycket av det som finns att hämta i både slutrapporten och underlagsrapporterna är tillämpbart och kan komma till nytta även i andra kommuner och organisationer utanför Malmö stad. Flera anser också att Kommunstyrelsen visat mod genom att tillsätta en politiskt oberoende kommission. Perspektiv som remissinstanserna anser saknas Många remissinstanser har på ett förtjänstfullt sätt analyserat kommissionens slutrapport och underlagsrapporter. De har utifrån det också kommit med synpunkter på perspektiv och frågor som de anser saknas. Flera instanser lyfter avsaknaden av ett tydligt diskrimineringsperspektiv i slutrapporten. Malmö Suomi Förening noterar att rapporten genomgående förbigår förekomsten av nationella minoriteter i Malmö. Internationella kvinnoföreningen i Malmö saknar analys av de strukturella hinder som invandrarkvinnor möter när de försöker etablera sig på arbetsmarknaden. De vill därför framhålla vikten av att Malmö stad använder sig av ett intersektionellt perspektiv där det tas i beaktande att olika diskrimineringsgrunder samverkar. Flera instanser saknar ett utvecklat resonemang om jämställdhet och genus. Många lyfter även frånvaron av ett tydligt äldreperspektiv i rapporten. Lunds Universitet menar även att slutrapporten står för ett något föråldrat synsätt vad gäller definitionen av äldre medborgare. Arbetsförmedlingen och Malmö dövas förening anser, med flera andra, att gruppen personer med funktionsnedsättning inte lyfts fram tillräckligt i rapporten. Flera instanser lyfter även anhörigperspektivet och vikten av att det tas med i det fortsatta arbetet. HSO Malmö (Handikappföreningarnas samarbetsorganisation i Malmö) och HISO (Handikappidrottens Samarbetsorganisation) är kritiska till att handikapprörelsen inte blivit involverad i arbetet från början. Många remissintsanser saknar ett tydligare fokus på sambandet mellan tillväxt, utveckling och hälsa. Flera lyfter frånvaron av förslag som leder till självförsörjning. Arbetsmarknads- och näringslivsfrågorna efterfrågas också av flera. Moderaterna anser att vissa av förslagen är kontraproduktiva framförallt vad gäller drivkrafterna för arbete.