HYGIENKONFERENS VÅREN Anders Lindblom Smittskyddsläkare/Hygienläkare Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska Marianne Janson Hygiensjuksköterska

Transkript

1 HYGIENKONFERENS VÅREN 2018 Anders Lindblom Smittskyddsläkare/Hygienläkare Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska Marianne Janson Hygiensjuksköterska

2 Program Mässling Vårdhygieniskt egenkontrollprogram Erfarenheter från VRE-utbrott i Halland Vård utifrån riskfaktorer Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Marianne Janson Lawan Wallenius Lawan Wallenius Vårdhygien 2

3 Mässling

4 Mässling dog i mässling 2016, dog 2000 (WHO) 20,4 miljoner fick mässling 2016

5

6

7 Länder där två doser mässlingsvaccin ingår i vaccinationsprogrammen

8 Rapporterade mässlingsfall globalt

9

10 Mässling Orsakas av ett virus (morbillirius tillhörande familjen paramyxovirus) Ett av de mest smittsamma sjukdomar som finns, 9 av 10 mottagliga smittas Människan är den enda naturliga värden Innan vaccinering förekom epidemier vart 2-5 år, under 3-4 månader Utbrott i Europa, Italien, Tyskland, Frankrike, Rumänien I Sverige är vaccintäckningen god, små utbrott Sprids som luftburen och droppsmitta till luftvägarnas eller ögonens slemhinnor Smittan kan finnas kvar i rummet upp till 2 timmar

11 Symtom Inkubationstid dagar (7-18) Prodromalfas 2-4 dagar hosta, snuva, konjunktivit, feber Kopliska fläckar i munslemhinnan kommer 1-2 dagar före utslagen, kvarstår 1-2 dagar efter utslagsdebuten Utslagen kommer 2-4 dagar efter feberdebut, kvarstår 5 dagar, börjar i ansiktet och sprider sig. Fjällande händer och fötter i efterförloppet Smittsamhet 4 dagar för utslagen uppträder till 4 dagar efter Vid okomplicerad mässling varar sjukdomen 7-10 dagar

12 Foto CDC Symtom

13 Komplikationer 30-40% drabbas av en eller flera komplikationer Otit 7-9% Pneumoni 1-6% 1/1 000 får encefalit (hjärninflammation) 1-2/1 000 dör (lungkomplikationer, neurologiska komplikationer) Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) 1/11 000, uppträder efter 7-10 år

14 Immunitet Födda före 1960 De flesta är immuna Födda Flera är icke-immuna (5-10%) Födda De flesta har fått en vaccindos, behöver en andra Födda 1981 och senare Är vaccinerade med två doser, immuna

15 Vaccin Enskilt mässlingsvaccin finns inte utan MPR (mässling-, påssjuka- och röda hundvaccin) användes I Dalarna är Priorix upphandlat Skyddseffekt beräknas till 90% efter en dos och 95% efter två doser

16 Postexpositionsprofylax för icke immuna Ålder > 9 månader och smitta inom 72 timmar vaccination Om under 12 månader ny dos vid 18 månaders ålder Smitta mer än 72 timmar och mindre än 6 dygn gammaglobulin Ålder 6-9 månader gammaglobulin Ålder < 6 månader gammaglobulin om modern inte är immun, annars ingen profylax Gravida - gammaglobulin

17 Diagnos NPH prov för PCR (mässlingsvirus-rna) Serologi (IgM, IgG-antikroppar)

18 Vårdhygien Droppsmitta, luftburen smitta Basal hygien Rum där mässlingspatient vistats får inte användas på 2 timmar Isoleringsrum på infektionsklinik under smittsamt skede Punktdesinfektion Normal daglig städning Mekanisk rengöring av patientnära ytor med allrengöringsmedel och vatten. Använda trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas omhand av städpersonalen för tvätt. Tvätt och avfall hanteras konventionellt

19 Vårdhygien Normal slutstädning Mekanisk rengöring med allrengöringsmedel och vatten. Desinfektera därefter kontaktytor: Säng, madrass, sängbord, toalett, handtag och kranar samt eventuell utrustning. Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Rengöring av golv med vatten och allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen. Använda platta moppgarn och trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas omhand av städpersonalen för tvätt.

20 Göteborg 10 december januari 2018 Avslutat 5 februari 28 fall Hälften smittade i samhället, övriga inom sjukvården Minst 5 barn, 2 under 1 års ålder

21

22 VÅRDHYGIENISK EGENKONTROLL Marianne Janson Hygiensjuksköterska

23 Vårdhygienisk egenkontroll Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 ska vården bestå av en god kvalitet och med en god hygienisk standard I Patientsäkerhetslagen 2010:659 ställs krav på att vårdgivare skall bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL upprätthålls Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 allmänna råd om ledningssystem. Vårdgivaren ska bedriva egenkontroll samt ha ett system för kvalitetssäkring och uppföljning

24 Egenkontroll vårdhygienisk standard Genomförande Egenkontroll av vårdhygienisk standard, genomförs av enheten Riktad vårdhygienisk konsultrond genomförs av vårdhygien om brister påvisats i egenkontrollen Hygienrond genomförs av vårdhygien, genomgång av lokaler, utrustning och arbetssätt

25 Egenkontrollprogram Goggle: smittskydd dalarna

26 Egenkontrollprogram

27 Egenkontrollprogram Lathund Checklista för vårdhygienisk egenkontroll inom slutenvården

28 Egenkontrollprogram LatLathundund

29 Egenkontrollprogram Checklista för vårdhygienisk egenkontroll inom kommunalvård Lathund

30

31 VRE-UTBROTT HALLAND 2017 Marianne Janson Hygiensjuksköterska

32 21/8 Smittspårning Oktober VRE-utbrott Halland hösten 2017 Smittspårning 23/10 utskrivningsodling Varbergssjukhus Kommunala vården 30/11 Stopp utskrivningsodling 5 C 4A 5A 5C 3C 5A 5A 5A 2A AVA 5A 17 fall av VRE-bärarskap och en person med en klinisk infektion

33 Vidtagna åtgärder Stort focus lades på Följsamhet till basala hygienrutiner Hantering och förvaring av förråd Städning Köks-/diskrutiner Utbildningsinsatser Alla yrkeskategorier fick specifika utbildningstillfällen. Följsamheten till basala hygienrutiner var bristfällig Information till alla enhetschefer med förslag på förbättringsområden

34 Vidtagna åtgärder Rengöring och städning av lokaler Lokaler och utrustning miljöodlades Före daglig städning och efter slutstädning där VRE-positiv patient vårdats 64 odlingsomgångar ca 10 pinnar/gång 14 av dessa provtagningsomgångar visade växt av VRE Växt av VRE-hittades på Säng, sängbord Toalett, handfat, transportabel toastol Duschpall Handskförpackning Närförråd Liftmattor Städvagn Blodtrycksmanschett

35 Lärdomar Screening av utlandsvårdade är mycket viktig Riskfaktorer spelar roll för smittspridning Följsamhet till basala hygienrutiner oavsett yrkeskategori en förutsättning för att förhindra smittspridning Medicinskutrustning måste rengöras/desinfekteras mellan varje patient Noggrann städning Patienter som byter vårdplats/vårdavdelning är en risk Närförråd ska innehålla det minsta möjliga Utrustning och möbler måste kunna rengöras och desinfekteras Tidiga insatser kan bryta smittspridning effektivt

36 Ett utbrott kostar pengar Vad Hur många à pris Summa Miljöodlingar Varbergssjukhus + kommun : Miljöodlingar Halmstadssjukhus : VRE odlingar patient Varberg : VRE odlingar patient Halmstad : VRE odlingar patient Närsjukvård : Totalsumma Extra städkostnad Summa Varberg Halmstad Summa odlingar + städ

37 Nya utbrott är på gång Huddinge sjukhus kirurgisk avdelning 48-fall Stockholmsjukhem Södertäljesjukhus Sörmland Örebro USÖ Västerbotten Nyköpingslasarett 35-fall 5- fall NUS 28-fall Mälarsjukhuset 1 fall Jämtland 1?

38 Smittspridning och riskfaktorer Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska

39 VRI (Vårdrelaterade infektioner) SoS definition av VRI Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning ( enl Socialstyrelsens terminologibank)

40 Betydelsen av VRI Lidande och död Inte sällan dessutom en vårdskada, dvs. hade kunnat undvikas Uppskattas orsaka ca extra vårddagar årligen Fördyrar vårdkostnaderna med ca 6,5 miljarder/år Infektion med resistenta bakterier fördubblar sjukligheten, vårdkostnaderna mm

41 VRI orsakas av vadå? Endogen smitta: normalfloran t.ex. tarmfloran patientens egna bakterier! Exogen smitta: % Utbrottsrelaterad smitta: ~5 % Hobarth et al

42 Förhindra smittspridning Alla generella vårdhygieniska principer och åtgärder som bryter smittvägar - Basal hygien (SOSFS 2015:10) - Punktdesinfektion - Städning

43 Förhindra smittspridning Specifika rutiner och åtgärder vid misstanke eller kännedom om förekomst av särskilda smittor: t.ex. TBC, Calici, Clostridier, MRSA, ESBL, VRE TBC -isolering (SML) -andningsskydd (AFS) MRSA, ESBL, ESBLcarba, VRE -enkelrum -eget hygienutrymme -särskilda regler kring mathantering för personal och patient

44 Riskfaktorer Med riskfaktorer menas olika medicinska faktorer eller tillstånd hos vårdtagare, som innebär en ökad risk för smittspridning och vårdrelaterad infektion. Vilka faktorer kan öka risken för smittspridning oavsett agens?

45 Hud Riskfaktorer hos vårdtagaren Vägledning till åtgärd Skadad hud eller slemhinna Sår Abscess/böld Hudsjukdom t.ex. psoriasis, eksem Dränage Ökad smittrisk vid infekterade, vätskande, svårläkta eller stora omläggningskrävande sår. Skadad hud har alltid en högre bakterieförekomst. När huden är skadad får bakterier från omgivningen lättare fäste. Infarter/Kärlkatetrar t.ex. CVK, Piccline, CDK, Port-a-cath, Peritonealkateter Stomier t.ex. urostomi, kolostomi, gastrostomi/peg, trakeostomi Vårdtagare bör ha eget rum, ju större hudskador desto viktigare. Vid vistelse i allmänna utrymmen ska sår vara täckta

46 Utsöndringar Riskfaktorer hos vårdtagare Diarréer Kräkningar av misstänkt infektiös orsak Stomi som är svårbandagerade/läcker KAD/suprapubiskateter Avförings/urininkontinens Vägledning till åtgärd Utsöndringar innehåller en stor mängd mikroorganismer som lätt kan spridas till omgivningen. Vid diarré och/eller kräkningar ska vårdtagaren ha eget rum med eget hygienutrymme och ska stanna på rummet. Personal som vårdar vårdtagare med diarré och/eller kräkning ska inte hantera oförpackade livsmedel, läkemedel eller mata andra patienter under pågående pass

47 Riskfaktorer hos vårdtagare Vägledning till åtgärd Luftvägar Luftvägssymtom Hosta sprider droppar till omgivningen och innehåller stora mängder mikroorganismer. Vårdtagare med luftvägsinfektion, bör ha eget rum samt undvika att vistas i gemensamhetsutrymmen

48 Kognitiv förmåga Riskfaktorer hos vårdtagare Bristande kognitiv förmåga kan innebära ökad risk för smittspridning, särskilt vid samtidig förekomst av riskfaktorer Vägledning till åtgärd Bedöm individens förmåga att följa och förstå instruktioner. Tänk på, exempelvis demens, språksvårigheter, syn- och hörselnedsättning och barn som stoppar leksaker och annat i munnen

49 Kan vi förhindra smittspridning av MRB genom att fokusera på riskfaktorer i stället för agens?