TTkanalen 1/2013. Pensionsavtalet uppsagt för kommun- och landstingsanställda. Ledare: Vi behövs mer än någonsin

Transkript

1 1/2013 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare: Vi behövs mer än någonsin Pensionsavtalet uppsagt för kommun- och landstingsanställda Föreningen ansluts till Saco-P - ett förhandlingsorgan för de privatanställda medlemmarna Möt Lena, den hängivna folktandvårdaren som blev privatanställd

2 Styrelse och kansli 2013 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2013 Ordförande Kenth Nilsson (b) /90 (a) fax: Kanslichef Björn Petri Ledare s. 3 Den centrala styrelsens roll s. 4 Det enskilda stödet s. 9 Så samverkar vi i praktiken s. 11 Vice ordförande Hans Göransson hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman susanna@tjanstetandlakarna.se Samverkan vad sjutton pratar de om? s. 14 Uppsagt pensionsavtal för kommun- och landstingsanställda s. 18 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Tjänstetandläkarna ansluts till Saco-P s. 19 Referenspriserna ur konkurrenssynpunkt s. 20 John Bratel john.bratel@vgregion.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Försäkringskassan satsar på stärkt kommunikation s. 22 Saco växer s. 23 Fråga Ombudsmannen s. 23 Möt Lena som gick från folktandvården till privat anställning s. 24 Chaim Zlotnik chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Eva Nylander informatör/assistent eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek 2

3 Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Vi behövs mer än någonsin Layout Eva Nylander Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel Fax kansliet@tjanstetandlakarna.se Med årets första nummer av TTkanalen vill vi ge en inblick i föreningens vardag. Det är mycket som händer för anställda tandläkare och Tjänstetandläkarna får nya problemställningar att hantera. Anställda tandläkare har tidigare nästan utan undantag funnits i Folktandvården. Det har gjort oss vana vid tämligen homogena villkor och vårdideologiska mål. Det är dock mycket som förändras. Bolagiseringar av folktandvården har skett och fler är på väg. Nya tandvårdsföretag utvecklas med sins emellan skilda kulturer. För oss i föreningen möter vi nya problemställningar. Det är inte så konstigt med tanke på att både medlemmar och tandvårdsföretag i många stycken beträder ny mark. Det är också tydligt att trycket på föreningen ökar med avseende på facklig individuell rådgivning och förhandlingsstöd i takt med att anställda tandläkare numera finns på så många fler ställen. En utmaning för oss är att i tandläkarleden uppfattas som rätt organisation för alla anställda tandläkare oavsett om anställningen är i offentlig eller i privat sektor. Fortfarande lever bilden kvar av att en tjänstetandläkare per definition är en tandläkare i Folktandvården med offentlig anställning. Vi märker att det är ganska vanligt med missuppfattningar om föreningens roll och enskilda tandläkare som skulle behöva vår hjälp kan inte få det fullt ut eftersom de inte insett att det förutsätter ett medlemskap hos oss. För min del kan jag konstatera att ett fack för tandläkarna behövs mer nu än någonsin tidigare under min tid som aktiv tandläkare. Det är viktigt att vi kan fortsätta företräda tandläkare på ett kvalificerat och effektivt sätt även inom för oss nya sektorer. En uppmaning från mig till alla kollegor och medlemmar är att hjälpas åt med att sprida information om att föreningen spelar roll för alla anställda tandläkare oavsett sektor och att alla som är verksamma där också rimligen bör vara medlemmar. Kenth Nilsson Mars

4 Lokalavdelningarna är våra öron i rakt nedstigande led, genom dem fångar vi upp vad som är på gång bland tandläkarna och de märker snabbt av tendenser som vi måste reagera på. Genom den starka lokala anknytningen väger våra ord tungt, eftersom det vi för fram bygger på verkligheten. 4

5 TT-kanalen 1/2013 Den centrala styrelsens roll Tjänstetandläkarföreningen är verksam på två nivåer, dels den lokala som finns representerad inom varje landstingsområde och dels den centrala som har ett övergripande nationellt ansvar. Den centrala styrelsen ägnar sig åt frågor som rör samtliga medlemmar i hela landet och det tenderar ofta att arbetet sker på ett mer politiskt plan. Föreningens ordförande Kenth Nilsson och vice ordförande Hans Göransson delar här med sig av sina erfarenheter av styrelsearbetet. Den ena påbörjar en mening som den andra avslutar. De pratar ivrigt och engagerat, ibland avbryter de varandra och ibland pratar de i munnen på varandra. Efter vårt samtal är det nästan omöjligt att i anteckningarna avgöra vem som tycker vad, så samstämmiga är de i sitt sätt att berätta om den centrala styrelsens arbete, mål och vision. Vår ordförande Kenth Nilsson och vice ordförande Hans Göransson lägger också stor vikt vid att resonera ur ett gemensamt perspektiv. Det är klart att man svetsas ihop efter så mycket tid tillsammans. Jag vet inte hur många timmar vi spenderat med varandra i telefon för att enas om ett sätt att föra fram föreningens ståndpunkter. Jag pratar mer med Hans än med hustrun emellanåt, säger Kenth med glimten i ögat. Den centrala styrelsen består av sex personer. Samtliga är kliniskt verksamma, en viktig del i föreningens policy är att styrelseledamöterna ska ha stark anknytning till yrkesutövningen. Styrelseledamöterna ska tillsammans täcka ett så stort fält av de olika odontologiska yrkesinriktningarna som möjligt. Idag består den centrala styrelsen av ledamöter som är verksamma inom allmäntandvård, sjukhustandvård, specialisttandvård och som chef, inom upphandlingsenhet, administration och med barn, vuxna och äldre. Hans och Kenth förbereder sig noga inför mötena med olika aktörer som på olika sätt är kopplade till tandvården eller på annat sätt har inflytande på tandläkarnas arbetsvillkor. De lägger ned mycket tid på det strategiska arbetet och diskuterar hur de bäst ska närma sig olika frågeställningar. Vi har ju båda arbetat mycket med facklig förhandling och vi finslipar ofta på strategiska upplägg för att få till den lösning som vi siktat på från början, förklarar Hans. Ibland blir det en katt-och-råtta-lek och då är det viktigt att vi vet var vi har varandra. Taktiken är att inte lämna något åt slumpen i sådana situationer. Samstämmigheten är viktig ur flera aspekter, Kenth och Hans har inte alltid möjlighet att hitta utrymme i kalendern där båda kan vika av tid för externa möten och om Hans inte närvarat vid ett tillfälle måste han sätta sig in i situationen så pass väl att han ensam kan delta nästa gång, om det skulle behövas. Hans måste som vice ordförande vara lika insatt i frågorna som ordföranden för att kunna stödja Kenth i ordförandeskapet. Den centrala styrelsen består av sex personer, som var och en har sina uppdrag och bevakningsområden. Ordföranden, föreningens ansikte utåt, är i första hand föreningens talesperson. Vice ordförande bistår den ordinarie och finns Forts. nästa sida 5

6 Den centrala styrelsen roll Det högst beslutande organet inom Tjänstetandläkarna är föreningsmötet som traditionsenligt hålls i slutet av november varje år. Där fastslås bland annat föreningens verksamhetsplan och budget, propositioner behandlas och medlemmarna har genom avdelningarna möjlighet att inkomma med motioner. På föreningsmötet samlas lokalavdelningarnas ombud, den centrala styrelsen, valberedning och revisorer samt kanslipersonal. Den centrala styrelsen har i uppdrag att se till att de beslut som tas verkställs. ofta med vid exempelvis externa möten. I styrelsen ska det också alltid finnas en specialistrepresentant och i den nuvarande uppsättningen ledamöter finns också sjukhustandläkare, klinikchefer, upphandlare/administratör och allmäntandläkare. Styrelsens sammansättning ska spegla en bred kunskapsbas och det är viktigt att ledamöternas kompetensområden täcker ett brett område. Egentligen har valberedningen en betydligt viktigare uppgift än vad många inser. Det är ju valberedningen som ska hitta nyckelpersoner för styrelseuppdraget, det vill säga den person som besitter rätt kompetens och som dessutom har ett kontaktnät som Styrelsens sammansättning ska spegla en bred kunskapsbas är fördelaktigt för föreningen. Det är ingen lätt uppgift! påpekar Hans. På det övergripande planet är mycket av den centrala styrelsens arbete politiskt och det finns många externa kontaktpunkter, till exempel förs ofta samtal med myndigheter som Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som arbetar kontinuerligt med frågor kopplade till tandvården, men även andra myndigheter som Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Inspektionen för Socialförsäkringen, Riksrevisionen, Statskontoret, Konkurrensverket etc. som på olika sätt kommer i kontakt med tandvården finns med på föreningens lista över samtalsparters. Politiska partier finns också med på listan och inför valåren brukar kontakten med partierna intensifieras för att lyfta frågor om tandvård på den politiska agendan. Tjänstetandläkarna har också en motpart i SKL och Pacta där förhandlingar sker kontinuerligt. Kortfattat kan det beskrivas som att Tjänstetandläkarna driver påverkansarbete gentemot de flesta parter som har inverkan på tandläkarnas anställningsförhållanden och tandvården i stort. Många frågor berör både tandläkarnas yrke och patienter, exempelvis lagen om offentlig upphandling och det statliga tandvårdsstödet, andra är rent anställningsrelaterade ämnen som lönebildning och anställningsvillkor. Det är ett mycket brett ansvarsområde och till hjälp finns kanslipersonalen som ordnar mycket av det praktiska arbetet. Det är ju inte alltid att vi lyckas få till lösningar exakt Namn: Kenth Nilsson Leg.år: 1973 Bor: Östervåla Familj: Hustrun Britt, sönerna Thomas och Tobias, nytillkomna barnbarnet Nikki Arbetar: Klinikchef FTV Östervåla 6 Facklig historik: Har också varit: Ordförande TT Västmanland Förhandlingsansvarig TT Västmanland Vice ordförande TT:s centrala styrelse Ordförande TT:s centrala styrelse Ordförande AkademikerAlliansen Ledamot i Riksförsäkringsverkets tandvårdsdelegation Av regeringen utsedd expert i vårdgivarutredningen Ledamot i referensgruppen för det statliga tandvårdsstödet 2008 Ledamot i Centrala nämnden för samhällsfarliga konflikter Deltagare i Försäkringskassans samverkansgrupper för tandvårdsstödet

7 TT-kanalen 1/2013 Namn: Hans Göransson Leg.år: 1983 Bor: Bettna Familj: Gift med Helena och har tillsammans med henne barnen Carl och Hanna, hunden Cossie och katterna Trollet och Mysan Arbetar: Kliniskt verksam vid FTV Malmköping, arbetar med vårdkvalitets- och patientärenden på FTV samt är verksamhetssakkunnig vid upphandlingar. Facklig historik: Har också varit Huvudskyddsombud och ledamot i TT Sörmland Ordförande TT Sörmland Ledamot TT:s centrala styrelse Vice ordförande TT:s centrala styrelse Ledamot i regeringens arbetsmiljöråd Deltagare i arbetsgrupp för referensprisförslag Deltagare i prioriteringsgrupp för nationella riktlinjer inom tandvård Deltagare i Försäkringskassans samverkansgrupper för tandvårdsstödet som vi tänkt oss och vi får ofta kompromissa, men fattas ett beslut som vi absolut inte kan ställa oss bakom gör vi allt för att tandläkarna ska skonas så långt det går, framhäver Kenth. Hans fyller i: Även om vi inte gillar alla beslut som tas vill vi kunna bidra med kunskapen om hur tandvården fungerar i Vi vill bidra med kunskapen om hur tandvården fungerar i vardagen vardagen. Vi har märkt att det påverkar våra samtalspartners sätt att analysera problemen och det ger oss en möjlighet att pusha dem i rätt riktning. All verksamhet som bedrivs av föreningen grundar sig i den demokratiska processen och ärenden som drivs ska vara väl förankrade inom lokalavdelningarna som i sin tur tar ställning utifrån vad medlemmarna vill. Varje enskild medlem har alltså möjlighet att lyfta frågor om sådant den personen tycker är viktigt att behandla. Om fler är av samma åsikt tas ärendet upp. Det finns de som tror att det är precis tvärt om, att man inte har något att säga till om och att möjligheten att påverka i princip skulle vara obefintlig, säger Kenth. I själva verket är det tvärt om, vi har inte mandat att genomföra något inom föreningen eller driva frågor som står i strid mot majoriteten av medlemmarnas uppfattningar. Det här är en jätteviktig princip och den centrala styrelsen måste alltid gå på medlemmarnas linje. Det är den centrala styrelsens uppgift att se till att det som beslutas på föreningsmötet verkställs. Lokalavdelningarna är våra öron i rakt nedstigande led, genom dem fångar vi upp vad som är på gång bland personalen och de märker snabbt av tendenser som vi måste reagera på, fortsätter Hans. Genom den starka lokala anknytningen väger våra ord tungt eftersom det vi för fram bygger på verkligheten. Forts. nästa sida Samverkanspartners Tjänstetandläkarna har ett totalansvar för allt som rör tandläkarnas arbetssituation. Genom att samverka med Sveriges Tandläkarförbund bevakas det rent odontologiska området och Tjänstetandläkarnas styrelseledamöter företräder ofta förbundet för att bevaka specifika frågor inom den personens kompetensområde. Föreningen är genom förbundet ansluten till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Saco är både en facklig organisation och en intresseförening och är politiskt obundet. Organisationen driver frågor kring anställningsförhållanden och yrkesutövning utifrån medlemsförbundens värdegemenskap. Tjänstetandläkarna bedriver samverkan med flera förbund inom Saco, bland annat genom förhandlingssamverkan på den kommunala/landstingskommunala sektorn inom AkademikerAlliansen, inom Saco-S för den statliga sektorn och inom Saco-P för den privata sektorn. 7

8 Den centrala styrelsen roll Den centrala styrelsens möjlighet att agera politiskt bygger i stort sett på lokalavdelningarnas ansvar att agera gentemot arbetsgivarna både i enskilda medlemsärenden och i övergripande förhandlingar. Kenth och Hans framhåller värdet i de duktiga lokala företrädarna och de vill passa på att ge alla de fackliga ombuden en eloge. I princip står och faller verksamheten med lokalavdelningarna. Det är de som är grunden för det fackliga arbetet och det är imponerande vad de lyckas åstadkomma, säger Kenth med stolthet i rösten. Förutom att övervaka det planerade och långsiktiga arbetet som sker på uppdrag av föreningsmötet måste styrelsen också vara reaktiv när det gäller ärenden som dyker upp utan förvarning. Föreningen har en omvärld att förhålla sig till och det innebär att det i uppdraget som ordförande och vice ordförande ingår att vara flexibel. Kenth nämner som ett exempel SKL:s kupp när pensionsavtalet KAP-KL, som de flesta medlemmar omfattas av, sades upp utan förvarning (läs mer om det på sidan 18). Vi överraskades av SKL under senhösten, vilket gjorde att vi fick planera om julledigheten för att få till en lös- I princip står och faller verksamheten med lokalavdelningarna. Det är de som är grunden för det fackliga arbetet ning före årsskiftet. De snäva tidsramarna innebar att vi satt i möten i mellandagarna och hade vi inte gjort det hade vi riskerat att medlemmar drabbats av att bli anställda med ett pensionsavtal ensidigt bestämt av SKL. Det är en sådan fråga som tveklöst måste prioriterats. Trots att de bådas uppdrag tar mycket tid i anspråk har de också sitt vanliga jobb att sköta. Kenth och Hans avsätter ett antal timmar per månad för facklig verksamhet men utöver det lägger de också mycket av sin fritid på att landets tandläkare ska ha det bra på sina jobb. Vad är det då som gör det värt för dem att lägga ned så mycket tid och kraft på det? Svaret kommer snabbt och är entydigt. Möjligheten att påverka. Det finns en oerhörd tillfredställelse i att kämpa för något och sedan se att det ger effekt. Att få ett kvitto på att arbetet vi bedriver ger genomslag. Kenth och Hans vill skicka med några visdomsord till medlemmarna som läser detta. Alla vi samtliga som engagerar oss i föreningen jobbar för att tandläkarna i landet ska kunna arbeta efter goda villkor så att de får en så bra vardag som möjligt. Ensam åstadkommer man ingenting, det förutsätter att arbetet bedrivs i organiserad form för att arbetsgivaren ska lyssna. Eva Nylander Längtar du till sol och värme? Föreningen har två lägenheter på Gran Canaria som du som är medlem kan boka till förmånligt pris. Vi lottar ut högsäsongsveckorna (v 44 t.o.m. påskveckorna). För att delta i lottningen till nästa år fyller du i det formulär som finns på hemsidan, klicka på Förmåner. På webben hittar du även bilder på lägenheterna, uppgifter om priser och övrig information om bokning. 8

9 TT-kanalen 1/2013 Det enskilda stödet Att kunna diskutera kring sina funderingar med någon facklig representant kan många gånger hjälpa i en knepig situation. Personerna på bilden har ingen koppling till texten. Mycket kan hända under ett arbetsliv och en viktig del i det fackliga stödet ligger på individnivå. Behovet kan variera från ett svar på en enkel fråga till hjälp då anställningen kanske hotas. Något som många kanske tycker är typiskt fackligt är den hjälp som man som medlem kan få när det uppstår en trasslig situation hos arbetsgivaren eller något annat som händer och som har en koppling till anställningen. Som tandläkare och därmed innehavare av ett legitimationsyrke har man skyldigheter inte bara gentemot arbetsgivaren, man har ju även ett ansvar för den egna legitimationen. Därpå kommer krav och önskemål från patienter som ska hanteras. Under ett yrkesliv kan också sjukdomar uppstå som kan göra det svårt att utöva yrket. Ibland går det inte att fortsätta alls medan det andra gånger går att fortsätta på deltid och med anpassningar av arbetssituationen. Konflikter kan uppstå och dessa kan vara både mellan kollegor eller mellan den anställde och chefen. En som hanterat många situationer som kan uppstå i arbetslivet är Lena Rignell. Lena har lång erfarenhet som lokalavdelningsordförande i Västra Götalandsregionen. Sedan 2010 har hon dock lämnat det lokala uppdraget till förmån för att vara ledamot i den centrala TT-styrelsen. Under åren som ordförande har Lena ändå hunnit ha hand om många medlemsproblem. En vanlig orsak till att problem uppstår menar Lena beror på att man många gånger talar förbi varandra och inte lyssnar på vad den En vanlig orsak till att problem uppstår beror på att man många gånger talar förbi varandra Forts. nästa sida 9

10 Det enskilda stödet andre egentligen säger. På så sätt uppstår olika former av relationsproblem och som facklig representant har man en viktig uppgift i att lyssna på de olika parterna för att försöka hitta en lösning på det hela. Som facklig företrädare fungerar man ofta som ett par extra öron åt medlemmen. Ofta är situationen stressande för den berörde och då kan det vara svårt att uppfatta vad som sägs. Det kan ju också vara så att man i en sådan situation lägger in väldigt mycket tolkningar i det som sägs, kanske mer än vad som egentligen sagts. Sådant kan också vara bra att diskutera med ytterligare en person som deltagit på mötet. Ytterligare en vanlig orsak till behov av fackligt stöd för den enskilde är vid rehabiliteringsärenden. Lena har genom årens lopp deltagit i flera sådana. I de fall där rehabiliteringen går bra löser sig problemen så småningom. Den anställde kommer tillbaka i tjänst och allt flyter förhoppningsvis på bra. Värre är det då rehabiliteringen inte lyckats på det sätt man önskat sig. Särskilt jobbigt är det naturligtvis i de situationer där det till slut konstateras att det inte är möjligt att fortsätta arbetet som tandläkare. Det kan leda till en omplaceringsutredning och till slut kanske det leder till att anställningen upphör. I en sådan process är det viktigt att arbetsgivaren anstränger sig för att försöka hitta en bra lösning för individen och vi finns med som fackligt stöd under hela processen. Som facklig företrädare fungerar man ofta som ett par extra öron åt medlemmen Vad finns det mer för situationer som kan drabba den enskilde? Lena funderar lite och konstaterar att den gemensamma nämnaren är att alla befinner sig på en arbetsplats och där är alla för att arbeta. Samtidigt har ju alla ett liv utanför arbetsplatsen som också ska fungera. När det blir förändringar på arbetsplatsen så leder det ofta till oro i arbetsgruppen och vissa är mer sårbara för förändringar än andra. Det kan exempelvis vara de med barn som är beroende av arbetstider som passar med hämtning och lämning på skola och förskola. Det kan också vara personer som av andra skäl är känsliga för att scheman och uppgifter förändras. Samtidigt, konstaterar Lena, är ju förändringar något som ständigt sker på arbetet men att det kan vara svårt att få med sig alla i förändringsarbetet. Här är viktigt att arbetsgivaren väger samman verksamhetens behov samtidigt som det är angeläget att försöka jämka samman det med personalens behov så långt det är möjligt. Lena tycker också det är viktigt att betona att man som medlem aldrig ska dra sig för att ringa sin fackliga representant. Många Lena Rignell samtal är korta och handlar om vilka regler som gäller till exempel frågor om övertidsuttag, rätten att delta på kurs eller semesterns förläggning medan andra frågor är mer omfattande och som rör situationer som uppstått på grund av till exempel samarbetsproblem, odontologiska brister eller sjukdom. Även om man som medlem kanske tycker att det känns väldigt stort och problemorienterat att koppla in facket kan man alltid ringa och diskutera sin situation med den facklige företrädaren tycker Lena. Gemensamt går man då igenom lämpligt sätt att hantera ärendet på. Vi från fackligt håll agerar inte utan att ha diskuterat den praktiska hanteringen med den det berör. Man behöver inte heller se det som att man drabbats av ett stort problem för att vi är involverade. Tvärtom är ju förhoppningen att vi ska komma in i så pass god tid att problemet inte behöver bli stort utan att man så snart som möjligt kan finna en lösning på det. En annan vanlig orsak för att höra av sig till facket är missnöje med lönen. I de fallen kan vi ju prata med arbetsgivaren om varför lönen är på den nivån som den är. Vi kan också diskutera om det eventuellt behöver vidtas åtgärder som till exempel att upprätta en handlingsplan eller höja kompetensen inom något område för att den enskilde ska få bättre förutsättningar för en mer tillfredsställande löneutveckling. Att ringa till facket för att ställa frågor, diskutera kring funderingar man har, bolla tankar och idéer är något Lena rekommenderar. Som sagt var är ju det bästa om saker och ting inte behöver bli stora problem utan att det kan lösas på ett tidigt stadium. Ibland kan det räcka att bara få diskutera sin situation med någon utomstående. Susanna Magnusson

11 TT-kanalen 1/2013 Så samverkar vi i praktiken Chaim Zlotnik, ordförande för lokalavdelningen i Stockholm och Isabel Ragnarsson, ordförande för lokalavdelningen i Uppsala, är på besök i Stockholm för att ge en inblick i hur de arbetar med facklig samverkan med arbetsgivaren. Snön faller och vi med den sjöng Ulf Lundell en gång i tiden. Både fall och snubblande promenad i kraftig snöyra var det som gällde innan Isabel Ragnarsson, Chaim Zlotnik och undertecknad äntligen lyckades sammanstråla över en lunch i centrala Stockholm. Väl inkomna i värmen gällde det att skaka av sig all snö, hänga upp blöta kläder och stampa av skorna utan att välta ner något. Det kan vara nog så problematiskt i en något övermöblerad lunchrestaurang som dessutom har levande ljus på borden. Efter att ha klarat av allt det praktiska och därefter ha konsulterat menyn och samstämt konstaterat att hamburgare sällan sitter fel kan vi äntligen börja närma oss anledningen till vårt möte. Nämligen att diskutera samverkan. Jag har valt att träffa Isabel Ragnarsson, ordförande för Tjänstetandläkarna i Uppsala och Chaim Zlotnik ordförande för Tjänstetandläkarna i Stockholm eftersom de båda har en lång och gedigen erfarenhet av fackligt arbete. Jag ber dem att inleda med att berätta hur strukturerna ser ut för samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare i deras respektive organisationer. Det kan ju finnas anledning att anta att det är en viss skillnad då Folktandvården i Stockholm är ett landstigsägt aktiebolag medan Folktandvården i Uppsala är en förvaltning inom landstinget. Isabel inleder med att berätta att hon är facklig representant i den centrala samverkansgruppen i Landstinget Uppsala tillsammans med en representant från Läkarförbundet och Sjukgymnastförbundet. På den nivån finns det många styrelser där de fackliga frågorna behöver bevakas och Isabel sitter med i samverkansgrupperna Forts. nästa sida 11

12 Facklig samverkan tant i en bolagsstyrelse innebär att vara med och påverka som övriga ledamöter, dock med vissa restriktioner. Arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser får inte delta i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets. På kliniknivå har man arbetsplatsträffar och där förs minnesanteckningar, några fackliga förhandlingar sker inte där. Som facklig representant är det naturligtvis väldigt bra att kunna vara med och påverka verksamheten både via bolagsstyrelsen och via samverkansgruppen, säger Chaim. Men en förutsättning för att det ska fungera bra är att den fackliga organisationen ses som en viktig part. En förutsättning för att samverkan ska fungera bra är att den fackliga organisationen ses som en viktig part inför hälso- och sjukvårdsstyrelsen, landstingsstyrelsen och produktionsstyrelsen. Varje styrelse träffas en gång i månaden och samverkansgrupperna inför dessa styrelsemöten består av tjänstemän, det är sålunda inga politiska beslut som fattas här. Isabel kan konstatera att just i de här sammanhangen är tandvården ofta ett smalt fält men det är ändå angeläget att finnas med för att veta vad som händer i stort i landstinget. Inom tandvårdsförvaltningen finns ytterligare en samverkansgrupp som träffas en gång i månaden. I denna sitter representanter för arbetsgivaren och de fackliga företrädarna för SRAT (tandhygienisterna), Vision (tandsköterskorna) och Tjänstetandläkarna. Utöver detta sker det också samverkan på kliniknivå, vilket hanteras av Tjänstetandläkarnas klinikombud. Chaim som alltså är verksam inom ett bolag sitter som arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen. Förutom det sitter han också med i samverkansgruppen i folktandvårdsbolaget tillsammans med de andra fackliga representanterna från SRAT och Vision. Den samverkansgruppen träffas cirka 10 gånger per år. Att vara en arbetstagarrepresen- I Uppsala utformas verksamheten utifrån styrkort som finns på alla nivåer inom tandvårdsförvaltningen och även ska diskuteras på respektive arbetsplats. Även i Stockholm vill man att allt fler beslut ska fattas längre ned i organisationen. Det finns dock en fara med det anser Chaim. Om alltför mycket beslut fattas på kliniknivå vet vi inte längre vad som händer och när vi blir involverade kan det vara försent. Beslutet är redan fattat och vi kan inte längre vara med och påverka. Isabel håller med om att det är viktigt för facket att vara informerad i allt vad som händer. I Uppsala har vi varje år träffar med samtliga våra klinikombud. Ett av våra viktigaste budskap vid de här träffarna är att ha kontakt med oss i styrelsen när de bedömer att något är lite mer komplicerat så att även vi kan bli involverade. Chaim konstarerar att de i Stockholm dessvärre inte har fackliga ombud på varje klinik. Däremot hör många medlemmar av sig direkt till mig i både stort och smått. Det är viktigt för mig att lägga örat mot rälsen så att jag hela tiden vet vad som händer och hur medlemmarna upplever sin situation. Det är viktigt att ha med det i diskussionen med arbetsgivaren. Från fackligt håll är det naturligtvis viktigt med samverkan, att kunna vara med och påverka är ju en av livsnerverna i det facklig uppdraget. Men hur ser det ut från arbetsgivarhåll, är det lika viktigt för dem? Många chefer ser en stor fördel med att ha med arbetstagarna i de beslut som fattas och därför är en fungerande samverkan viktig för många av dem, säger Isabel. För Stockholms del ger Chaim uttryck för lite mer tveksamhet. Vi upplever att arbetsgivaren mer ser samverkan som ett nödvändigt ont. Vi tycker inte att samverkan har fung- 12

13 TT-kanalen 1/2013 erat på ett bra sätt vilket har lett till att vi har sagt upp samverkansavtalet. Det innebär att vi får förhandla direkt med arbetsgivaren enligt MBL (medbestämmandelagen). Både Chaim och Isabel är överens om att det handlar mycket om att ha goda relationer parterna emellan inom samverkan. Att känna varandra och ha tillit för varandra underlättar och att kunna föra en bra och konstruktiv Samverkan förutsätter att bägge parter bjuder till dialog med varandra ger de bästa förutsättningarna för ett lyckat resultat. Samverkan förutsätter att bägge parter bjuder till. Diskussionerna i samverkansgruppen utgår till största del från vad som just då händer i verksamheten och planerade förändringar, det är det som till största del styr dagordningen. En god framförhållning tycker de också är viktig för att slippa mycket problem av karaktären brandkårsutryckning. Vad för typ av frågeställningar tycker Isabel och Chaim kan vara typiska exempel på samverkansfrågor som de ägnat lite extra tid åt? I Stockholm har vi ofta lyft frågan om hög personalomsättning i organisationen vilket innefattar diskussioner kring bland annat löner, arbetsmiljö samt konsekvenser på lång och kort sikt av en stor rörlighet bland tandläkarna. Att arbetsmiljön är bra är jätteviktigt, det måste vara roligt att gå till jobbet. Det är också viktigt att cheferna får bra stöd i sitt chefskap. Även i Uppsala är bemanningsfrågan bland tandläkarna viktig. Det är väldigt viktigt att det finns tillräckligt med tandläkare, säger Isabel. Ett exempel på problem vi hade i Uppsala och som vi behandlade i samverkan var ett problem av administrativ karaktär. Efter att ha fört en konstruktiv dialog med arbetsgivaren beslöts att denna administration i större utsträckning fördelades även till annan personal vilket underlättade arbetssituationen för tandläkarna. Vad kan man då göra som facklig part om man tycker att något inte alls blir som man tycker är rimligt? I samverkan handlar det om ett givande och tagande, säger Isabel. Anser vi från fackligt håll att något är direkt felaktigt kan vi naturligtvis ta strid för det men det är sällan att vi hamnar i en sådan situation utan det mesta brukar lösa sig. I samverkan handlar det om ett givande och tagande Både Chaim och Isabel betonar också att även den enskilde medlemmen måste se sin del i det hela när man vill få en förändring till stånd. Ibland måste man våga vara beredd att ta ett visst obehag om man vill kunna förändra sin situation till det bättre. Som i så mycket annat spelar även tiden in i detta arbete och Isabel konstaterar att tyvärr medger inte alltid tiden möjligheten att sätta sig ned och tänka ut långsiktiga strategier i den omfattningen man skulle önska. Att frågan om samverkan är något som engagerar dessa båda märktes tydligt. Engagemanget i samtalet var så stort att ingen ens märkte att restaurangen stängde då lunchruschen var över. Det var således inte bara svårt att ta sig in i restaurangen, det var svårt att ta sig ut därifrån också. Så kan det vara när man är totalt inne i ett samtal, man märker inte alltid vad som händer runtomkring! Susanna Magnusson Har du (dåliga) erfarenheter av efterhandskontroller? Föreningen träffar Försäkringskassan med jämna mellanrum bl a för erfarenhetsutbyte rörande tandvårdsstödet och dess funktionssätt. Vid dessa dialogmöten har vi möjlighet att ta upp olika tillämpningsproblem och gränsfall där åtgärder bedömts som icke ersättningsbara. Vi behöver rapporter från situationer där gränsdragningsproblem varit aktuella. Har du sådana erfarenheter tar vi tacksamt emot dem. Mejla gärna till kansliet@tjanstetandlakarna.se 13

14 Facklig samverkan Samverkan vad sjutton pratar de om? Diskuterar man med fackliga företrädare så pratar de mycket om förhandlingar, överläggningar och samverkan. För den lite mer oinvigde kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Vad handlar det egentligen om och vad är det som styr det här med samverkan? 14 Om vi ska göra en lite historisk tillbakablick kan den 20 december 1938 vara en bra utgångspunkt. Det datumet kan närmast beskrivas som klassiskt eftersom det då ingicks ett huvudavtal mellan LO och dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen. För att förenkla det hela skulle man kunna säga att det bägge parter hade ett intresse av var en arbetsmarknad utan en massa kostsamma strejker och konflikter men också en önskan att själva få bestämma över så mycket som möjligt utan inblandning från statsmakten. En stor del av förhandlingarna fördes på Grand Hotel i Saltsjöbaden vilket gjorde att avtalet fick gå under namnet Saltsjöbadsavtalet. Ett annat begrepp som brukar användas i dessa sammanhang är den svenska modellen där löner och anställningsvillkor på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar mellan fackföreningarna och arbetsgivarna.

15 TTkanalen 1/2013 Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess och en hel del har förändrats. Fortfarande är det ändå mycket i arbetslivet som regleras av parterna själva. En förutsättning för den här modellen där arbetsgivar- och arbetstagarparterna kommunicerar via förhandlingar, överläggningar och samrådsmöten är två viktiga principer. Det är dels principen om arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt principen om arbetsgivarens rätt att fritt besluta över vem som ska anställas. När det gäller arbetsgivarens rätt att besluta över vem ska anställas finns nu vissa begränsningar kopplade till olika lagar, tillexempel företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd (LAS) och förbud mot diskriminering enligt Diskrimineringslagen. Det finns idag flera lagar som kräver att parterna på olika sätt ska kommunicera med varandra men det är framförallt tre lagar som styr den mer vardagliga verksamheten med Det är framförallt tre lagar som styr den mer vardagliga verksamheten med samverkan och förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare samverkan och förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare och det är Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), Arbetsmiljölagen (AML) och Diskrimineringslagen. Alla dessa lagar är omfattande lagar och vars innehåll reglerar väldigt mycket men i det följande kommer fokus att ligga på det som berör just samverkan i de här lagarna. Lag om medbestämmande i arbetslivet är en lag som funnits sedan 1976 och som orsakade en hel del diskussioner vid dess tillkomst. Många arbetsgivare var ytterst tveksamma till att de var tvungna att förhandla med de fackliga parterna innan de beslutade om förändringar i verksamheten. Enligt den här lagen ska nämligen arbetsgivaren innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet förhandla med den fackliga motparten. Detsamma gäller innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som tillhör den fackliga organisationen. Förhandlingsskyldigheten gäller inte på alla arbetsplatser utan bara på de som omfattas av kollektivavtal. Men vad ska då betraktas som viktigare förändring? Sådant kan ju naturligtvis vara svårt att definiera men enkelt uttryckt är det frågor som rör arbetsgivarens verksamhet i stort och som därmed är av betydelse för arbetstagarna. Eller som det sägs i lagens förarbeten; avsikten är att förhandlingsskyldigheten ska omfatta alla frågor i arbetsgivarens verksamhet som har den omfattningen och innebörden för arbetstagarna, att man typiskt sett bör räkna med att en facklig organisation vill få tillfälle till förhandling. Även förändringar som bara berör en eller några individer ska förhandlas innan arbetsgivaren fattar beslut i frågan. Även förändringar som bara berör en eller några individer ska förhandlas innan arbetsgivaren fattar beslut i frågan När ska då arbetsgivaren förhandla rent tidsmässigt? Ja, det finns inget exakt angivet om det men två utgångspunkter kan vara bra att ha med sig i det resonemanget. Dels bör den fackliga organisationen få rimlig tid på sig att fundera igenom sin ståndpunkt i frågan som förhandlingen rör innan man delger arbetsgivaren sin uppfattning. Dels bör ju också arbetsgivaren kalla till förhandling i så pass god tid att arbetsgivaren kan ha med sig den fackliga organisationens synpunkter i sitt underlag inför beslutet som ska fattas. Arbetsgivaren ska dessutom hålla den fackliga Forts. nästa sida 15

16 Facklig samverkan TTkanalen 1/2013 organisationen löpande informerad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsmiljölagen har till uppgift att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen är en så kallad ramlag vilket innebär att den innehåller allmänt hållna principer om hur arbetsmiljön ska vara beskaffad. Det Lagen är en så kallad ramlag vilket innebär att den innehåller allmänt hållna principer om hur arbetsmiljön ska vara beskaffad är sedan med stöd av lagen som det utarbetas detaljbestämmelser och det görs framförallt av Arbetsmiljöverket genom utgivande av deras förskrifter. I Arbetsmiljölagen regleras det även kring samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare och här anges att det ska bedrivas en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Hur samverkan ska bedrivas kan med andra ord organiseras utifrån hur verksamheten ser ut men några faktorer att utgå ifrån finns ändå för parterna. På arbetsställen med minst fem arbetstagare ska det utses skyddsombud liksom det på arbetsställen med mer än ett skyddsombud ska utses ett huvudskyddsombud. Vid minst 50 arbetstagare ska det dessutom finnas en skyddskommitté. Skyddsombudet utses i första hand av den fackliga organisationen. De ska företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombuden ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombuden ska också delta vid upprättande av handlingsplaner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren ska bedriva. Dessutom ska arbetsgivaren också I Arbetsmiljölagen framgår också att även arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet 16 underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. I Arbetsmiljölagen framgår också att även arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. I skyddskommittén ska behandlas frågor om företagshälsovård, handlingsplaner enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren ska samverka både enligt Arbetsmiljölagen och förhandla enligt MBL. Det går således inte välja bort något sätt. Diskrimineringslagen Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder var tidigare uppdelad på flera lagar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna men har funnits som en sammanhållen lag sedan Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. Mycket av det som berör arbetslivet i Diskrimineringslagen berör frågor om arbetsmiljö. Till exempel ska arbetsgivaren underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor

17 TTkanalen 1/2013 mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren. Vart tredje år ska arbetsgivaren även upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen. I det arbetet ska arbetsgivaren förse den kollektivavtalsbärande fackliga organisationen med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplanen för jämställda löner. Samverkan För att i någon mån förenkla tillvaron har man inom många avtalsområden valt att sluta så kallade samverkansavtal där man helt enkelt bakar ihop olika lagars krav. Olika samverkansavtal har funnits mellan parterna i många år och det senaste tecknade samverkansavtalet med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Pacta är FAS, vilket står för Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan och slöts 2005 på central nivå. Utifrån det avtalet har sedan de lokala parterna ute i respektive landsting, kommun, region eller bolag tillhörande Pacta slutit egna lokala samverkansavtal. Genom dessa olika avtal ser man således till att samverka med varandra utifrån de olika lagarnas krav och som exempel kan nämnas att samverkansgruppen tillika är skyddskommitté utifrån Arbetsmiljölagens krav. Några viktiga utgångspunkter i avtalet är att alla ska vara delaktiga och att en fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och arbetstagare på arbetsplatserna. Arbetsgivaren är efter genomförd samverkan den som är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. I det centrala avtalet som ska ligga till grund för de lokala avtalen är parternas mål ett Arbetsgivaren är efter genomförd samverkan den som är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare. Hur de lokala samverkansavtalen är utformade ser olika ut hos de olika arbetsgivarna liksom hur de upplevs fungera i praktiken. På vissa håll tycker bägge parter att samverkan fungerar bra medan man på andra håll anser att det haltar betänkligt. Vid det senare anser man då ofta från fackligt håll att det inte arbetas efter avtalets intentioner och man upplever inte att den fackliga partens synpunkter är viktiga för arbetsgivaren. En avgörande del i hela avtalet är just att det ska finnas en gemensam vilja att fatta beslut i samverkan. Tycker man att samverkan inte fungerar på tillfredsställande sätt finns alltid möjlighet att säga upp avtalet vilket också ibland gjorts av den lokala fackliga parten. Så länge inget nytt samverkansavtal tecknats är det respektive lagar som då gäller mellan parterna. En viktig förutsättning för den fackliga organisationen att teckna ett samverkansavtal är att arbetsgivaren har en positiv attityd till samverkan och en genuin vilja att arbeta med denna metod. Att samverka med FAS som grund är en metod där målet är att finna konsensus till skillnad mot förhandlingar där man arbetar efter ett annat synsätt och en annan metodik. Ska det här sättet att kommunicera mellan parterna fungera är det viktigt för den fackliga organisationen att arbetsgivaren ser dem som en betydelsefull diskussionspartner. Bland annat är information och god framförhållning viktiga delar för att få samverkan att fungera bra i praktiken. Susanna Magnusson 17

18 Pension Pensionsavtalet är uppsagt för kommun- och landstingsanställda En riktig pensionsrysare utspelade sig under hösten Arbetsgivarförbundet Pacta (ansluter bland annat landstingsägda folktandvårdsbolag) samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sade i september upp den kommunala sektorns pensionsavtal, KAP-KL, med avsikten att det skulle upphöra att gälla den 31 december I samband med att SKL/Pacta överlämnade uppsägningen av avtalet till de fackliga parterna överlämnade de även en så kallad principöverenskommelse. Denna principöverenskommelse innebar att kommande förhandlingar skulle syfta till att införa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Det nuvarande pensionsavtalet är en kombination av ett avgiftsbestämt och ett förmånsbestämt system. Arbetstagarparten AkademikerAlliansen*, där Tjänstetandläkarna ingår, avvisade dock den föreslagna principöverenskommelsen då man ville förhandla förutsättningslöst om ett nytt pensionsavtal. Att arbetsgivaren i samband med uppsägningen av ett centralt kollektivavtal på detta sätt låtit det åtföljas av ensidiga anvisningar om hur ett nytt avtal skulle se ut hade aldrig tidigare förekommit. Den sedvanliga hanteringsordningen vid centrala kollektivavtalsförhandlingar är att ett befintligt avtal som sagts upp prolongeras (förlängs) och gäller tills parterna enats om ett nytt avtal. SKL/Pacta hade i detta fall aviserat att man inte skulle komma att förlänga KAP-KL om inte centrala parter träffade en principöverenskommelse om förhandlingar rörande ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. En praktisk hantering av den situation som då uppstod var att SKL/Pacta rekommenderade berörda arbetsgivare att låta KAP-KL gälla för de som var anställda den 31 december 2012 i de individuella anställningsavtalen till dess att ett nytt pensionsavtal träffats. För anställda från den 1 januari 2013 skulle däremot helt andra pensionsvillkor gälla. I sista minuten precis före årsskiftet lyckades dock parterna enas om hur de fortsatta förhandlingarna skulle 18 föras. I och med det förlängdes nuvarande pensionsavtal KAP-KL fr o m 1 januari 2013 fram till dess att ett nytt pensionsavtal träffas. Man kom vid detta tillfälle även överens om den gemensamma målsättningen att förhandlingen rör ett nytt pensionsavtal för dem som är födda 1986 eller senare, att det ska innebära bra och trygga pensioner samt att det nya avtalet ska börja gälla under Att nu mer tid givits för förhandlingarna om ett nytt avtal är en bra utgångspunkt i det fortsatta arbetet anser AkademikerAlliansen. I de nu pågående förhandlingarna kommer AkademikerAlliansen att fokusera på att få ett nytt och bra pensionsavtal som är lika gynnsamt för medlemmarna som nuvarande system. AkademikerAlliansen anser att det är viktigt med ett pensionsavtal som innebär bra och trygga pensioner för alla anställda inom sektorn. *AkademikerAlliansen är en organisation för förhandlingssamverkan på den kommunala/landstingskommunala sektorn mellan 16 Saco-anslutna förbund. Susanna Magnusson

19 TTkanalen 1/2013 Tjänstetandläkarna ansluts till Saco-P Antalet medlemmar som är verksamma inom enskild sektor ökar stadigt och prognoser visar att privata tandvårdsföretag som anställer tandläkare är här för att stanna. Tjänstetandläkarna har med anledning av det ansökt och fått beviljat medlemskap i Saco-P, ett förhandlingsorgan för Sacos medlemsförbund med privatanställda medlemmar. Genom Saco-P kan föreningen få stöd och ta intryck av de större medlemsförbunden, men också vara med och påverka i de beslut som rör de egna medlemmarna då alla beslut som fattas ska vara eniga. Sammarbetet inom Saco-P ska vara ekonomiskt fördelaktigt för de anslutna organisationerna och avser att ta fasta på akademikervärderingar och att de privatanställda akademikerna ska få bättre facklig styrka. Saco-P omfattar 20 medlemsförbund, varav 18 ingår i förhandlingsorganisationen PTK. Sammanlagt företräds över medlemmar. Avsikten med sammanslutningen är att verka för ett förhandlingsarbete bland privata akademiker och det gemensamma målet är att akademikerna inom enskild sektor ska få det bästa utfallet i avtalsförhandlingarna. Förhandlingskonstellationer är vanligt mellan fackliga organisationer och de gemensamma frågorna gynnas oftast av samarbete. En av de största sammanslutningarna har varit PTK där förbund som har medlemmar verksamma inom enskild sektor från TCO och Saco ingår. Kartellens roll är betydande när det bland annat gäller pensioner och avtalsförsäkringar. Inom offentlig sektor motsvaras PTK av Offentlig Anställdas Förhandlingsråd och inom Sacosfären finns ytterligare två sammarbetsorgan utöver Saco-P; Saco-S inom den statliga sektorn och AkademikerAlliansen inom den kommunala sektorn. Rättelse i lönestatistiken Tyvärr blev det fel på Kalmars specialistlöner i lönestatistiken i TTkanalen nr 4/2012, men nu är siffrorna ändrade vilket gör att totalsiffrorna också blivit justerade. Vi beklagar felet. Rätt siffror ska vara följande: Tabell 18 Övertandläkare icke-klinikchef fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland 2 Västerbotten Norrbotten Gotland 1 Vg-regionen Annan ag Totalt Eva Nylander Tjänstetandläkarna rekommenderar Omvärldsbevakning för chefer Nu kan du som är chef prenumerera på ett nyhetsbrev som förmedlar vad som sker på chefsområdet och lyfter fram forskning och kunskapsutveckling. Tjänsten är gratis och brevet skickas ut varannan vecka. Anmält dig på + lägst kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön 19

20 TT träffar Konkurrensverket Referenspriserna diskuteras ur konkurrenssynpunkt Vid undersökningar och behandlingar ser tandläkarna vilka konsekvensen oregelbundna besök inom tandvården får för patienterna. Ur det perspektivet driver Tjänstetandläkarna frågan om att tandvårdsstödet ska göra det billigare med tandvård för alla, då preventiv vård i det långa loppet sänker både patientens och statens kostnader. Det ligger alltså i föreningens intresse att patienterna anser sig ha råd med regelbundna besök. Då Konkurrensverket under 2013 kommer att titta närmare på frågan om hur referenspriserna påverkar prisbilden för tandvård, initierade Tjänstetandläkarna ett möte med verkets utredare för att lyfta frågan om referensprisernas roll. Tandvårdsreformen från 2008 har kritiserats skarpt av Riksrevisionen, som bland annat pekat på att den nuvarande referensprislistan för tandvård missgynnar priskonkurrensen och istället driver på kostnadsutvecklingen inom tandvården. Konkurrensverket har fått i uppdrag att utreda hur det förhåller sig och att även undersöka om det behöver sättas in konkurrenspolitiska Lena Fredriksson åtgärder. Tjänstetandläkarna har träffat utredarna Lena Fredriksson och Leif Nordqvist som utför granskningen för att diskutera hur prissättningen av referenspriserna påverkar patienter och ekonomin inom tandvården. Det är i det här sammanhanget viktigt att nämna att det primära syftet när referensprislistan utformades inför tandvårdsreformen 2008 var att sätta upp kostnadsnivåer för att kunna beräkna statens tandvårdskostnader. Angivelserna om priser och tidsuppskattningar formulerades för att säkerställa att de budgeterade medlen för tandvårdsstödet skulle räcka. Utöver det målet gav referenspriserna upphov till sekundära effekter, bland annat bedömdes det att prislistan skulle göra det möjligt att stärka patientens ställning genom att skapa prisjämförelser för tandvård och pressa priserna generellt inom tandvården. Idag spelar referenspriserna alltså en större roll än det ursprungliga syftet, vilket sätter spår i både tandvårdens ekonomi och patienternas upplevelse av vad tandvård kostar. Lena och Leif har funderingar kring om själva begreppet är missvisande och nämner att ersättningsberättigat belopp möjligen skulle vara en mer korrekt benämning. Det skulle innebära att man åtminstone kallar underlaget för vad det egentligen är och kanske förebygga att priserna används på fel grunder, säger Leif. Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Leif Nordqvist Nilsson vittnar om att den nuvarande benämningen även bidrar till att göra patienterna förvirrade. De vet inte hur systemet fungerar och när referenspriset redovisas på kvittot som patienten får ut samtidigt som patienten betalat det högre priset enligt vårdgivarens prislista för behandlingar upplever de att de blir lurade. Patienterna tror att referenspriserna visar vad behandlingen ska kosta enligt någon slags standard. Riksrevisionen har utvärderat effekterna av tandvårdsreformen som genomfördes I en rapport framhålls att den referensprislista som tillämpas inom tandvården missgynnar priskonkurrens och istället driver på kostnadsutvecklingen. Regeringen har funnit att det finns anledning att granska detta och Konkurrensverket har fått i uppdrag att genomföra granskningen samt fundera över hur systemet skulle kunna modifieras för att inte hämma konkurrensen. 20

21 TTkanalen 1/2013 Referensprislistan innehåller de tandvårdsåtgärder som ingår i högkostnadsskyddet. Priserna fastställs av TLV och ligger till grund för beräkningen av hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. I prissättningen ingår behandlingskostnaden, inklusive tandtekniskt arbete och material. Priser för tandvård som tas ut utöver referenspriserna av vårdgivaren bekostas av patienten. Generellt sett ligger folktandvårdens priser ca 6 % över referenspriserna och privata aktörer ligger i genomsnitt 12 % högre än referenspriserna. Lena och Leif berättar att rapporten de arbetar med ska vara klar i december i år. Under våren kommer de att träffa en rad intressenter för tandvården och diskutera referensprislistans roll för prissättningen inom tandvården. Tjänstetandläkarnas uppfattning är att referenspriserna inte bidrar till en effektiv priskonkurrens vårdgivarna emellan. Det finns ingen anledning att sätta priser som ligger under referenspriserna. Det är det lägsta priset av referenspriserna eller vårdgivarens priser som utgör underlag för beräkningen av högkostnadsskyddet. Rent affärsmässigt skulle så låga ersättningsnivåer inte ge verksamheten bäring och alla aktörer måste på ett eller annat sätt ha kostnadstäckning. Eftersom högkostnadsskyddet beräknas på det lägst satta priset så länge det inte kommer upp i samma nivå som referenspriset, som dessutom i vissa fall är för lågt för att det ska vara kostnadstäckande, borde alla aktörer sätta priser som överstiger referenspriserna för att få balans i ekonomin. Därmed bidrar referenspriserna inte till att hålla de generalla nivåerna nere för priserna inom tandvården, resonerar Kenth. Trots att man sett att referenspriserna inte speglar vårdkostnaderna fanns det landsting som drev igenom sin ambition att lägga sig under den angivna nivån. Även om det var gynnsamt för patienten om denne inte nådde upp till gränsen för högkostnadsskyddet blev konsekvensen att budgeten inte gick ihop och man var tvungen att höja sina priser igen då den ekonomiska situationen blev ohållbar. När referenspriserna fastslogs i samband med tandvårdsreformen sattes priserna på vissa åtgärder avsiktligt mycket lågt. Beräkningarna grundades på en planerad trappa som stegvis skulle höja prisnivåerna under en femårsperiod för att anpassas efter den budget som var avsatt för tandvårdsstödet. Referenspriserna har dock inte höjts i den utsträckning som det var tänkt och idag är prissättningen fortfarande inte i balans med de egentliga tandvårdskostnaderna. Istället för att justera upp referenspriserna beslutade regeringen att sänka de budgeterade anslagen inför 2013 och det innebär att det heller inte finns något ekonomiskt utrymme att höja referenspriserna i större utsträckning framöver. Glappet mellan summan som ersätts och den egentliga kostnaden för tandvård kommer att öka och det är patienten som får stå för mellanskillnaden. Vårdgivarna måste ju även fortsättningsvis anpassa sina priser som gör att verksamheten går runt. Det är sedan tidigare känt att patienterna i större utsträckning undviker vård i takt med att den blir dyrare, så på sikt riskerar vi att få en sämre tandhälsa i landet, säger Kenth bekymrat. Lena undrar över de lågpriskedjor som finns inom tandvården och som marknadsför sina priser på undersökningar där de ligger under referenspriset. Kenth förklarar att det naturligtvis existerar en konkurrenssituation mellan olika tandvårdsaktörer som måste hitta olika sätt att tilltala konsumenterna, men att det inte är referensprislistan som bidrar till att pressa ned kostnaderna i sin helhet. De aktörer som erbjuder lägre priser på vissa åtgärder kompenserar det med att ta ut högre priser på andra. Det är dock bara inom den privata vården man kan laborera med sina priser på det här sättet. Privat och offentlig tandvård verkar i en del avseenden på olika premisser, vilket kan ha en konkurrenshämmande effekt. Förutsättningarna för prissättningen skiljer sig åt eftersom de privata aktörerna kan använda den fria prissättningen fullt ut. Folktandvårdens priser fastställs Tjänstetandläkarna bevakar hur politiska beslut påverkar patienten som slutkonsument. Priset har betydelse för patientens beteendemönster, ju dyrare tandvården är desto fler undviker att besöka den och det är speciellt den preventiva vården som drabbas. Preventiv vård är det säkraste sättet för konsumenten att sänka totalkostnaden för tandvård över tid. Därför driver Tjänstetandläkarna krav på olika åtgärder inom tandvårdsstödet som skulle stimulera patienternas besöksfrekvens. Ett sådant krav är exempelvis att slopa det nedre karensbeloppet så att patienten får del av högkostnadsskyddet från första kronan. Läs mer om hur vi arbetar med frågor som berör tandvården på hemsidan, klicka på Om Tjänstetandläkarna. 21

22 TT träffar Konkurrensverket däremot politiskt vid kommun- och landstingsfullmäktige och går inte att förändra mellan besluten. Det innebär att folktandvården, till skillnad mot privata aktörer, inte har möjlighet att laborera med värvningskampanjer som innebär tillfälliga sänkningar av priserna på vissa kliniker. Inte heller har folktandvården möjlighet utnyttja olika former av rabatter vid beställningar av tandteknik eftersom folktandvården verkar under lagen för offentlig upphandling. Inom privattandvården kan man däremot till exempel komma överens med leverantörerna om mängdrabatt vid återkommande beställningar och man har också möjlighet att sätta individuella priser för sina patienter. Lena och Leif har som en initial del i utredningen tittat på jämförelsetjänsten 1177.se som landstingen och regionerna byggt upp i samarbete med Inera för att patienten själv ska kunna ta reda på vad ett besök hos tandvården kan kosta. Syftet med sajten var att stärka patientens ställning genom att presentera en tydlig överblick av vad samma behandling skulle kosta hos olika vårdgivare. Lena och Leif konstaterar att det är få privata aktörer som registrerat sig på sajten och det är ännu färre som redovisar sina priser. Vi kan bara konstatera att tjänsten inte uppfyller den funktion som avsetts och ur konkurrenssynpunkt bidrar sajten tyvärr inte med mycket. Uppdraget att se över referensprisernas inverkan på kostnadsutvecklingen inkluderar också att ta fram förslag på åtgärder som främjar konkurrensen och även om vi inte har formulerat några sådana ännu tittar vi på den potential som jämförelsesajten har, säger Lena. Kenth berättar att det inte bara är problem med att få fler vårdgivare att registrera sig och rapportera in sina priser, det måste också tillkomma bättre reglering av vad som ska ingå i priserna som redovisas. Även om den tandtekniska kostnaden för ett visst material ingår i referenspriset är det inte säkert att det gör det i vårdgivarens pris. Oftast är anledningen att annat material används i den tandtekniska produkten. Om det är inbakat eller inte utgör en väsentlig skillnad i slutpriset Leif undrar om Tjänstetandläkarna har något förslag på hur patienten själv ska kunna påverka sina utlägg för tandvård. Det bästa sättet en patient kan pressa sina tandvårdskostnader på är att gå på regelbundna kontroller, det är det som kan förebygga de stora och kostsamma åtgärderna, framhåller Kenth. FK satsar på kommunikationen Försäkringskassan har initierat ett informellt möte med Tjänstetandläkarna som ett led i processen att förbättra kommunikationen mellan myndigheten och de som kommer i kontakt med Försäkringskassan på olika sätt. Föreningens ordförande Kenth Nilsson och vice ordförande Hans Göransson har träffat Anna- Lena Rosendahl, kundansvarig Anna-Lena Rosendahl för partners inom Tandvård hos Försäkringskassan, för att samtala kring planerade aktiviteter och hur kommunikationen kring dessa kan se ut. Framförallt ska detta ses som ett ledigare möte där vi har möjlighet att diskutera och fritt lyfta frågor som rör hur Försäkringskassan kan bli bättre på att återkoppla till olika parter, förklarar Anna-Lena. Under 2012 satsade Försäkringskassan på att förbättra kommunikationen och Anna-Lena pekar på att mycket gjorts på området redan, men att det alltid finns potential att bli lite bättre. Det är viktigt att ta reda på vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Jag kommer att träffa fler organisationer separat för att lyssna in och fånga upp önskemål inom området. Vi vill med hjälp av er i Tjänstetandläkarna och andra branschorganisationer förenkla för de som kommer i kontakt med oss på olika sätt. Eva Nylander Oorganiserade riskerar missa info De tandläkare som valt att ställa sig utanför de organisationer som har kontakt med Försäkringskassan kan vara svåra att nå ut till med viktig information, erfar Anna-Lena Rosendahl, Försäkringskassan. Om detta och mycket annat kan du läsa på hemsidan, 22 Eva Nylander Eva Nylander

23 TTkanalen 1/2013 På hemsidan tar vi temperaturen på våra besökare i Lilla gallupen, här är resultatet från vinterns fråga: Saco fortsätter växa De 22 medlemsförbunden inom Saco fortsätter att öka i medlemsantal. Vid årsskiftet fanns sammantaget drygt 2000 fler medlemmar i Sacoförbunden jämfört med ett år tidigare, trots att ungefär medlemmar försvann jämfört med 2011 på grund av organisatoriska förändringar. Dels valde Sveriges Fartygsbefälsförening att ansluta sig till Ledarna istället för Saco och därmed minskade Sacos medlemsantal med cirka Dels försvann ytterligare medlemmar när Privattandläkarföreningen blev en renodlad branchorganisation och lämnade Sveriges Tandläkarförbund. Under året som gått har cirka hälften av privattandläkarna återanslutit sig till Tandläkarförbundet. Sacos sammantagna medlemsantal ökade under 2012 trots de organisatoriska förändringarna och det betyder att Sacofederationen vid årsskiftet hade drygt medlemmar. Komplett medlemsstatistik finns på Eva Nylander Det bästa sättet att förutspå framtiden är att skapa den.?- Lincoln Fråga ombudsmannen Hej! Jag har arbetat i många år som tandläkare och skulle nu vilja förkovra mig i ett helt annat ämne som ligger utanför odontologin. Min arbetsgivare är dock osäker på om han kan bevilja mig studieledighet för en längre tid då det kan vara svårt att få tag på en vikarie för mig. Finns det några begränsningar i rätten till ledighet? Susanna: Arbetstagare har enligt Studieledighetslagen rätt till behövlig ledighet från sitt arbete för att kunna gå den utbildning man önskar. Det finns således inget krav på att utbildningen ska ha någon koppling till arbetet eller vara begränsat i tiden. För att kunna ha stöd av lagen krävs att arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren vid ledighetens början. Arbetsgivaren har också rätt att skjuta upp ledigheten till senare tid än arbetstagaren har begärt. Vill arbetsgivaren skjuta på starten av ledigheten ska denna genast underrätta arbetstagaren om uppskovet och skälen för detta. Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal beträffande den kategori som arbetstagaren tillhör och vill denna att ledigheten ska börja senare än sex månader efter att arbetstagaren lämnat in sin ansökan, fordras samtycke till uppskovet av den berörda lokala arbetstagarorganisationen. Det är med andra ord att rekommendera att ansöka om studieledighet i så god tid som möjligt då arbetsgivare med kollektivavtal kan skjuta på starten för ledighet i sex månader. När det gäller kortare ledighet som sammanlagt inte överstiger en arbetsvecka fordras samtycke från den fackliga organisationen så snart den frist arbetsgivaren önskar är längre än två veckor. Susanna Magnusson 23

24 TTkanalen 1/2013 Möt Lena, den hängivna folktandvårdaren som blev privatanställd Det blir allt vanligare med större privata tandvårdskedjor och antalet anställda tjänstetandläkare inom den privata sektorn ökar. Många av dem har börjat sin karriär inom folktandvården och har sedan av olika anledningar tagit en anställning i privat regi. Medlemmen Lena sa upp sig från sin anställning 2008 när hon fick ett erbjudande hon inte kunde tacka nej till. Här delar hon med sig av sina erfarenheter av sektorbytet men också vad man kan tänka på i allmänhet när man byter arbetsgivare. Lena Danielson-Edquist har arbetat större delen av sin yrkesverksamma tid inom Folktandvården och beskriver sig själv som hängivet trogen folktandvårdare innan hon gick över till den enskilda sektorn. Idag jobbar hon på en klinik i centrala Linköping som tidigare tillhörde Thea Tandhälsa innan den köptes upp av Smile. Lena trivs väldigt bra på sitt jobb, hon har duktiga och trevliga kollegor och ett eget team med en hygienist och en tandsköterska som fungerar väldigt bra. Hur kommer det sig då att hon hamnade där? När jag började läsa på universitetet riktade jag in mig på botanik/zoologi/geologi och har en fil kand i ämnet. Men på 70-talet var det väldigt ont om jobb, tandläkare var ett av få yrken som fortfarande hade en bra arbetsmarknad. Så jag och nära nog hälften av de jag hade pluggat med sökte in på tandläkarhögskolan i Malmö. När vi var klara hade arbetsmarknaden förändrats och även tandläkare hade svårt att få jobb. Med småbarn i familjen ville jag inte lämna Lund som vi då bodde i, utan gick på vikariat under sju år och det var en tuff Forts. nästa sida Leg: Bor: Familj: i Intressen: Facklig historik: 1979 vid Malmö högskola Centralt i Linköping Sönerna Harald och Holger samt särbo Skåne Rider barockridning på spanska hästar samt är medryttare till en islandshäst som hon också sköter 2-3 gånger/vecka. Simmar en gång/vecka samt cyklar. Var under 15 års tid fackligt lokalombud vid TT-avdelningen i Östergötland och hade under sista halvan av den tiden hand om avdelningens ekonomi som kassör. Lena ansvarade även för att anordna styrelsemöten och lokala medlemsträffar och hon deltog också i löneförhandlingar. Foto: Satu Knape 24

25 Att ha en god arbetsmiljö med allt vad det innebär påverkar trivseln. Det och tempot på kliniken är viktiga aspekter för att vi ska orka jobba arbetslivet ut. Det är ändå i långt över trettio år som kroppen ska klara av arbetsuppgifterna 25 Foto: Satu Knape

26 Möt Lena - intervju med en medlem Lena om sitt fackliga engagemang: Det var väldigt givande, vi hade en fin gemenskap i styrelsen och jag har blivit fortfarande. Förutom det lärde jag känna näst intill varenda tandläkare som var Mitt engagemang gav mig också större insyn i hur folktandvården fungerade Foto: Satu Knape Det är en trygghet att ha facket i ryggen så man kan få reda på vad man kan ställa för krav eller vilka skyldigheter man har tid! 1987 erbjöds jag en fast tjänst på folktandvåden här Linköping och det passade rent tidsmässigt då vi var redo att flytta på oss. Under den här perioden fick jag möjlighet att utbilda mig inom bettfysiologi och fastnade för smärtproblematik. Tjänsten jag hade delades upp och 50 % av arbetstiden spenderade jag på specialistenheten för oral rehabilitering i Linköping. Tomas List, som då var övertandläkare på enheten blev min mentor och det var en oerhört givande tid. Under 8 år arbetade jag bland annat med ett nationellt kariesförebyggande projekt lämnade jag Linköping och återvände till Lund på grund av familjeskäl. Där jobbade jag inom Region Skåne i 3 år, men i samband med att jag bröt upp från det då 32-åriga äktenskapet kände jag att det behövdes en mer övergripande förändring. Den dåvarande VD:n på Thea Tandhälsa gav mig ett erbjudande som var mycket intressant och i min dåvarande situation tvekade jag inte att ta tjänsten. Det här var 2008 och sedan dess har jag varit kvar på samma klinik, som i juni 2011 köptes upp av Smile. 26 Efter nära tre decennier inom landstingstandvården sökte Lena alltså efter en förändring, något nytt i sitt yrkesliv och hon tog steget över till andra sidan, från offentlig till privat sektor. Men det var också något annat än själva sektorbytet som lockade. Rent krasst kunde jag konstatera att erbjudandet från VD:n på Thea innehöll ett rejält lönelyft och det var väsentligt då och är det fortfarande. Jag har ju erfarenhet av facklig löneförhandling inom folktandvården och visste hur löneutvecklingen såg ut där. Dessutom hade jag varit på besök på kliniken och fått ett gott intryck av både lokalerna och mina framtida kollegor. I erbjudandet ingick ett eget behandlingsrum vilket gav mig större frihet. Jag fick färre semesterdagar och ingen övertidsersättning, men det vägs upp av att jag kan vara mer flexibel i arbetstiden. Om Lena skulle skicka med några tips till kollegor som funderar på att byta både arbetsgivare och sektor tror hon att det går att komma överens om ganska mycket inför själva anställningen.