N eu ro ko g n itiv t åld ran d e
|
|
|
- Britt Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 N o rm alt åld ran d e o c h /eller åld ran d e m ed sju kd o m eller? N eu ro ko g n itiv t åld ran d e Boo Johansson Prof. Psykologiska institutionen / AgeCap Center Göteborgs universitet
2 Varför intresse sig för åldrande och äldre? Demografiska förändringar vi lever allt längre - åldrande befolkningar världen över Åldrandet har en stor betydelse i människors liv - motsvarar en tredjedel av livet Vi kan förbättra villkoren för att åldras genom prevention, behandling, vård och äldreomsorg Kognitiv funktion och hälsa under allt större hot med stigande ålder
3 SCB Diagrammet visar hur stor andel som finns kvar i olika åldrar enligt vad som observerats år 2011 och enligt en prognos om överlevnadsökning för födda 2011.
4 Vi lever längre - blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra åren av? Utgångsläge ,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet ,4 7,5 Friska år Utökad sjuklighet - adderar sjuka år Sjuka år Uppskjuten ,9 5 Uppskjuten - adderar friska år Komprimerad , Komprimerad - adderar fler friska år och tid med sjuka år förkortas
5 Trots sämre hälsa klarar dagens äldre sin vardag bättre Antalet med sjukdom och hälsoproblem ökar (bättre diagnostik/ ökade krav på behandling/ annan syn på normalt / friskt och sjukdom på äldre dar) men samtidigt Fysiska miljöförbättringar, tekniska hjälpmedel, service/vård mm har gjort att funktionsbegränsningar ( disability ) minskar
6 Aging what is it all about? Change due to inner biological influences/factors occuring in all individuals with increasing chronological age occuring/accumulating over an extended time period irreversible environmentally modifiable in terms of rate and magnitude of change affecting overall functioning and survival
7 Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som bidrar till förändring av individens funktionella förmåga Danish Aging Research Center Förtida Premature åldrande aging Successful Gott åldrande aging (Delayed, Elite) Population NORMAL BAD NORMAL GOOD MOL. CELL ORGANS INDV. POP. Oundvikliga vs. undvikliga förändringar
8 The Goal An Accurate Portrayl of Differential Aging No single trajectory
9 Change and Differences Inter-individual differences Cross-sectional design Information for example about age differences Intra-individual change Longitudinal design Information about group level and individual age related changes
10 e Cross-Sectional Data Baltes & Lindenberger, 1997
11 Funktionsnivå Vi åldras olika Spatial Ability Age Kritisk tröskel Ålder
12 Interagerande system och livslång utveckling Life-Span Development Förutsättningar Typ av påverkan Arv Normativ åldersrelaterad påverkan Interaktion Normativ historierelaterad påverkan Miljö Icke-normativ påverkan Tid
13 Det livslånga - ontogentetiska perspektivet
14 Ett livslångt utvecklings- och åldrandeperspektiv Biologisk ålder Våra cellers, organ och organsystems funktion i förhållande till förväntad återstående livslängd överlevnadsförmåga Neurobiologiskt Biologiskt åldrande åldrande Tid
15 Ett livslångt utvecklings- och åldrandeperspektiv Social ålder Vår roll och funktion i samhället, egen och andras värdering och bedömning Socialt åldrande Biologiskt åldrande Tid
16 Tiderna förändras och vi med tiden födelsekohortperspektiv på åldrande Då Nu
17 Ett livslångt utvecklings- och åldrandeperspektiv Psykologiskt åldrande Psykologisk ålder Vår förmåga att anpassa oss och hantera inre och yttre förändringar Biologiskt åldrande Tid
18 e Vad klarar den åldrande hjärnan?
19 Age & Brain e
20 e Nervcellsförlust och åldrande Innan seniet förloras främst nervceller i cortex Under seniet förloras även nervceller i vitsubstans (myeliniserade celler), främst i corpus callosum (hjärnbalken) Generellt drabbar nervcellsförluster i mindre utsträckning de utvecklingsmässigt äldre delarna av hjärnan.
21 e Main causes of age-related cognitive decline the wear and tear hypothesis - Neurons - richness of interconnections atrophy with age include cortical as well as sub-cortical neuclei related to sensation, motor control, memory-cognition, and affect Metabolic decline and down-regulation of neuronal populations preceede cell death Physical/chemical deterioation and emergent neuropathology are correlated with specific behavioral losses.. changes are universal but substantial variability in time of onset, course and magnitude of functional impairment
22 The Cascade Model & Cognitive Functioning (A modification after J. Birren) Tertiary aging - terminal decline Pervasive across all memory and cognitive abilities Secondary aging (disease related) The terminal decline hypothesis chronological age or time from birth is less informative for cognitive performance compared with information about time to death Primary / Normal aging Crystallized abilities Fluid abilities, Episodic memory, and Mental speed
23 Från hjärna till beteende och från beteende till hjärna plastiska hjärnan Hjärna/nervsystem - neurobiologiskt åldrande/ åldersrelaterade förändringar Kognitiv / neuropsykologisk funktion Vardagsliv ekologisk funktion och bemästring Hjärnunderhåll
24 Kognitiva domäner/funktioner skillnader i åldrandeeffekt Fluida förmågor logisk förmåga/problemlösning spatial förmåga, exekutiva funktioner psykisk snabbhet/koncentrationsförmåga Kristalliserade/ erfarenhetsbaserade förmågoromsrelaterat språk verbala förmågor pragmatisk problemlösning semantiskt minne kunskapsminne procedurminne Minne arbetsminne episodiskt minne Sensoriskt register
25 Don t HOLD HOLD
26 BMJ 2011
27 e
28 e Heritability 62% för general cognitive ability ( g ) 55% för verbal förmåga 32% för spatial förmåga 62% för perceptuell snabbhet Posthuma et.al Genetic correlations between brain volumes and the WAIS-III dimensions of verbal comprehension, working memory, perceptual organization, and processing speed
29 Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Psykisk snabbhet /RT Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Korrelation / flerval RT x ålder = ,5 ms ökning av flervals RT per år Ung. samma snabbhet för 8 och 70- åring Liten effekt - lexikala uppgifter Moderat effekt - enklare beslutsfattande Störst effekt - spatiala uppgifter
30 Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Psykisk snabbhet /RT Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Inkodning i LTL Framplock från LTL
31 Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Psykisk snabbhet /RT Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Exekutiv förmåga/ multi-tasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Exekutiv förmåga 3 komponenter: Uppdatering (uppmärksamhet/relatera nytt till tidigare förvärvat) ex n-back Byte av fokus och strategier (ex TMT) Inhibition (ex Stroop) S-A test
32 Longitudinal findings on cognition (Schaie, 2005) Vad förklarar? Schaie, 2005
33 Stabil eller förändrad kognition i olika åldrar + 0-
34 Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Psykisk snabbhet Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor; språk - semantiskt minne Kunskapsminne - facts Ordförråd - aktivt / passivt ordförråd Ordförståelse / Synonymtest
35 Ohälsa - sjukdomar med kognitiva effekter: ökad förekomst med stigande ålder Förhöjt blodtryck Stroke / Hjärt-kärl sjukdom/ Bristtillstånd Depression Diabetes Övervikt/fetma - BMI Demenssjukdom Comorbiditet / läkemedelsbiverkan
36 Ökad risk med stigande ålder von Strauss E, et.al.: Nosology and epidemiology- Occurrence. In: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (Eds.) Dementia etiology and epidemiology. A systematic review.
37 The prevalence of dementia Source: UNDESA Population Division, Population Ageing and Development 2012, Wall Chart, 2012
38 Age 84-90
39 Förekomst av demenssjukdom resp. icke-demens Ålder 95 = 52 % (män 37,3; kvinnor 55,5%) Börjesson et al, 204 Ålder 100 = 51% 25% inga tecken på demens Andersen Ranberg,2001
40
41 Livslång påverkan bra och dålig
42 The life-course/life-span approach of aging outcomes
43 Accelererad kognitiv försämring innan demensdiagnos 12 år 9 år 6 år
44 Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Psykisk snabbhet Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor; språk - semantiskt minne Tertiärt åldrande - terminal nedgång Global kognitiv nedgång = alla domäner är påverkas
45 Tid innan död och accelererad kognitiv nedgång 14.8 (10.8, 16.6) 6.6 (4.3, 11.7) 7.8 (6.3, 10.6) Thorvaldsson, V., Hofer, S. M., Berg, S., Skoog, I., Sacuiu, S., & Johansson, B. (2008). Onset of terminal decline in cognitive abilities in non-demented individuals. Neurology.
46 Kaskadmodellen (J. Birren) Summan av den unika påverkan för varje enskild individ Primärt / Normalt åldrande Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Psykisk snabbhet Episodiskt minne Exekutiv förmåga/ multitasking, logisk - spatial förmåga, verbal fluency Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor; språk - semantiskt minne Tertiärt åldrande - terminal nedgång Global kognitiv nedgång alla domäner är påverkas
47 Kognitiv reserv Skilda förutsättningar att klara/bemästra/hantera neurobiologiskt åldrande och åldersrelaterade neuropatologiska förändringar (Stern, 1999) Utbildning,, intellektuell träning, SES mm indikatorer för kognitiv reserv Individer med högre kognitiv reserv med neuropatologiska förändringar som indikerar preklinisk demens / MCI.. har lägre risk att utveckla demenssjukdom och/eller visar demenssymtom senare än de med lägre kognitiv reserv med likartartade neuropatologiska förändringar
48 Kognitiv reserv Intakt SCI MCI PROTEKTIVA faktorer RISK faktorer Demens 0 Ålder Livslång påverkan
49 Kognitiv prestation mellan års ålder: En jämförelse mellan tre födelsekohorter (nivå och förändring) / / /02
50 Ökat Vad kan vi göra?
51 En kognitiv bemästringsmodell - SOC Basala förändringar Bemästringsstrategier Utfall Utveckling Åldrande som specialicering Åldersrelaterad försämring av biologisk reservkapacitet Åldersrelaterad förbättring genom erfarenheter Selektion Optimering Kompensation Begränsningar men fortsatt effektivt leverne
52 Ett gerontologiskt perspektiv Samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer ger skilda förutsättningar för ett gott åldrande med bevarad eller sviktande kognitiv hälsa
53 Cognitive Health not only the absence of disease, but rather the preservation and development of cognitive abilities that allows older adults - to maintain social connectedness - an ongoing sense of purpose, - the abilities to function independently, - to permit functional recovery from illness or injury, - to cope with functional deficits The main elements of cognitive health are: language, thought, memory, executive functions, perception, judgment, attention, psychomotor skills (e.g. driving), and the ability to live a purposeful life. Preserving these functions is largely the difference between leading an independent or a dependent life
54 Life long brain and cognitive plasticity
55
N eu ro ko g n itiv t åld ran d e
N o rm alt åld ran d e o c h /eller åld ran d e m ed sju kd o m eller? N eu ro ko g n itiv t åld ran d e Boo Johansson Prof. Psykologiska institutionen / AgeCap Center Göteborgs universitet Cognitive Health
Vad är ett gott åldrande?
Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella
Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar
Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar Boo Johansson prof. geropsykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Föredragning av underlagsrapport för Pensionsåldersutredningen 2012-02-15//20120315
Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd
Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska
Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg
Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg Hanna Falk, leg.sjuksköterska, fil.dr. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
MS och kognitiv påverkan
Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,
Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI
Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa
Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Exekutiv funktion (EF)
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd
Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)
Exekutiva funktioner Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) Exekutiva funktioner Generella kontrollfunktioner
Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)
l Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Totalpoängen blir 54.
Psyko-social utveckling
Psyko-social utveckling Institutionen för hälsovetenskaper Lunds universitet" Människans psykosociala utveckling Åldrandet som psykosocial process! Perspektiv på åldrandet Hur har vi utvecklats till den
Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap.
Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap AgeCap centrum för åldrande och hälsa är en FORTEfinansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade hösten 2013. ÖVERGRIPANDE MÅL: Studera och möjliggöra
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion
6:e nationella konferensen i Kognitiv Medicin, Göteborg, 29 nov 2018 Tema: Exekutiv funktionsnedsättning Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion Anders Wallin, professor, överläkare,
Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372)
l Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Lärare: Reza Kormi-Nouri
Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet
Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet Anna-Karin Berger, leg psykolog, Med Dr Aging Research Center, KI och Stockholms universitet Åldrandets förändringsdimensioner
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Hälsa historiskt perspektiv
Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center
Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
När stamcellerna kommer till klassrummet
När stamcellerna kommer till klassrummet Klas Blomgren Översikt Hjärnans utveckling Plasticitet och stamceller Fysisk aktivitet Psykisk aktivitet berikad miljö 1 Huvudet och hjärnan Pannloben Hjässloben
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
SMART Swedish Memory and Attention Re Training
SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
KIT 104 Kognitiva processer
KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:
ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Är vi alla stöpta i samma form?
Är vi alla stöpta i samma form? Om olika sätt att hantera problemlösning med hjälp av våra olika intelligenser Ulla Ek Daniel Kahneman Fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne Har inte gått en
Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag
Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor
Huvudfokus är kognitiv hörselvetenskap. Kopplingar till medicinska, tekniska, kliniska och sociala problemställningar och verksamhet.
Hörsel, minne och demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping-Örebro- Lund. Vid Linnécentrum HEAD
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Psykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Cannabis and the risk of adverse life course outcomes
Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Anna-Karin Danielsson, PhD, Post Doc Institutionen för Folkhälsovetenskap, Socialepidemiologi Emilie Agardh Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Peter
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman
Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Barns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN
Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN Hur kan vi tidigt fånga upp barnen med CI som är i riskzonen för sämre språkutveckling?
Varför behövs psykosocial behandling?
Varför behövs psykosocial behandling? Kristiansand februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,
ADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan
DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens
DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens Hanna Falk, fil.dr, leg.ssk Sahlgrenska akademin vid GÖTEBORGS UNIVERSITET FORSKARE Eva Billstedt Anne Börjesson-Hanson Hanna Falk Kerstin
RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!
RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions
Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions Charlotte Nylander Barn- och ungdomsläkare Sörmland Medicine doktor
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund
Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ø Ca hälften Ø Påverkar yrkesarbete, sociala aktiviteter,
Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?
Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se
Behandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPB12, Kurs 2: Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv, 30 högskolepoäng Course 2: Biological and Cognitive Perspectives of Behaviour, 30 credits Grundnivå / First