Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Västsverige - Kompetensförsörjning inom mottagarorganisation : 2016/00079

Transkript

1 Sid 1(24) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet InVäst Startdatum Kontaktperson för projektet Lisa Sipari Slutdatum E-post Behörig företrädare Kontaktperson ekonomi E-post Utdelningsadress Besöksadress Bengt Randén Rikard Ström Box Göteborg Anders Personsgatan Göteborg Organisation Organisationsnamn Organisations Organisationsform Antal anställda e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Primärkommunala verksamheter gr@grkom.se Anders Personsgatan Göteborg Helena Söderbäck d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR- Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret GR Utbildning Box Göteborg Anders Personsgatan Göteborg Västsverige - Kompetensförsörjning inom mottagarorganisation : 2016/00079

2 Sid 2(24) Programområde Specifikt mål Programområde 1 - Kompetensförsörjning 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 1200 Antal kvinnor 800 Antal män 400 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Sverige välkomnade 2015 fler asylsökande under ett år än någonsin tidigare personer sökte asyl i landet, och vid årsskiftet fanns närmare personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. I Västsverige, som är en tillväxtregion, förväntades redan innan situationen med ett snabbt ökande antal nyanlända en befolkningsökning som ställer ökade krav på välfärdssystemen. Det nya läget ökar ytterligare ett redan upparbetat behov av expansion inom olika områden. Situationen medför på sikt stora möjligheter, men initialt även stora utmaningar för välfärdssystemen och de insatser och aktörer

3 Sid 3(24) som arbetar för ett positivt mottagande och en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. Det handlar både om respektive aktörers kapacitet och kompetens, men inte minst samordningen dem emellan. Situationen innebär också ett behov av en breddad och förstärkt kompetens för att möta de utmaningar och omställningar som mottagarorganisationerna står inför, i enlighet med utlysningens målsättning. Dagens och kommande nya medarbetare är, och kommer att vara i behov av utbildning och relevant kompetens för att kunna hantera den rådande omställningen med det stora antalet nyanlända som kommer till Sverige. Eftersom behoven är stora överallt ökar också konkurrensen om kompetenta medarbetare med relevant utbildning. Sverige har också stora utmaningar med diskriminerade strukturer på samhälls-, organisations- och individnivå, vilka hindrar nyanlända från att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Det tar lång tid för nyanlända och anhöriga att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Riskrevisionen 2015 tar det 7-10 år innan 50% av de nyanlända har ett arbete. Det finns även tydliga skillnader mellan könen gällande etableringsgrad på arbetsmarknaden. För män tar det 3-7 år, medan det för kvinnor tar 9-11 år innan 50% är i arbete. Det finns även tydliga skillnader mellan könen gällande etableringsgrad på arbetsmarknaden: för män tar det 3 till 7 år, medan det för kvinnor tar 9 till 11 år innan 50 procent är i arbete. En av utmaningarna med mottagandet för all offentlig verksamhet är att ge ett gott bemötande som vilar på en interkulturell kompetens. Ett gott bemötande kan innebära en god introduktion i samhället i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet, och skapa långsiktiga förutsättningar för ett gott liv i Sverige. Mottagarorganisationer kan t.ex. identifieras som skola, förskola, socialtjänst och vård- och omsorg, men i kommunerna finns också flera personalgrupper som inte har det direkta ansvaret/uppdraget som mottagandeorganisation, men som ändå möter nyanlända in sin profession. Detta kan t.ex. röra sig om bibliotek, medborgarkontor, kommunala bostadsbolag (t.ex. bovärdar), fritidsverksamhet, inom näringslivsområdet, etc. Det är också viktigt att medarbetare inom andra mottagarorganisationer än kommunala som innehar nyckelpositioner tar del av samma information och att möjligheter till erfarenhetsutbyte erbjuds olika funktioner och organisationer. Andra nyckelaktörer utgörs av exempelvis Arbetsförmedlingen, Länsstyrelserna, Försäkringskassan m. fl. Det är viktigt att lokala aktörer finner gemensamma ytor och kan utbyta tankar och kunskaper i samordningssyfte och för att verka med riktning mot samma mål - ett gott och väl sammanhållet mottagande. Forskning visar på att interkulturell kompetens är ett viktigt inslag för att försöka förstå en annan människa och kunna se världen utifrån dennas perspektiv. Nyanlända personer behöver snabbt få en kvalificerad och enhetlig bedömning av de kunskaper som de både formellt och informellt har erhållit inom ramen för utbildning och erfarenheter i hemlandet. En sondering av nuläget när det gäller bedömning av tidigare kunskaper inför gymnasiestudier visar att det inte finns någon enhetlighet. En stor grupp nyanlända som kommer är år, många av dem är ensamkommande ungdomar. Detta gör trycket ökat på gymnasieskolorna, och ett första steg för att kunna erbjuda rätt utbildning är en mer enhetlig och kvalificerad kunskapsbedömning. I dagsläget arbetar studie- och yrkesvägledare, skolor och rektorer med frågan utifrån egen förmåga och kompetens, vilket gör att bedömningen skiljer sig mycket över landet och även inom Västsverige. Nyanlända personer i vuxen ålder befinner sig efter beviljat uppehållstillstånd i etableringsfasen och får ofta insatser från Arbetsförmedlingen, och har rätt till sfi - svenska för invandrare. Det är hemkommunens skyldighet att erbjuda sfi till den som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och som är över 16 år. Det råder brist på behöriga sfi-lärare, alltså legitimerade lärare med kompetens i svenska som andraspråk i hela landet, och även i Västsverige. Utbildning i sfi ska ge grundläggande kunskaper i svenska språket samt språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Att behärska det svenska språket och att komma in på arbetsmarknaden är centralt för och nyckeln till en etablering i samhällslivet. Kunskap och erfarenheter visar att rätt utformad och med hög kvalitet kan sfi spela en avgörande roll i att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Kunskaper i språket är centrala för en persons möjligheter att bli delaktig i samhället och utgör för de allra flesta det första och mest avgörande steget till möjligheter till kommunikation, delaktighet, gemenskap, inflytande och samhällelig inkludering. Sfi har existerat som en egen skolform sedan 1965, och ända sedan starten har skolformen diskuterats. Skolverket och Skolinspektionen har under 2010-talet genomfört undersökningar och granskningar av sfi-verksamheten, och slutsatsen är att kvalitetsförbättringar är nödvändiga för att sfi ska kunna fylla den viktiga funktion som är avsikten. Majoriteten av sfi-deltagare är i barnafödande ålder vilket innebär att många har eller får ansvar för små barn under studierna och gör avbrott på grund av graviditet, föräldraledighet och vård av barn och detta gäller i högre grad kvinnor, vilket även bidrar till den längre etableringsprocessen för kvinnor. Det krävs även en samordning med bl a Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m fl relevanta aktörer. Även Riksrevisionen har i flera studier där bl.a. sfi-verksamheten studerats (2008, 2015) konstaterat behov av en ökad kvalitet samt en bättre samverkan mellan olika aktörer, samt ett tydligt framtidsfokus för individerna i utbildning. I Göteborgsregionen genomfördes under en omfattande kartläggning av sfi och språkstödssatsningar i kommunalförbundets 13 medlemskommuner med GR som projektägare; GRINT - ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen ( med stöd från integrationsfonden. Genom kartläggningen kunde framgångsfaktorer för en framgångsrik sfi-

4 Sid 4(24) utbildning identifieras, så väl som rekommendationer för framtida insatser för att adressera kartlagda behov och utmaningar. Identifierade framgångsfaktorer liksom rekommendationer tar utgångspunkt i elevernas möjlighet till och behov av individualisering. Behovet av en ökad individualisering innefattade bl a ökad hänsyn till individuella bakgrundsfaktorer så som kön, funktionsnedsättningar och utbildningsbakgrund; samt att dessa aspekter både beaktas och utmanas i interaktionen med individerna. Framgångsfaktorerna inkluderade bl.a. att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete med elevernas röster i fokus, att erbjuda studiehandledning på modersmål, att fokusera på kommunikation och autenticitet dvs. koppla till verkliga situationer och samarbeta med andra aktörer såsom bibliotek, andra kommunala och statliga aktörer, näringsliv samt ideella organisationer. Kartläggningens identifierade framgångsfaktorer och rekommendationer för utvecklingsarbete inom sfi har presenterats för Göteborgsregionens utbildningschefer, vuxenutbildningschefer och skolledare för sfi - och behovet av stöd är mycket efterfrågat. Läget är detsamma inom övriga Västsverige, och även där har ett förankringsarbete genomförts rörande planerade insatser. Dessutom har det belysts vikten av effektiva lösningar i den ansträngda situation som just nu utifrån råder gällande tillgängliga personalresurser. Digitala stödinsatser ger därför möjlighet till effektiva utbildningsinsatser. Inom sfi-verksamheten är en betydande majoritet av medarbetarna kvinnor kartläggningen som genomförts i Västsverige inför ansökan visar på en fördelning motsvarande ca 80% kvinnor och 20% män. Inom sfi återfinns både sfi-lärare dvs personer med utbildning inom svenska som andraspråk, men även lärare utan den behörigheten samt även personal med annan utbildning; så som studiehandledare på modersmålen. Sfi har under en längre tid varit en verksamhet med förhållandevis låg status och knappa resurser, vilket innebär att personalen, i de flesta fall kvinnor och till del med utländsk bakgrund, tillhör den grupp vars ställning behöver stärkas på arbetsmarknaden. Genom att höja kvaliteten i arbetet med att identifiera och utveckla nyanlända individers kunskaper stärks berörda professioner, vilket bidrar till en förbättrad och mer hållbar arbetssituation där medarbetarna får kvalitativa arbetsverktyg, ser sammanhang och meningsfullhet i sitt arbete samt kan stärkas i att se sina roller i en vidare samhällskontext. Stödet för kvalitetsutveckling kommer även att omfatta lednings- och organisationsnivå, vilket förväntas medföra en mer utvecklad arbetsorganisation. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Genom ett antal möten mellan bland annat VGR, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Skaraborgs kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Boråsregionens kommunalförbund och Arbetsförmedlingen m.fl. har behov diskuterats och hur dessa bäst kan mötas i relation till mottagarorganisationer för nyanlända. Gemensamma utmaningar har identifieras på välfärdsområdet vilka har förstärkts med anledning av volymen av nyanlända, gemensamma möjligheter har också identifierats genom att samverka. Några aktörer i Västsverige har enats om att fortsätta samverkan kring dessa frågor under GRs ledning med syfte att bättre möta både de regionala och nationella utmaningar som ligger i linje med utlysningen. Projektets problemanalys i tre delar beskrivs nedan: A) Språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället En förutsättning för en etablering i samhället är kunskaper i svenska språket och utbildningsmöjligheter. Språket är en grundsten, varför en välfungerande och med andra aktörer samverkande sfi-verksamhet är en central faktor för nyanlända personer. Västsveriges position som tillväxtområde innebär minst två dimensioner i förhållande till gruppen nyanlända - dels finns kapacitet att utgöra ett föredöme ur ett mänskligt perspektiv så att Västsverige erbjuder ett positivt mottagande av nyanlända invånare, och dels finns behov av att ta tillvara ny arbetskraft och tillse en snabb och relevant matchning av kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden. En utgångspunkt för projektets insatser är att sfi, svenska för invandrare, är en grundbult i och nyckel till nyanländas etablering i samhället. Eftersom språket utgör grunden för samhällsetablering ska en satsning på sfi inte förstås som en satsning på rent grammatisk språkkunskap. Rätt utformad med tydlig fokus mot framtida mål, samt med skickliga medarbetare i samarbete med varandra och andra nyckelaktörer, kan sfi utgöra en kärnverksamhet där nyanlända vuxna får kontakt med andra samhällselement, knyter kontakter för ett kommande arbetsliv och introduceras till samhället som helhet. Övergripande fokus för projektet är att alla delar ska präglas av ett individcentrerat förhållningssätt där de nyanländas förutsättningar, intressen och mål formar insatsernas innehåll. Den nuvarande situationen medför att skola, förskola och sfi är pressade verksamheter. Rekryteringsläget är komplicerat, konkurrensen hög och arbetssituationen pressad för befintlig personal. Behoven av kompetensutveckling har konstaterats både inom ramen för nationell samt västsvensk erfarenhet. Vidare har även konstaterats att det pressade läget för sfi-verksamheter medför att det finns behov av att utforma kompetensutveckling som kan erbjudas oberoende av tid och rum, dvs i digital form. Medarbetarna inom sfi är till största delen kvinnor och till del med utländsk bakgrund, vilket innebär att gruppen behöver stärkas på arbetsmarknaden. I samtliga delregioner inom VGR samt i Halland finns olika former av nätverk för vuxenutbildning och sfi, och från samtliga

5 Sid 5(24) aktörer tydliggörs behov när det handlar om att förbättra arbetssituationen genom en ökad kompetens och stärkning av professionen. Förekomsten av professionsnätverk inom alla delregioner och en gemensam ingång i ett projekt samt utvecklingen av ett kompetensstärkande material ger nya möjligheter till utökade nätverk helregionalt. Behovet av att stärka och kvalitetsförbättra sfi var stort redan innan den senaste tidens stora flyktingström, vilken gör behoven än större och området allt viktigare att arbeta vidare med, med tanke på de volymer av nyanlända som kommer att behöva sfiundervisning under 2016 och framåt. Om inte satsningar genomförs för gruppen finns risk för att medarbetare vänder sig till andra verksamheter, varefter en verksamhet i behov av expansion istället förlorar personal. Erfarenheten från GRINT samt uppgifter från relevanta nätverk visar på behovet av insatser gällande kompetens- och organisationsutveckling hos både sfi-personal, undervisande lärare och utbildningsledning både bland leverantörer och kommunens ansvariga utförare. För att utveckla kvaliteten inom sfi och implementera nödvändiga förändringar behöver det stora flertalet utbildningsanordnare i regionen bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Inom sfi finns behov av att säkerställa att alla nyanlända, oavsett kön, i undervisningssituationen bemöts på ett likvärdigt och kompetent sätt samt att inte förutfattade meningar baserade på schablonmässiga antaganden präglar mötet och vägen framåt. Det finns även behov av att utveckla arbetet rörande hur funktionsnedsättningar kan mötas inom sfi, och förutsättningarna för att möta ett sådant behov kommer att undersökas under analysfasen. Den påverkan av etablerade strukturer som en insats med kompetensutveckling samt utveckling av arbetssätt innebär ger en förändring som påverkar och förbättrar situationen inte enbart för individer som finns i projektverksamhet vid ett specifikt tillfälle, utan förutsättningar skapas för att fortsätta göra skillnad för gruppen nyanlända efter projekttiden och framöver, dvs en strukturpåverkan som blir bestående. B) Kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning på gymnasienivå GR Utbildning har inom ramen för befintliga professionsnätverk, ett femtiotal nätverk bestående av utbildningschefer, verksamhetschefer m fl ledningsfunktioner samt specialistnätverk som exempelvis studie- och yrkesvägledare, genomfört en kartläggning av de främsta behoven i förhållande till situationen med ett stort antal nyanlända. I kartläggningen lyfts brett ett behov av stöd kring tillvägagångssätt gällande bedömning av utländska betyg och annan dokumentation som eleverna kan ha med sig, inför placering i gymnasieskolan. Bristen på likvärdighet i bedömningsarbetet lyfts i olika sammanhang som ett återkommande problem. I dag saknas nationella riktlinjer och stödmaterial för hur bedömning av utländska betyg ska göras. Det åläggs varje huvudman att vid placering och antagning till gymnasieskola avgöra om eleven är behörig eller inte och bedömningen baseras vanligtvis på ungdomens utländska betyg samt utan bedömningsunderlag. Underlag kring reella kunskaper och sociala förhållanden som kan inverka saknas ofta i bedömningsarbetet. Avsaknaden av stödmaterial, generella strukturer och underlag leder till osäkra beslut. Påtagligt är också att de stora volymerna ytterligare medverkar till ett utökat behov av stöd för en kvalificerad men även mer effektiv bedömning. Övriga delregioner i Västsverige och kommunerna i Halland identifierar samma problematik. Bedömningen görs på begränsade underlag och med begränsade kunskaper om andra länders skol- och betygssystem. En tydligare modell för bedömning av kunskap och kunskapsmätning skulle kunna bidra till ett bättre underlag än enkom översatta betyg från ungdoms hemland. Bedömning av kunskap skulle särskilt gynna den grupp av ungdomar som inte har tillgång till sina betyg från hemlandet. C) Nya möten - bemötande och förhållningssätt Inom ramen för samarbete samt nätverkande inom Västsverige har behovet samt betydelsen av interkulturell kompetens hos personal i kommunerna samt hos övriga aktörer lyfts som en viktig faktor. Inom ramen för den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna samt inom GRs kurs och konferensverksamhet har detta varit en återkommande utmaning som kommunerna angett som ett eftersatt kompetensområde. Interkulturell kompetens har också tydliga kopplingar till de horisontella kriterier som Socialfonden ställer krav på, där jämlikhetsaspekten utifrån detta perspektiv är fundamental. Insatserna avser stärka berörda professioner och bidra till en förbättrad arbetssituation där medarbetarna får förbättrade och kvalitativa arbetsverktyg, ser sammanhang och meningsfullhet i sitt arbete samt kan stärkas i att se sina roller i en vidare samhällskontext. Projektet problemanalys har lett fram till utvecklingen av ett Västsvenskt kompetensförsörjningsprojekt som ska stärka mottagarorganisationer för nyanlända med fokus på språket, kunskapsbedömning och bemötande. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Det finns mycket erfarenhet inom projektorganisationen och medverkande delregioner och kommuner. Både sakområdet men också när det gäller att bedriva komplexa projekt med stöd av EU-finansiering. Så här är projektet organiserat: Projektägare GR

6 Sid 6(24) GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner och projektägare. I GR ingår 13 kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Deltagande kommuner inom A) sfi kommer att slås fast inom analysfasen men samtliga har visat intresse. Inom B delen är det främst professionen inom GR i samverkan med nyckelpersoner i kommunerna som ska samverka. Inom projektets spår C) erbjuds mötesplatser/arenor i regionen utifrån, vid genomförandet, aktuellt tema/innehåll. Partner Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund är en samverkansorganisation för kommunerna i Skaraborg, dvs Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Samtliga kommuner har uttryckt intresse för insatser inom A) sfi och projektverksamhet inom C) mötesplatser/konferenser kring interkulturell kompetens kommer att erbjuds i regionen. Partner Boråsregionen Boråsregionen är en samarbetsorganisation för nio kommuner i Sjuhärad. Boråsregionen deltar som partner i projektet. Inom ramen för A) sfi kommer Mark, Vårgårda och Herrljunga att delta. Projektverksamhet inom C) mötesplatser/konferenser kring interkulturell kompetens kommer att erbjuds i regionen. Partner Halmstads kommun Halland representeras i projektet genom projektparten Halmstad som tar ett samlat ansvar för Hallands kommuner exklusive Kungsbacka, som ingår i GR. Kommunerna i Halland är således Halmstad Falkenberg, Hylte, Laholm och Varberg. Inom ramen för A) sfi kommer har alla kommunerna som Halmstad i projektet ansvarar för uttryckt intresse för deltagande. Projektverksamhet inom C) mötesplatser/konferenser kring interkulturell kompetens kommer att erbjuds i regionen. Projektet kommer att bygga på både kontextspecifik kunskap i regionen och generell kunskap på området. Kunskap kring att leda och driva ESF-finansierade projekt är också relevant i sammanhanget. Alla dessa delar finns hos samtliga av de ansvariga samordnade aktörerna inom projektet. Nedan beskrivs främst GR kunskaper med anledning av rollen som projektägare och ytterst ansvariga för att projektets utveckling och genomförande. När det gäller projektets spår A) Språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället, har GR bedrivit ett arbete kring utvecklingsarbete på utbildningsområdet i 10 år, både på regional och nationell nivå. På GR finns en avdelning med särskilt fokus på skolutveckling, avdelningen Pedagogiskt Centrum, som har en god erfarenhet av att skapa och leda omfattande och långsiktiga organisationsutvecklingsprojekt på enhets-, utbildnings- och kommunövergripande nivå i samtliga skolformer. GR har genom projektet GRINT ( inhämtat omfattande kunskap om nuläget och identifierat tydliga behov gällande utveckling av skolformen sfi. Genom GRINT har GR en god kunskap om behoven och hur dessa kan mötas, både på kort och lång sikt. Behoven rör att stärka upp arbetet på lednings- och personalnivå med individen och dess förutsättningar, intressen och mål i centrum. Exempelvis behöver det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas, individuell kartläggning och studieplanering utgöra en bättre grund för utbildningens utformning, stöd på modersmålet behöver ingå i kartläggning och studieplanering, en ökad individualisering samt fokus på framtidsmöjligheter behöver stärkas i undervisningen, elevinflytandet behöver öka och en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer behöver etableras. Under GRINT arbetade också GR tillsammans med två kommuner för att processintriktade utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, både på övergripande och undervisningsnivå, vilket givit resultat för verksamheterna i fråga om kollegialt samarbete och elevdelaktighet. När det gäller det spår B) Kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning på gymnasienivå, finns inom deltagande delregioner i VGR samt Halland antagningsenheter med bred erfarenhet av antagningsarbete samt bedömning och placering i gymnasieskola. Vad gäller bedömning av utländska betyg samt kunskap kring det finns goda exempel samt till del verksamhets- och personbunden kunskap som dock ej generaliserats eller prövats brett därav behovet av projektet. När det gäller det tredje spåret C) Nya möten - bemötande och förhållningssätt har GR stor erfarenhet av att anordna konferenser och mötesplatser för yrkesverksamma inom den offentliga sektorn. GR har tidigare erbjudit konferenser och/eller seminarier som syftat till att öka kunskapen hos personal som arbetar med mottagande av nyanlända, så väl inom socialtjänst, vård och utbildningssektorn. Dessa tillfällen har kunnat erbjuda information av föreläsare kunniga på området, praktiker som berättar om lärande exempel från verkligheten samt personer som själva är nyanlända och kan delge sina erfarenheter av att vara nyanländ i Sverige. Utifrån det har det identifierats ett stort behov av liknande insatser, kopplat till att öka kunskapen inom interkulturell förståelse och förhållningssätt. GR har också stor erfarenhet av att göra digitalt anpassade utbildningsmaterial för olika typer av målgrupper. Utöver ovanstående finns nedanstående erfarenheter och projekt som berör projektets område och innehåll: Mötesplats för skolledare på sfi. GR har arrangerat diskussionsinriktade nätverktsträffar för Göteborgsregionens skolledare med fokus på skolutveckling inom skolformen.

7 Sid 7(24) Regionala yrkesutbildningar med språkstöd. GR anordnar och samordnar yrkesutbildningar med parallell undervisning i sfi. DropOuts-webbutbildning. Webbutbildning som syftar till att tydliggöra viktiga teman som bidrar till att studieavbrotten minskar. Framtagen av GR på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor/temagruppen Unga i Arbetslivet. Kommer att lanseras på webbplattformen PlugInnovation.se i april 2016 (11 april 2016), en plattform som arbetats fram inom Plug In, ett projekt som drivs av SKL i samverkan med åtta regioner och där GR har ett specifikt nationellt uppdrag att driva och utveckla en nationell digital plattform. Kommungemensam plattform för nyanlända. Nätverk samordnat av GR, bestående av representater från GR samt dess medlemskommuner, som syftar till att genom kommunsamverkan främja nyanlända vuxna flyktingars etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Inom ramen för plattformen finns ett samarbete med Migrationsverket, Arbetsförmedlningen, Närhälsan och Länsstyrelsen. Plattform för ensamkommande barn och ungdomar. Nätverk samordnat av GR, bestående av representater från GR samt dess medlemskommuner, som syftar till att genom kommunsamverkan främja situationen för ensamkommande barn och unga. Inom ramen för plattformen finns ett samarbete med Migrationsverket, Arbetsförmedlningen, Länsstyrelsen, civilsamhällets representanter m fl. Vuxenutbildningsnätverket i GR. Nätverk samordnat av GR, bestående av representer från medlemskommunernas vuxenuldning med strategiska ledaruppdrag. Syftet med nätverket är exempelvis att initiera regiongemensamma satsningar, byta erfarenheter och kunskaper mellan sig. Vuxenutbildningsnätverket var nära knutet till GRINT och därmed också kommande satsningar. Inom övriga kommunalförbund i VGR finns också liknande nätverk med vuxenutbildningschefer och Sfi-verksamhet. I Halland finns ett nätverk för Vuxenutbildningens rektorer. Region Halland är sammankallande. Hur säger man? och Hur gör man?. GR har tillsammans med Kunskapscentrum för Sexuell Hälsa, Västra Götalandsregionen, tagit fram två böcker, en lärarhandledning och ett undervisningsmaterial, för sfi-personal som handlar om undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) på sfi. SRHR på SFI. GR har tillsammans med Kunskapscentrum för Sexuell hälsa tagit fram ett utvecklingspaket för den sfiverksamhet som på ett strukturerat sätt vill lyfta in undervisning om SRHR. I utvecklingspaketet finns stödmaterial för ett sådant förändringsarbete, ex i form av fortbildningsfilmer, metod- och informationsmaterial. Utbildningar med processtöd för sfi-verksamheter i systematiskt kvalitetsarbete kopplat till SRHR. Syvonline. En digital plattform för personer som arbetar med studie- och yrkesvägledning, inkl. på sfi. Validering Väst. Uppdrag att i samverka med arbetsmarknadens parter och branscher arbeta för att stödja tillkomsten av behovsstyrt valideringsutbud och utveckling av valideringsmodeller för nyanlända vuxna. Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Projektet syftar till att stärka mottagarorganisationers kompetens i mottagandet av nyanlända, så att medarbetare genom ökade kunskaper, en starkare arbetsorganisation och ett kollegialt lärande kan bidra till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Projektets övergripande mål är att inom ramen för tre huvudområden stärka medarbetares kompetens i mottagandet av nyanlända så att nyanländas kunskaper tas till vara och utvecklas vidare - med språket i fokus och med en tydlig riktning mot framtiden. DELAR INOM PROJEKTETS HUVUDOMRÅDEN De tre huvudområdena är A - språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället, B - kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning, och C - nya möten - bemötande och förhållningssätt. Inom samtliga delar går fokus på de horisontella kriterierna som en röd tråd. ANALYS OCH PLANERINGSFAS Under analys- och planeringsfasen planeras projektet, kontakter knyts med berörda parter, och projektets genomförande formas. Insatserna som genomförs syftar till att uppnå delmålen under genomförandefasen. Planerade insatser är:

8 Sid 8(24) Tillsätta projektledning på GR bestående av projektledare, ekonom, koordinator och kommunikatör samt en stödjande projektstyrgrupp bestående av nyckelpersoner i ledningsfunktion hos projektägaren. Tillsätta projektstab på GR bestående av övergripande processledare sfi, teknisk projektledare, teknisk utvecklare och filmare. Tillsätta delprojektledare för bedömning av nyanländas kunskaper på GR. Tillsätta delregionala projektledare i medverkande delregioner. Tillsätta processledare sfi i medverkande delregioner. Tillsätta en referensgrupp bestående av individer inom målgrupp 2 som i nära samarbete med projektledningen kontinuerligt under projektet finns med och ger synpunkter. Tillsätta en övergripande styrgrupp bestående av kvinnor/män i ledningsfunktion och med nyckelpositioner från respektive deltagande delregion/kommun. Tillsätta en intressentgrupp bestående av representanter från Region Halland, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen. Ta fram en detaljerad projektplan med koppling till förväntade resultat och effekter inkl. tid- och aktivitetsplan. Ta fram en plan för arbete med horisontella principer i projektet. Specificera och upphandla tjänster för kompetensutvecklingsinsatser för personal där även jämställhets- och tillgänglighetsintegrering är inkluderade. Upphandla tjänster för utvärdering, jämställdhets- och tillgänglighetsutbildning, interkulturell kompetens, etc. Genomföra utbildning kring jämställdhet, tillgänglighet samt icke-diskriminering för projektgruppen, både hos projektägaren och i delregionerna. Upprätta rutiner kring redovisning av projektet. Ta fram en kommunikationsplan gällande spridning och strategisk påverkan för det övergripande arbetet. Ta fram informationsmaterial. Ta fram rapport från analys- och planeringsfasen till ESF. GENOMFÖRANDEFASEN Genomförandefasen pågår i 24 månader. Inom ramen för fasen kommer de tre delmålen försöka nås. Aktiviteter som genomförs och insatser som upphandlas i genomförandefasen kommer att införliva perspektiven jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering samt icke-diskriminering, vilket innebär att kunskapen kommer alla deltagare till gagn. Projektdesignens upplägg med breda mottagarytor i form av både delregionala aktörer samt i ett fall en samlande kommun (Halmstad i Halland) och förekomsten av professionsnätverk möjliggör ett kontinuerligt strategiskt implementeringsarbete. A) Språket som nyckel AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDEFASEN Inom delområdet A - Språket som nyckel kommer kompetensutveckling- och processtödsinsatser med handledning att genomföras på sfi-verksamheter i Västsverige. Deltagare i insatserna kommer vara medarbetare inom sfi; det kan vara skolledare, lärare, såväl som studiehandledare och studie- och yrkesvägledare. Utgångspunkten för insatserna kommer vara att organisation, så väl som enskild medarbetare, ska stärkas i att möta och utveckla individernas kunskaper oavsett individuella förutsättningar och behov. Exakt behov slås fast under analysfasen. Inom delområdet kommer en digital plattform utvecklas för personal inom mottagarorganisationen, med särskilt fokus på medarbetare inom sfi. Den digitala plattformens exakta utformning planeras under analysfasen samt i nära samverkan med referenspersoner, men grundidén är att skapa en webbplats där olika utbildningsmoduler byggda kring viktiga teman finns att tillgå med utgångspunkt i identifierade utvecklingsbehov. De grundläggande, av forskning förespråkade nyckelfaktorerna för en framgångsrik kompetensutveckling (kollegialt lärande, lärande genom eget görande) är viktiga ingångsvärden. Material och insatser kommer att utformas så att medarbetare i sina möten med individer stärks i att förebygga, motverka och utmana olika typer av diskriminerande strukturer och uppmuntrar till förväntningar som utgår från varje individs förutsättningar och möjligheter istället för slentrianmässiga, gruppbaserade antaganden. Det kan exempelvis handla om att motverka könsstereotypa val och förutfattade meningar baserade på exempelvis etnicitet, kön och utbildningsbakgrund. Utformningen av metodmaterial och digital plattform inom sfi kommer att genomföras i nära samarbete med en referensgrupp bestående av nyanlända personer som studerar/har studerat inom sfi. B Kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning på gymnasienivå AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDEFASEN Under delområde B - kunskapsbedömning kommer en kartläggning av nuläget att ske för att därigenom kunna ta fram en riktlinje för bedömning av nyanlända ungdomars kunskaper. Idag saknas nationella riktlinjer och stödmaterial för hur bedömning av utländska betyg ska göras för ungdomar som önskar påbörja gymnasieprogram i Sverige. Kartläggningen kommer genomföras utifrån material från, intervjuer och workshops med relevanta aktörer, så som tjänstemän på enheter för gymnasieantagning, studie- och yrkesvägledare, skolor och rektorer. Det handlar även om att ta lärdom från bedömningsarbete och kartläggning som genomförs i grundskolan, och att få inspel från ungdomarna själva kring behoven.

9 Sid 9(24) Utifrån insamlat underlag kommer riktlinjer för bedömning och validering av nyanlända ungdomars kunskaper att arbetas fram för att användas vid antagning till gymnasieprogram. Det kan handla om översättning av formella kurser, så väl metoder för att validera informellt inhämtade eller ej skriftligt dokumenterade kunskaper. Att validera informellt inhämtade eller ej dokumenterade kunskaper är ofta nödvändigt för individer med kort utbildningsbakgrund - vilket är än mer förekommande bland flickor. Arbetet kommer att bedrivas i nära samverkan med relevanta professionsföreträdare i Västsverige och huvudsakligen inom ramen för upparbetade professionsnätverk för en hållbar och effektiv implementering av stödmaterialet. C) Nya möten - bemötande och förhållningssätt AKTIVITETER UNDER GENOMFÖRANDEFASEN Inom ramen för delområde C - nya möten ska både gemensamma mötesplatser och delregionala mötesplatser/konferenser genomföras. Mötesplatserna ska fungera som kunskapsstärkande arenor med tillhörande workshops för utveckling av interkulturell kompetens för och mellan medarbetare hos nyckelaktörer som möter nyanlända i samhället. Innehåll och workshops kommer att utformas så att medarbetare i sina möten med individer stärks i att förebygga, motverka och utmana olika typer av diskriminerande strukturer, så som könstillhörighet, etnicitet, funktionsvariation eller utbildningsbakgrund. Utformningen av innehåll på mötesplatserna kommer att genomföras i nära samarbete med en referensgrupp bestående av nyanlända personer för att vara angelägen och relevant utifrån målgruppen nyanländas upplevelse av möten och mottagandet med mottagarorganisationerna. De regiongemensamma mötesplatserna anordnas vid tre tillfällen under genomförandefasen. För att mötesplatserna ska kännas angelägna ur en lokal kontext kommer även delregionala mötesplatser/konferenser per delregion på samma tema som de regiongemensamma arenorna. Det kommer genomföras 2-3 delregionala mötesplatser/konferenser per delregion. Spridning och strategisk påverkan genomförs under genomförandefasen. Avslutningsfas ingår i genomförandefasen Under projektets sex sista månader följs resultat och effekter upp utifrån övergripande mål samt delmål. Planerade insatser är: Sammanställning och analys av insamlad data. Undersökning av om uppställda mål uppnåtts, samt bedömning av projektets utfall i förhållande till tänkta effekter. Färdigställa slutrapport. Färdigställa utvärderingsrapport. Färdigställa ekonomisk slutredovisning av projektet. Genomföra slutkonferens där ett stort antal aktörer från kommuner, myndigheter, organisationer bjuds in. De individer inom målgrupp 2 som funnits med som referensgrupp berättar om sina erfarenheter inom projektet. Ett viktigt fokus genom hela projektet är att påverka befintliga strukturer och nyckelaktörer på ett sådant sätt att förändring kommer individer till godo efter projekttiden. Avslutsfasen handlar om att tillse implementering och att projektresultat tas till vara och kommer till nytta. GR som är projektägare har inom ramen för många framgångsrika projekt samt väl utvecklad samverkan och goda relationer med nationella aktörer upparbetat en hög relevans som aktör inom utbildningslandskapet vilket medför möjligheter till reell strukturell påverkan rörande projektresultat. Projektdesignen i sig själv innebär att bred förankring säkerställs i samtliga delregioner. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Samtliga nyckelgrupper som beksrivs nedan kommer att vara engagerade under både projektets samtliga faser. Direkta målgrupp för projektet är ledare och medarbetare inom mottagarorganisationer inom: - Sfi verksamheter som både består av privata och offentliga aktörer som verkar på uppdrag av västsvenska kommuner. - Antagningsenheter till gymnasieskolan och grundskolor, samt medarbetare inom mottagarorganisationer både inom kommunerna i olika funktioner (socialtjänst, skola, arbetsmarknadsenheter). Lokala representanter för myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Indirekt målgrupp för projektet Nyanlända individer vars situation och samhällsetablering behöver förbättras/förstärkas. Projektets styrgrupp

10 Sid 10(24) Styrgruppen kommer att utgöras av representanter från samtliga delregioner/kommunalförbund som är parter i projektet (ej Fyrbodal) och i Hallands fall Halmstads kommun. Styrgruppen ska bidra till ett aktivt ägarskap som innebär ansvar att säkerhetsställa att projektets mål går att uppfylla och resultat går att implementera i den ordinarie verksamheten. Projektet styrgrupp ska också säkra att antal deltagare medverkar i projektet och att redovisning av bidrag och medfinansiering går enligt den plan som är överenskommet. En intressentgrupp med representanter från VGR, Region Halland, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen kommer att finnas med i styrgruppen, exakta former diskuteras under analysfasen. Inom denna utlysning är ingången ett sammanhållet projekt med en projektägare och som kan få genomslag för mottagarorganisationer över hela Västsverige (55 kommuner, Västra Götalandsregionen och Halland). Diskussioner har gett ett planerat upplägg där GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är projektägare och övriga delregioner inom Västra Götalandsregionen, dvs Skaraborg, Boråsregionen/Sjuhärad samt Halmstads kommun som ansvarar för kommunerna Laholm, Hylte, Halmstad, Falkenberg och Varberg i Halland. Fyrbodals kommunalförbund kommer inte att vara samverkans part men under analysfasen kommer en fortsatt dialog att äga rum för att se över möligheter för deltagande i vissa av projektets aktiviteter. För att få spridning i hela Västsverige samt säkerställa ett lokalt kompetens- och kapacitetsbygge kommer arbetet att genomföras dels i en övergripande del, där GR är motor och ansvarig, och dels i delprojekt som genomförs i nämnda delregioner av delprojektledare och processledare. GR kommer att ansvara för övergripande projektledning för samtliga delar. Projektets upplägg med delprojekt i samtliga delregioner bidrar till nätverksbyggande inom och mellan professioner samt över hela regionen. Den nuvarande situationen med många nyanlända innebär att kommuner och andra nyckelaktörer knyts tätt till varandra och ett gott samarbete för att säkerställa mottagandet krävs. I detta sammanhang kommer kommunalförbunden respektive regionen respektive Halmstads kommun spela en viktig roll genom samordning som medför både kvalitets- och effektivitetsvinster. Under analysfasen kommer alla grupper att identifieras i detalj och dessa gruppers uppdrag och möten kommer att ingå i projektet tids-, och aktivitetsplan. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Till projektet kommer en referensgrupp bestående av nyanlända personer med erfarenhet från sfi att knytas. Referensgruppen kommer att vara delaktig inom ramen för utveckling av metodmaterial samt digital plattform inom projektets område A) Språket som nyckel. Intervjuer med nyanlända individer samt sondering av deras erfarenheter kommer även att genomföras inom ramen för B) Kunskapsbedömning. En grupp nyanlända kommer också att finnas med inom ramen för projektets spår C) Nya möten, genom att dela med sig av erfarenheter från kontakter med olika mottagarorganisationer. Det kan handla om att föreläsa i samband med mötesplatser/konferenser och/eller att finnas med som samtalsstöd vid den processledda delen av mötesplatserna. Därigenom ges individerna inom målgrupp 2 också möjlighet till ökade kontaktytor och erfarenheter. Projektets konstruktion med delregionala parter samt i ett fall en kommun med speciellt ansvar som tar ansvar för respektive område borgar för ett väl förankrat projekt med hög relevans och god potential för implementering och påverkan. Förekomsten av nätverk i alla delregioner som kan härbärgera projektresultat samt säkerställa att kunskap och kompetens sprids medför goda förutsättningar. Målgrupp 2, samt anställda och lednings engagemang kommer att bli ett prioriterat arbete under analys och planeringsfasen vilken kommer att beskrivas i den rapport som ligger till grund för genomförandefasen. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Bristande förankring av och förståelse för projektet mellan Analys- och planeringsfasen är viktig för att säkerställa region/kommunalförbund och deltagande kommuner/ förankringsarbetet. För att skapa en förståelse för projektet är utbildningsanordnare. det viktigt att säkerställa ämneskompetens hos processledare. Risk för kulturella och kommunikativa motsättningar mellan samverkansaktörerna. Utbildningsmaterialet upplevs inte angeläget av potentiella användare. Projektet följer inte projektplan. Tydlig roll- och ansvarsfördelning upprättas initialt, därefter tydlig och god kommunikation mellan ledning i respektive organisation Utbildningsmaterial skapas utifrån befintliga behov och i nära referensgrupper samt justeras kontinuerligt utifrån pågående kompetensutvecklingsinsatser. Projektledaren lyfter frågan till styrgruppen snarast möjligt. Styrgruppen diskuterar situationen och beslutar om åtgärder.

11 Sid 11(24) Risk Personal i mottagarorganisationer saknar tid att genomföra kompetensutveckling på grund av den pressade arbetssituation som råder. Projektet avviker från integrering av jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering Risk att ansvariga ansvariga delregioner inte löser medfinansieringsfrågan på lämpligt sätt, eller lyckas engagera tillräckligt antal deltagare för att nå projektets mål. Åtgärd Arbeta intensivt och kontinuerligt med att göra kompetensutvecklingsinsatser och utbildningsmaterial angeläget att ta del av. Digital plattform skapas som komplement till fysisk kompetensutveckling. Arbetet med horisontella kriterier lyfts på alla arbetsgruppsmöten, om avvikelse sker utarbetas en handlingsplan för att åtgärda ev. avvikelser. Genom att följa noggrant ackumulerad medfinansiering, så kan vi tidigt göra ändringar om vi riskerar att inte uppnå medfinansieringsgraden. Detta gör vi genom rutiner och strukturer för medfinansiering, samt att öka antalet insatser mot målgrupp. På samma sätt gäller deltagarengagemang. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Projektet syftar till att stärka mottagarorganisationers kompetens i mottagandet av nyanlända, så att medarbetare genom ökade kunskaper, en starkare arbetsorganisation och ett kollegialt lärande kan bidra till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Projektets design, som innebär att delregioner i Västsverige och i Hallands fall en kommun med samlande mandat i projektet deltar och tar ansvar för sitt område, medför att kunskap och kompetens som förvärvats i hela Västsverige kan spridas, generaliseras och förfinas vilket bidrar till att minska inomregionala skillnader. Projektets övergripande syfte relaterar till utlysningens förväntade effekter, det vill säga att åstadkomma en effektiv och hållbar process för alla parter - såväl för anställda i mottagarorganisationer som i förlängningen för nyanlända individer. En ökad kompetens medför ett stärkt professionellt självförtroende, en ökad kunskap, större möjligheter till vidareutveckling samt välfungerande arbetsorganisationer. Ambitionen på lång sikt är att nyanlända individer, oavsett kön, funktionsvariation, etnicitet och utbildningsbakgrund, ska ges ökade möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper och etablera sig i samhället. Det finns rådande strukturer, både på samhällsorganisations- och individnivå, som begränsar nyanlända individers möjligheter att göra det. Vidare ska en satsning på sfi långsiktigt ses som bidragande till ökad sysselsättning samt minskad fattigdom och social utestängning, då kunskaper i språket utgör steg ett i samhälls- och arbetslivsetableringsprocessen. En satsning på ökad kompetens för grupper inom mottagarorganisationer, både inom sfi men även andra medarbetare som kommer att inkluderas i projektets del C) innebär att grupper inom yrken som ofta har låg status, dvs inom sfi, vård och omsorg m fl, stärks i sina roller samt förbättrar sin ställning på arbetsmarknaden. Dessa yrken domineras i de flesta fall av kvinnor, som vi vet generellt har en mer utsatt position på arbetsmarknaden. Projektets övergripande mål är att inom ramen för tre huvudområden stärka medarbetares kompetens i mottagandet av nyanlända så att nyanländas kunskaper tas till vara och utvecklas vidare - med språket i fokus och med en tydlig riktning mot framtiden. De tre huvudområdena är A) språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället, B) kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning, och C) nya möten - bemötande och förhållningssätt. För respektive område finns ett delmål som ska bidra till projektets övergripande mål. Delmål A - Språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället Stärka sfi-verksamhetens kvalitet med avseende på medarbetarnas kompetens, verksamhetens kvalitet. Ta fram en digital plattform som stödjer kvalitetsarbete inom sfi. Sfi-verksamheten kvalitet ska särskilt stärkas med avseende på organisationens förmåga att möta och utveckla individernas kunskaper oavsett deras individuella förutsättningar och behov så som könstillhörighet, etnicitet, funktionsvariation eller utbildningsbakgrund. INDIVIDNIVÅ Förändringar som krävs på individnivå är att individer, kvinnor och män, som får kompetensutveckling och processinsatser inom sfi upplever att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete inom sfi. Individerna som tar del av insatser ska också uppleva

12 Sid 12(24) att materialet stärker dem i möjligheten att möta nyanlända utifrån deras individuella förutsättningar samt främjar ett ickediskriminerande förhållningssätt. Detaljerade indikatorer tas fram under analysfasen. PROJEKTNIVÅ På projektnivå handlar det om att nå en betydande andel av personer som arbetar inom sfi för att effekterna ska uppnås. Det handlar även om att ta fram en relevant digital plattform. Detaljerade indikatorer tas fram under analysfasen. Det är svårt att i ansökningsfasen ange exakta kvantitativa mått. Delmål B - Kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning på gymnasienivå Förbättra bedömningen av nyanlända ungdomars kunskaper för att öka chanserna till bättre utbildningsplacering, vilket i förlängningen minskar risk för avhopp från studier. I arbetet ska särskild hänsyn tas till skillnader mellan pojkars och flickors kunskaper samt bedömning av dessa, då det i många fall finns en skillnad där flickors kunskap är förvärvad men ej formaliserad medan pojkar oftare har en formell utbildningsbakgrund. INDIVIDNIVÅ Förändringar som krävs på individnivå är att kvinnor och män som arbetar med bedömning av nyanländas kunskaper upplever att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete med att säkerställa nyanländas kompetens samt känner sig säkrare inför nyanlända ungdomars placering i gymnasieskola. Det behöver också säkerställas att individerna upplever att de blivit rustade att bedöma både formellt och informellt förvärvad kunskap samt medvetandegjorts kring könsaspekten rörande detta. Detaljerade indikatorer tas fram under analysfasen. PROJEKTNIVÅ På projektnivå handlar det om att få fram en relevant riktlinje samt säkerställa dess spridning för att effekterna ska uppnås. Detaljerade indikatorer tas fram under analysfasen. Delmål C - Nya möten - bemötande och förhållningssätt nya möten Stärka medarbetare som möter nyanlända så att de känner sig säkra och ökar sin förståelse i mötet med individer. Mötesplatser och arenor ska särskilt stärka medarbetarnas förmåga att möta individer oavsett deras individuella förutsättningar och behov, så som könstillhörighet, etnicitet, funktionsvariation eller utbildningsbakgrund. INDIVIDNIVÅ På individnivån behöver kontrolleras att deltagarna, kvinnor som män, upplever att de erhållit en ökad interkulturell kompetens samt att de fått en bättre förståelse för mottagarorganisationen som helhet, dvs även andra aktörers roller. Den interkulturella kompetensen syftar till att säkerställa en ingång i förhållande till individer som säkerställer icke-diskriminering, men individernas upplevelse av insatserna behöver kontrolleras i förhållande till dessa dimensioner. Detaljerade indikatorer tas fram under analysfasen. PROJEKTNIVÅ På projektnivå behöver det säkerställas att insatserna når deltagare i alla deltagande delregioner för att säkerställa spridning och lokal förankring. Det behöver också säkerställas att deltagarna kommer från flera olika samhällsaktörer i mottagarorganisationer. Indikatorer arbetas i detalj fram under analysfasen. ORGANISATIONSNIVÅ, samtliga delmål På organisationsnivå är avsikten med projektet att påverka befintliga strukturer så att nyanlända som kommer i kontakt med mottagarorganisationer via en ökad kompetens hos medarbetarna samt bättre rutiner och en utvecklad arbetsorganisation får ett bättre mottagande. Detta borgar för en god etablering inte enbart för individer under projekttiden utan även för individer som framöver kommer i kontakt med mottagarorganisationer som tagit del av projektet. Den förändring som krävs på organisationsnivå är att ledning och organisation inom deltagande mottagarorganisationer utvecklar strukturer, stärker kvalitetsarbete och implementerar projektresultat. Att en del av projektet innebär att en digital plattform tas fram underlättar möjligheten att få till stånd både organisations- och strukturförändring. Projektets design med bred förankring och samverkan mellan olika parter underlättar möjligheten att säkerställa förändringar på organisationsnivå. GR som projektägare, med stor erfarenhet av breda samverkansprojekt samt goda upparbetade kontakter med nationella nyckelaktörer, samt en styrgrupp förankrad i organisationer som förväntas ta emot projektresultat och härbärgera dem borgar också för goda resultat på organisationsnivå. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan.

13 Sid 13(24) A) Språket som nyckel Den sfi-personal som omfattas av kompetensutveckling och processtöd är direkta mottagare av projektresultat. Indirekta mottagare av projektresultat kommer att vara all sfi-personal inom Västsverige samt även nationellt genom framtagandet av en digital plattform som finns fritt tillgänglig efter och delvis under projektet. METOD OCH TIDPLAN Projektverksamheten inom ramen för A) kommer att bedrivas inom några olika spår i syfte att sprida projektresultat. Generella kompetensutvecklingsinsatser inom sfi kommer att erbjudas till sfi-verksamheter i deltagande regioner samt även erbjudas i Fyrbodal, som följer projektet. Det handlar både om breda kompetensutvecklingsinsatser på konferenser/mötesplatser som erbjuds flera sfi-verksamheter, men det kan även handla om djupare processinsatser som följer medarbetare vid sfiverksamheter under en längre tid. Insatser erbjuds från genomförandefasens start samt genom hela genomförandefasen. Exakt tidplan utarbetas under analysfasen då kontakt initieras med sfi-verksamheter i regionerna och planeringen sätts. Processledare inom sfi på GR genomför utbildningsinsatser gentemot processledarna i de andra delregionerna, för att dessa sedan ska kunna genomföra kompetensutveckling på hemmaplan. Detta projektupplägg säkerställer delregionalt kapacitetsbygge vilket borgar för en säkrare implementering samt säkerställer interregionala skillnader. Projektresultatet kommer även att säkerställas via befintliga nätverkför sfi/vux vilket finns i alla deltagande regioner. Utveckling av metodmaterial samt en digital plattform för materialet inleds och sker parallellt i nära samverkan med referensgrupp samt alla inom projektet som är delaktiga inom A-delen. Efterhand som metodmaterial arbetas fram och den digitala plattformen färdigställs inkluderas dessa delar i kompetensutveckling och processtöd. Metodmaterialet och den digitala plattformen kommer att slutföras i mitten av genomförandefasen och därefter användas och testas inom ramen för insatserna. Grundidén gällande den digitala plattformen är att skapa en webbplats där olika utbildningsmoduler byggda kring viktiga teman finns att tillgå med utgångspunkt i identifierade utvecklingsbehov. (Se exempel på ett liknande upplägg kring ett annat tema här: Övergripande ram för utbildningen kommer vara hur det systematiskt kvalitetsarbete och det kollegiala lärandet med avstamp i den studerandes förutsättningar, intressen och mål är en motor och förutsättning för en kvalitetshöjning på sfi. Inom varje utbildningsmodul ingår relevant kunskapsmaterial så som rapporter, översikter etc, samt tillhörande processfrågor och metodmaterial. Utgångspunkten för plattformens utformning är att individer och grupper lär mest genom egen reflektion och därtill hörande utveckling av den egna praktiken. De grundläggande, av forskning förespråkade nyckelfaktorerna för en framgångsrik kompetensutveckling (kollegialt lärande, lärande genom eget görande) är viktiga ingångsvärden. Metodiken med en digital plattform säkerställer möjligheten att sprida projektresultat till medarbetare som ej deltar direkt i projektet samt även efter projektslut, och möjliggör nationell spridning och påverkan. B)Kunskapsbedömning Mottagare av projektresultat kommer att vara personal vid gymnasieskolor, grundskolor, antagningsenheter samt studie- och yrkesvägledare i hela Västsverige. Riktlinjen kan även förväntas få nationell spridning då behovet påpekats nationellt från många regioner. METOD OCH TIDPLAN Projektverksamheten inom ramen för B) kommer att bedrivas inom ramen för några olika spår i syfte att sprida projektresultat. Initialt genomförs kartläggning av befintliga antagningsverksamheter och praktiker för bedömning och kartläggning inför placering på gymnasiet i regionen. Det kartläggande arbetet kommer simultant att borga för en spridning av projektresultatet då ett intresse för projektets arbete planteras hos relevanta aktörer i regionen. Kartläggningen genomförs även i relevanta professionsnätverk brett i Västsverige. Efter kartläggningen tas en riktlinje fram under genomförandefasen. Riktlinjens färdigställande föregås av avstämningar med relevanta nyckelaktörer både inom regionen men även nationella samt i andra regioner. Intressanta aktörer kan innefatta Skolverket, SKL samt andra regioner. Eftersom behovet är nationellt påtalat och projektägaren GR nationellt ledande inom ramen för arbete med gymnasieantagning och samverkan samt utveckling därav förväntas projektresultatet röna intresse och spridning. När riktlinjen tagits fram erbjuds kompetensutvecklingsinsatser med den som bas brett i regionen, och en spridning genomförs även vid den slutkonferens som anordnas för projektet som helhet och till vilken relevanta nyckelaktörer i Västsverige samt nationellt bjuds in. C) Nya möten Mottagare av projektresultat är personal inom mottagarorganisationer som möter nyanlända, t.ex. skola, förskola, socialtjänst, vård- och omsorg, bibliotek, medborgarkontor, kommunala bostadsbolag, fritidsverksamhet, inom näringslivet, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelserna, Försäkringskassan m. fl.

14 Sid 14(24) METOD OCH TIDPLAN En gemensam uppstartskonferens med fokus på interkulturell kompetens genomförs där deltagare bjuds in från hela Västsverige, från alla relevanta mottagarorganisationer samt andra nyckelaktörer. Det innebär i kommuner (skola, socialtjänst, arbetsmarknadsenheter, bibliotek, fastighetsavdelningar m. fl.), samt andra aktörer som lokalt möter nyanlända dvs exempelvis Arbetsförmedling, civilsamhället, Försäkringskassan m fl. Fokus kommer att läggas på att tydliggöra vikten av att inom ramen för ett interkulturellt perspektiv säkerställa att personal som både direkt och i mer indirekta sammanhang möter nyanlända är viktiga i ett deltagande vid dessa mötesplatser. Denna metodik säkerställer en lokal samsyn och ökad förståelse mottagarorganisationer emellan. En viktig del i planeringen för C) blir att undersöka hur information når ut till relevanta aktörer lokalt samt att undersöka hur ett deltagande vid dessa mötesplatser kan komma att prioriteras av olika medarbetarkategorier i olika mottagarorganisationer. De regiongemensamma mötesplatserna anordnas vid tre tillfällen under genomförandefasen. För att mötesplatserna ska vara angelägna ur en lokal kontext kommer även delregionala mötesplatser/konferenser per delregion på samma tema som de regiongemensamma arenorna. Det kommer genomföras 2-3 delregionala mötesplatser/konferenser per delregion. Metodiken vid mötesplatserna består av gemensamma föreläsningar samt berättelser från personer inom Po 2, samt därutöver workshops helt eller delvis under processledning, detta för att säkerställa ett erfarenhetsutbyte, ökad förståelse och ökade kontaktytor och nätverk. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Projektet kommer att ha en löpande uppföljning för att säkerställa en kontinuerlig resultatuppföljning som möjliggör justeringar som förbättrar och spetsar projektet under tiden det pågår. Uppföljningen genomförs inom ramen för projektgruppens arbete med ett speciellt ansvar för projektledningen, men med särskilt stöd från styrgruppen samt i dialog med utvärderare, som kan vara till god hjälp även inom ramen för uppföljning. Analys med utgångspunkt i de horisontella kriterierna kommer att särskilt uppmärksammas i uppföljningsarbetet och den analys utifrån dessa perspektiv som genomförs inom analysfasen blir vägledande i uppföljningsarbetet. Uppföljningen kommer således även att belysa hur projektet arbetar med jämställdhet och tillgänglighet, och kommer att följa upp i vilken mån insatserna tagit perspektiven i beaktande och om projektet på strategiskt plan t.ex. kan bidra till att schablonmässiga och förutfattade meningar utifrån exempelvis könsidentitet, funktionsskillnader har utmanats. Metoder för uppföljning beskrivs mer detaljerat i projektplan som tas fram under analys- och planeringsfasen, men kan t.ex. handla om enkäter, intervjuer, deltagarlistor, etc. Nyckeltal och statistik utvecklas och struktureras efter kvinnor respektive män och följs kontinuerligt för att utröna resultat och tendenser i projektet. Uppföljning av resultaten sker kontinuerligt. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Under analysfasen kommer arbetet med projektet resultat och effekter diskuteras med ansvariga i styrguppen och i projektgruppen. Det finns en hög ambition att nå ett bra resultat, dvs att ha hög måluppfyllelse. Projektets deltagare är inte fastställt men förväntas vara ca , under analysfasen kommer mer exakt antal att beslutas, detta gäller även medverkande organisationer. Resultat av projektet förväntas utvärderas på både individnivå och organisationsnivå och effekter kan bland annat mätas genom registrering av projektdeltagare i SCB register vilket innebär att deltagare kan följas upp över tid, dvs långt efter att projektet har avslutats. Inom ramen för delmål A) språket som nyckel kommer under analysfasen en modell för utvärdering att utarbetas i samarbete med utvärderare. Fokus för att uppnå förväntade effekter är att både studerande inom sfi samt medarbetares upplevelse av insatser följs upp och utvärderas, men exakt utformning av indikatorer behöver genomföras i nära samklang med utvecklingsarbete kring metodmaterial och digital plattform samt process- och kompetensutvecklingsinsatser. Insatsernas påverkan på organisationens förmåga att möta och utveckla individernas kunskaper oavsett deras individuella förutsättningar och behov blir en naturlig del av utvärderingen. Den statistik som samlas in ska vara könsuppdelad och en analys av resultat kommer genomföras utifrån detta perspektiv. Med anledning av det individ- och verksamhetsnära arbetssättet i utformningen av materialet går det inte att innan utvecklingsarbetet specificera exakta indikatorer då dessa behöver anpassas efter målgruppernas röst, vilket även är en garant för ett verklighetsnära och relevant utvecklingsarbete och genomförande. När det handlar om verksamhetens kvalitet handlar det till del om resultat som tidsmässigt kommer att ligga utanför projektets tidsram. Samtidigt är det viktigt att i samverkan med extern utvärderare ta fram en modell för utvärdering som tydliggör inom projektet deltagande verksamheters systematiska kvalitetsarbete samt kollegiala lärande. Inom ramen för delmål B) kunskapsbedömning handlar det om att utvärdera projektets förmåga att samla relevant kunskap och generalisera rutiner och arbetssätt kring området för att ta fram ett material/riktlinje som är hjälpsamt för mottagarorganisationer

15 Sid 15(24) som bedömer nyanländas kunskaper inför placering i gymnasieskolan. Det handlar också om att i nära samklang med de aktuella mottagarorganisationerna stämma av den framväxande riktlinjens relevans och användbarhet. Indikatorer utarbetas i samarbete med utvärderare inom analysfasen. Ett speciellt fokus på utvärdering av stödmaterialets förmåga att tillgodose rättvis bedömning trots skillnader i formell och informell kunskap som ofta finns mellan pojkar och flickor kommer att säkerställas. Inom ramen för delmål C) nya möten kommer fokus att vara deltagares upplevelse av mötesplatsernas kvalitet samt innehållsliga och formmässiga förmåga att bidra till en ökad kompetens och stärka relationer olika mottagarorganisationers medarbetare emellan. Insatsernas påverkan på deltagarnas kompetens att möta individer oavsett deras individuella förutsättningar och behov blir en naturlig del av utvärderingen. Insatsernas påverkan på organisationens förmåga att möta och utveckla individernas kunskaper oavsett deras individuella förutsättningar och behov blir en naturlig del av utvärderingen. Den statistik som samlas in ska vara könsuppdelad och en analys av resultat kommer genomföras utifrån detta perspektiv. Utvärderingens resultat kommer tillsammans med uppföljningsresultat att ingå som en del i spridningsfasen samt inom ramen för strategiskt påverkansarbete. En exakt form och tidplan för utvärdering utarbetas i samarbete med utvärderare under analysfasen. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Projektet InVäst, Integration Västsverige utgår från de strategier som respektive organisation har som riktlinjer. Bland samtliga samverkanspartners så finns en stor medvetenhet kring hållbar utveckling som en del av EU2020 vilket återfinns i regional, delregionala och lokala tillväxtplaner. Vilket innebär att projektet arbetar för smart och hållbar tillväxt för alla. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Projektet har inget fokus på transnationellt samarbete, men frågan kommer att utredas ytterligare en gång under analysfasen. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. För att få bästa utfall och för att kunna arbeta effektivt med ESF medel, kommer projektet att löpa över tre år. Projektet kommer att finansieras med medel från Europeiska socialfonden (ESF) kostnaderna i projektet avser främst personalkostnader, möten, resor och kostnader i samband med specifika kompetensutvecklingsinsatser. GR är projektägare och är ytterst ansvarig för att all verksamhet inom projektet och att projektet genomförs enligt beskrivningen i ansökan. Det är också GRs övergripande projektledare och ekonom som för dialog med ESF kring hela projektet och dess delprojekt. För att kunna bedriva verksamhet i deltagande kommunalförbund och Halland knyts också resurser inom projektet till dessa aktörer. Detta sker i form av projektledare och processledare, samt ekonomiska resurser att genomföra konferenser i sina regioner. Deltagande aktörer ansvarar för arbetet i projektet inom sina regioner. Tidsrapportering och rekvirering av medel följer gängse rutiner och regelverk för både GR och ESF, GR har väl upparbetade rutiner för detta. En förenklad tidsplan och aktivitetsplan ser ut som följer: Analysfas inledande arbete, förberedelse, planering. Genomförandefas: - Genomförandefasen består av tre olika delar: Delområde A - Språket som nyckel - Generella kompetensutvecklingsinsatser inom sfi genomförs i samtliga delregioner.

16 Sid 16(24) - Utveckling av metodmaterial genomförs. - En digital plattform utvecklas. - Kompetensutvecklingsinsatser inom sfi baseras allt eftersom metodmaterial och digital plattform växer fram på dessa. Delområde B Kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning på gymnasienivå - Kartläggningsarbete av nuläge genomförs - Kompetensutvecklande insatser innehållande erfarenhetsutbyte och best practice. - Framtagande av stödmaterial tas fram. Delområde C - Nya möten - Mötesplatser/konferenser erbjuds och genomförs för medarbetare inom mottagarorganisationer i Västsverige både i kommuner och andra organisationer som möter nyanlända i samhället. Avslutningsfas spridning, strategisk påverkan, sammanfattning För att genomföra projektet krävs följande projektgrupp: Resurser beräknat för tjänster/funktioner. Vissa ingår inte under hela projekttiden (se budget). Inom parentes står totalt antal procent som funktionen har i tjänstebeläggning i projektet, samt vilket delområde som funktionen avser. - 1 st övergripande projektledare (50 %, A,B,C)) - 1 st Projektstöd (60%, A,B,C) - 2 st Processledare och metodutvecklare (135%, A) - 1 st Teknisk projektledare (25%, A) - 1 st Tekniskt utveckling (75%, A) - 1st Dokumentation (20%, A,C) - 1 st Ekonomi (25% A,B,C) - 1 st Delprojektledare, bedömningen av nyanlända ungdomars kunskaper. (30%, B) - 3 st Regionala projektledare/processledare (180% A,C) Projektledare 50 % Övergripande projektledaren kommer att driva och leda projektet, Projektledaren kommer också att koordinera arbetsinsatserna som genomförs inom de olika delarna inom projektet. Vidare kommer projektledaren att hålla projektägaren informerad om nuläget och eventuella avvikelser, bl.a. genom statusrapporter, samt sammanställa projektstatus och underlag inför beslut. Projektledaren har också ansvaret för den interna samt externa kommunikationen i projektet och med deltagande parter, samt dialog med ESF. Projektledaren ingår i styrgruppen. Projektstöd 60 % Inom ramen för denna funktion kommer arbete kring dels kommunikation, webbresurser och strategisk planering och genomförande av konferenser tillhandhållas (Delområde C). I projektet är det av central vikt att jobba med ett stort antal externa parter och intressenter vilket innebär bygga upp smarta och hållbara kommunikationsstrukturer för detta arbete. Vidare kommer projektstödet att verka för att bidra till projektledarens arbete med olika insatser, exempelvis utbildningar, mötesplatser, workshops och arbete med de horisontella kriterierna. Under analysfasen kommer det fastställas om en person har samtliga uppgifter eller om det fördelas på ytterligare en person. Processledare och metodutvecklare (135%) Personerna ska inom projektet utveckla innehållet på den digitala plattformen (Delområde A). Det handlar om konstruera en pedagogisk process, fylla den med relevant innehåll och säkerställa god kvalitet och tillgänglighet. I detta arbete ingår det även att säkerställa kvaliteten och innehållet med referens- och testgrupper. Vidare ska dessa personer genomföra konkreta processoch kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för projektet, med den digitala plattformen som stöd och utgångpunkt för detta arbete (Delområde A). Personen ska även handleda och stötta delregionala processledare inför kompetens- och processledningsinsatser Teknisk projektledare 25% Den tekniska projektledaren ser till att leda planera, driva, kvalitetssäkra och utvärdera det digitala utvecklingsprojektet (Delområde A). Personen är en länk mellan processledarna som utvecklar innehållet och den personen som arbetar med den själva tekniska utvecklingen. Här ingår även att exempelvis leda testning av verktyget under utvecklingsfasen, vara ett stöd till projektledaren och ta fram designmallar. Teknisk utveckling (75%)

17 Sid 17(24) Teknisk utveckling innebär att utveckla och färdigställa den digitala plattformen (Delområde A). Här ingår såväl programmering, skapa en god interaktionsdesign, service och underhåll. Inom ramen för detta uppdrag ingår även teknisk dokumentation och löpande ansvara för den digitala plattformens drift och säkerhet under projekttiden. Dokumentation (20%) Projektet kommer att utveckla flera olika inslag av foton, filmer, digitala rörliga produkter till den digitala plattformen (Delområde A). Personen ansvarar för att leda detta arbete. Vidare ingår det också här att ansvara för annan dokumentation som möjliggör spridning gällande vissa av kompetensutvecklingsinsatserna och konferenserna (Delområde C) via den digitala plattformen Ekonom (25%) Till projektet knyts en projektekonom som bistår projektledaren i arbetet med ekonomi och redovisning kopplat till projektet. Här ingår det också att ha kontakt med de andra kommunalförbundens och Hallands regionala projektledare eller deras ekonomer gällande rekvirering och uppföljning av ekonomi. Ekonomen har också varit projektekonom har mångårig erfarenhet av komplexa EU-projekt och utifrån denna kompetens kommer även personen vara ett strategiskt projektstöd till projektledaren. Delprojektledare, förbättra bedömningen av nyanlända ungdomars kunskaper. (30%) Inom ramen för projektet (Delområden B) kommer delprojektledaren att arbeta med att förbättra bedömningen av nyanlända ungdomars kunskaper. Detta sker genom att ett kartläggningsarbete genomförs. Vidare så utvecklas riktlinjer som sedan sprids inom projektet och till relevanta parter och andra intressenter. Regionala projektledare/processledare (180%) Utöver GRs projektgrupp kommer de övriga kommunalförbunden och Halland att ha varsin regional projektledare som driver projektet inom sin region. Här ingår att vara ansvarig kontaktperson med projektets projektledare och ansvara för att korrekta ekonomiska underlag inkommer och likaså underlag för medfinansiering. Projektledaren ska även vara den som håller kontakten och driver arbetet mot deltagande kommuner inom respektive region. Vidare ingår det även att anordna konferenser med fokus på kompetensutveckling (Delområde C). Till varje region ska det också finnas utrymme för del av tjänst att jobba med processstöd och kompetensutveckling gentemot deltagande SFI enheter inom regionen (Delområde A). Det finns möjlighet att en person både är processledare och regional projektledare, men det skulle även kunna vara två olika personer. Detta fastställs under analysfasen inom respektive organisation. Extern utvärdering Projektet kommer att utvärderas av extern utvärderare som kommer att upphandlas under analysfasen, avrop från ESFs upphandling. Val av tillvägagångssätt och metodval gällande utvärdering kommer att ske under analysfasen, under ledning av projektledaren. Vidare kommer det att ske i dialog med utvärderaren. Styrgrupp Till projektet knyts en styrgrupp som ska se till att vara mottagare för projektets resultat och se till att projektet uppnår sitt mål och syfte. Vidare ska styrgruppen vara ett stöd för projektgruppens arbete. Styrgruppen kommer att bestå av representanter från varje regions organisation. Sammansättningen beslutas under analysfasen. För att säkerställa god kvalitet i projektgruppensarbete kommer även projektägaren, GR, knyta en intern projektstyrgrupp som ska stödja projektledare och projektgruppens i dess operativa arbete. Sammansättningen beslutas under analysfasen. Referensgrupp Till projektets knyts referensgrupper med dels representanter som arbetar med SFI och nyanlända, dels studerande inom SFI. Syftet är att skapa en dialog och säkerställa en god kvalitet i utvecklingsarbetet gällande den digitala plattformen och pedagogiskt innehåll, dels för att ha en närhet till målgruppen för att fånga upp behov och önskemål.detta arbete berör samtliga delområden (A,B,C) Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? GR har mångårig erfarenhet av arbete med nyanlända inom exempelvis SFI och annan vuxenutbildning. Vidare har projektet stora möjligheter att inkludera erfarenheter från GRINT-projektet, som var en regional kartläggning av SFI och framgångsfaktorer. Detta ger goda förutsättningar att skapa ett bra pedagogiskt innehåll och process, samt att delar av projektgruppen deltog i det genomförda GRINT-projektet. GR och deltagande kommunalförbund och Halmstad, som ansvarar för Halland, har goda plattformar för att bidra till strukturförändrande insatser på regional nivå, där GR har drivit ett antal framgångsrika projekt i ett flernivå perspektiv med ESFfinansiering. Det finns en stor organisatorisk vilja, erfarenhet och kapacitet att driva den här typen av projekt. Detta medför också god kunskap om både de administrativa och ekonomiska perspektiven av att driva projekt. Vidare finns det god kunskap gällande genomförande av kompetensutvecklingsinsatser av både processkaraktär och

18 Sid 18(24) genomförande av konferenser och olika arenor för erfarenhetsutbyten. Projektägaren har bedrivit ett stort antal digitala utvecklingsprojekt, med finansiering av ESF eller annan finansiering. Vidare finns det erfarenhet inom projektgruppen samt hos GR att jobba med jämställdhet, tillgänglighet och arbete kring horisontella kriterier. Detta medför att projektgruppen är väl rustad att arbete med dessa perspektiv.. Det finns även goda erfarenheter i projektgruppen gällande projekt med flera olika samverkanspartners och aktörer. Samtliga aktörer har god erfarenhet av att arbeta med spridning, strategisk påverkan och implementeringsprocesser på både lokal och regional nivå. Samverkansavtal kommer att upprättas mellan GR och de övriga kommunalförbunden gällande det som beskrivits inom ramen för ansökan, samt tydliggöra roller och ansvar. Vidare har projektgruppen en flerårig erfarenhet inom såväl sina uppdrag som att arbeta med ESF-finansierade projekt. -Den övergripande projektledare har erfarenhet av att leda omfattande ESF-finansierade projekt. Projektledaren var tidigare projektledare för GRINT-projektet (se ovan). -Projektstödet har erfarenhet av kommunikation, att arrangera såväl stora som små konferenser och att koordinera komplexa projektprocesser med många parter inblandade. -Processledaren och metodutvecklaren kommer ha stor erfarenhet av driva utvecklingsprocesser och pedagogisk metodutveckling. -Den teknisk projektledaren har erfarenhet av att leda och utveckla digitala utvecklingsprocesser, med fokus på webbutbildningar. Har tidigare bland annat varit teknisk projektledare för en digital utbildningsplattform med fokus på ensamkommande barn. -Den som arbetar med tekniskt utveckling har flerårig erfarenhet av att utveckla digitala plattformar med fokus på utbildning och upplevelsebaserat lärande. - Dokumentationsfunktionen kommer att innehas av medarbetare med 15 årig erfarenhet kring multimediafrågor på GR och genomför bland annat 20-tal filmproduktioner per år bland annat med krav på synlighet, tillgänglighet och spridning. - Projektekonomen har genomfört ett tjugotal EU-finansierade projekt och har förutom ekonomikompetens även projektkompetens, vilket medför att personen kan bidra med flera perspektiv till projektgruppen. - Delprojektledare, bedömningen av nyanlända ungdomars kunskaper, har erfarenhet av att jobba med kartläggningar, samt betygs- och antagningsfrågor kopplat till nyanlända. - Regionala projektledare/processledare kommer att ha erfarenhet av att driva projekt och även att driva utveckling på både regional- och kommunal nivå. Vidare kommer processledaren ha en pedagogisk bakgrund som gör de lämpliga att genomföra processstöd och kompetensutveckling inom SFI. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Extern utvärderare kommer att avropas ESFs upphandling. I samband med direkta aktiviteter riktade mot nyanlända, exempelvis vid referensgrupper, kommer det att eventuellt behövs tolkar som upphandlas. Vidare kommer ett antal konferenser att genomföras och då kan det bli aktuellt med att hyra konferenslokaler och externa föreläsare, vilka behöver upphandlas. Grafisk design till den digitala plattformen kommer att behöva upphandlas, samt även eventuellt vissa andra avgränsade digitala tjänster som exempelvis serverkostnader. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Under analysfasen kommer en intern plan utarbetas och fördjupad analys genomföras, så att projektet utgår från att genomsyras av de horisontella kriterierna och på det sättet säkerställa att jämställdhets- och tillgänglighetskompetens finns hos projektgruppen och de partners som ingår i projektet. För att vidare förstärka detta arbete kommer GRkompetens inom detta område att knytas till projektet, dels som kompetensresurs för projektgruppen, men också för att under projektet kontinuerligt följa arbete och stödja gällande jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Vidare har både GR och projektgruppen stor erfarenhet av att jobba med dessa frågor inom ramen för ESF-projekt, vilket medför att det finns upparbetad kunskap och rutiner gällande detta område. Vidare kommer projektet vid behov ta stöd från ESF gällande ESI-supporten för stöd, kunskap och verktyg gällande jämställdhet och tillgänglighet. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Uppföljning och utvärdering ingår som en del av projektgruppens arbete, vilket rent resursmässigt innefattas som en del av arbetstiden i projektgruppen. Ansvarig för detta arbete är projektledaren. Vidare kommer även referensgrupper att bidra med kraft och engagemang för att vara ett stöd gällande projektprocesser och innehåll, vilket bidrar till löpande uppföljning av projektet. Projektets styrgrupp kommer att ha som en av de primära uppgifter att säkerställa att projektet uppfyller mål och syfte, vilket gör att styrgruppen bidrar till löpande uppföljning. Extern utvärdering kommer att upphandlas inom ramen för projektet. Denna utvärdering syftar till att följa projektet och belysa projektets resultat och erfarenheter. Utvärderingen ska även ge förslag på fortsatt arbete och implementering. Resurs för extern utvärdering är avsatt i budget.

19 Sid 19(24) Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Krav på jämställdhets- och tillgänglighetskompetens kommer att ställas på vår externa utvärderare. Det kommer att säkerställas under upphandlingsförfarande. Detta görs genom exempelvis att extern utvärderare ska uppvisa dokumenterad erfarenhet av arbete kring horisontella kriterier. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? GR lyder under LoU och har goda rutiner för att säkerhetsställa hantering av LOU, vilket också kommer avtalsregleras med projektets samverkanspartners. GRs rutiner och riktlinjer ligger i linje med ESF vilket innebär att vi kan garantera att upphandling av varor och tjänster kommer att konkurrensutsättas så att kostnadseffektivitet kan uppnås. Projektet kommer att säkerställa att samtliga som arbetar inom projektet har god kännedom om LoU. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR anges. Medfinansiering säkras genom projektets samverkanspartner som genomför aktiviteter tillsammans med kommuner i projektet. Samverkanspartnerna i detta fallet är Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Boråsregionen och Halmstad kommun (som samordnar 5 kommuner i Halland). Aktörer i kommunerna som bidrar med medfinansiering sker bland annat genom utbildningsaktörer både privata och offentliga men också genom andra aktörer såsom frivillig organisationer mfl vilket kommer att ske genom deltagares medverkande i kompetensutvecklingsinsatser. Utöver detta kommer även vissa av deltagande parter (Halland, Skaraborg och Boråsregionen) bidra med viss egen medfinansiering. Det är deltagarnas tid i de processstöds- och kompetensutvecklingsinsatser som genomförs inom ramen för projektet som utgör medfinansieringsstödet.

20 Sid 20(24) Personer som ingår i referensgrupper och testgrupper gällande metodutvecklingen kommer också att bidra med medfinansiering i form av den tid som de är involverade i projektet. Under analysfasen och genomförandefasen kommer dialog att ske med de SFI-verksamheter och övriga deltagare i de andra delarna som ska ingå i projektet, gällande rutiner för medfinansiering i samband med medverkandet i projektet. Under analysfasen kommer det att tydliggöras exakt antal medverkande kommuner och deltagande aktörer i projektets samtliga delar. Då kommer det också klargöras huruvida det föreligger några hänsyn som måste tas till statsstödsreglerna för de privata aktörerna. Alla parter nedan har ett ansvar för att säkerhetställa medfinansiering utifrån den överenskommelse som budgeten vilar på som bygger på ett antal nyckeltal. Projektets innehåll, aktiviteter och budget baseras på en inventering som gjorts under utvecklingen av projektet tillsammans med samtliga samverkanspartners. Inventeringen bygger på hur sfi verksamheter i är organiserade (offentliga och privata aktörer) och antal kommuner och anställda som väntas delta i projektets genomförande. Nyckeltal så här långt inom de kommuner som förväntas ha deltagare i projektet Sfi Halland (5 kommuner), ca 50 medarbetare inom sfi. GR (13 kommuner), uppskattningsvis 350 medarbetare. Boråsregionen (Mark, Herrljunga, Vårgårda), 15 medarbetare. Skaraborg (15 kommuner), 140 medarbetare. =565 medarbetare. Vi beräknar att 300 av dessa blir deltagare i projektet. Könsfördelning: 80 kvinnor 20 män, i procent. En schablonmässig beräkning på hur stor andel deltagare som är rimligt att nå inom projektet är ca 50% av medarbetarna i SFI (se ovan) som motsvara 300 st. De övriga deltagarna förväntas deltaga i projektet i b och c delen i projektet, dvs 900 personer. Sammantaget beräknas ca 1200 deltagare i projektet i 36 direkt deltagande kommuner och resterande indirekt. Förankring har främst skett genom chefer för vux/sfi nätverk bland projektpartners nedan men också genom kommunalförbundens förbundsdirektörer och andra ytterst ansvariga. Vid behov kompletteras information gällande aktörer som bidrar med medfinansiering och deltar i kompetensutvecklingsinsatser redan under beredningsprocessen av ansökan. Nedan beskrivs de organisationer/partners som tar ett samlat ansvar för sina medverkande kommuner som kommer bidra med medfinansiering, mer detaljerad beskrivning genomförs under analysfasen och kommer regleras med avtalsskrivningar mellan parter som kommer att speglas av de avsiktsförklaringar som följer med ansökan. Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Skaraborgs kommunalförbund Organisations Kontaktperson för projektet Christoffer Lövgren CFAR Organisationsnamn Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Organisations Kontaktperson för projektet Rikard Ström CFAR Organisationsnamn Halmstads kommun Organisations Kontaktperson för projektet Henric Andersson CFAR Organisationsnamn Boråsregionen Organisations Kontaktperson för projektet Monika Hermansson Friedman CFAR Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser

21 Sid 21(24) Organisationsnamn Skaraborgs kommunalförbund (inkl. 15 medlemskommuner) Organisations Antal anställda 1 Kontaktperson för projektet Catarina Carlehed Organisationsnamn Boråsregionen (inkl. Mark, Herrljunga och Vårgårda) Organisations Antal anställda 1 Kontaktperson för projektet Charlotte Stigh-Brusin Organisationsnamn Halmstad kommun (inkl. Hylte, Laholm, Falkenberg, Varberg) Organisations Antal anställda 1 Kontaktperson för projektet Marina Zivojinovic Organisationsnamn GR (inkl 13 medlemskommuner) Organisations Antal anställda 1 Kontaktperson för projektet Fredrik Åkerlind/ Fredrik Zeibrandt Samverkansaktörer / Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Länstyrelse Organisations Kontaktperson för projektet Talieh Ashjari Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Organisations Kontaktperson för projektet Ann Kattilakoski Organisationsnamn Västra Götalandsregionen, VGR Organisations Kontaktperson för projektet Eva-Lena Ekman Organisationsnamn Region Halland Organisations Kontaktperson för projektet Pernilla Isaksson Organisationsnamn Fyrbodals kommunalförbund Organisations Kontaktperson för projektet Annette Nyman Sammanfattning av projektet på svenska Projektet InVäst, integration Västsverige syftar till att stärka mottagarorganisationers kompetens i mottagandet av nyanlända, så att medarbetare genom ökade kunskaper, en starkare arbetsorganisation och ett kollegialt lärande kan bidra till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Projektet fokuserar på tre huvudområden: språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället, kunskapsbedömning för relevant vidareutbildning, och nya möten - bemötande och förhållningssätt.

22 Sid 22(24) Språket som nyckel handlar om att genom kompetensutveckling och processledning stärka kvaliteten inom Västsveriges sfiverksamheter, samt bygga en digital plattform som möjliggör kompetensstärkning för medarbetare inom sfi oberoende av tid och rum och efter projektets slut, samt som kan spridas nationellt. Kunskapsbedömning handlar om att ta fram ett stödmaterial för bedömning av formellt och informellt förvärvade kunskaper inför placering i gymnasieskola. Nya möten handlar om att erbjuda mötesplatser/konferenser där medarbetare inom alla mottagarorganisationer som möter nyanlända kan mötas samt få kompetensutveckling inom interkulturell kompetens. Projektet kommer att genomföras under 3 år med start i september I syfte att skapa ett sammanhållet projekt som kan få genomslag för mottagarorganisationer över hela Västsverige (55 kommuner, Västra Götalandsregionen och Halland) är utvecklat på ett sådant sätt att GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är projektägare och att två delregioner inom Västra Götalandsregionen, Skaraborg och Boråsregionen deltar som partners. Fyrbodal följer projektet och ges möjlighet att ta del av insatser. Halland representeras i projektet genom projektpartner Halmstad som tar ett samlat ansvar för Halland. Sammanfattning av projektet på engelska The project InVäst, Integration WestSweden, aims to strengthen municipalities and other organisations competence in the reception and integration of newcomers; by increased knowledge among employees the project will improve the conditions for new inhabitants in the region. The project focuses on three main areas: language as a key to active participation in society, knowledge assessment for further training, and new meetings - approach and attitude. The language is the key for integration. This part of the project will focus on skills and process management to strengthen the quality of Sfi (Swedish for immigrants). As well as build a digital platform that enables competence enhancement for employees of the SFI independent of time and place, and after the project, and that can be spread nationally. Knowledge Assessment is about to develop a support material for the assessment of formal and informal knowledge acquired prior to placement in the upper secondary school. New meetings is about offering venues / conferences where employees in all beneficiary organizations that face newcomers can meet and receive training in intercultural competence. The project will be implemented over three years starting in September In order to create a sustainable project that could have an impact for the beneficiary organizations throughout Western Sweden (55 municipalities, Västra Götaland and Halland) the project is designed in such a way that GR, Gothenburg Region Association of Local Authorities (GR), is the project leader and work close together with 3 partners (subregions). Skaraborgregion and Borasregion participate within VGR. In the region of Halland the municipality of Halmstad will take responsibility for five municipalities. The subregion Fyrbodal will follow the project and will be given the opportunity to take part in activities but not as a partner. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr

23 Sid 23(24) Summa total finansiering kr ESF-stöd 74,92 % Budgeterad medfinansiering från projektet 25,08 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 25,00 % Kostnader Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter kr kr kr kr kr kr Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning kr kr

24 Sid 24(24) Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning