Elevhälsoplan. Elevhälsoplan för Seminarieskolan F-10

Transkript

1 Elevhälsoplan för Seminarieskolan F-10

2 S Y F T E O C H M Å L M E D E L E V H H Ä L S O P L A N : Inledning: Alla elever har rätt till god miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Skolan har ansvar för att uppmärksamma barn och elever som far illa och som uppvisar tecken på ohälsa. Arbetslaget och den enskilde läraren har den dagliga kontakten och ansvaret för eleverna. Som ett stöd och komplement till arbetslaget och den enskilde läraren finns elevvårdsteamets olika professioner. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Arbetet med hälsofrämjande och åtgärdande insatser bedrivs på olika nivåer- organisation, grupp och individ. Elevhälsans insatser kan bidra till att belysa både företeelser och stukturer som kan utgöra hälsorisker eller hinder och sådant som främjar elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans insatser ska fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på alla nivåer men kan även bidra med sin kompetens i de åtgärdande insatserna som är riktade mot en enskild elev. Målet med elevhälsoarbetet är att undanröja hinder och skapa förutsättningar för lärande och växande. Det handlar ytterst om att ge varje elev möjlighet till god utveckling. Syfte med elevhälsoplanen: Syftet med elevhälsoplanen är att skapa tydlighet avseende kompetens, ärendegång, ansvar och ansvarsfördelning samt ta fram rutiner för samverkan mellan personal inom elevhälsan och annan personal på Seminarieskolan. Mål: Att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete för elevhälsans arbete, såsom kränkande behandling, frånvaro, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Att skapa övergripande rutiner för elevhälsoarbetets arbetsgång. Att implementera hållbara rutiner för samverkan mellan personal inom elevhälsan och övriga personalgrupper. Styrdokument: Elevhälsans arbete styrs av skollagen, offentlighet och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, läroplanerna samt föreskrifter och allmänna råd från arbetsmiljöverket, skolverket, socialstyrelsen med flera. Sekretess: Elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser tillhör samma verksamhetsgren som skolans övriga verksamhet. Sekretessen för elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser regleras därmed i 23 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen, det vill säga i kapitlet om utbildning. 23 kap 2 Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan Sida 1

3 elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För elevhälsans medicinska insats regleras sekretessen däremot i 25 kap. 1 samma lag, det vill säga i kapitlet om hälso- och sjukvård. 25 kap 1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Stark sekretess gäller för uppgifter om en elevs hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inom hela elevhälsan: den medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatsen. Svag sekretess gäller dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt (till exempel när annan personal än elevhälsans ger stöd till eleven), dels för uppgifter som rör ärenden av disciplinär natur och uppgifter om avstängning av en elev från vidare studier. Detsamma gäller för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Anmälningsskyldighet: Enligt lagen har all personal i skolan som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. I 29 kap. 13 andra stycket skollagen finns en hänvisning till bestämmelserna om anmälningsskyldighet. Dock har skolledningen beslutat att EHT/kuratorn/skolsköterskan tillsammans med rektor har det övergripande ansvaret gällande anmälningar till socialtjänsten. Elevhälsans organisation på Seminarieskolan F-10: På Seminarieskolan finns ett elevhälsoteam som består av rektor, biträdande rektor, två kuratorer, två specialpedagoger, en skolsköterska, en läkare, en studie- och yrkesvägledare, en psykolog och en coach/vägledare. Elevhälsan träffas varje tisdagmorgon under en timme och använder denna tid för att utveckla det främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbetet. Elevhälsoteamet träffas även på tisdagseftermiddagen och har då en öppen mottagning/en väg in för elever, föräldrar och personal. Elevhälsoteamet finns på plats från kl 14:00 16:30. När elevhälsoteamet har sin öppna mottagning finns det ytterligare en specialpedagog knuten till teamet samt en resurspedagog. Elevhälsans Uppdrag: Elevhälsans uppdrag syftar till att elever ska få lika tillgång till likvärdig utbildning. Elevhälsans insatser präglas av att se sambandet mellan hälsa och lärande. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa. Elevernas hälsa har betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan både kortsiktigt och långsiktigt. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Syftet med att samla insatserna är att öka samverkan och betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans mål är att skapa en så god och positiv lärandesituation som möjligt för eleverna för att främja deras utveckling mot utbildningens mål. Sida 2

4 Elevhälsan är en resurs i arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättning för ett fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för en god kunskapsinhämtning och kunskapsutveckling. Elevhälsans generellt riktade arbete är att: Främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter. Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans individuellt riktade arbete är att: Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål. Undanröja hinder för lärande, utveckling och god hälsa. Uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem. Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa. Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. Elevhälsans arbetsuppgifter/insatser: Samverka med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Bistå skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Arbeta för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna. Uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar. Ta del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete. Samarbeta kontinuerligt och strukturerat med pedagogisk- och annan personal på skolan. Samverka med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, polis, ungdomsmottagningar och tandvård. Vara delaktig i arbetet med att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa. Delta i arbetet med att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Ansvarsfördelning: Rektor/biträdande rektor: Rektor/biträdande rektor är ansvarig för att organisera skolan så att varje elev får det stöd som man har rätt till och se till att elevhälsopersonalen involveras i detta arbete efter behov. Rektor har även ett särskilt ansvar för de elever som behöver särskilt stöd. Om det finns risk att en elev inte når kunskapsmålen eller om en elev har andra svårigheter i sin skolsituation ska rektor se till att behoven utreds och att eleven får särskilt stöd. Sida 3

5 Klasslärare/mentor Klasslärare/mentor har det dagliga och övergripande ansvaret för eleven. De ansvarar för att ha övergripande information kring den enskilde elevens kunskapsutveckling, närvaro, skolsituation etc. Klasslärare/mentor ansvarar också för den mesta kontakten med hemmet/vårdnadshavare. Ansvara för uppföljning gällande elevernas kunskapsutveckling. Ha en veckovis översikt gällande elevernas närvaro/frånvaro och arbeta efter gällande rutiner kring frånvaro. Ansvara för att söka upp EHT då det finns oro gällande elev. Ansvara för anmälan gällande kränkning, diskriminering och trakasserier. Anmäla om utredning kring disciplinära åtgårder. Att på rektors uppdrag göra pedagogisk kartläggning del ett och två inför prövning om mottagande i särskolan samt inför eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Upprätta åtgärdsprogram. Arbetslaget: Arbetslaget har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet. Om det efter diskussioner i arbetslaget finns behov av råd/stöd från EHT söker man upp EHT under den öppna mottagningen/en väg in. Se angiven rutin (sidan 8) Specialpedagog/speciallärare: I den specialpedagogiska insatsen ingår att bidra med specialpedagogiskt stöd i det pedagogiska arbetet med elever samt att vara delaktig i den övergripande planeringen i elevhälsoarbetet. Vara delaktig i skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vara delaktig i skolans arbete för god studiero. Samverka med andra aktörer såsom BUP, socialtjänst etc. Delta vid elevhälsoteammöte, specialpedagogiska möten och andra för professionen aktuella nätverk. Att föra diskussioner med arbetslagen med fokus på handledning och konsultation av det pedagogiska arbetet. Genomföra screeningar som analyseras på gruppnivå. Utbilda och kompetensutveckla på arbetslagsnivå och/eller andra gruppkonstellationer. Göra observationer i klassrum i syfte att handleda pedagogerna i deras arbete. Åtgärdande insatser: Arbeta operativt med enskilda elever vid behov samt bidra med andra specialpedagogiska insatser som gynnar eleven. Genomföra tester/utredningar samt screeningar på individnivå och utifrån analysen av dessa handleda pedagoger och elev. Bidra med operativt arbete och specialpedagogiska insatser på grupp- och organisationsnivå. Skolsköterska: Skolsköterskan representerar elevhälsans medicinska del och ingår som en del av skolans elevhälsoteam och är en del i det övergripande elevhälsoarbetet. En viktig del av skolsköterskans uppdrag är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Sida 4

6 Vara delaktig i skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Arbeta för en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna i skolan genom att delta i arbetsmiljöarbetet i enlighet med arbetsmiljölagen och olycksfallsprevention. Erbjuda hälsosamtal/undersökningar enligt nationella riktlinjer och kommunala policyprogram. Arbeta för att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Verka för att det bedrivs sex- och samlevnadsundervisning samt vara delaktig i detta arbete tillsammans med pedagogerna. Verka för att det bedrivs undervisning om alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) samt vara delaktig i detta arbete tillsammans med pedagogerna. Fungera som stödperson och rådgivare till elever, vårdnadshavare och personal på skolan. Tillförsäkra elevernas rätt att söka elevhälsans medicinska del under skoltid. Delta vid elevhälsoteamsmöte och för professionen aktuella nätverk. Föra diskussioner med arbetslagen med fokus på handledning och konsultation av det pedagogiska arbetet. Göra regelbundna kartläggningar i form av hälsosamtal för att tidigt upptäcka elever med behov av stöd eller andra insatser. Delta i det övergripande arbetet för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vara delaktig i utformandet av rutiner kring frånvaro samt främja närvaro. Erbjuda vaccinationer enligt det svenska vaccinationsprogrammet kring hälsa och levnadsvanor. Arbeta med att öka elevernas kunskap om friskfaktorer och riskfaktorer. Åtgärdande insatser: Följa upp elever med medicinska eller socioemotionella problem Erbjuda rådgivande- stödjande- och motiverande samtal kring livsstilsfrågor. Förmedla kontakt med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Erbjuda öppen mottagning och enklare sjukvårdsinsatser. Erbjuda skolrelaterade undersökningar. Kan medverka vid utredning om särskilt stöd, kartläggning kring hög frånvaro samt vara delaktig i den medicinska bedömningen inför mottagande vid grundsärskola och gymnasiesärskola. Skolläkare: Skolläkaren ansvarar för elevhälsans medicinska del och ingår som en del av skolans elevhälsoteam och är en del i det övergripande elevhälsoarbetet. Vara delaktig i skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbeta för att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Sida 5

7 Delta vid elevhälsoteamsmöte. Delta i det övergripande arbetet för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vara delaktig i utformandet av rutiner kring frånvaro samt främja närvaro. Åtgärdande insatser: Följa upp elever med medicinska eller socioemotionella problem Förmedla kontakt med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Erbjuda öppen mottagning och enklare sjukvårdsinsatser. Erbjuda skolrelaterade undersökningar. Kan medverka vid utredning om särskilt stöd, kartläggning kring hög frånvaro samt vara delaktig i den medicinska bedömningen inför mottagande vid grundsärskola och gymnasiesärskola. Skolkurator: Kuratorns roll är att ge psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Bland annat genom upprättandet och revidering av elevhälsoplan och likabehandlingsplan (plan mot diskriminering och kränkande behandling). En viktig del av kuratorns uppdrag är det främjande och förebyggande arbetet. Erbjuda handledning och konsultation till skolans personal. Bidra med kunskaper om samhällets stödsystem till skolans personal exempel socialtjänst, BUP, ungdomsmottagningen, polis m.fl. Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling. Delta vid elevhälsoteamsmöten och andra för professionen viktiga nätverk. Föra diskussioner med arbetslagen med fokus på handledning och konsultation. Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandlingsarbete. Detta genom att varje år medverka vid kartläggning och analys av kvalitetsenkät kring trygghet och trivsel, diskriminering och kränkande behandling, samt medverka vid upprättandet av likabehandlingsplan. Vara delaktig i utformandet av rutiner kring frånvaro samt främja närvaro. Ta tillvara kunskap om elevens generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete. Vara ett stöd till klasslärare/mentor i frågor rörande anmälan och utredning kring kränkande behandling. Arbeta kontinuerligt med tjejgrupper. Åtgärdande Insatser: Genomföra stöd, motivations och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen. Vara behjälplig med att till föräldrar och elever förmedla kontakt med andra aktörer såsom BUP, socialtjänst, ungdomsmottagning etc i ärenden som ligger utanför skolans uppdrag. Göra klassrumsobservationer. På rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och upprättande av Sida 6

8 åtgärdsprogram (i de fall då det behövs mer grundläggande utredning/bedömning) vid kartläggning av hög frånvaro samt inför elevers mottagande i grund- och gymnasiesärskola. Skolpsykolog: Skolpsykologen har psykologisk kompetens inom skolans verksamhetsområde, vilket omfattar kunskap om barn och ungdomars utveckling och förutsättningar för inlärning, neuropsykologi, psykiska besvär, psykologiska mätinstrument, förändringsprocesser samt organisationsutveckling och ledarskap. Skolpsykologens kompetens i skolan ska även omfatta kunskap i att utreda och diagnostisera. Vara delaktig i metodutveckling. Vara delaktig i arbetet kring diskriminering och kränkande behandling. Vara delaktig i i utformandet av krisplan. Vara delaktig i utformandet av rutiner kring frånvaro samt främja närvaro. Erbjuda konsultation och handledning till personal på skolan Erbjuda föreläsningar och fortbildning till personal på skolan Delta vid elevhälsoteamsmöte och för professionen aktuella nätverk. Vara delaktig i utarbetandet av handlingsplaner. Föra diskussioner med arbetslagen med fokus på handledning och konsultation av det pedagogiska arbetet. Kartläggningar och bedömningar av beteende/svårigheter på grupp- och organisationsnivå. Erbjuda konsultation och handledning till personal på skolan. Erbjuda föreläsningar och fortbildning till personal på skolan. Åtgärdande insatser: Utreda inlärningssvårigheter, skolrelaterad problematik, emotionella svårigheter, beteendeproblem m.m. hos enskilda elever. Remitera till BUP, barnhälsovård, logoped m.m. vid behov Diagnostisera utvecklingsstörning. Föreslå åtgärder och insatser samt handleda kring specifika elever. Bidra med psykologisk kompetens i kris- och konflikthantering i vardagen och i krissituation. Studie- och yrkesvägledare: Studie- och yrkesvägledning innefattar Studie-och yrkesvägledarens specifika yrkeskompetens inom handledning, arbetsmarknadskunskap och kunskap om utbildningsvägar. Det är också tydligt att övriga yrkeskategorier har ett vittgående ansvar, verksamma i olika skolformer ska bidra till att studie-och yrkesvägsledningen är hela skolans ansvar. Detta är befäst i styrdokumenten för alla skolformer, undantaget förskolan Vägleda gällande olika yrkesvägar och utbildningar till alla elever. Förmedla kunskap till skolans personal, elever och vårdnadshavare gällande alternativa studievägar. Sida 7

9 Delta vid elevhälsoteamsmöten och andra för professionen viktiga nätverk. Föra diskussioner med arbetslagen med fokus på handledning och konsultation. Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandlingsarbete. Detta genom att varje år medverka vid kartläggning och analys av kvalitetsenkät kring trygghet och trivsel, diskriminering och kränkande behandling, samt medverka vid upprättandet av likabehandlingsplan. Vara delaktig i utformandet av rutiner kring frånvaro samt främja närvaro. Vara ett stöd till klasslärare/mentor i frågor rörande anmälan och utredning kring kränkande behandling. Arbeta kontinuerligt med tjejgrupper. Åtgärdande insatser: Delta i utredningar av elever med särskilda behov där det kan finnas behov av alternativa studievägar. Ha stödjande, motiverande och informerande samtal med enskilda elever och vårdnadshavare. Utarbeta studieplaner med varje enskild elev med fokus på elevens mål både vad det gäller mål för studierna samt yrkesmässiga mål. Rutiner gällande anmälan om särskilt stöd/ärende till elevhälsoteamet: Ärendegång: Om man som lärare/mentor, personal, elev eller förälder känner att man är orolig och i behov av stöd från EHT söker man upp den öppna mottagningen som finns på plats på tisdagar mellan 14:00 16:30. Elevhälsoteamet träffas i anslutning till elevhallen inne i högstadieelevernas byggnad på Seminarieskolan F-10. Oron man känner kan handla om: Att eleven ej kommer att nå målen (anmälan och utredning om särskilt stöd) Hög frånvaro Ohälsa Beteende Övriga ärenden: Förutom ovannämnda ärenden kommer elevhälsan vid varje EHT gå igenom: Anmälningar kring kränkande behandling (den på skolan som får kännedom om att en elev känner sig kränkt ska anmäla detta via rutiner som finns att läsa i likabehandlingsplanen) Anmälan om disciplinära åtgärder som inkommit till rektor och som elevhälsan bör få kännedom om. Orosanmälningar till socialtjänsten. Exempel på handledning, stöd, fortbildning som EHT kan vara behjälpliga med: Stöd och råd i hur man hanterar oroliga klasser/grupper i olika situationer. Stöd, råd fortbildning gällande extraanpassningar/särskilt stöd. Läs och skrivsvårigheter, språkstörning etc. Frågor rörande värdegrundsarbete i klasser/grupper. Stöd, råd kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågor rörande anmälningsplikt. Sida 8

10 Disciplinära åtgärder. Frågor rörande hälso- och sjukvård. Oro, trender bland elever och grupper. Frågor gällande studiemotivation, kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Sida 9