Se barnet: MBT med föräldrar i konflikt

Transkript

1 Se barnet: MBT med föräldrar i konflikt Anna Sylvén Björnör leg. psykolog, lic.klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, psykoanalytiker, lärare och handledare i psykoterapi

2 MBT med föräldrar i konflikt Föräldrakonflikter: ett stort problem i vårt samhälle Hur kan MBT hjälpa föräldrarna att se barnet? The Harlow Project Arbetet i Sverige

3 Du är liten Du är fin Dig får man inte skrämma Dig får man aldrig knuffa eller slå Så är det. Den som är stor ska ta hand om sin Liten. ur Stina Wirséns bok Liten

4 Föräldrars olösta konflikter påverkar vårt samhälle Socialtjänst, förskola, skola och barnpsykiatri vittnar om hur barn drabbas av föräldrars konflikter Barns mentala ohälsa ökar 90% av barns mentala ohälsa bärs av skolan

5 Våld i familjen ett allvarligt samhällsproblem Våld mellan föräldrarna är övergrepp mot barn Barn som exponeras för våld/hot i parrelationen är i riskzonen: 60-70% 14% av svenska barn har bevittnat fysiskt eller psykiskt våld mellan sina föräldrar Vanligare med pappas våld mot mammas än tvärtom (11%/7%) 36% av svenska barn utsatta för någon form av misshandel under hela uppväxten 77% av barn som lever med missbrukande föräldrar utsatta Ju mer våld, desto sämre mående hos barnen Kombinationen av olika former av övergrepp värst

6 Spillover effects Den viktigaste familjefaktorn för barns ohälsa är konflikter i parrelationen (McHale, 2011) Föräldrarnas konflikter gör dem mindre varma mot varandra Mindre känslomässigt tillgängliga för barnen Överreagerar i konflikter med barnen Överreagerar när de ska sätta gränser eller förhandla med barnen Barn från hem med mycket konflikter har större svårigheter i sin utveckling än barn som lever i fredligare hem

7 Barnets dras med i eskalerande ickementalisering Förälderns temporära otillgänglighet medför ökad oro och stress hos barnet Genklang i förälderns egen upplevelse kan öka förälderns påslag Föräldern kan återuppleva barndomens hjälplöshet, uttryckt hos barnet Förälderns skrik om att barnet ska sluta är ett skrik i vildmarken till en sönderstressad liten hjärna Barnet blir oförmöget att reglera sin stress; reaktion sannolikt fysisk

8 Hyperkoll på den andre medför dålig koll på de egna upplevelserna

9 Barnet utvecklar svårigheter Barnet får negativa förebilder av hur man hanterar känslor, tankar och relationer Svårt med affektreglering Oftare otrygg anknytning Risk för psykisk ohälsa Risk för svårigheter med sociala relationer Risken kvarstår till vuxen ålder Förhöjd risk att tolerera våld i senare ålder

10 Nedåtgående spiral 50% av barnen som rapporterat 4-5 olika former av barnmisshandel har skadat sig själva upprepade gånger 46% hade ofta tankar på att ta sitt liv 21% hade försökt ta sitt liv minst 5 gånger

11 Mönster i familjen har tendens att gå igen Våld i familjen undergräver mentaliseringsförmågan Avsaknaden av reflektion utgör en allvarlig risk för att alla i familjen agerar eller beter sig våldsamt Vikten av att öka mentalisering, så att triggers blir mindre kraftfulla

12 Vanliga mönster i samband med övergrepp i familjen (fysiska, känslomässiga och/eller sexuella) Hyperuppmärksamhet hos en eller flera medlemmar i familjen; alla håller koll på den som kan få utbrott/agera ut Plötsliga och dramatiska nivåer av stress hos en eller flera familjemedlemmar kring verklig eller inbillad övergivenhet Ett ständigt beroende av att engagera sig i känslomässiga eller fysiska övergreppssituationer, där båda känner att de är det verkliga offret En överväldigande känsla uttrycks hos en eller flera familjemedlemmar kring att inte vara hörd eller sedd Avstängdhet och selektivt stum eller döv, ovillighet att svara med ord

13 Barns skydd och delaktighet i Sverige: exempel

14 Barnkonventionen vilar på tre huvudpelare: delaktighet, skydd och stöd Det är anmärkningsvärt att utsatta barn i Sverige tenderar att skyddas från att komma till tals istället för att skyddas när de kommer till tals (Barnombudsmannen, 2012).

15 I ett fall hävdade föräldrarna, efter 18 anmälningar om familjevåld mot varandra, att deras flicka Ivana (4 år) skriker så högt att polisen kommer. Simons föräldrar beskriver honom som provokativ och aggressiv men Simon uppger på sjukhuset att pappan slagit honom med knytnävarna rakt i ansiktet. Familjebehandlare i socialtjänsten börjar ofta arbeta med det som föräldrarna vill förändra: Vi måste börja där föräldrarna är (Allmänna Barnhuset, 2017)

16 Det kan finnas olika beskrivningar om vad problemet är. Förslag till lösningar är nära kopplade till hur problemet framställs. Carol Bacchi, 2000

17 Allvarliga problem som barnmisshandel skrivs om till att handla om problem med gränssättning för att undvika att skuldbelägga föräldrarna Genomgående mer möten med föräldrarna än med barnet i socialtjänsten

18 Risk att missa barnperspektivet Föräldrarnas rätt till delaktighet kan blockera barns rätt till delaktighet Socialsekreterare och familjebehandlare riskerar att tappa barnen när de går på föräldrarnas problembeskrivning När barnet inte får påverka problembeskrivningen passar insatserna dåligt med barnets behov 51% av barnen återaktualiserar inom socialtjänsten efter 5 år (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2017)

19 Lena, 28, (3 små barn): Antingen bråkar vi hela tiden, eller så går vi in till sovrummet och har sex. -Och barnen då? -Öh barnen vi lagar mat och så, men de klarar sig bra själva

20 Missade möjligheter Lekfullhet och glädje saknas för ofta Svåra och frekventa konflikter Brist på samarbete runt barnen Barnen får svaga rollmodeller Får inte erfara närhet och trygghet som finns i tryggare familjer Bristande epidemisk tillit

21 Störd mentalisering där den andre används När vi hamnar i ett intensivt gräl handlar bara en liten del av ämnet, större delen handlar om att: poängtera sin hållning göra sig blind för den andres förvirrande perspektiv skapa sig en bild av den andre som gör att jag själv verkar sammanhängande och bortom all kritik tvinga den andre att reagera för att jag ska känna mig ännu mer verklig (Bateman & Fonagy, 2016)

22 Vilka konflikter är bad enough?

23

24 Shell of a woman

25 Hur hjälper vi föräldrarna att få tillbaka barnet in mind?

26 Mentaliseringsfokus i parrelationen Fokus på vad beteenden får för konsekvenser, snarare än underliggande intentioner Fokus på bristen på epistemisk tillit

27 En väg framåt?

28 Harrow Children s Services Domestic Violence Project (Tavistock Relationships) Banbrytande projekt med parrelationen i fokus Ett försök att förbättra parrelationen för att stötta barn i riskzonen där det förekommer våld i hemmet Tydlig riskbedömning krävs Tydlig sållning av par Tätt samarbete mellan olika samhällsinstanser

29 Forskningsprojektet 12 heterosexuella par bedömdes av en psykoterapeut och 11 blev uttagna för terapi Antal terapitimmar varade mellan 2 och 11 Oftast kom båda föräldrarna Missade timmar: behov av mer flexibilitet? Svårt att samla in kvantitativ data från denna populationen

30 Bakgrund Tidigare individuellt fokus: skydda kvinnan och barnen Männen för sig/kvinnan för sig Hög ångest kring att arbeta med båda parter tillsammans Skillnad på situationsbaserat våld i parrelationen och kontrollerande partnerterrorism Ungefär hälften av paren i projektet utövar våld mot varandra

31 Mentaliseringsbaserad parterapi med föräldrar till barn i riskzonen Situationsbaserat våld Säkerhetsbedömningar genom hela projektet Minskar våldet? Blir parrelationen bättre? Hur mår barnen före, under och efter parterapin?

32 Föräldrarnas bakgrund: riskfaktorer för barnen Paren i projektet hade själva varit utsatta för våld och bevittnat våld som barn De ville ge sina barn något annat Flera föräldrar hade vuxit upp med missbrukande föräldrar Olika sorters egna svårigheter såsom psykisk ohälsa

33 Tidigare incidenter med våld i hemmet 80% av männen och kvinnorna psykiskt aggressiva 50% av kvinnorna och 64% av männen fysiskt aggressiva mot partnern 30% av kvinnorna och 46% av männen sexuellt tvingande mot partnern

34 Kriterier för deltagande Par som hade upplevt situationsbaserat våld i relationen och som var motiverade till att hitta andra lösningar Par som var oroade för att deras konflikter hade dålig påverkan på deras barn Par som var redo att komma i regelbunden parterapi samma tid varje vecka

35 Kriterier för att inte arbeta med paren Föräldrar som inte var intresserade av att förändras och som inte kunde se hur deras barn påverkades av våldet Föräldrar med tidigare relationer med våldsinslag Föräldrar med en historia av extremt och kroniskt våld Par där en av föräldrarna använde sig av kontrollerande våld mot den andra

36 Barnen i projektet 1-4 barn per familj 1 månad-17 år medel: 4,1-7,7 år utagerande och känslomässiga problem

37 Resultat Det är möjligt att arbeta med par med våldshistoria Viktigt med urval och bedömningar Paren som skickades till projektet hade i medel haft 6 besök av polis och 4 kontakter med socialtjänsten Parterapin ledde till att våldsincidenterna upphörde Uppföljning visade inga kontakter med vare sig polis eller socialtjänst

38 4 par som hade varit i riskzonen för omhändertagna barn kunde ta emot annan hjälp för barnen 2 par vars barn hade haft mycket stöd kunde avsluta stödet 4 par kvarstår med mycket stöd (pga psykisk sjukdom hos en eller båda föräldrarna) 1 par hade inget upplägg för barnen

39 Kvalitativa intervjuer visade att paren uppskattade interventionen och att de hade fått värdefull hjälp Barnen mådde bättre och lyckades bättre i skolan Föräldrarna hade lärt sig att bråka mindre, inte så hetlevrat och kunde kyla ner diskussioner efter behandlingen De upplevde att de hade barnet in mind` mer 8 av 11 par sa att de skulle söka samma hjälp igen Socialtjänsten uppskattade insatsen väldigt mycket

40 Föräldrarnas kommentarer Alla paren var väldigt tydliga med att terapin hade haft en positiv effekt Mindre bråk Mer konstruktiva diskussioner Förändrat beteende med tanke på barnen Mindre känslomässig hetta Ökad förmåga att ta den in den andres perspektiv

41 Terapeutisk teknik Psykoedukation om hur barn påverkas av föräldrars öppna och implicita konflikter Utmana automatiska antaganden Stoppa destruktiv interaktion i paret (1min/30 min) Uppmärksamma och stärka stunder med mentalisering Not knowing stance Återkommande fokusera på barnens behov Fokus på missförstånd

42 Försök med implementering av metoden från Tavistock Relationships pågår just nu i Danderyds kommun och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning i Stockholm Fler kommuner på gång

43 Tillräckligt bra coparenting Viktigt att föräldrar samarbetar och förhandlar kring sina olikheter Bra coparenting kräver att föräldrarna kommunicerar regelbundet, helst dagligen, minst varje vecka, om det som fungerar bra och dåligt i föräldraskapet. Allra viktigast är att båda föräldrarna anstränger sig för att se den andres perspektiv och vad denne försöker åstadkomma med barnet. (McHale, 2000)

44 Ta med hem Det går att hjälpa bråkande föräldrar genom mentaliseringsfokus Arbete med fokus på parrelationen kan lägga problemen där de huvudsakligen hör hemma Om vi inte lyssnar på barnen är risken att inga insatser blir tillräckligt effektiva Viktigt därför att hela tiden ha med barnets problembeskrivning i arbetet med föräldrarna och familjen

45 Tack för att ni lyssnade!

46 Referenser Fonagy, P. & Bateman, A. (2016). Mentalization-Based Treatment for Personality Disorder. London: Oxford. Heimer, M., Näsman, E. & Palme, J. (2016). Rättighetsbärare eller problembärare? Barns rätt att komma till tals och socialtjänstens insatser. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset Landberg, Å., Jernbro, C. & Janson, S. (2017).Våld löser inget! Sammanfattning av en nationell kartläggning om våld mot barn. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset McHale, J.P., & Lindahl, K. M. (2011). Coparenting. A conceptual and clinical examination of Family Systems. Wirsen, S. (2015). Liten. Stockholm: Bonnier Carlsen