Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd

Transkript

1 1/61 Datum ESV dnr Handläggare Anna Kindberg Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd till: Avgiftsförordningen (1992:191) Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Internrevisionsförordningen (2006:1228) Förordningen (2000:606) myndigheters bokföring Statliga inrapporteringskoder (S-koder) Flera av de föreslagna ändringarna påverkar årsredovisningen för 2018, vilket framgår av respektive förslag. Regeringen har beslutat om ändringar i flera av de berörda förordningarna. Ändringarna ligger till grund för några av ESV:s föreslagna ändringar i föreskrifter och allmänna råd. Förordningsändringarna finns i bilagor. I enlighet med 4 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet innan den beslutar föreskrifter och allmänna råd utreda konsekvenserna av dessa. I konsekvensutredningen ska de som berörs kostnadsmässigt eller på annat sätt ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Ni får härmed tillfälle att komma med synpunkter och yttranden på förslagen till nya föreskrifter och allmänna råd samt på konsekvensutredningen. Ert skriftliga svar ska vara ESV tillhanda senast torsdag den 4 oktober. Skicka era svar med e-post till registrator@esv.se och anna.kindberg@esv.se. Ange vilket avsnitt i remissen ni lämnar synpunkter på. Pia Heyman Avdelningschef Anna Kindberg Utredare

2 2/61 Innehåll Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om avgiftssamråd... 6 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen (1992:191).8 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om intern styrning och kontroll Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av intern styrning och kontroll i årsredovisningen Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändringar av föreskrifter om analys av risker för korruption med mera Förslag till ändringar av föreskrifter till internrevisionsförordningen (2006:1228) Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om resultatredovisning Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av transaktioner på inomstatliga valutakonton Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring Förslag till ändringar av föreskrifter till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av beställningsbemyndiganden Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om affärsverkens redovisningsbestämmelser Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändringar av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (S-koder) Bilagor (Även klickbara till Svenskförsattningssamlings webbplats) Beslutade förordningsändringar i: Avgiftsförordningen (1992:191) Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Internrevisionsförordningen (2006:1228)

3 3/61 Kontaktpersoner Förslag till ändringar av föreskrifter om avgiftssamråd Maria Ingelsson Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om intern styrning och kontroll Karolina Larfors Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av intern styrning och kontroll i årsredovisningen Karolina Larfors karolina.larfors@esv.se Förslag till ändringar av föreskrifter om analys av risker för korruption med mera Karolina Larfors karolina.larfors@esv.se Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om resultatredovisning Kenneth Eliasson kenneth.eliasson@esv.se Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av transaktioner på inomstatliga valutakonton Curt Johansson curt.johansson@esv.se

4 4/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av beställningsbemyndiganden Curt Johansson Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om affärsverkens redovisningsbestämmelser Curt Johansson Förslag till ändringar av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (S-koder) Jerker Jonsson

5 5/61 Remissinstanser Affärsverket Svenska kraftnät Arbetsgivarverket Bolagsverket Boverket Centrala studiestödsnämnden Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket Finansinspektionen Försäkringskassan Jämställdhetsmyndigheten Kammarkollegiet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Konstnärsnämnden Kungliga musikhögskolan Lantmäteriet Livsmedelsverket Luftfartsverket Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro Myndigheten för delaktighet Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Polismyndigheten Regeringskansliets förvaltningsavdelning Riksgäldskontoret Riksrevisionen Sjöfartsverket Statens jordbruksverk Statens maritima museer Statens servicecenter Statistiska centralbyrån Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Vetenskapsrådet Örebro universitet

6 6/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om avgiftssamråd Förslagens innebörd ESV föreslår anpassningar till ändringar i 7 avgiftsförordningen (1992:191) av de föreskrifter som reglerar när och hur en myndighet ska samråda med ESV om avgifter. Samråd vart tredje år I de föreslagna föreskrifterna tydliggör ESV att de avgiftssamråd som myndigheterna ska genomföra vart tredje år ska omfatta samtliga avgifter som de tar ut. Av föreskrifterna framgår vidare under vilket år respektive myndighet ska genomföra treårssamråd första gången. Indelningen baseras på de utgiftsområden som myndigheterna sorterar under. Nuvarande föreskrifter innehåller en bestämmelse om att samråd ska inledas minst fyra veckor före myndighetens beslut om avgiftens storlek respektive före myndighetens framställning till regeringen om avgiften samt att ESV:s samrådsyttrande ska bifogas till en framställning om avgift till regeringen. De föreslagna föreskrifterna innehåller ingen motsvarande bestämmelse som rör treårssamråden. Samråd om väsentligt ändrad eller ny avgift För väsentligt förändrade och nya avgifter innehåller de föreslagna föreskrifterna en bestämmelse om att samråd ska genomföras före beslutet om avgiften. Vad som ska anses vara en sådan väsentligt förändrad avgift som myndigheten enligt förordningen ska samråda om föreslås tydliggöras i föreskrifter och allmänna råd. En avgift ska anses vara väsentligt förändrad om avgiftskonstruktionen (det vill säga hur avgiften utformas, till exempel som fast pris eller löpande räkning) eller kalkylmodellen (det vill säga vilka kostnader som ingår i kostnadsunderlaget för avgiften och på vilket sätt kostnaderna fördelas) ändras eller om avgiftsnivån ändras väsentligt. En ändring av avgiftsnivån med femton procent eller mer ska alltid anses vara väsentlig. Av de föreslagna föreskrifterna framgår också att om en avgiftsbelagd verksamhet tas över av en myndighet från en annan ska berörda avgifter bedömas vara väsentligt förändrade. Det betyder att myndigheten ska samråda med ESV om de avgifterna. Underlag för avgiftssamråd I förslaget till föreskrifter anges att samrådsunderlagen ska innehålla de uppgifter som ESV behöver för att genomföra samrådet, enligt närmare anvisningar från ESV. Detta är en förändring i förhållande till nuvarande föreskrifter som innehåller detaljerade krav på vad samrådsunderlaget ska innehålla.

7 7/61 Bakgrund Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i avgiftsförordningen (1992:191) som träder i kraft den 1 januari Ändringarna i 7 innebär att en myndighets avgiftssamråd med ESV som huvudregel ska ske vart tredje år, i stället för som tidigare varje år. Dessa samråd ska vidare avse de avgifter som myndigheten tar ut, i stället för som tidigare de avgifter den tar ut eller avser att ta ut. Samråd ska även genomföras om myndigheten avser att väsentligt förändra en avgift eller ta ut en ny avgift. Möjligheten för ESV att medge undantag från samrådsskyldigheten begränsas. ESV ska kunna medge undantag endast om det finns särskilda skäl. Som följd av den föreslagna ändringen i förordningen föreslår ESV att föreskrifterna till 7 avgiftsförordningen ändras. Ikraftträdande De ändrade föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari Konsekvensutredning ESV:s förslag innebär att föreskrifterna om avgiftssamråd anpassas till ändringarna i 7 avgiftsförordningen. Regeländringarna ska tillämpas av de statliga myndigheter som tar ut avgifter. En ändring i förordningen begränsar ESV:s möjligheter att medge undantag från samrådsskyldigheten till fall då det finns särskilda skäl, till exempel när en myndighets avgiftsverksamhet ska upphöra. Därmed kommer även de flesta myndigheter som har medgivits undantag enligt nuvarande regelverk att omfattas av samrådsskyldigheten. ESV bedömer att de administrativa och kostnadsmässiga konsekvenser som uppstår till följd av det nya samrådsförfarandet i allt väsentligt följer av ändringarna på förordningsnivå. Föreskrifternas utformning påverkar dock när kostnaderna uppstår för olika myndigheter. Regleringen av när respektive myndighet ska samråda syftar till att fördela avgiftssamråden mellan åren och därmed åstadkomma en jämn arbetsbelastning för ESV. Som indelningsgrund har ESV valt de utgiftsområden som myndigheterna sorterar under. ESV bedömer att denna indelningsgrund är förhållandevis stabil och att det i de allra flesta fall bör vara enkelt att fastställa när en myndighet ska samråda. Vid tveksamma fall får detta lösas i samråd mellan myndigheten och ESV. Vid fördelningen har ESV tagit hänsyn till de olika myndigheternas olika förutsättningar. De föreslagna föreskrifterna innebär att något högre krav kommer att ställas på myndigheterna att hålla reda på när de behöver samråda med ESV. Det gäller både vilket år de ska genomföra sina treårssamråd och vilka avgiftsförändringar som

8 8/61 innebär krav på nytt samråd. Ändringarna innebär även att ett tydligare ansvar läggs på den samrådande myndigheten att bedöma när samrådet behöver inledas för att hinna genomföras i tid. Nuvarande bestämmelse, som reglerar när samråd senast ska inledas, tar inte hänsyn till den samrådande myndighetens egen beslutsprocess eller att kompletteringar av samrådsunderlaget kan behövas för att ESV ska kunna slutföra avgiftssamrådet. ESV:s val av definition av vad som ska anses vara en väsentligt förändrad avgift påverkar vilka avgiftsförändringar myndigheterna ska samråda om, vilket kan påverka vissa myndigheters kostnader för samråd. Definitionen innebär att myndigheterna alltid ska samråda om principiella ändringar av avgiften och större ändringar av avgiftsnivån. Även i detta avseende ställer dock de föreslagna föreskrifterna högre krav på de samrådande myndigheterna att göra egna bedömningar. ESV har dock valt att i förslag till allmänna råd precisera att en avgiftsförändring på femton procent alltid bör bedömas som väsentlig. ESV bedömer att en avgiftsförändring på femton procent eller mer kan påverka den som ska betala avgiften avsevärt. Dessutom kan en förändring i den storleksordningen ha stor påverkan på det ackumulerade resultatet. Den föreslagna bestämmelsen om avgiftsbelagd verksamhet som tas över av en myndighet från en annan innebär att samråd ska genomföras i särskild ordning även om de berörda avgifterna inte ändras. ESV menar att övertagandet av en avgift från en annan myndighet i sig kan ses som en principiell ändring av kalkylmodellen. De detaljerade krav på vad samrådsunderlaget ska innehålla som finns i nuvarande föreskrifter har kompletterats med riktlinjer i en vägledning om avgiftssamråd. Förslaget innebär att ESV får möjlighet att samla och anpassa anvisningarna för hur myndigheterna ska genomföra samråd. ESV bedömer att det ändrade samrådsförfarandet medför att ESV behöver utveckla information och stöd till myndigheterna om hur samråden ska genomföras. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen (1992:191) Nuvarande lydelse 7 Föreskrifter Föreslagen lydelse Samråd vart tredje år Myndigheten ska vart tredje år genomföra samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) om samtliga avgifter som myndigheten tar ut. Det första treårssamrådet ska genomföras under år

9 9/ om myndigheten sorterar under utgiftsområde 4, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 18 eller 22, 2020 om myndigheten sorterar under utgiftsområde 3, 5, 7, 9, 16, 20 eller 23, respektive 2021 om myndigheten sorterar under utgiftsområde 1, 2, 6, 15, 17 19, 21, 24, 25, 26 eller 27. Myndigheten ska inleda samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) minst fyra veckor före myndighetens beslut om avgiftens storlek resp. före myndighetens framställning till regeringen om avgiften. ESV:s samrådsyttrande ska bifogas sådan framställning. Samråd ska ske även om avgifterna avses vara oförändrade. Samråd om väsentligt ändrad eller ny avgift Samråd om väsentligt förändrad eller ny avgift ska genomföras före beslutet om avgiften. En avgift ska anses vara väsentligt förändrad om avgiftskonstruktionen eller kalkylmodellen ändras eller om avgiftsnivån höjs eller sänks väsentligt i förhållande till senast genomfört samråd. Om en avgiftsbelagd verksamhet tas över av en myndighet från en annan ska berörda avgifter anses vara väsentligt förändrade. Underlag för samråd med ESV om avgifter som tas ut i en verksamhet med full kostnadstäckning som ekonomiskt mål ska för varje avgiftsbelagd verksamhet som samrådet omfattar innehålla uppgifter om utfall av kostnader och intäkter för senast avslutad resultatperiod, balanserat resultat, preliminärt utfall av kostnader och intäkter för innevarande räkenskapsår, Underlag för avgiftssamråd Myndighetens samrådsunderlag ska innehålla de uppgifter som ESV behöver för att bedöma att de avgifter som myndigheten tar ut sätts utifrån det ekonomiska mål som har beslutats för verksamheten, att samtliga kostnader som avgifterna ska täcka är identifierade och beräknade samt att regler och riktlinjer på området beaktas.

10 10/61 beräknade kostnader och intäkter för närmast följande räkenskapsår eller för den period avgifterna avses gälla, när verksamheten förväntas uppvisa ett nollresultat, om det beräknade resultatet tillsammans med det ackumulerade resultatet väsentligt avviker från full kostnadstäckning, föreslagen eller tillämpad kalkylmodell med exempel, principer eller metoder för fördelning av kostnader, föreslagen genomsnittlig, procentuell avgiftsförändring, övriga faktorer som i väsentlig grad påverkat beräkningen av intäkter eller kostnader. Myndigheten ska följa ESV:s anvisningar avseende underlaget för avgiftssamrådet. När det gäller avgiftsbelagd verksamhet utan krav på full kostnadstäckning beslutar ESV efter prövning i varje särskilt fall hur samrådsskyldigheten ska fullgöras. Nuvarande lydelse 7 Allmänna råd Föreslagen lydelse Samråd om väsentligt ändrad eller ny avgift Med avgiftskonstruktion avses hur avgiften utformas, till exempel som fast pris eller löpande räkning. Med kalkylmodell avses vilka kostnader som ingår i kostnadsunderlaget för avgiften och på vilket sätt kostnaderna fördelas till verksamheten, till exempel med hjälp av en fördelningsnyckel. Vid bedömning av om avgiftsnivån höjs eller sänks väsentligt bör hänsyn tas till hur mycket förändringen påverkar den som betalar avgiften. En förändring av avgiften med 15 procent eller mer bör alltid bedömas som väsentlig.

11 11/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om intern styrning och kontroll Förslagens innebörd Förordningsändringar motiverar ändrade föreskrifter och allmänna råd Regeringen har den 20 juni 2018 beslutat om ändringar i 2-4 och 6 förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Ändringarna innebär bland annat att myndighetsledningens ansvar för intern styrning och kontroll förtydligas och att begreppet intern miljö införs. Processen för intern styrning och kontroll ska vidare säkerställa att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår verksamhetens mål och uppfyller kraven i 3 myndighetsförordningen (2007:515). Processen ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Regeringens beslut innebär också ändringar i de paragrafer som reglerar riskanalysen, åtgärder och dokumentationskravet. 1 Mot bakgrund av förordningsändringarna föreslår ESV följdändringar i föreskrifter och allmänna råd till 2-6 förordningen om intern styrning och kontroll. Centrala begrepp förklaras i allmänna råd ESV:s förslag till allmänna råd till 2-3 innebär bland annat att begrepp i förordningen som är centrala för den interna styrningen och kontrollen förklaras i allmänt råd. Det handlar till exempel om begreppen uppgifter och mål, intern miljö, rimlig säkerhet och väsentlig risk. Syftet är att underlätta myndigheternas tillämpning av förordningsbestämmelserna genom att förklara begreppen. Andra begrepp som används i förordningen kan ESV förklara i sitt stödmaterial. Förslag för att effektivisera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll Förslaget till ändrade föreskrifter och allmänna råd syftar till en effektivisering av myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll. Det sker till exempel genom allmänt råd till 2 om att integrera arbetet med övrig styrning av verksamheten och allmänt råd till 3 om att i riskanalysen utgå från riskanalyser som redan är gjorda enligt annan bestämmelse. Förslagen innebär nya regler, uttryckta som allmänna råd eftersom det också ska vara möjligt för myndigheterna att göra på annat sätt. ESV:s förslag till föreskrifter och allmänna råd innebär också en föreskrift till 5 att myndigheternas uppföljning ska innefatta att vidtagna åtgärder fungerar på avsett sätt. Motivet till regleringen är att uppföljningen inte ska avgränsas till att åtgärderna vidtas utan även omfatta att de fungerar som tänkt. 1 Den beslutade förordningen finns i sin helhet i Regeringskansliets rättsdatabaser, se

12 12/61 Regelmängden minskar något ESV:s förslag innebär vidare att föreskrifterna till 6 vad gäller myndigheternas dokumentation tas bort som en anpassning till den ändrade förordningen. Syftet med dokumentation kan istället förklaras i det stöd ESV ger till myndigheterna. Ändringen motiveras också av att brister i den interna styrningen och kontrollen framgår av en annan förordning (förordningen om årsredovisning och budgetunderlag). ESV föreslår även att några andra föreskrifter och allmänna råd till 2-5 tas bort som en följd av de ändringar som har skett i förordningen om intern styrning och kontroll. Sammantaget innebär förslaget att reglerna blir något färre, då ESV föreslår att sju föreskrifter och allmänna råd tas bort och sex nya tillkommer. Språklig översyn ESV:s förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd innebär vidare språkliga justeringar, bland annat i syfte att i föreskrifter och allmänna råd använda samma begrepp som i förordningen. Även de föreskrifter och allmänna råd som inte berörs av förordningsändringarna har genomgått en språklig översyn. Bakgrund Regeringens ändringar i förordningen om intern styrning och kontroll utgår från två utredningar som ESV har genomfört under 2017 och I den senare rapporten lämnade ESV förslag till förordningsändringar. ESV gjorde bedömningen att förslagen skulle ge ökade förutsättningar för den interna styrningen och kontrollen att integreras som en del av ledningen av verksamheten. Förslagen bedömdes också ge ett fortsatt utrymme för verksamhetsanpassning och minska den administrativa belastningen. Förslagen innebar inte någon förändring i vilka myndigheter som ska tillämpa regelverket, utan det ska även fortsatt tillämpas av de förvaltningsmyndigheter under regeringen som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228). Ikraftträdande De ändrade föreskrifterna och allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 januari Konsekvensutredning ESV:s förslag till regeländring följer av regeringens ändring i förordningen om intern styrning och kontroll. Regeländringarna ska tillämpas av de myndigheter som enligt instruktionen har skyldighet att tillämpa internrevisionsförordningen (för närvarande 70 myndigheter). Regeländringarna sammantaget förväntas leda till att myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll effektiviseras och att utrymmet för verksamhetsanpassning bibehålls. 2 ESV 2017:65 Tillämpningen av förordningen om intern styrning och kontroll och ESV 2018:20 Utvecklad intern styrning och kontroll.

13 13/61 Alternativet till reglering är ändringar i det stöd som ESV ger myndigheterna. Efter övervägande har ESV dragit slutsatsen att den effekt som de föreslagna regeländringarna syftar till inte kan nås enbart genom förändringar i ESV:s stöd. Därför finns det skäl att i föreskrifter och allmänna råd reglera och råda myndigheterna i verkställigheten av förordningsändringarna i syfte att möjliggöra verksamhetsanpassning och effektivisera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll. ESV:s två regeringsuppdrag om intern styrning och kontroll (ESV 2017:65 och ESV 2018:20) visar att det finns en bredd i hur myndigheterna tillämpar regelverket för intern styrning och kontroll. Det framgår också att myndigheterna gör bedömningen att de förordningsändringar som nu har beslutats av regeringen ryms inom myndigheternas nuvarande tillämpning. Då ESV:s förslag till föreskrifter och allmänna råd följer av ändringarna i förordningen gör ESV bedömningen att även förslaget till ändrade föreskrifter och allmänna råd bör rymmas inom nuvarande tillämpning. Föreslagna föreskrifter och allmänna råd innebär för många myndigheter en kodifiering av dagens tillämpning, till exempel vad gäller integrering. För de myndigheter som däremot inte har arbetat integrerat med intern styrning och kontroll innebär ESV:s allmänna råd en förändring. ESV:s förslag till föreskrifter och allmänna råd innebär att några begrepp i förordningen om intern styrning och kontroll förklaras. Det innebär en något ökad regelmängd jämfört med om begreppen istället förklaras i ESV:s stöd. Genom ESV:s förslag återfinns centrala definitioner i anslutning till förordningen. Med definitioner i allmänna råd finns också ett utrymme för myndigheterna att tillämpa förordningen på det sätt som passar verksamheten. Förslagen bedöms inte medföra några kostnadsmässiga konsekvenser av betydelse för myndigheterna. Förslagen kan finansieras inom nuvarande ram. ESV bedömer också att det inte heller finns några andra väsentliga konsekvenser för myndigheterna än de avsedda. ESV bedömer vidare att regleringen överensstämmer med och inte går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. ESV bedömer att det utifrån det ändrade regelverket finns behov att se över det stöd som ESV ger på området intern styrning och kontroll. Det finns också behov att informera berörda myndigheter om regeländringarna.

14 14/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll Nuvarande lydelse 2 Allmänna råd Föreslagen lydelse Processen för intern styrning och kontroll syftar till att myndighetsledningen fullgör ansvaret för verksamheten. Verksamheten definieras av uppgifter, mål och uppdrag i instruktion, regleringsbrev eller beslut givna i annan ordning från regeringen. Myndighetens arbete med intern styrning och kontroll utgår från de uppgifter och mål som framgår av myndighetens instruktion och regleringsbrev eller av andra författningar och regeringsbeslut. Myndigheten bör i den utsträckning den bedömer det vara lämpligt integrera processen för intern styrning och kontroll med övrig styrning av verksamheten. Rimlig säkerhet innebär att en ändamålsenligt utformad och väl införd process för intern styrning och kontroll inte kan garantera fullständig säkerhet. Rimlig säkerhet innebär att en ändamålsenligt utformad och väl införd process för intern styrning och kontroll inte kan garantera fullständig säkerhet. Myndighetens interna miljö innefattar de interna förutsättningar som påverkar en verksamhets förmåga att fullgöra sina uppgifter och nå sina mål enligt kraven för verksamheten. Exempel på sådana förutsättningar är organiseringen av verksamheten samt fördelningen av ansvar och befogenheter. Andra exempel är sådant som ledarstil, erfarenhet och kompetens hos medarbetarna, integritet och etik samt annat som ger uttryck för en organisations värdegrund.

15 15/61 Nuvarande lydelse 3 Föreskrifter Föreslagen lydelse Myndigheten ska vid behov uppdatera genomförd riskanalys för att säkerställa att den omfattar aktuella risker. Myndigheten ska vid behov uppdatera genomförd riskanalys för att säkerställa att den omfattar aktuella omständigheter som utgör en väsentlig risk. Nuvarande lydelse 3 Allmänna råd Föreslagen lydelse Riskanalys innebär att identifiera och värdera risker för att därefter ta ställning till om riskerna ska accepteras eller hanteras. Myndigheten bör i riskanalysen identifiera och värdera omständigheter som utgör en väsentlig risk för att därefter ta ställning till om risken ska accepteras eller åtgärdas. Omständigheter utgör en risk när de påverkar myndighetens möjlighet att fullgöra uppgifterna, nå målen eller genomföra uppdragen för verksamheten. Om myndigheten bedömer att verksamheten kan komma att utsättas för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet bör myndigheten vidta åtgärder för att hantera sådana omständigheter. Med väsentlig risk avses de omständigheter som påverkar myndighetsledningens möjligheter att fullgöra ansvaret för verksamheten. En riskanalys genomförd enligt annan bestämmelse bör också ses som riskanalys enligt denna förordning.

16 16/61 Nuvarande lydelse Myndigheten ska vidta åtgärder för identifierade risker som inte kan accepteras. 4 Föreskrifter Föreslagen lydelse Berörda myndigheter ska samarbeta i de fall en åtgärd kan vidtas på annan myndighet än den som löper risken. Berörda myndigheter ska samarbeta i de fall en åtgärd kan vidtas på annan myndighet än den som löper risken. Nuvarande lydelse 4 Allmänna råd Föreslagen lydelse Myndigheten bör göra en avvägning mellan den kostnad en viss åtgärd för med sig och den förväntade nyttan av åtgärden. Risker som endast kan åtgärdas av annan myndighet bör redovisas till regeringen om risken efter samarbete mellan myndigheter inte kan accepteras och en ändamålsenlig åtgärd inte kommer att vidtas. Myndigheten bör göra en avvägning mellan den kostnad en viss åtgärd för med sig och den förväntade nyttan av åtgärden. Om nödvändiga åtgärder, som endast kan vidtas av annan myndighet, inte genomförs efter samarbete mellan myndigheterna bör myndigheten informera regeringen. Nuvarande lydelse 5 Föreskrifter Föreslagen lydelse Uppföljningen ska omfatta myndighetens process för intern styrning och kontroll för att bedöma om den fungerar på ett betryggande sätt. I uppföljningen ska ingå om vidtagna åtgärder fungerar på avsett sätt.

17 17/61 Nuvarande lydelse 6 Föreskrifter Föreslagen lydelse Dokumentationen ska upprättas så att det är möjligt att följa myndighetens process för intern styrning och kontroll från riskanalys till beslut om kontrollåtgärder och till uppföljning och bedömning. Om det finns brister i den interna styrningen och kontrollen, ska dessa brister beskrivas i dokumentationen. Nuvarande lydelse 6 Allmänna råd Föreslagen lydelse En redovisning av de risker som har bedömts vara väsentliga för myndighetens förmåga att fullgöra sina uppgifter och nå sina mål bör finnas sammanställd för hela myndigheten. I denna redovisning bör också framgå vidtagna eller planerade åtgärder och hur de ska eller har följts upp och bedömts. Även ansvar för genomförande och tidsramar bör redovisas här. En sammanställning av de risker som har bedömts vara väsentliga för myndighetens förmåga att fullgöra sina uppgifter, uppnå verksamhetens mål och uppfylla kraven i 3 myndighetsförordningen bör finnas för myndigheten som helhet. Av sammanställningen bör också framgå vidtagna eller planerade åtgärder och hur de ska eller har följts upp och bedömts. Här kan även ansvar för genomförande och tidsramar redovisas.

18 18/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av intern styrning och kontroll i årsredovisningen Förslagens innebörd Förordningsändring motiverar ändrade föreskrifter och allmänna råd Regeringen har den 20 juni 2018 beslutat om ändring i 2 kapitlet 8 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ändringen innebär att ledningen vid de förvaltningsmyndigheter under regeringen som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll i anslutning till underskriften i årsredovisningen ska redovisa om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Om ledningen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen ska väsentliga brister kortfattat redovisas. 3 Med anledning av förordningsändringen föreslår ESV ändringar i föreskrifter och allmänna råd till 2 kapitlet 8 tredje stycket förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Förslag till ändring av föreskrifter till 2 kapitlet 8 tredje stycket Förslaget till ändrade föreskrifter till 2 kapitlet 8 tredje stycket förordningen om årsredovisning och budgetunderlag syftar till att anpassa ESV:s föreskrifter till de ändringar i förordningen som regeringen har beslutat om. Ett exempel på följdändring i föreskrifterna är tillägget att bedömningen ska gälla den period som årsredovisningen avser. Förslaget är vidare att föreskriften om vilka myndigheter som ska komplettera underskriftsmeningen tas bort. Motivet till ändringen är att föreskriften inte behövs då det framgår av förordningen vilka myndigheter som avses. Förslaget till ändrade föreskrifter innebär också en ändrad placering av myndighetens bedömning av den interna styrningen och kontrollen i relation till underskriftsmeningen, så att bedömningen kommer före underskriften. Den ändrade regleringen motiveras av att intygandet av rättvisande redovisning avser årsredovisningen i sin helhet inklusive bedömningen av den interna styrningen och kontrollen. Bedömningen bör av det skälet komma före intygandet av densamma. ESV föreslår också att det av föreskrifterna ska framgå hur redovisningen av brister ska ske. Myndigheterna ska enligt förslaget kortfattat redovisa bristerna inklusive när de har förelegat. Redovisningen föreslås ske i punktform i anslutning till bedömningen. Föreskriften syftar till att reglera redovisningen av brister i syfte att underlätta regeringens bedömning av årsredovisningen. ESV kan i sitt stödmaterial 3 Den beslutade förordningen finns i sin helhet i Regeringskansliets rättsdatabaser, se

19 19/61 ge exempel på brister i den interna styrningen och kontrollen och hur myndigheterna kan redogöra för när de har förelegat. Förslaget till ändrade föreskrifter innebär också att en språklig översyn har gjorts i riktning mot mer klarspråk. Förslag till ändring av allmänna råd till 2 kapitlet 8 tredje stycket ESV:s förslag till ändrade allmänna råd innebär bland annat ett borttagande av rådet om vad bedömningen ska utgå ifrån. Skälet till avregleringen är att det är myndighetsledningen som avgör vad bedömningen utgår ifrån. ESV kan i sitt stöd till myndigheterna redogöra för vad uppföljningen kan utgå ifrån. Vidare framgår det av myndighetsförordningen vilka krav som finns vad gäller dokumentation av myndigheters beslut. Även allmänt råd om hänvisningen till redovisningen av åtgärder vid brister tas bort eftersom ESV föreslår att den redovisningen istället regleras av annat allmänt råd. Förslaget innebär också ett tydliggörande av att händelser i myndigheternas interna styrning och kontroll efter räkenskapsårets slut är att se som information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. ESV:s förslag till allmänna råd innebär vidare ändrade regler om vad myndigheternas redovisning av den interna styrningen och kontrollen bör omfatta, till exempel information om genomförda eller planerade åtgärder för varje redovisad brist och information om risker av väsentlig betydelse. Regleringen är uttryckt som allmänt råd i syfte att möjliggöra för myndigheterna att tillämpa förordningen anpassat till den egna verksamheten. Förslaget till ändrade allmänna råd innebär också vissa språkliga justeringar i riktning mot mer klarspråk. Bakgrund ESV har under 2017 och 2018 genomfört två utredningar på uppdrag av regeringen som rör förordningen om intern styrning och kontroll. 4 Ett av förslagen i den senare rapporten var att myndighetsledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen skulle avse samma period som årsredovisningen i övrigt. På så vis får regeringen ett bättre underlag för att följa upp om myndighetens process för intern styrning och kontroll har fungerat betryggande under den period som årsredovisningen avser. Förordningsändringen medför behov av ändrade föreskrifter och allmänna råd. 4 ESV 2017:65 Tillämpningen av förordningen om intern styrning och kontroll och ESV 2018:20 Utvecklad intern styrning och kontroll.

20 20/61 Ikraftträdande Den ändrade föreskriften föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas i årsredovisningen för Det är vid samma tidpunkt som ändringen i 2 kapitlet 8 tredje stycket förordningen om årsredovisning och budgetunderlag träder i kraft. Konsekvensutredning ESV:s förslag till regeländringar följer av regeringens ändring i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Regeländringarna ska tillämpas av de myndigheter som enligt instruktionen har skyldighet att tillämpa internrevisionsförordningen (för närvarande 70 myndigheter). Regeländringarna sammantaget förväntas medföra att regeringen får ett bättre underlag för att följa upp om myndighetens process för intern styrning och kontroll har fungerat betryggande under den period som årsredovisningen avser. Alternativet till reglering är att genom det stöd som ESV ger myndigheterna verka för förändringar. ESV har efter överväganden dragit slutsatsen att en ändring av ESV:s stöd inte är tillräckligt för att nå den effekt som de föreslagna regeländringarna syftar till. Därför finns det skäl att i föreskrifter och allmänna råd reglera hur myndigheterna ska redovisa både myndighetens bedömning och den interna styrningen och kontrollen som sådan. Regeländringen innebär att myndigheterna kortfattat ska redovisa när brister i den interna styrningen och kontrollen har förelegat. Myndigheterna bör också enligt förslaget lämna information om genomförda och planerade åtgärder för varje redovisad brist. Förslaget innebär en utökad redovisning för de myndigheter som bedömer att det finns eller har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen. Det kan också vara svårt för myndigheterna att redovisa till exempel när i tid en brist har förelegat. Av ESV:s rapport Internrevision och intern styrning och kontroll 2018 framgår att det för 2017 är fem myndigheter som redovisar brister i den interna styrningen och kontrollen. 5 ESV antar att förordningsändringen medför att fler myndigheter redovisar brister under den period som årsredovisningen avser. ESV bedömer dock att det även fortsatt handlar om ett fåtal myndigheter. Den ökade administrationen bedöms för berörda myndigheter som grupp därför inte vara stor även om den ökar för myndigheter som bedömer sig ha haft brister i den interna styrningen och kontrollen. För den enskilda myndigheten som ska redovisa brister gör ESV bedömningen att regeländringen inte innebär någon större administrativ belastning eftersom redovisningen av när bristerna har förelegat bör kunna utgå från en uppskattning av den period då de har förelegat. Berörda myndigheter ska enligt förordningen om intern styrning och kontroll systematiskt och regelbundet följa upp och bedöma den interna styrningen och 5 ESV 2018:34 Internrevision och intern styrning och kontroll 2018.

21 21/61 kontrollen. Internrevisionen ska vidare lämna förslag till förbättringar i dessa myndigheters interna styrning och kontroll. Samlat utgör detta underlag till myndigheternas bedömning både av hur den interna styrningen och kontrollen har varit och hur den är vid ett givet tillfälle. ESV:s kontakter med myndigheter inom ramen för ett av regeringsuppdragen (ESV 2018:20) och vid framtagande av förslag till föreskrifter visar att den föreslagna regeländringen för flertalet av de berörda myndigheterna är en kodifiering av praxis som inte medför några ökade kostnader. De myndigheter som tidigare har följt upp den interna styrningen och kontrollen vid enbart ett tillfälle påverkas däremot i större omfattning. Dessa myndigheter kommer att behöva följa upp vid fler tillfällen under året. ESV bedömer samlat att förslagen inte medför några kostnadsmässiga konsekvenser av betydelse för myndigheterna och att förslagen kan finansieras inom ram. ESV bedömer också att det inte finns några andra väsentliga konsekvenser för myndigheterna än de avsedda. ESV bedömer vidare att den föreslagna regleringen överensstämmer med och inte går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. ESV bedömer slutligen att det utifrån det ändrade regelverket finns behov av att se över det stöd som ESV ger på området intern styrning och kontroll. Det finns också behov att informera berörda myndigheter om regeländringarna.

22 22/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse 2 kap. 8 Föreskrifter Föreslagen lydelse Underskriftsmening För de myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska underskriftsmeningen kompletteras med någon av följande lydelser. Jag/Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Jag/Vi bedömer att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkter. I det fall ledningen bedömer att det finns brister inom den interna styrningen och kontrollen ska aktuella brister kortfattat och i punktform framgå av underskriftsmeningen. Underskriftsmening Bedömningen av intern styrning och kontroll ska lämnas direkt före intygandet av rättvisande redovisning med en av följande meningar. Jag/vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Jag/Vi bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser enligt följande. I det fall ledningen bedömer att det har funnits brister inom den interna styrningen och kontrollen ska en kortfattad redovisning av bristerna och när de har förelegat lämnas i punktform i anslutning till bedömningen.

23 23/61 Nuvarande lydelse 2 kap. 8 Allmänna råd Föreslagen lydelse Bedömning av den interna styrningen och kontrollen Bedömningen av den interna styrningen och kontrollen utgår från uppföljningen enligt 5 förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Bedömning av den interna styrningen och kontrollen Om myndigheten bedömer att det föreligger brister inom den interna styrningen och kontrollen, behöver skälen för bedömningen framgå av dokumentation. För händelser i myndighetens interna styrning och kontroll som inträffat efter räkenskapsårets slut gäller bestämmelserna i 4 fjärde stycket. Redovisning av myndighetens interna styrnings- och kontrollarbete Som grund för underskriftsmeningen bör myndigheten lämna en sammanfattande redovisning av de omständigheter som har legat till grund för ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Myndigheten kan lämna en redovisning av risker och hur dessa ska hanteras samt hur eventuella brister ska åtgärdas. Redovisning av myndighetens interna styrning och kontroll Myndigheten bör lämna en sammanfattande redovisning av vad som har legat till grund för ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Om myndigheten har redovisat brister i sin interna styrning och kontroll bör myndigheten lämna information om genomförda eller planerade åtgärder för varje redovisad brist. I redovisningen kan myndigheten även lämna information om risker av väsentlig betydelse för ledningens ansvar för verksamheten och om vilka åtgärder myndigheten vidtar för att hantera dessa risker. Underskriftsmening I det fall myndigheten redovisar åtgärder som har vidtagits eller planeras vidtas med anledning av redovisade brister bör myndigheten i underskriftsmeningen hänvisa till var dessa åtgärder redovisas.

24 24/61 Förslag till ändringar av föreskrifter om analys av risker för korruption med mera Förslagens innebörd Regeringen har den 20 juni 2018 beslutat om ändringar i 2 förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Av förordningen framgår att myndighetens process för intern styrning och kontroll även ska förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Förslaget till ändrade föreskrifter innebär att ESV:s föreskrifter till 4 internrevisionsförordningen (2006:1228) anpassas till den uppräkning av begrepp (korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter) som återfinns i 2 förordningen om intern styrning och kontroll. Därmed tydliggörs att internrevisionens analys av verksamhetens risker, utöver en bedömning av risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter, även ska omfatta en bedömning av risken för korruption. Bakgrund ESV har genomfört två utredningar på uppdrag av regeringen i syfte att utveckla den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228). 6 Regeringen har därefter beslutat att göra ett tillägg i förordningen om intern styrning och kontroll och i det sammanhanget räkna upp fyra begrepp. Det finns därför anledning att anpassa ESV:s föreskrift till 4 internrevisionsförordningen så att de uppräknade begreppen i föreskriften är desamma som i 2 förordningen om intern styrning och kontroll. Ikraftträdande Den ändrade föreskriften föreslås träda i kraft den 1 januari Konsekvensutredning ESV:s förslag till regeländring är en konsekvens av regeringens ändring i förordningen om intern styrning och kontroll. Regeländringen ska tillämpas av de myndigheter som enligt sina instruktioner har skyldighet att tillämpa internrevisionsförordningen (för närvarande 70 myndigheter). ESV bedömer att en ändring av ESV:s stöd till myndigheterna inte är tillräckligt för att nå den effekt som den föreslagna regeländringen syftar till. Förslaget innebär dock inte något ändrat uppdrag för internrevisionen utan ska ses som en anpassning till beslutade förordningsändringar. En utebliven ändring av ESV:s föreskrift skulle kunna medföra oklarheter för berörda myndigheter hur man ska tillämpa de två bestämmelserna ovan. 6 ESV 2017:65 Tillämpningen av förordningen om intern styrning och kontroll och ESV 2018:20 Utvecklad intern styrning och kontroll.

25 25/61 ESV gör bedömningen att den ändrade uppräkningen av begrepp inte kommer att medföra några ökade kostnader för myndigheterna. Förslagen kan finansieras inom nuvarande ram. ESV bedömer också att det inte heller finns några andra väsentliga konsekvenser för myndigheterna än de avsedda. ESV bedömer vidare att regleringen överensstämmer med och inte går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. ESV bedömer att det utifrån ändringen finns behov att se över det stöd som ESV ger till myndigheter med internrevision. Det finns också behov att informera berörda myndigheter om regeländringarna. Förslag till ändringar av föreskrifter till internrevisionsförordningen (2006:1228) Nuvarande lydelse 4 Föreskrifter Föreslagen lydelse I analysen av verksamhetens risker ingår att bedöma risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet. I analysen av verksamhetens risker ingår att bedöma risken för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter.

26 26/61 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om resultatredovisning Förslagens innebörd Allmänt om resultatredovisning Den 20 juni beslutade regeringen nya regler för resultatredovisningen. Förändringarna innebär huvudsakligen ökade krav på att presentera analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och dess utveckling samt att enbart myndigheter som har ärendeslag som omfattar ett stort antal ärenden ska redovisa antal och styckkostnader för dessa ärenden. Vidare har begreppet mål återinförts i förordningen, vilket förtydligar att när regeringen har beslutat om mål för myndighetens verksamhet ska resultat redovisas i förhållande till dessa mål. Med anledning av dessa ändringar i förordningen föreslår ESV ett antal följdändringar i föreskrifter och allmänna råd: 1. Definition av ärende. Ett ärende är ett myndighetsbeslut som rör enskild (individ eller företag). Definitionen utgår från förarbetena till den nya förvaltningslagen (SOU 2010:29 och prop. 2016/17:180) och den distinktion som där görs mellan ärende och faktiskt handlande. Det som anses utmärka ärenden är att handläggning av dem leder fram till beslut medan faktiskt handlande inte innebär handläggning till grund för beslut. Exempelvis: En föreläsning är ett faktiskt handlade, en examination är ett ärende. Prestationer är ett vidare begrepp och kan inkludera både ärenden och faktiskt handlande. I resultatredovisningen behöver endast ärendebegreppet kopplas ihop med redovisningen av antal och styckkostnader. 2. Antal ärenden. I ESV:s rapporter Att synliggöra myndigheters resultat (ESV 2016:51) och Behovsanpassad resultatredovisning (ESV 2017:72) undersökte ESV regeringens behov av generellt reglerad resultatinformation i myndigheternas årsredovisningar. ESV kom fram till att det i stort sett bara var för myndigheter som redovisade fler än omkring 500 ärenden i ett ärendeslag som det kunde finnas motiv för en generell reglering. ESV har därför i föreslaget till föreskrifter angivit gränsvärdet 500 avslutade ärenden i ett ärendeslag. I ESV:s förslag till allmänna råd framgår dock att det undantagsvis också kan vara färre än 500, om myndigheten i något fall bedömer att en antals- och styckkostnadsredovisning ändå behövs. 3. Effektorienterad information och resultatindikatorer. Resultatet av en verksamhet definieras normalt som dels prestationer (leveranser, insatser), dels effekter (det som inträffat på grund av prestationerna). I ESV:s förslag till regeländringar t finns dock inget krav att redovisa effekter. I stället används uttrycket effektorienterad information. Myndigheten ska ta fram

27 27/61 resultatindikatorer till målen och redovisa utfallsdata enligt dessa. En redovisning av effektorienterade utfallsdata innebär beskrivningar om vad som har inträffat i en målgrupp (exempelvis om beteende), i samhället (exempelvis om hållbarhet) eller i naturen (exempelvis om klimat). Det innebär inte att myndigheten behöver analysera kausala samband och fastställa prestationernas bidrag. Enligt ESV:s förslag till föreskrifter behöver dock framtagandet av resultatindikatorer och insamling av utfallsdata inte göras om det arbetet menligt påverkar möjligheten att bedriva kärnverksamheten. Denna möjlighet till undantag, som myndigheten själv ska bedöma relevansen av, är främst avsedd för mindre myndigheter. Särskilt om könsuppdelad statistik I oktober 2016 beslutade regeringen att när en myndighet redovisar individbaserad statistik i årsredovisningens resultatredovisning ska den statistiken vara uppdelad på kön. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2017 och tillämpades första gången i årsredovisningen för ESV:s förslag till föreskrifter och allmänna råd preciserar regeringens förordningsbestämmelse på några viktiga punkter. 1. Individbaserad statistik. I ESV:s förslag till föreskrifter anges att med individbaserad statistik avses statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer. 2. Särskilda skäl. ESV:s förslag till föreskrifter anger att särskilda skäl att inte dela upp individbaserad statistik efter kön är att myndigheten saknar underlag som möjliggör uppdelning efter kön, att en uppdelning efter kön riskerar röja individers identitet eller att redovisningen skulle kräva hantering av personuppgifter som myndigheten inte har rätt att behandla. 3. Metod för uppgift om kön. ESV föreslår allmänna råd om att i de fall myndigheten har samlat in uppgift om kön på andra sätt än med personnummer, och när det kan finnas andra alternativ än kvinna eller man, bör metoden för insamlingen av uppgiften framgå. Sådana metoder kan vara enkät, intervju och liknande och där svarsalternativen är fler än två. Läsaren får därmed bättre förutsättningar att tolka statistiken. Bakgrund Allmänt om resultatredovisning Regeringen har beslutat i om ändringar i 3 kap. förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringens ändringar av reglerna för resultatredovisningen bygger på flera studier som ESV har genomfört på