Uppföljande fågelinventering vid vindkraftpark Fröslida, Hylte kommun

Transkript

1 Uppföljande fågelinventering vid vindkraftpark Fröslida, Hylte kommun Ulf Ottosson April 2012 Foto: Christopher Gullander 1

2 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen på uppdrag av Arise WindPower AB. Rapporten är en uppföljning av eventuella effekter på fåglar efter vindkraftsetablering i området Fröslida, Hylte Kommun enligt nedan. Arise WindPower AB har byggt 9 vindkraftverk vid Fröslida. Vindkraftverken byggdes under 2010 och Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Halland har som ett villkor i tillståndet för verksamheten skrivit att En studie av vindkraftparkens påverkan på flyttfåglar och häckande fåglar ska göras inom tre år efter det att samtliga verk tagits i drift. I samband med ansökan om tillstånd för verksamheten har fågelinventeringar gjorts av JP Fågelvind (Pettersson 2008). Inventerare Fågelinventeringen har utförts av Ulf Ottosson och Christopher Gullander. Ulf Ottosson är disputerad ekolog och ornitolog med 30 års erfarenhet av inventeringar och forskning på fåglar mm både i Sverige och runt om i världen. Christopher Gullander är biolog och ornitolog verksam från Halmstad, sedan 2007 har CG utfört ett flertal förstudier vad det gäller fåglar inför vindkraftsetablering. Omfattning Undersökningen genomfördes från februari till oktober 2011, under senvåren och sommaren 2011 bedrevs häckfågelstudier, under vår och höst studerades flyttning och eventuellt rastande fåglar. 2

3 Sammanfattning I den här uppföljande studien har metodval och observationsplatser i så stor utsträckning som möjligt följa samma metodik som i den tidigare studien. Emellertid saknades, i hög grad, en systematisk profil på den redan utförda fågelinventeringen varför en vetenskaplig jämförelse svårligen låter sig göras. För att trots allt kunna få någon uppfattning om vindkraftverken vid Fröslida påverkar fågelfaunan utfördes linjetaxeringar i områden med vindkraftverk som jämfördes med områden som ansågs opåverkade av vindkraftverk. Totalt besöktes området under 11 dagar i totalt 64 timmar och fåglar av 66 arter observerades. Vi kunde visa på en skillnad i antal individer och arter av s.k. småfåglar i områden med respektive utan vindkraftverk. Men för övriga fåglar har vi inte kunnat visa på någon effekt av vindkraftsetablering varken på de häckande fågelpopulationerna eller på flyttande fåglar. 3

4 Bakgrund Vindkraftverk förändrar miljön på ett sätt som kan innebära negativa effekter på fågelfaunan. Det handlar främst om störningar som barriäreffekter, dödlighet genom kollisioner och biotopförstöring (t.ex. Hötker m.fl. 2006, Lucas m.fl. 2007, Widemo 2007, Thornell 2009, Rydell m.fl. 2011). För att minimera möjliga negativa effekter på fåglar är därför studier av den lokala fågelfaunan vid varje etablering av enskilda verk och/eller vindkraftparker av största betydelse. De flesta studier har visat att kollisionsrisken med vindkraftverk är låg (Rydell m.fl 2011), men undantag finns, mest känt kanske Los Altamont Pass i USA (t.ex. Lucas m.fl. 2007) och Smöla i Norge (t.ex. Kuijken 2007). De största effekterna med risken för kollisioner ser vi hos långlivade arter som blir könsmogna sent (t.ex. örnar), samt för stationära individer som regelbundet befinner sig i områden med vindkraftverk. Man har observerat högre kollisionsrisk i områden där flyttfågelstråk finns och i områden med häckande örnar (t.ex. Lucas m.fl. 2007,Widemo 2007). Men även om kollisionsrisken är låg kan vindkraftverk ändå påverka fågelpopulationer negativt. Effekter av störning och biotopförlust är något som behöver undersökas mer ingående, t.ex. så minskade antalet häckande ormvråkspar inom ett vindkraftsområde med % om vindkraftverket placerades närmare än 500 meter från deras häckplatser (Hötker m.fl. 2006). Man bör i regel inte placera ut vindkraftverk i områden där det finns viktiga flyttningsstråk eller i häckningsområden för hotade arter. Val av område och hur man placerar vindkraftverken inom området har betydelse för kollisionsriskerna både för land- och havsbaserade parker. Då verken väl är utplacerade har man observerat att de fåglar som kolliderat med dem ofta försvinner inom några timmar då rovdjur och asätare av olika slag konsumerar dem. Att inventera och uppskatta antalet fallna fåglar är alltså mycket svårt (t.e.x Widemo 2007, SOF 2009, Rydell m.fl. 2011). Skånes ornitologiska förening gjorde en studie med anledning av att man hittade en död havsörn under ett verk. Under ett års tid gjorde man veckovisa besök vid tre olika verk vilket resulterade i en funnen kollisionsdödad ormvråk (Widemo 2007). I Skåne har man vidare hittat ytterligare en havsörn, enstaka döda glador och måsfåglar vid vindkraftverk. Men det totala antalet fallvilt som påträffats är litet. Bohusläns ornitologiska förening hänvisar till att flera berguvar dött vid kollisioner med verken i Torslandaviken. På Gotland har flera havsörnar och kungsörnar dödats vid vindkraftverken på Näsudden. Övriga regionala föreningar känner inte till att någon letat (Widemo 2007). I USA gjordes en studie av 257 radiomärkta kungsörnar under en period av 7 år vid Los Altamont Pass. I den studien stod vindkraften för 42 av 100 dödsfall. Troligen var det ett ännu högre antal som förolyckades då rotorn ibland förstörde sändaren på örnen. Kollisioner med vindkraftverken i Los Altamont Pass är en viktig mortalitetsfaktor för kungsörnar. Ändå har ingen effekt märkts av vad gäller antalet häckande par. Man antar att populationen antingen producerar ett tillräckligt stort antal nya individer eller så sker immigration med nya individer till populationen, en så kallad source-sink dynamik (t.ex. Pulliam 1988, Lucas m.fl. 2007, Widemo 2007, Thornell 2009). De studier som genomförts av hur rovfåglar rör sig i Los Altamontområdet visar att de i första hand flyger över konvexa landskapskonturer, som kullar och åsar,men helst undviker konkava 4

5 strukturer i form av dalar och raviner. De rör sig klart oftare på vind- än läsidan av åsar (t.ex. i Lucas m.fl. 2007, Widemo 2007). Fågelarter som är kraftigt överrepresenterade i studier av kollisioner är havsörn, kungsörn, röd glada, gåsgam och tornfalk. Riskerna varierar mellan olika platser, och i många fall är problemen kopplade till bara ett fåtal vindsnurror inom en större anläggning (Thornell 2009). Örnar, och många andra rovfåglar, är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. De födosöker ofta i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden, d v s ofta på platser där också vindkraftsetableringar är mest gynnsamma. Ett kungsörnsrevir är i normalfallet cirka en kvadratmil och i reviret finns oftast flera bon. Bona placeras ofta i en stor tall eller gran. De gamla fåglarna stannar oftast i eller i närheten av reviret året runt. Studier med satellitsändare på unga kungsörnar visar att de förflyttar sig över stora avstånd hela året. Unga kungsörnar besöker ofta andra kungsörnsrevir. Vindkraftsanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet (Widemo 2007). Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) har utarbetat en vindkraftspolicy där man bl. a. anser att speciell hänsyn ska tas till arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv och till rödlistade arter i Sverige. För vissa arter ska särskilda skyddszoner upprättas runt boplatser och biotoper där arterna regelbundet förekommer. SOF rekommenderar också att större markägare, vindkrafts- och energiföretag ska upprätta vindkraftspolicys som tydligt visar att man tar sitt etiska ansvar och inte förstör naturvärden. Det ska framgå att områden som hyser höga naturvärden undantas från etableringar(sof 2009). Vindkraftverk i drift innebär alltid en störning och risk för kollisioner med fåglar. För vissa rovfågelarter kan följderna bli att nyligen återhämtade bestånd återigen börjar minska. Både de arter som tas upp under EU:s habitats- och fågeldirektiv och de arter som är rödlistade i Sverige bör få särskild uppmärksamhet vid prövningar av vindkraft (t.ex. Widemo 2007, Thornell 2009, Rydell m.fl. 2011). De effekter som vindkraften kan orsaka för en fågelpopulation eller fågelart varierar kraftigt. Det kan bero på antal vindkraftverk, deras placering, topografin i området, vilka fågelarter som förekommer i området och hur de rör sig (t.ex. Hötker m.fl. 2006, Widemo 2007). I den forskning som utförts hittills har man lagt kraft på att undersöka kollisionsrisker. Mer forskning borde även läggas på vindkraftverkens störningseffekter och biotopförstöring, t.ex. vid anläggning av vägar (Widemo 2007, Rydell m.fl. 2011). I Sverige har ytterst få undersökningar gjorts där inventeringar av fågellivet har utförts både före och efter vindkraftverkens byggande. De långtidsstudier som utförts i områden där vindparker etablerats visar att negativa effekter på individ- och artrikedom snarare ökar än minskar med tiden (Widemo 2007, Thornell 2009). Häckande fåglar tycks mer toleranta än förbiflyttande och övervintrande fåglar av störningar från vindkraftverk. Dock bör långtidsstudier göras för att få en korrekt bild av det hela. Men för vissa fågelarter kan vindkraftverken ha störningseffekter även under häckningstiden (t.ex. Hötker m.fl. 2006, Thornell 2009). Nyligen publicerade studier från Skottland pekar på att den häckande fågelfaunan påverkas negativt i ett område med 500 meters radie från vindkraftverken. Flera olika fågelarter visade upp till 50 procents minskning i dessa områden (Pearce-Higgins m.fl. 2009). Få studier har på vetenskapligt riktigt vis studerat fågelkollisioner vid vindkraftverk, men i de studier som ändå gjorts har man konstaterat att antalet kollisioner normalt är mindre än en per 5

6 år och vindkraftverk. Mer sällsynt förekommer fler än fem kollisioner per år och vindkraftverk (Hötker m.fl. 2006). Dock kan en oturlig utplacering medföra betydligt högre kollisionsrisk och dödlighet. Självklart blir dessutom värdena för den faktiska dödligheten betydligt större om man tar hänsyn till att en park kan innehålla flera tusen vindkraftverk (Widemo 2007). I USA har man uppskattat att vindkraften stod för 0,01-0,02 % av fåglars dödsfall genom kollisioner; kommunikationsmaster stod för 1-2 % och kollisioner med fordon samt fönsterrutor stod för hela % av dödsfallen (Widemo 2007). I början av 2000-talet fanns det drygt vindkraftverk i USA och drygt kommunikationsmaster. Emellanåt har det rapporterats om mycket höga antal fågelkollisioner vid vissa master. Antalet kollisioner verkar öka kraftigt med ökande masthöjd, och antalet rapporterade dödsfall är relativt få för master under 150 meter. De flesta av dagens vindkraftverk når inte upp till den höjden. Vajerstag, som ofta är mycket svåra att se, anses svara för en betydande del av dödligheten vid kommunikationsmaster (Widemo 2007). Vindkraftverk saknar vajerstag. Då nattflyttande fåglar flyger över landbaserade vindkraftverk kan ofördelaktiga väderförhållanden tvinga ner dem så att risk för kollisioner uppstår. Även om antalet dödsfall genom kollisioner med vindkraftverk sett över alla arter är mycket liten, så kan de dock drabba känsliga arter och populationer hårt (Widemo 2007, SOF 2009, Rydell m.fl. 2011). När det gäller barriäreffekter kan vindparker fungera som barriärer för förbiflygande fåglar. Dessa omvägar medför oftast mindre kostnader för fåglarna. Man misstänker dock att vid en större utbyggnad kan kostnaden för fåglarna bli så pass stor att de flyger genom parkerna. Detta skulle då kunna resultera i högre dödlighet genom kollisioner. Ett sätt att minska barriäreffekterna är att skapa korridorer mellan vindkraftverken inom en park (t.ex. Hötker 2006, Widemo 2007, SOF 2009, Rydell m.fl. 2011). Landbaserad vindkraft bör helt undvikas i områden som har övervintrande eller sträckande populationer av mindre vanliga arter, särskilt de arter som är rödlistade. Man rekommenderar även att inte etablera vindkraft i områden med höga tätheter av termikflygande rovfåglar (Widemo 2007, Rydell m.fl. 2011). Metoder Häckande fåglar I området häckande fåglar har kartlagts med hjälp av linjetaxeringar. Inventeringspersonen följer en i förväg på kartan markerad rutt (jmf Bibby m. fl och Svensk Fågeltaxering). Rutterna var två km långa i form av en kvadrat med ett av vindkraftverken i mitten av varje kvadrat (Fig 1. Rutor markerade Fröslida 1, 2, 3, 4, 10 och 12), vi får då 4 dellinjer à 500 m. Linjetaxeringarna utförs i en takt av min/km och alla fåglar som observeras eller hörs längs rutten registreras. För att få en jämförelse placerades lika många rutor på ett avstånd av minst 1 km från närmaste vindkraftverk (Fig. 1. Rutor markerade Fröslida 5, 6, 7, 8, 9 och 11). Då ingen systematisk inventering utfördes innan etablering är detta ett sätt att få en uppfattning om i vilken omfattning vindkraftverken påverkar häckande fåglars populationstäthet. Eventuell skillnad i populationstätheterna i områden med eller utan verk kan då jämföras med s.k. parad t-test. 6

7 Figur 1. Inventeringsrutor med Vindkraftverk; Fröslida 1, 2, 3, 4, 10 och 12 och utan Vindkraftverk; Fröslida 5, 6, 7, 8, 9 och 11. 7

8 Nedan redovisa datum, tid och väder vid de olika besöken: 15 februari (CG, UO), 10:00-12:00, svag ostlig vind, 5 minusgrader, klart. 16 februari (CG, UO), 13:00-14:00, frisk till hård ostlig vind, 2 minusgrader, mulet. 1 mars (CG), 09:00-14:00, svag sydostlig vind, 1 minusgrad, mulet och dis. 29 april (CG), 06:00-11:00, svag nordostlig vind, 7 grader, klart. 3 maj (CG, UO), 06:00-10:30, svag nordostlig vind, 1 plusgrad, klart 20 maj (CG), 06:00-11:00, svag vindstilla, 13 grader, klart 22 maj (CG), 06:00-10:00, svag sydostlig vind, 14 grader, halvklart 7 juni (CG,UO), 04:30-08:30, svag sydlig vind, 18 grader, halvklart 8 juni (CG, UO), 04:45-10:00, svag sydlig vind, 16 grader, mulet 14 juni (CG, UO), 05:00-11:00, svag västlig vind, 8 grader, mulet 13 okt (CG), 13:30-15:15, svag-lätt sydvästlig vind, 10 grader, soligt och blå himmel Vinterrastande, spelflygande och flyttande rovfåglar samt andra stora fåglar Inventeringen genomförs i form av punktinventering, genom att man spanar från höga punkter, se t.ex. omslagsbild och Figur 2, i området under parningstid, då fåglarna spelflyger, och under sträcktid. Observerade fåglar dokumenteras på karta. Man väljer dagar med god sikt och i övrigt lämpliga väderförhållanden. Fåglarnas ungefärliga revir, antalet par, sträckoch flygvägar noteras så långt möjligt. Dessa uppgifter används som jämförelse med tidigare år och en bedömning görs om arten kan anses ha påverkats av vindkraftparken. 8

9 Figur 2. En av obsplatserna med utsikt över de flesta verken. Från denna punkt ser man i princip enda ner till slätten. Resultat Under undersökningsåret besöktes området under 11 dagar, totalt 64 timmar, och 66 arter fåglar observerades (Appendix 1). En kumulativ graf, en så kallad effektkurva, visar på effektiviteten i fältarbetet (Fig. 1). När kurvan närmar sig en platå kommer man att se få nya arter med ytterligare insatser i fält. För den jämförande undersökningen av fåglar under häcksäsongen, inventerades parvis 12 stycken rutor, se metod, sex stycken runt befintligt vindkraftverk och sex stycken minst en km från närmaste vindkraftverk. Då verken står nära varandra och vi ville undvika interferens från andra verk gjorde att bara 9 av verken inventerades. 9

10 Antal arter Timmar Figur 3. Antal arter observerade i förhållande till tid i fält. På x-axeln visas totalt antal mantimmar i fält. Totalt blev det 24 km linjetaxering uppdelat på 48 stycken 500 m långa dellinjer. Under dessa linjetaxeringar sågs totalt 1111 fåglar av 46 arter (Tab. 1). Vid rutorna med vindkraftverk sågs i medeltal 20,3 fåglar av 8,3 arter medan det vid rutor minst 1 km från närmaste verk sågs 25,0 fåglar av 9,9 arter. Det fanns alltså nominellt både fler fåglar och arter vid rutorna utan Vindkraftverk och skillnaden jämfört med rutor med Vindkraftverk är statistiskt signifikant för både antal individer (parad t-test; t=2,31; p=0,045) och antal arter (parad t-test; t=2,36; p=0,046). Tabel 1. Fågelarter och antal som observerades under linjetaxeringarna. Art Antal Bofink 295 Lövångare 292 Rödhake 62 Svarthätta 51 Kungsfågel 50 Trädpiplärka 49 Grönsiska 36 Koltrast 34 Talgoxe 26 Taltrast 25 Gärdsmyg 23 10

11 Ringduva 15 Svartmes 13 Järnsparv 11 Nötskrika 11 Gök 10 Blåmes 8 Mindre korsnäbb 8 Större hackspett 8 Korp 7 Törnsångare 7 Ärtsångare 7 Grönsångare 6 Gulsparv 6 Stare 5 Dubbeltrast 4 Svartvit flugsnappare 4 Tofsmes 4 Trädgårdssångare 4 Domherre 3 Kråka 3 Skogssnäppa 3 Spillkråka 3 Tjäder 3 Gransångare 2 Tornseglare 2 Trana 2 Björktrast 1 Duvhök 1 Fiskmås 1 Gråflugsnappare 1 Morkulla 1 Ormvråk 1 Rödstjärt 1 Sädesärla 1 Trädkrypare 1 Totalt 1111 Av rovfåglar observerades ormvråk, sparvhök och duvhök i området. Samtliga arter har setts flyga inom området och speciellt finns det flera par ormvråk som regelbundet ses spelflyga i omedelbar närhet av verken. Strax nordost om området häckar fiskgjuse (Pettersson 2008; men vi såg aldrig denna vid våra besök). Generellt bedöms antalet rovfåglar av de ovan 11

12 nämnda arterna vara normalt för regionen och med det aktuella områdets karaktär. Vad det gäller ormvråk så skulle det innebära 3-6 par. En del mindre flyttfågelrörelser har iakttagits under de dagar med vackert väder under våren då vi besökt området. Vid besöket 8 sep 2010 iakttogs inga direkta flyttrörelser men vid besöket 13 okt 2011 sågs en del fåglar sträcka mot syd. Båda dessa dagar stod observatören strax norr om Bohult med god sikt åt i princip alla håll. Här följer ett utdrag ur dagboken den 13 okt 2011, 13:30-15:15. Bergfink 20 Bofink 100 Sträckte strövis. Grönsiska 10 Storskarv 1 Flög mot N Fjällvråk 1 Kretsade på höjd söderut rakt över mig där vi brukade parkera. Sparvhök 1 Ormvråk 2 På hög höjd i samma led som fjällvråken. Gulsparv 5 Dubbeltrast 1 Sträckande söderut. Diskussioner och slutsats Området är till största delen produktionsskog, lite mossar, några mindre bitar av odlingsbygd och en del lövskog. Utanför för området, speciellt mot väster, finns mer varierad kulturbygd och några mindre sjöar, Ur fågelsynpunkt är läget på gränsen mellan slättbygd och skog intressant då gränslandet ger en ökad biodiversitet och det ger också en så kallad ledlinje för flyttande fåglar. Södra Halland mellan kust och skog är ett känt flyttfågelstråk, framförallt på våren, då en stor del av våra tranor, på väg från Rügen till Hornborgarsjön passerar här, och också andra termikflyttare såsom ormvråk. Var sträcket går beror på vindarna, vid ostlig vind närmare kusten och vid västlig vind längre inåt land. Området Fröslida ligger dock en bit från slättbygden och mer i skogsbygden och därför något öster om denna ledlinje. Under de dagar under flyttningen som vi besökte området observerade vi inga stora flyttningsrörelser och de vi såg var mest på våren. Inga stora flyttningsrörelser iakttogs alltså på hösten utan mest lokala fåglar som flög lågt inom området, detta överensstämmer med observationer som JP Fågelvind (Pettersson 2008) rapporterat. Av de få observationer av flyttande fåglar som vi trots allt såg vid vindparken är det svårt att dra någon direkt slutsats. Men då området inte ligger i något direkt flyttfågelstråk och de fåglar som ändå kommer genom området troligen flyger ganska högt, se dagboksutdrag ovan, torde detta innebära att flyttfåglar inte påverkas av denna Vindkraftpark i någon större utsträckning. Generellt kan man säga att de dagar som man har stora flyttfågelrörelser så är det bra sträckväder med mycket termik och flyttande fåglar flyger högt och vindkraftverken utgör ingen större risk. Men dagar med sämre väder, låga moln hårda vindar, då är riskerna högre men också antalet flyttande fåglar betydligt lägre eller noll. 12

13 När det gäller häckande fåglar så hade här inte gjorts någon systematisk vetenskaplig inventering före etableringen av vindkraftverken som man kunde använda som jämförelse. För att ändå, om möjligt, testa effekten av vindkraftsetablering på häckande fåglar inventerade vi områden i direkt anknytning till vindkraftverk och områden som vi bedömde som opåverkade, här minst en km från närmsta verk, på exakt samma sätt, se metod. Vi fann att genomsnitt fanns både fler individer och arter, se resultat, på linjerna/rutorna opåverkade av vindkraftverk jämfört med rutor/linjer kring vindkraftverk och denna skillnad var statistiskt signifikant. Vad innebär då detta? Jo att i detta område och med de använda metoderna så visar studien på en negativ påverkan av vindkraftverk på individ- och artrikedom, inte så stor men dock. Om det verkligen och generellt finns färre fåglar kring vindkraftverk jämfört med liknande områden utan får framtida studier visa. Denna studie och detta område är för litet för att, mer än för sig själv, på ett vetenskapligt sätt kunna konstatera om vindkraftverk påverkar artrikedom och populationstätheten eller inte. Rovfåglar förekommer så glest att inventeringar av den typ som använts ovan knappast får med dem. Min bedömning att förekomsten är normal för ett område som detta och denna region kommer från de observationer av t.ex. spelflygande ormvråkar som vi gjorde. Men med denna metod är det svårt att få ett absolut mått på populationsstorleken och därför är det svårt att jämföra förhållandet före och efter etablering (jmf Pettersson 2008). När det gäller ormvråk t.ex. så bedömde Pettersson (2008) att det fanns 9 par inom området vilket är mycket för ett barrskogsområde i denna region (Ottosson & Ottvall m.fl. 2012). Detta är betydligt mer än vår bedömning på 3-6 par, skillnaden beror troligen inte på att ormvråken minskat utan på att skattningen på 9 par var för hög. Men att dra några bestämda slutsatser är svårt då dessa båda skattningar inte grundar sig på systematiska inventeringar utan på personliga bedömningar. Vi såg inte lika många arter som JP Fågelvind (2008) men inte heller av detta kan man dra några direkta slutsatser då det rörde sig om enbart enstaka observationer och slumpen spelar då stor roll. Slutsatsen är att vi kunde visa på en skillnad i antal individer och arter av s.k. småfåglar i områden med respektive utan vindkraftverk. Men för övriga fåglar har vi inte kunnat visa på någon effekt av vindkraftsetablering varken på de häckande fågelpopulationerna eller på flyttande fåglar. Referenser Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Dahl, E.L., Flagstad, Ø. Follestad, A., Halley, D., Hanssen, F., Hoel, P.L., Johnsen, L., Kvaløy, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H.C., Reitan, O., Steinheim, Y. & Vang, R Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (BirdWind). Progress Report NINA Report pp. Bibby, C.J., Burgess, N.D., Hill, D.A. and Mustoe, S.H. (2000). Bird Census Techniques. 2 nd ed. Academic Press, London. Gullander, C Fågelinventering för Arise Windpower AB inför en eventuell vindkraftsetablering i Halmstad, Bohult. 13

14 Hötker, H., Thomsen, K-H. & Jeromin, H Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats. Books on Demand GmbH, Norderstedt. Kuijken, E Wind farms at the Smøla Archipelago, Norway. Report to Standing Committee of The Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. Naturvårdsverkets hemsida, Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm. Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. & Bullman, R The distribution of breeding birds around upland wind farms. J. Appl. Ecol. 46: Pettersson, J Fågelstudie vid Föslida i Hylte Kommun, Hallands län. inför planerna att bygga en vindkraftspark på tolv verk. JP Fågelvind opublicerad rapport till Arise WindPower AB. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar: En Syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. Rödlistan Artfakta. Artdatabanken. SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Stockholm. Svensk Fågeltaxering. Publicerad 7 maj Hämtad 14 mars Thornell, M Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Rapport nr: 2009:70, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsenheten. Widemo, F Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer - kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm. Ulf Ottosson 18A Rue de Mamer 8280 Kehlen Luxembourg Tel home Mob Lux Mob Nigeria ottosson@pt.lu skype id u.ottosson 14

15 Appendix 1. Samtliga observerade arter Art Vetenskapligt namn Grågås Anser anser Orre Lyrurus tetrix Tjäder Tetrao urogallus Sparvhök Accipiter nisus Duvhök Accipiter gentilis Ormvråk Buteo buteo Trana Grus grus Morkulla Scolopax rusticola Skogsnäppa Tringa ochropus Fiskmås Larus canus Skogsduva Columba oenas Ringduva Columba palumbus Gök Cuculus canorous Tornseglare Apus apus Spillkråka Dryocopus martius Större hackspett Dendrocopus major Sånglärka Alauda arvensis Ladusvala Hirundo rustica Hussvala Delichon urbica Trädpiplärka Anthus trivialis Forsärla Motacilla cinerea Sädesärla Motacilla alba Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Järnsparv Prunella modularis Rödhake Eritachus rubecula Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Koltrast Turdus merula Björktrast Turdus pilaris Taltrast Turdus philomelos Dubbeltrast Turdus viscivorous Ärtsångare Sylvia curruca Törnsångare Sylvia communis Trädgårdssångare Sylvia borin Svarthätta Sylvia atricapilla Grönsångare Phylloscopus sibilatrix Gransångare Phylloscopus collybita Lövsångare Phylloscopus trochilus Kungsfågel Regulus regulus Grå flugsnappare Muscicapa striata Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca 15

16 Tofsmes Talltita Svartmes Blåmes Talgoxe Nötväcka Trädkrypare Törnskata Varfågel Nötskrika Nötkråka Skata Kaja Kråka Korp Stare Pilfink Gråsparv Bofink Grönfink Grönsiska Gråsiska Mindre korsnäbb Domherre Stenknäck Gulsparv Lophophanes cristatus Pecile montana Periparus ater Cyanistes caeruleus Parus major Sitta europea Certhia familiaris Lanius collurio Lanius excubitor Garrulus glandarius Nucifraga caryocatactes Pica pica Corvus monedula Corvus cornix Corvus corax Sturnus vulgaris Passer montanus Passer domesticus Fringilla coelebs Carduelis chloris Carduelis spinus Carduelis flammea Loxia curvirostra Pyrrhula pyrrhula Coccothraustes coccothraustes Emberiza citrinella 16