Djurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala

Transkript

1 Djurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala Inventeringen är utförd av Ann-Kristin Johansson Fil.mag. i biologi och kemi Genom firman Ankis tur och natur (FO-nummer: ) Foton: Ann-Kristin Johansson Karta: Lantmäteriverket Mariehamn den 8 oktober 2017

2 Innehållsförteckning Inledning Sid 1 Karta över inventeringsområdet Sid 2 Inventeringarna Sid 3-7 Fågellista Sid 8 Rödlistade arter Sid 9 Fladdermöss Sid Sammanfattning och rekommendation Sid 12 Referenser Sid 13

3 Inledning På uppdrag av Jomala kommun har Ankis tur och natur genom Ann-Kristin Johansson gjort en djurinventering på delgeneralplaneområdet i Möckelö, Jomala. Det inventerade området är cirka 40 hektar stort. Jag besökte området sju gånger, den första gången den 26 maj och sista gången 27 september. Fem gånger för att inventera fåglar och två gånger för att upptäcka fladdermöss. Inventeringarnas mål var att kartlägga fågellivet, förekomsten av fladdermöss och eventuellt andra djur, samt identifiera rödlistade häckande fågelarter enligt den finska listan (Åland har ännu ingen egen fast fågelfaunan skiljer sig mycket från Finland som helhet) och enligt 5 i landskapsförordningen om naturvård (ÅFS 1998:113) Inventeringen kunde ge svar på: a) Vilka fågelarter som häckar i området b) Är platsen betydelsefull som rastplats eller för övervintring c) Förekommer fågelarter som är listade enligt landskapsförordningen eller rödlistan d) Om det finns fladdermöss i området. På inventeringsområdet finns i princip två slags biotoper varav den största delen är berg med barrträd och små kärrområden, och det andra är strand och strandvegetation. Berget är tillsvidare inte särskilt påverkat av exploatering medan strandområdena är bebyggda eller ligger nära bebyggelse. Fågelinventeringen gjordes på morgonen eller på eftermiddagen medan jag sökte efter fladdermöss just då det mörknade på kvällen, ungefär en timme efter solen gått ned. Fåglarna noterades med hjälp av sin sång eller genom att upptäcka dem visuellt. Om fåglar sjunger är det oftast för att markera revir och då är det sannolikt att det blir en häckning. Fladdermössen upptäcktes dels med en fladdermusdetektor och dels med att de avtecknade sig mot den ljusare natthimlan.. Jag har noterat 33 olika fågelarter under inventeringen. Att det blev så få (uppskattningsvis borde det ha varit omkring 50 arter) beror troligen på att jag fick uppdraget lite för sent på våren och att det har varit så svårt att inventera stranden och vattenområdet eftersom det är så mycket privata områden och avstängningar. Fladdermöss hittade jag, men också de var ganska få. Det kan bero på att deras huvudföda, nattflygande insekter, inte uppträdde i några större mängder. Möjligen kan det förklaras med den sena och kalla våren och försommaren. 1

4 Inventeringsområdet Inventeringsområdet omfattar ett strandområde vid Vassaviken och Småholmsviken och ett bergområde, Västra bergen, med barr- och lövskog och småkärr. 2

5 Vassaviken 26.5 Vassaviken med omnejd Vigg (Aythia fuligula) Storskrake (Mergus merganser) Gräsand (Anas plathyrhynchos) Ärtsångare (Sylvia curruca) Bofink (Fringilla coelebs) Sädesärla (Motacilla alba) Koltrast (Turdus merula) Trädgårdssångare(Sylvia borin) Trädpiplärka (Anthus trivialis) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Grönfink (Cloris chloris) Grönsiska (Carduelis spinus) 3

6 Hackspettshål 2.6 Från Vassaviken och upp på Västra bergen Storskrake (Mergus merganser) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Bofink (Fringilla coelebs) Skrattmås (Croicocephalus ridibundus) Fiskmås (Larus canus) Blåmes (Cyanistes caeruleus) Koltrast (Turdus merula) Talgoxe (Parus major) Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) Större hackspett (Dendrocopos major) Tofsmes (Lopophanes cristatus) Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Bofink (Fringilla coelebs) 4

7 Storskrake (Mergus merganser), hona och hane 9.6 Upp på Västra bergen från Småholmsviken Gök (Cuculus canorus) Bofink (Fringilla coelebs) Trädgårdssångare (Sylvia borin) Gulsparv (Emberiza citrinella) Ringduva (Columba palumbus) Skrattmås (Croicocephalus ridibundus) Silvertärna (Sterna paradisaea) Trädkrypare (Certia familaris) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Storskrake (Mergus merganser) Enkelbeckasin (Gallinago gallinago) Grågås (Anser anser) Gräsand (Anas plathyrhyncos) Havsörn (Haliaeetus albicilla) Grönsiska (Carduelis spinus) Koltrast (Turdus merula) Blåmes (Cyanistes caeruleus) Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) 5

8 Västra bergen 12.6 Upp på Västra bergen från östra sidan Gråhäger (Ardea cinerea) Bofink (Fringilla coelebs) Grönsiska (Carduelis spinus) Koltrast (Turdus merula) Talgoxe (Parus major) Skrattmås (Croicocephalus ridibundus) Blåmes (Cyanistes caeruleus) Storskrake (Turdus merula) Rödhake (Erithacus rubecula) 6

9 Höstbild från Västra bergen 27.9 Vassaviken och upp på Västra bergen från Småholmsviken Gräsand (Anas plathyrhynchos) Storskrake (Mergus merganser) Knölsvan (Cygnus olor) Gråhäger Ardea cinerea) Blåmes (Cyanistes caeruleus) Talgoxe (Parus major) Gulsparv (Emberiza citrinella) Grönfink (Chloris chloris) Koltrast (Turdus merula) Grönsiska (Carduelis spinus) Korsnäbb sp. (Loxia curviostra/pytopsittacus) 7

10 Fågellista Blåmes (Cyanistes caeruleus) Bofink (Fringilla coelebs) Enkelbeckasin (Gallinago gallinago) Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Fiskmås (Larus canus) Gråhäger(Ardea cinerea) Grågås (Anser anser) Gräsand (Anas plathyhynchos) Grönfink (Chloris chloris) Grönsiska (Carduelis spinus) Gulsparv (Emberiza citrinella) Gök (Cuculus canorus) Havsörn (Haliaeetus albicilla) Koltrast (Turdus merula) Korsnäbb sp.(loxia curvirostra/pytopsittacus) Knölsvan (Cygnus olor) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Ringduva (Columba palumbus) Rödhake (Erithacus rubecula) Skrattmås (Chroicocephalus ridibundus) Storskrake (Mergus merganser) Större hackspett (Dendrocopos major) Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca) Sädesärla (Motacilla alba) Talgoxe (Parus major) Taltrast (Turdus philomelos) Tofsmes (Lophophanes cristatus) Trädgårdssångare (Sylvia borin) Trädkrypare (Certhia familiaris) Trädpiplärka (Anthus trivialis) Silvertärna (Sterna paradisaea) Vigg (Aythya fuligula) Ärtsångare (Sylvia curruca) Totalt 33 arter 8

11 Rödlistade arter Vid inventeringen påträffades 33 olika fågelarter. Av de arter som påträffades på Möckelö var 7 stycken noterade på den finska rödlistan från 2015 som starkt hotade (EN), sårbara (VU) eller nära hotade(nt). Åland har ingen egen rödlista eftersom det är ett så litet område, men flera arter skiljer sig i förekomst från både finska och svenska listan. Tillexempel havsörn, skrattmås och vigg förekommer mera här än i Finland som helhet. Enligt landskapsförordningen om naturvård (ÅFS 1998:113) finns särskilt skyddsvärda arter uppräknade, där ibland havsörn (Haliaeetus albicilla) och sångsvan(cygnus cygnus). På finska rödlistan Vigg (Aythia fuligula) =EN Storskrake (Mergus merganser) = VU Havsörn (Haliaeetus albicilla) = VU Skrattmås(Chroicocepahalus ridibundus) = NT Tofsmes (Lophophanes cristatus) = VU Grönfink (Chloris chloris) = VU Enkelbeckasin (Gallinago gallinago) = VU NT = nära hotad VU = sårbar EN = starkt hotad CR = akut hotad På inventeringsområdet häckar sannolikt storskrake, tofsmes, grönfink och enkelbeckasin men knappast vigg. Havsörn och skrattmås häckar nog inte vid Möckelö. Viggen häckar vanligtvis i små insjöar eller ibland vid stora vassar tillsammans med måsar eller tärnor. Skrattmåsarna häckar oftast i kolonier på någon holme. Det finns inga havsörnsbon på inventeringsområdet. 9

12 Fladdermöss Inventeringen av fladdermöss på Möckelö utfördes under kväll/natt den 29 juli och den 9 augusti. Den startade kl och slutade Ungefär kl. 24 började fladdermössen röra på sig då skymningen övergick i natt. Fladdermöss jagar och orienterar sig med hjälp av ultraljud som är så högfrekvent att det mänskliga örat inte kan uppfatta det. För att registrera ljuden måste man använda en detektor som omvandlar de högfrekventa ljuden till hörbara. Den detektor jag använde var Magenta Bat 4. Med den kan man höra fladdermössen, men det går inte att veta vilken art det är, mätaren är för onoggrann. Jag hade mätaren inställd på khz och det är området där de vanligaste fladdermössen sänder ut ljud. Enligt lagen om naturvård (1998:82) 3 kap. (Skydd av arter och biotoper) 14 (Fridlysning och partiell fridlysning) 200/2 är samtliga vilda däggdjur med undantag för de djurarter som är föremål för jakt enligt jaktlagstiftningen fridlysta. Därför är alla fladdermusarter fridlysta på Åland. Det har påträffats 13 fladdermusarter i Finland, av dessa har 9 noterats på Åland. De är alla insektätande småfladdermöss med en vikt på 4-6 gram. Men kunskapen om dem är ännu bristfällig. Fladdermössen jagar på natten och vilar på dagen. De tycker inte om ljusa, öppna ytor utan jagar hellre längs vägar, stränder med tät vegetation och mörka skogsstigar. Övervintringsställen är bl.a. källare, ladugårdar, vindar och andra svala och fuktiga ställen som har plusgrader hela vintern. Fladdermöss är långlivade och förökar sig långsamt. Föröknings och rastplatser kan finnas i sprickor i träd eller byggnader. Därför är områden med äldre träd, stugor och gårdsbyggnader lämpliga som gömställen. Förstöring av förökningsområden och gömställen kan vara ödesdigert för dem. Den absolut vanligaste fladdermusen här är nordisk fladdermus ( Eptesicus nilssonii), sedan kommer Brandts/eller mustaschfladdermus (Myotis mystacinus/ Myotis Brandtii) (Svåra att skilja åt) och vattenfladdermus (Myutis daubentoni). Den 29 juli såg/hörde jag inga fladdermöss men den 9 augusti både såg jag dem och kunde höra dem via detektorn då de flög längs skogsvägen vid Vassaviken. På inget annat ställe inom området noterade jag fladdermöss. Det är ganska logiskt att de fanns just vid Vassaviken eftersom där finns sommarstugor som antagligen har plusgrader på någon vind inomhus där de kan övervintra. Skogsvägen är lämplig att jaga på eftersom de föredrar mörka korridorer med höga träd på sidorna. Det rekommenderas för att fladdermössen skall trivas att man inte fäller stora gamla träd 10

13 att en skärm med träd och buskar mot havet lämnas som skydd mot vinden undvika belysning av stigar och vägar under fladdermössens aktiva tid den granska om det finns fladdermöss i gamla hus om man skall riva eller renovera kompensera förlorade gömställen med fladdermusholkar. Eftersom jag inte kartlagt vilken art av fladdermus jag observerade är det här en mycket ytlig inventering. Nordisk fladdermus och vattenfladdermus är den troligaste arten just här. Fladdermöss är nog vanligare än man tror, eftersom de är nattaktiva och svåra att se. Skogsvägen förbi Vassaviken som var tillhåll för fladdermöss. 11

14 Sammanfattning och rekommendation Eftersom Möckelö är relativt tätt bebyggt finns inga större orörda områden som skulle kunna vara revir för rovfåglar eller ugglor. Men här finns varierande småbiotoper med strand, vass, blandskog och små kärr som är lämpliga häckningsbiotoper för småfåglar. Stranden kan ha enstaka häckande vadare. På berget finns en del gamla träd som är tillhåll för hackspettar. Inom området med löv- och barrskog häckar vanliga småfåglar såsom bofink, flera arter av trastar, rödhake, trädkrypare, grönfink, ärtsångare och lövsångare. Vid inventeringen påträffade jag 7 fågelarter som för närvarande är rödlistade vilket betyder att de minskar i snabb takt eller håller på att försvinna helt och hållet. Ingen av dessa arter på Möckelö är ännu akut hotad. Trots att flera fågelarter som förekommer på Möckelö är upptagna på rödlistan kommer fortsatt planering och byggande på området inte att påverka arterna i någon högre grad. Men det är under förutsättning att man behåller en del grönområden och gamla träd och att stränderna får vara relativt ostörda åtminstone under vår och försommar. Sjöfåglarna såsom gräsand, vigg och storskrake störs av båttrafik och annan aktivitet på vattnet. Därför skulle det vara viktigt att inte köra för fort, i synnerhet under häckningstiden då kullarna av fågelungar kommer ut. Havsörn, skrattmås och gråhäger häckar knappast inom inventeringsområdet utan flyger över enbart för att söka föda och rekognosera så där i allmänhet. Grönfink, grönsiska, talgoxe och blåmes häckar ganska allmänt inom området och de behöver matning med fågelfrö på vintern. Eftersom Möckelö inte är någon viktig rastplats under fåglarnas vår- och höststreck behövs tillsvidare inga speciella skyddsområden inrättas för det. Det finns fladdermöss inom inventeringsområdet. För deras skull rekommenderas att man behåller gamla ihåliga träd och byggnader där temperaturen hålls lite över plusstrecket hela året. Sådana byggnader kan vara uthus, jordkällare eller sommarstugor. Om man vill skydda fladdermössen ytterligare kan man sätta upp speciella fladdermusholkar. 12

15 Referenser Mullarney, K., Zetterström, D., 2009: Fågelguiden, Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält Bonnier fakta. Andra omarbetade upplagan. Landskapsförordningen (1998/113) om naturvård - Ålands lagsamling Ålands landskapsregering Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A.& Mannerkoski, I. (red) 2010: Suomeishin lajien uhanalaisuus The Red List of Finnish Species Miljöministeriet & Finlands miljöcentral (SYKE), Helsingfors Eklöf & Rydell : I en värld fylld av ekon Inventering av fladdermöss inom Kastelholms planeområde Helga Hofman, 1992: Däggdjur, bestämningsbok för Europas viktigaste däggdjur. Bonniers förlag Internet: Suomen lintuatlas, Birdlife, Miljöministeriet, m. fl. Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald Sveriges ornitologiska förening Wikipedia 13