Inventering av fåglar i naturreservaten Ridösundbyholmsarkipelagen. åren 2009 och Inventering av fåglar inom projektet MIA 2009 och 2013

Transkript

1 Dnr: Strandäng på Ridön Inventering av fåglar i naturreservaten Ridösundbyholmsarkipelagen samt Strömsholm, åren 2009 och 2013 Text: Erik Andersson Inventerare: Mikael Rhönnstad

2 Bakgrund Varje länsstyrelse ansvarar, inom ramen för arbetet med skötsel och förvaltning av skyddade naturområden, för att regelbundet följa upp naturtillståndet i länets Natura 2000-områden, statlig bildade naturreservat och nationalparker (Naturvårdsverket 2010). I uppdraget ingår också att följa upp hur större skötselåtgärder som bekostas av anslaget för biologisk mångfald påverkar naturen i de skyddade områdena. Därigenom kvalitetssäkras skötseln i de skyddade områdena och bevarandet av de arter och naturtyper som finns där. År genomförs flera stora restaureringsinsatser i Mälarregionen, som en del av Life+ Nature-projektet Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management (MIA). Projektet MIA (Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management) är ett Life Nature-projekt som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län tillsammans med Länsstyrelserna i Södermanlands och Uppsala län, Sveaskog och Upplandsstiftelsen. I MIAprojektet ingår 42 Natura 2000-områden som alla ligger i anslutning till Mälaren. I projektet återskapas många naturmiljöer där naturvärden successivt har minskat under de senaste decennierna. Dessutom görs områdena mer besöksvänliga genom förbättrade stigsystem samt byggande av vindskydd och fågelplattformar m.m. Merparten av de inventerade områdena är klassade som, eller har som mål att på sikt och/eller efter lämpliga skötselåtgärder kunna klassas som, Natura 2000-naturtypen fuktängar (6410). Naturtypskartor för länets Natura 2000-områden, visande på var de idag naturtypsklassade markerna är belägna, finns på Länsstyrelsens webbplats ( För mer information om Natura 2000, definition av naturtyperna och uppföljningen i skyddade områden, se Naturvårdsverkets webbplats ( Den här inventeringen är finansierad och beställd av projekt MIA och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Inventeringens syfte är att ge en bild av hur fågelbestånden har påverkats av de åtgärder som gjorts i några projektets områden. Därför gjordes det år 2009 en inventering innan projektet hade börjat för att få en bild av situationen före upprepades sedan inventering i samma områden och med samma metodik. Tanken är sedan att denna uppföljning ska återupprepas var 6:e år. Liknande uppföljning har inom MIA också gjorts på marklevande skalbaggar, dagaktiva fjärilar och humlor samt gaddsteklar. Dessa har alla en koppling till odlingslandskapet och har sett en nedgång i takt med att jordbruket har förändrats. För fåglarnas del beror nedgången till en stor del på de miljögifter som började användas under talet. I samband med att dessa har förbjudits har hotbilden byts ut mot den rationalisering som sker inom jordbruket. Allt mer effektiva maskiner och en minskad variation i landskapet har gjort det svårt för många arter att överleva. Ett annat stort hot är också igenväxning av oanvända jordbruksmarker.

3 Metod Utifrån den manual som tagits fram av Naturvårdsverket, Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda fåglar, version 4.0, har metoden för kombinerad linje- och punkttaxering används (Naturvårdsverket 2010). Denna metod har fördelen att den kan användas för alla typer av fåglar men fungerar bäst på arter som är relativt talrika och välspridda. Resultatet ger en relativ täthet (antal individer per km linjesträcka eller per punkt) men kan också visa miniantalet av en art i ett område. Inventeringen går ut på att notera alla sedda och hörda fåglar, dels vid punkterna samt dels längs med linjetransekterna mellan punkterna. Både transekter och punkter har först koordinatssats utifrån en flygbild. Vid varje punkt står inventeraren och lyssnar i 5 minuter och promenaden längs med transekterna ska i en takt som inte understiger 30 min/km. Skulle det uppstå hinder längs med en transekt kan det kringgås så länge det inte överstiger 200 meter från ursprungssträckan. Inventeringen sker vid två tillfällen, en gång i maj respektive en gång i juni och ett snitt tas sedan ut. De data som samlas in kommer att användas inom MIAprojektet i samband med slutredovisningen 2014, men också göras tillgänglig på det internetbaserade rapporteringssystemet för fåglar, kallat Svalan. De områden som inventerats ligger i naturreservaten Strömsholm och Ridö- och Sundbyholmsarkipelagen (se bilaga 1). I dessa områden har projekt MIA gjort omfattande åtgärder, bland annat har flera igenvuxna fuktängar restaurerats. Fuktängarna som tidigare hävdades genom slåtter har under senare tid övergått i betesmarker eller lämnats till att växa igen. Dessa kommer att restaureras genom avverkning av träd och buskar samt fräsning av stubbar och tuvor. Fuktängarna kommer därefter att skötas genom bete och, vid behov, regelbunden betesputsning. En fristående punktinventering med fokus på 32 utspridda punkter på Ridön har också genomförts. Metoden var här den samma som i ovannämnda manual men punkterna var utspridda bland flera olika Natura-2000 naturtyper. Detta för att utreda om de många åtgärder som gjorts i områdena har någon effekt på fågelfaunan. Resultat Nedan följer resultaten från punkt- och linjeinventeringen som gjordes på fuktängarna på Ridön, Sundbyholmsön och Strömsholm. Då datasetet än så länge är relativt litet (inventeringen har bara utförts vid två tillfällen) har ingen statistisk analys gjorts utan det som redovisas är trenden, det vill säga hur 2013 års resultat förhåller sig till 2009 års. Värdena motsvarar antal individer per km vid linjeinventeringen samt antal individer per punkt för punktinventeringen.

4 Tabell 1. Resultat från linje- och punktinventeringen åren 2009 och 2013 som visar förändringen på artnivå, (IF = inget fynd, NF = nytt fynd). Art Latinskt namn L- inventering 2009 L- inventering 2013 Differens L-inv Skillnad i % P- inventering 2009 P- inventering 2013 Differens P-inv Björktrast Turdus pilaris % % Blåmes Parus caeruleus % % Bofink Fringilla coelebs % % Brun kärrhök Circus aeruginosus % NF Brushane Philomachus pugnax NF NF Buskskvätta Saxicola rubetra % % Drillsnäppa Actitis hypoleucos % % Enkelbeckasin Gallinago gallinago % % Entita Parus palustris IF NF Fisktärna Sterna hirundo IF % Fjällpipare Charadrius morinellus % % Grå flugsnappare Muscicapa striata % % Grågås Anser anser % % Gråtrut Larus argentatus NF NF Gräsand Anas platyrhynchos % % Gräshoppssångare Locustella naevia % % Grönbena Tringa glareola % % Grönfink Chloris chloris % % Grönsiska Carduelis spinus NF % Grönsångare Phylloscopus sibilatrix % % Gulsparv Emberiza citrinella % % Gulärla Motacilla flava % % Gärdsmyg Troglodytes troglodytes % % Gök Cuculus canorus % % Göktyta Jynx torquilla NF NF Hussvala Delichon urbicum NF % Häger Ardea cinerea % % Härmsångare Hippolais icterina NF NF Kaja Corvus monedula % % Kanadagås Branta canadensis % % Knipa Bucephala clangula NF NF Koltrast Turdus merula % % Kricka Anas crecca % NF Kråka Corvus cornix % % Ladusvala Hirundo rustica % % Lövsångare Phylloscopus trochilus % % Mindre hackspett Dendrocopos minor % % Mindre korsnäbb Loxia curvirostra IF % Mindre strandpipare Charadrius dubius NF NF Näktergal Luscinia luscinia % % Nötväcka Sitta europaea % % Skillnad i %

5 L- L- Differens P- P- Differens Skillnad Skillnad inventering inventering L-inv 13- inventering inventering P-inv 13- i % i % Art Latinskt namn Ormvråk Buteo buteo % % Pilfink Passer montanus % % Ringduva Columba palumbus % % Rödbena Tringa totanus % % Rödhake Erithacus rubecula % % Rördrom Botaurus stellaris % % Rödvingetrast Turdus iliacus NF % Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus NF IF Rörsångare Acrocephalus scirpaceus % % Skogsduva Columba oenas NF NF Skogssnäppa Tringa ochropus % NF Skrattmås Chroicocephalus ridibundus % % Skäggdopping Podiceps cristatus % % Sothöna Fulica atra % % Sparvhök Accipiter nisus IF NF Spillkråka Dryocopus martius IF % Stare Sturnus vulgaris % % Stenknäck Coccothraustes coccothraustes % IF Steglits Carduelis carduelis % % Stjärtmes Aegithalos caudatus % % Storskarv Phalacrocorax carbo NF NF Storspov Numenius arquata NF IF Större hackspett Dendrocopos major % % Svarthätta Sylvia atricapilla % % Svarttärna Chlidonias niger % % Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca % % Sånglärka Alauda arvensis % % Sädesärla Motacilla alba % % Sävsparv Emberiza schoeniclus % % Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus % % Talgoxe Parus major % % Taltrast Turdus philomelos % % Tofsvipa Vanellus vanellus % % Tornfalk Falco tinnunculus % IF Tornseglare Apus apus % % Trana Grus grus % % Trädgårdssångare Sylvia borin % % Trädkrypare Certhia familiaris NF NF Trädpiplärka Anthus trivialis % % Törnskata Lanius collurio NF NF Törnsångare Sylvia communis % % Ängspiplärka Anthus pratensis % % Ärtsångare Sylvia curruca % %

6 Nedan redovisas inventeringsresultatet områdesvis. 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 Inventering Ridö-V 2009 & 2013 Skillnaden mellan åren (P-inv) Skillnaden mellan åren (L-inv) Figur 1. Inventeringsresultat från området Ridö-V uppdelat i punkt- och linjeinventering (7 punkter respektive 1.2 km). 6,0 Inventering Ridö-Ö 2009 & ,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Skillnaden mellan åren (L-inv) Skillnaden mellan åren (P-inv) Figur 2. Inventeringsresultat från området Ridö-Ö uppdelat i punkt- och linjeinventering (3 punkter respektive 0.4 km).

7 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 Inventering Sundbyholm 2009 & 2013 Skillnaden mellan åren (L-inv) Skillnaden mellan åren (P-inv) Figur 3. Inventeringsresultat från området Sundbyholm uppdelat i punkt- och linjeinventering (5 punkter respektive 0.65 km). 30,0 Inventering Strömsholm Syd 2009 & ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Skillnaden mellan åren (L-inv) Skillnaden mellan åren (P-inv) Figur 4. Inventeringsresultat från området Strömsholm-S uppdelat i punkt- och linjeinventering (4 punkter respektive 0.9 km).

8 Sävsparv Näktergal Stare Blåmes Trädgårdssångare Grönfink Grönbena Häger Sävsångare Brun kärrhök Brushane Grönsångare Ängspiplärka Drillsnäppa Trädpiplärka Törnsångare Rörsångare Steglits Rödbena Törnskata Enkelbeckasin Skogssnäppa Sånglärka Storspov Sädesärla Kricka Grågås Gulärla Buskskvätta Tofsvipa Inventering av fåglar inom projektet MIA 2009 och ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0 Inventering Strömsholm Väst 2009 & 2013 Skillnaden mellan åren (L-inv) Skillnaden mellan åren (P-inv) Figur 5. Inventeringsresultat från området Strömsholm-V uppdelat i punkt- och linjeinventering (10 punkter respektive 1.7 km). 20,0 Inventering Strömsholm-Ö 2009 & ,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Skillnaden mellan åren (L-inv) Skillnaden mellan åren (P-inv) Figur 5. Inventeringsresultat från området Strömsholm-Ö uppdelat i punkt- och linjeinventering.

9 Diskussion Den punktinventering på 32 punkter som gjordes på Ridön visade inte på att några större förändringar i artsammansättningen har skett. De flesta avvikelser är runt +/- 0.5 individer per punkt med några få undantag som troligtvis berodde på tillfälligheter. För att få ett bättre och mer tillförlitligt resultat behöver studien upprepas på nytt inom senast 5 år då många av de åtgärder som gjorts är tänkta att verka på lång sikt. Fuktängsinventeringen behöver även den förstärkas med ytterligare inventeringar innan det går att göra tillförlitliga analyser. Däremot är det här möjligt att dra teorier med koppling till de åtgärder som gjorts i områdena. Nedan följer analyser av varje inventeringsområde och dess resultat. Ridö Väst (figur 1) Här har stora åtgärder gjorts för att restaurera fuktängen i form av trädfällning, slyröjning samt stubbfräsning. Åtgärderna påbörjades 2009 efter att den första inventeringen utfördes och avslutades 2010 (se figur 6). Arter som gynnas av att markerna på nytt har öppnas borde här ha gott om tid att återetablerats och synas i återinventeringen Resultatet visar inte på någon tydlig trend att specifikt fuktängsarter har gynnats. Detta baseras på att de arter som ökat mest, sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) och sävsparv (Emberiza schoeniclus), är mer bundna till vass (Phragmites australis) än just fuktängar. Minskningen av grönfink (Carduelis chloris), som vanligtvis trivs i skog, kan också till viss del bero på att habitatet har förändrats. Ridö Öst (figur 2) Figur 6. Flygbild över området Ridö Väst. På den östra sidan av Ridön putsades ett sankt område 2009 längs med en slåtteräng som vuxit igen (se figur 7). Inte heller här kan någon trend ses kopplat till de åtgärder som gjorts. Bland de arter som minskat ses grönsångare (Phylloscopus sibilatrix), mindre hackspett

10 (Dendrocopos minor) och taltrast (Turdus philomelos) har visserligen en stark koppling till skog men det har även de arter som ökat mest, som t.ex. gök (Cuculus canorus), rödvingetrast och (Turdus iliacus) och gärdsmyg (Troglodytes troglodytes). Figur 7. Flygbild över inventeringsområde Ridö Öst. Sundbyholmsön (figur 3) På fuktängen på Sundbyholmsön påbörjades restaureringsarbetet 2012 och beräknas att vara klart under våren Här har det, liksom på Ridö Väst, gjorts storskaliga åtgärder för att få tillbaka de strandängar som en gång fanns. Stora partier av gråal (Alnus incana) har sågats ned och sedan stubbfrästs samtidigt som vass och busksnår har röjts. Här har arter som trädgårdssångare (Sylvia borin), näktergal (Luscinia luscinia), nötväcka (Sitta europaea) och gulsparv (Emberiza citrinella) ökat medan blåmes (Parus caeruleus), rörsångare, sävsparv och svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) minskat. I de båda grupperna finns både skogs- och gräsmarkslevande arter vilket gör resultatet svårtolkat. Då restaureringsåtgärderna gjordes relativt sent i projektet kan en förklaring vara att fåglarna ännu inte hunnit svara på förändringen. Strömsholm Syd (figur 4) I Strömholmsområdet har tre fuktängar restaurerats och åtgärderna har skiljt sig åt beroende på behovet. I den södra delen hade en hel del sly slagit upp vilket innebar att området 2009 först fick röjas och sedan putsas (se figur 8). Tofsvipan (Vanellus vanellus) har här ökat kraftigt mot föregående inventering och det är en art som trivs bra våtare områden såsom strandängar. Andra våtmarkslevande arter som gulärla, enkelbeckasin (Gallinago gallinago) och rödbena (Tringa totanus) har också de ökat i antal.

11 Strömsholm Väst (figur 5) På västra sidan av ladugårdssidan har det kontinuerligt bedrivits bete vilket har hållit nere de värsta uppslagen av sly, dock fanns det på vissa delar av området relativt stora uppslag som putsades 2010 (se figur 8). Här är resultatet återigen svårtolkat då gulärla har minskat kraftigt medan tofsvipa ökat. Busklevande arter som näktergal och buskskvätta har ökat något vilket kan bero på att det finns en del buskar kvar men generellt har inga större förändringar skett. Anledningen till detta kan bero på att området har betats länge och därmed behållit den fågelfauna som associeras med strandängar. Att gulärlan har minskat kraftigt kan kopplas samman med att de eventuellt har flyttat över till någon av de andra ytorna som restaurerats. Figur 8. Flygbild över områdena Strömsholm Väst och Öst. Strömsholm Öst Längs med den östra sidan genomfördes den omfattande restaureringsåtgärder där stora partier med bland annat al och björk (Betula pendula) höggs ned och kraftiga bestånd av vass togs bort, hela ytan har sedan stubbfrästs för att ge ett så bra resultat som möjligt. Här pekar resultatet mot att fågelfaunan har svarat mot de förändringar som gjorts då bl. a. sävsparv, näktergal och trädgårdssångare minskat medan tofsvipa och gulärla ökat. Detta kan förklara varför gulärlan har minskat på den västra sidan då det har blivit mer gynnsamt på den östra sidan. Slutsats De två områden där fågelfaunan verkar ha svarat tydligast är Strömsholm Öst och Väst där många typiska fuktängsarter har ökat medan mer skogs- och busklevande arter har minskat. I andra områden är resultatet mer varierande, vilket gör det svårt att dra några slutsatser.

12 Då det är relativt nyligen som restaureringsåtgärderna gjorts kommer senare inventeringar förhoppningsvis tydligare ge en bild huruvida arbetet har haft någon effekt. Detta förutsätter att ytorna fortsätter att skötas i form av bete eller slåtter. Den metodik som används har en tendens att fånga upp arter som inte direkt är kopplade till området, t. ex gök (Cuculus canorus). En revirkartering hade gett mer specifik information om vilka arter som uppehåller sig i de aktuella områdena. Dock är denna metod dyrare och mer tidskrävande än de metoder som använts. Källor Blank H Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda fåglar version 4.0. Naturvårdsverket.

13 Bilaga 1. Kartor över inventeringsområdena.

14