Inventering av marklevande skalbaggar på Billingsudd och Sandholmarna, naturreservatet Strömsholm, Västmanlands län

Transkript

1 Dnr Inventering av marklevande skalbaggar på Billingsudd och Sandholmarna, naturreservatet Strömsholm, Västmanlands län Mattias Lindholm och Thomas Appelqvist, Pro Natura 2010 BAKGRUND Varje länsstyrelse ansvarar, inom ramen för arbetet med skötsel och förvaltning av skyddade naturområden, för att regelbundet följa upp naturtillståndet i länets Natura 2000-områden, statlig bildade naturreservat och nationalparker (Naturvårdsverket 2010). I uppdraget ingår också att följa upp hur större skötselåtgärder som bekostas av anslaget för biologisk mångfald påverkar naturen i de skyddade områdena. Därigenom kvalitetssäkras skötseln i de skyddade områdena och bevarandet av de arter och naturtyper som finns där. År genomförs flera stora restaureringsinsatser i Mälarregionen, som en del av Life+ Nature-projektet Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management (MIA). Projektet MIA (Lake Mälaren Inner Archipelago restoration and management) är ett Life Nature-projekt som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län tillsammans med Länsstyrelserna i Södermanlands och Uppsala län, Sveaskog och Upplandsstiftelsen. I MIAprojektet ingår 42 Natura 2000-områden som alla ligger i anslutning till Mälaren. I projektet återskapas många naturmiljöer där naturvärden successivt har minskat under de senaste decennierna. Dessutom görs områdena mer besöksvänliga genom förbättrade stigsystem samt byggande av vindskydd och fågelplattformar m.m. Inom naturreservatet Strömsholm kommer projekt MIA bland annat att restaurera igenvuxna fuktängar. Fuktängarna som tidigare hävdades genom slåtter har under senare tid övergått i betesmarker eller lämnats till att växa igen. Dessa kommer att restaureras genom avverkning av träd och buskar samt fräsning av stubbar och tuvor. Fuktängarna kommer därefter att skötas genom bete och, vid behov, regelbunden betesputsning. Syftet med inventeringen är att undersöka förändringar i artsammansättning och artantal hos marklevande skalbaggar i samband med att fuktängarna vid Strömsholm restaureras. Årets inventering (2010) sker innan restaureringen har skett, och återinventering kommer att ske vid minst ett tillfälle efter det att planerade restaureringsåtgärder genomförts. Den här inventeringen är finansierad och beställd av projekt MIA och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Motsvarande inventeringr har även genomförts i Uppsala och Södermanlands län.

2 METOD Två områden i Strömsholmsområdet valdes av Länsstyrelsen ut för inventering (för kartor och bilder, se bilaga 3-4). Det ena området ligger på östra delen av halvön Billingen, här kallat Billingsudd, och det andra området ligger på södra sidan Billingen, här kallat Sandholmarna. Inom varje område upprättades ett åtgärdsområde och ett kontrollområde. Inventeringen utfördes med fallfällor. Inom varje område användes 24 fällor. Tolv av dessa fällor placerades inom ett område som ska restaureras (åtgärdsområde) och de övriga tolv fällorna placerades inom ett område som ska lämnas orört (kontrollområde). Den första fällan placerades på ett representativt område och de övriga därefter med jämna mellanrum (för koordinater, se bilaga 1). Fällorna sattes ut 26 maj och tömdes tre gången under säsongen, för att sedan tas in under den sista tömningen 20 augusti. Varje fallfälla bestod av en plastburk med 10 cm diameter och 10 cm djup. Fällan grävdes ned så att kanten på fällan låg i nivå med den omgivande marken. Fällan förankrades med två stålpinnar, så att inte det hydrostatiska trycket skulle skjuta upp burken. Över fällan placerades en masonitskiva som tak. Mellan masonitskivan och fällan fanns en spalt på någon centimeter mot markytan. Fällan var fylld med ca 2 dl monopropylenglykol och 1 dl vatten samt några droppar diskmedel. Runt fällan slogs fyra halmeterlånga träkäppar ned till hälften. Detta för att minimera risken att betesdjur trampar på fällan. Vid tömningen silades innehållet i fällan och silmaterialet förvarades i burkar med 70 % alkohol för senare bestämning. RESULTAT OCH DISKUSSION Målsättningen vid bestämningen har varit att bestämma alla markskalbaggar till art men för vissa grupper har detta inte varit möjligt. Detta gäller exempelvis många arter inom underfamiljen småkortvingar (Aleocharinae), fjädervingar (Ptiliidae) släktena Corticaria (inklusive närbesläktade släkten), och släktet Cyphon. Enstaka mer lättbestämda arter har dock redovisats på artnivå. Skalbaggar som lever på as, som Silpha tristis och arter inom släktena Geotrupes, Nicrophorus, Sciodrepoides och Catops har inte konsekvent räknats eftersom de lockas av lukten från fällmaterialet och därför uppträder på ett mer oberäkneligt sätt. Materialet från totalt 40 fällor har bestämts och artlistan redovisas i bilaga 2. Vid Sandholmarna fångades 30 arter jordlöpare (1730 individer) och 32 arter kortvingar (1933 individer). Vid Billingsudd fångades 28 arter jordlöpare (1627 individer) och 30 arter kortvingar (2108 individer). Resultatet får anses vara bra och artlistan speglar förmodligen väldigt väl vilka markskalbaggar som finns i området. Arterna är företrädesvis knutna till lövskog med tyngdpunkt åt blöta miljöer. Inga arter är tydligt hävdgynnade. Tidigare undersökningar har visat att faunan av marklevande skalbaggar utarmas redan efter ett par av utebliven hävd (Ljungberg 1995). Betraktar man bilderna i bilaga 3, visande på de undersökta lokalerna vid inventeringstillfället, inser man hävden har uteblivit klart längre än ett par år. Fuktängarna har övergått i strandskog av klibbaltyp. Under samma säsong har även Hjälstaviken i Uppland inventerats på samma sätt. Hjälstaviken är en grund näringsrik slättsjö som ligger i anslutning till den norra delen av Mälaren. Sjön kantas av vidsträckta våtmarker som betas av nötkreatur. Där användes endast 2

3 15 fällor som fångade 48 arter jordlöpare (2818 individer) och 72 arter kortvingar (3242 individer). Detta visar att hävdade strandängar är betydligt artrikare än strandskogar med avseende på markskalbaggar. Skötselrekommendationer Man ska vara väldigt försiktig att ge skötselrekommendationer utifrån vad man vet om någon enstaka artgrupp i ett område. Det är alltför stor risk att man ger felaktiga rekommendationer som gör stor skada på andra artgrupper. Men om man har bestämt sig för att återskapa strandängarna och att man är i första hand ute efter att skapa en artrik skalbaggsfauna så finns det några rekommendationer: Det är viktigt att det alltid finns områden i lokalen som är välhävdade, helst genom bete. Vid alltför lågt betestryck kan man använda ett fållsystem så att vissa delar av strandängarna alltid är välhävdade. Den bästa avbetningen erhålls om man använder sambetning eller växelbete. Detta är ofta att föredra eftersom de olika djuren betar varandras rator. Det är viktigt att det även finns beskuggade miljöer med buskar och träd så att den naturliga variationsrikedomen skapar en rik fauna. Dessa miljöer bör dock bara utvecklas där de inte står i uppenbar konflikt med fågelvärdena. REFERENSER Ljungberg H. (1995): Jordlöpare och kortvingar på öppna våtmarker längs nedre Helgeån. Länsstyrelsen i Skåne län (tidigare Kristianstads län). Naturvårdsverket Uppföljning i skyddade områden i Sverige. Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdesnivå. Rapport

4 Bilaga 1. Koordinater för fällorna (RT 90) Sandholmarna Billingsudd Fälla X-koordinat Y-koordinat Fälla X-koordinat Y-koordinat Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde Kontrollområde 4

5 Bilaga 2. Artlistor Artlista Sandholmarna. 5

6 6

7 Artlista Billingsudd. 7

8 8

9 Bilaga 3. Bilder av inventeringsområdet Sandholmarna åtgärdsområde. Foto: Mattias Lindholm, Pro Natura. Sandholmarna kontrollområde. Foto: Mattias Lindholm, Pro Natura. 9

10 Billingsudd åtgärdsområde. Foto: Mattias Lindholm, Pro Natura. Billingsudd kontrollområde. Foto: Mattias Lindholm, Pro Natura. 10

11 Bilaga 4. Kartor och flygfoton Karta över Billingen, naturreservatet Strömsholm, Västmanlands län. 11

12 Flygbilder som visar vegetationen vid de båda inventerade fuktängarna. Foto: Niclas Bergius. 12