Miljöövervakning i Malmö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöövervakning i Malmö"

Transkript

1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Foto: Johan Hammar Ekologgruppen på uppdrag av MALMÖ STAD Miljöförvaltningen december 2001

2 Miljöövervakning i Malmö 2001 Rapporten är författad av Johan Hammar Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen i MALMÖ STAD Omslagsbild: Johan Hammar Vinjetteckningar: Peter Elfman Landskrona i december 2001 EKOLOGGRUPPEN Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: Landskrona HEMSIDA: TELEFON: TELEFAX:

3 Innehållsförteckning Inledning...1 Inventeringsrutterna...1 Genomförandet...1 Metodik...2 Redovisning av data...2 Resultatredovisning...2 Rödlistade arter...2 Resultat och kommentarer...3 Allmänt...3 nas fördelning längs olika rutter...4 Malmös mest spridda fågelarter...5 Ringduva...5 Stare...5 Kaja...5 Koltrast...5 Törnsångare...6 Sånglärka...6 Skata...6 Fiskmås...6 Tornseglare...6 Talgoxe...7 Rödlistade arter...7 Inventeringsrutterna...7 Oljehamnen - Norra hamnen...7 Östra kyrkogården - Bulltofta rekreations område...8 Pildammsparken Malmöhus slott...8 Bellevue - Västervång...9 Södra Sallerup...9 Käglingeområdet...10 Skumparp...10 Tygelsjö området...11 Klagshamnsudden...11 Tygelsjö strandängar...12 Synpunkter på kontrollprogrammet...13 Syftet med miljöövervakningen...13 Exempel på intressanta områden och miljöövervakningsmetod...13 Exempel på intressanta arter ur miljöövervakningsynpunkt...13 Referenser...14 Bilaga Bilaga Bilagor 1. Förteckning över samtliga anträffade fåglar och deras totala antal vid linjer och punkter längs olika rutterna. 2. Förteckning över anträffade fåglar vid respektive rutt. sidan

4 1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Inledning På uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö stad har Ekologgruppen i Landskrona AB utfört linje- och punkttaxering av fåglar längs 10 fasta rutter i Malmö kommun. Inventeringen ingår som en del av kommunens program för långsiktig miljöövervakning års inventering var den andra inventeringen som genomfördes inom ramen för miljöövervakningen. Syftet med inventeringen är att få aktuell, detaljerad information om fågelfaunans sammansättning på de undersökta lokalerna, att genom regelbundet upprepade inventeringar i framtiden kunna identifiera eventuella förändringar av fågelfaunan över tiden och orsakerna till dessa förändringar, att med hjälp av detta kunskapsunderlag kunna föreslå adekvata åtgärder för att bevara/förbättra för fågelfaunan, samt att styra naturvårdsinsatserna dit de bäst behövs. Inventeringsrutterna Totalt har 10 rutter mellan 4,4 5,1 km, inventerats på fåglar. Rutterna ligger utspridda över Malmö kommun och omfattar flera olika typer av biotoper. Rutterna är utvalda för att vara representativa för de olika biotoperna som förekommer inom kommunen. För en närmare beskrivning av varje rutt hänvisas till Grahn Varje rutt har bestått av 9 linjer och 10 punkter. I tabell 1 framgår de olika inventeringsrutterna samt de olika dominerande biotoperna längs varje rutt. Tabell 1. Inventeringsrutter i Malmö 2001 samt de dominerande biotoperna inom varje rutt. Rutt nr Inventeringsrutt Dominerande biotoper R1 Oljehamnen-Norra hamnen Hamn, impediment och ruderatmark R2 Östra kyrkogården-bulltofta rekreationsområde Park- samt ungt grönområde R3 Pildammsparken-Malmöhus slott Park- och tätortsmiljö R4 Bellevue-Västervång Park, äldre bostadsomr. m mycket träd R5 Södra Sallerup Kuperat jordbrukslandskap R6 Käglingeområdet Kup. jordbrukslandskap, yngre lövskog R7 Skumparp Intensivt jordbrukslandskap R8 Tygelsjöområdet Intensivt jordbrukslandskap R9 Klagshamnsudden Kust, lövskog, torrängar, buskmarker R10 Tygelsjö strandängar Strandängar I texten nedan anges ofta ruttnumret, t ex R1, istället för ruttnamnet, Oljehamnen-Norra hamnen. Genomförandet Inventeringsarbetet har utförts av Ekologgruppen genom Johan Hammar under perioden 22 maj- 12 juni Rapportsammanställningen är gjord av Johan Hammar.

5 2 Metodik Metodiken följer den som används vid de nationella övervakningsprogrammen för fåglar och är en kombination av linje- och punkttaxering. Metoden finns beskriven i bl a Svensson 1975, Metoden innebär i korthet att man inventerar längs en förutbestämd rutt. Varje rutt består av 10 punkter och 9 linjer. Inventeraren rör sig mycket långsamt längs linjerna och noterar alla fåglar som ses eller hörs. Samma fågel skall inte räknas från två olika men näraliggande linjer. Mellan linjerna ligger fasta punkter där alla fåglar noteras under 5 minuter. Vid utvärderingen har linjerna och punkterna behandlats var för sig samt i kombination med varandra. Resultatet mellan de olika inventeringsmetoderna (linje och punkttaxering) skiljer sig inte åt varför jag oftast valt att behandla dem tillsammans. För att bedöma en fågels talrikhet har antalet observerade individer använts medan artens utbredning har bedömts genom dess relativa förekomst längs linjerna respektive punkterna. Redovisning av data Resultatredovisning I resultatdelen ges först en generell bild av de anträffade arternas utredning och talrikhet i kommunen. Därefter följer en närmare redogörelse för de 10 vanligaste arternas förekomst samt en beskrivning av fågelfaunan längs varje rutt. I korthet presenteras även de rödlistade arterna som noterades vid inventeringen. I bilaga 1 görs en jämförelse av samtliga arters antal fördelat på inventerade linjer och punkter längs rutterna. I bilaga 2 ges kortfattad information om inventeringsdatum, tidsåtgång samt en förteckning av samtliga arters antal längs de olika rutterna. Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2000) Rödlistade arter i Sverige Rödlistans olika kategorier anges nedan. EX RE CR EN VU NT DD Den svenska rödlistans kategorier Extinct (Utdöd) Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Data Deficiency (Kunskapsbrist) Alla de arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade.

6 3 Miljöövervakning i Malmö 2001 Resultat och kommentarer Allmänt Totalt noterades 101 fågelarter under inventeringen Den mest spridda arten var ringduva som anträffades vid 66% av linjerna/punkterna. Andra väl spridda arter var stare, kaja och koltrast som alla noterades vid >50% av linjerna/punkterna. Av tabell 2 framgår de 20 mest spridda arterna inom Malmö kommun. Sett till antalet noterade individer (tabell 3) var stare och tornseglare de vanligaste arterna. Andra vanliga arter var ringduva, kaja och koltrast. Notera att när det gäller stare och tornseglare är dessa arters antal något missvisande och speglar inte det häckande beståndet. När det gäller stare beror det på att i slutet av inventeringsperioden hade stararna fått ut sina ungar som då drog runt i mindre flockar och bidrog till att höja antalet observerade individer. Under vissa väderförhållanden gör tornseglaren sk väderförflyttningar och kan då observeras i stora antal. Detta skedde längs några av rutterna och bidrog till att höja det totala antalet observerade individer. Tabell 2. De 20 mest spridda arterna inom Malmö kommun Siffran anger andelen (%) linjer/punkter där arten anträffats. Art Noterad vid andel (%) linjer/punkter Ringduva 66 Stare 60 Kaja 59 Koltrast 51 Törnsångare 48 Sånglärka 47 Skata 45 Fiskmås 44 Tornseglare 43 Talgoxe 41 Grönfink 40 Pilfink 36 Råka 34 Kråka 33 Bofink 31 Fasan 29 Skrattmås 28 Björktrast 28 Lövsångare 28 Tofsvipa 25 Tabell 3. De 20 vanligaste arterna i Malmö kommun Siffran anger det totala antalet individer som noterats längs samtliga rutter. Art Antal individer vid linjer/punkter Stare 567 Tornseglare 547 Ringduva 485 Kaja 421 Koltrast 316 Råka 301 Sånglärka 286 Fiskmås 268 Pilfink 196 Tofsvipa 189 Björktrast 162 Skrattmås 153 Törnsångare 143 Skata 143 Grönfink 139 Talgoxe 134 Bofink 115 Lövsångare 99 Fasan 95 Kråka 87

7 4 nas fördelning längs olika rutter Inventeringsrutterna kan mycket grovt delas upp i 4 olika biotoper. De skogs- och parkdominerade rutterna inne i staden (rutt 2, 3, 4), jordbruksrutterna (rutt 5, (6), 7, 8), industrihamn (rutt 1) och kustområde (rutt 9, 10). Inom vissa rutter förekommer flera olika biotoper. De parkdominerade och tätortsnära biotoperna hyste de tätaste bestånden av ringduva, koltrast, blåmes, talgoxe, kaja, och grönfink. Malmös parker och äldre bostadsområden hyser en intressant fågelfauna och tillgången på håligheter i hus (takpannor etc), holkar och äldre träd gör att många hålhäckande fåglar trivs. I jordbrukslandskapet var sånglärka, fasan, tofsvipa och törnsångare de vanligaste arterna.. Fågelfaunan mellan de olika jordbruksrutterna skiljde sig något. Södra Sallerup och Käglige som hade ett mer brutet jordbrukslandskap med buskar och häckar hyste t ex fler törnsångare medan det mer renodlade jordbrukslandskapet vid Skumparp och Tygelsjö hade högre tätheter av t ex sånglärka. I hamnområdet dominerade skrattmås med den stora kolonin i oljehamnen. Även fiskmås, gråtrut och havstrut var vanliga. Av tättingarna dominerade tamduva och sädesärla. Av de rutter som gick delvis längs kusten tilldrog sig Tygelsjö strandängar särskilt intresse. Här var tätheterna av vadare stor och i synnerhet rödbena och skärfläcka. Av tättingarna var sånglärka vanlig på de betade strandängarna. En noggrann häckfågeltaxering bör utföras på Tygelsjö strandängar för att bedöma de olika arternas status på ängarna. I tabell 4 framgår de 20 vanligaste arternas procentuella fördelning på de olika rutterna. Under rubriken Inventeringsrutterna finns en utförligare beskrivning av fågelfaunan längs varje rutt. Tabell 4. De 20 vanligaste arternas fördelning (%) mellan de olika inventeringsrutterna. Siffran anger andelen (%) linjer och punkter inom en rutt där en viss art iakttagits. Art R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 Björktrast Bofink Fasan Fiskmås Grönfink Kaja Koltrast Kråka Lövsångare Pilfink Ringduva Råka Skata Skrattmås Stare Sånglärka Talgoxe Tofsvipa Tornseglare Törnsångare

8 5 Miljöövervakning i Malmö 2001 Malmös mest spridda fågelarter Nedan redovisas de tio mest spridda fågelarterna i Malmö kommun lite närmare. Ringduva Ringduva är Malmö kommuns mest spridda fågelart och en karaktärsart i stadens parker och lummiga bostadsområden. Arten anträffades längs samtliga rutter men var vanligast i de mer parkdominerade och tätortsnära rutterna (Östra kyrkogården Bulltofta, Pildammsparken Malmöhus slott samt Bellevue Västervång). Sedan 1930-talet har ringduvan i ökande omfattning etablerat sig i stadsmiljö och är idag en karaktärsart i många villaområden och parker (Ljunggren, L 1988.). Häckfågeltaxeringen visar på i stort sett stabil populationsutveckling sedan 1975 Svensson, S. m. fl ). Stare Även stare anträffades längs samtliga rutter men den förekom vanligast vid Käglinge, Klagshamnsudden och på Tygelsjö strandängar. I slutet av inventeringsperioden hade stararna fått ut sina ungar som drog runt i små flockar och bidrog till att höja antalet anträffade individer, i synnerhet på de ovan nämnda rutterna vilka alla inventerades sent. Staren var talrik även på de jordbruksdominerade rutterna och det var endast Hamnområdet, Östra kyrkogården Bulltofta samt Pildammsparken - Malmöhus slott som hade något lägre tätheter. Staren har sedan 1970-talet gått tillbaka mycket kraftigt och enligt Häckfågeltaxeringens material har beståndet halverats under perioden (Svensson, S. m. fl ). Orsaken till minskningen är bl a att det småskaliga jordbruket med sina betade öppna gräsmarker och rika tillgång på betesdjur på de flesta håll i stort sett försvunnit. Kaja Även kajan förekom vid samtliga rutter men med en tydlig koncentration kring rutterna vid Östra kyrkogården - Bulltofta, Pildammsparken - Malmöhus slott samt Bellevue Västervång. Arten observerades vid 80-90% av linjerna/punkterna längs rutterna. På de mer jordbruksdominerade rutterna anträffades arten vid ca 50 60% av linjerna/punkterna. Skillnaden beror sannolikt på att tillgången på boplatser är mer begränsad i jordbrukslandskapet och kajorna är här hänvisade till gårdarna. I Malmös parker med omgivningar finns det däremot gott om håligheter i gamla träd samtidigt som byggnaderna erbjuder lämpliga häckplatser. Stora gräsytor och parker erbjuder dessutom lämpliga födosöksbiotoper för arten. Enligt Svensk häckfågeltaxering har beståndet av kaja varit tämligen konstant sedan 1975 men med stora fluktuationer från år till år (Svensson, S. m. fl ). Koltrast Denna skönsångare uppträdde vanligast längs de mer tätortsnära och parkdominerade rutterna, Östra kyrkogården - Bulltofta, Pildammsparken - Malmöhus slott samt Bellevue Västervång. Här förekom arten på mellan % av linjerna/punkterna. På Klagshamnsudden förekom arten vid ca 60% av linjerna/punkterna. Längs de mer jordbruksdominerade rutterna var koltrastarna betydligt sparsammare och noterades vid mellan 30-40% av linjerna/punkterna. Koltrasten är ursprungligen en skogsfågel som sedan slutet av 1800-talet i allt större omfattning flyttat in i tätorterna (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Den är mycket anpassningsbar i sitt biotopval och de högsta tätheterna finns i äldre villaområden med väl uppvuxna trädgårdar, en biotop som stämmer väl i på rutten Bellevue Västervång. Här observerades koltrastar vid samtliga punkter/linjer längs rutten.

9 6 Törnsångare Törnsångaren var vanligast i det öppna, busk- och högörtsrika samt lite småskaliga jordbrukslandskapet som finns längs rutterna vid Käglinge och Södra Sallerup. Här förekom törnsångaren vid ca 80-90% av linjerna/punkterna. Törnsångaren fanns längs diken, områden med höga örter och buskar, i igenvuxna åkerkanter, miljöer som ofta inte finns kvar i det riktigt intensivt odlade jordbrukslandskapet. Tätheterna av törnsångare var relativt höga även på yttre delen av Klagshamns udden medan förekomsten var glesare längs rutterna vid Skumparp och Tygelsjö. Till följd av svår torka i törnsångarens övervintringsområde, Sahelområdet, minskade populationen mycket kraftigt under 1960-talet. Sedan dess har arten ökat fram till talet enligt Häckfågeltaxeringen (Svensson, S. m. fl ). Sånglärka Jordbruksbygdens karaktärsart förekom talrikast längs rutterna vid Skumparp och Tygelsjö. Här påträffades sånglärka vid ca % av linjerna/punkterna. Tätheten är ofta som störst på helt öppna miljöer utan några buskar eller träd, vilket förklarar de lägre tätheterna längs rutterna vid Södra Sallerup och Käglinge. På Tygelsjö strandängar förekom sånglärkan talrikt och noterades vid ca 80% av linjerna/punkterna. Enligt Häckfågeltaxeringen har det Svenska beståndet av sånglärka nästan halverats sedan mitten av 1970-talet (Svensson, S. m. fl ). Troliga orsaker till minskningen är minskad andel öppen mark, förändrade jordbruksmetoder, mer homogena och ensartade grödor än tidigare samt minskat födounderlag p g a den allt effektivare kemiska bekämpningen. Skata Arten var relativt jämt fördelad över samtliga rutter och det var endast vid Östra Kyrkogården Bulltofta som tätheterna var något högre. Här noterades skata på 79% av linjerna/punkterna. På övriga rutter förekom skatan på mellan ca 20-50% av linjerna/punkterna. Enligt Häckfågeltaxeringen ökade skatan från 1975 fram t o m mitten av 1980-talet varefter populationen varit relativt stabil (Svensson, S. m. fl ). Ökningen beror troligen på upphörande förföljelse och ökningen har då troligen varit ännu kraftigare före Fiskmås Vanligast var fiskmåsen i Oljehamnen Norra hamnen och här påträffades även en lite större koloni. Fiskmåsen anträffades vid >50% av linjerna/punkterna längs rutterna vid Östra kyrkogården - Bulltofta, Skumparp och Tygelsjö strandängar. På övriga rutter anträffades arten vid % av linjerna/punkterna. Under födosöket rör sig många fiskmåsar från sina häckplatser vid kusten till jordbruksområdet. Troligen speglar antalet observationer i jordbrukslandskapet inte antalet häckande fåglar utan istället antalet födosökande individer. Den Svenska beståndet av fiskmås har troligen minskat i de senaste 20 åren enligt Häckfågeltaxeringen (Svensson, S. m. fl ). Tornseglare En svårinventerad art som rör sig över stora områden och kan vid sk väderförflyttningar under sommaren förekomma mycket talrikt på en plats under en kortare tid. Dylika koncentrationer förekom längs flera av rutterna och har bidragit till att arten uppvisar betydligt högre tätheter vid vissa rutter. Av materialet kan man dock sluta sig till att arten förekommer i större utsträckning i stadsmiljön än ute på landsbygden. Tornseglaren häckar i håligheter och staden med sin rika förekomst av takpannor erbjuder många lämpliga häckningsbiotoper. Häckfågeltaxeringen visar på ett stabilt bestånd sedan 1975 (Svensson, S. m. fl ).

10 7 Miljöövervakning i Malmö 2001 Talgoxe Mest spridd var talgoxen i de mer parkdominerade och tätortsnära biotoperna d v s längs rutterna vid Östra kyrkogården Bulltofta, Pildammsparken Malmöhus slott samt Bellevue Västervång. Här sågs talgoxe vid 70-90% av linjerna/punkterna. Lägre tätheter förekom i Östra hamnen- Oljehamnen, Södra Sallerup, Käglinge och Klagshamns udden. Här påträffades arten vid 30-40% av linjerna/punkterna. Av materialet framgår tydligt att talgoxens favorit biotop är lite öppnare skogsmiljöer med rik tillgång på bohål. Ett krav som ofta uppfylls i närheten av bebyggelse och parker. Enligt Häckfågeltaxeringen har talgoxens bestånd i Sverige varit tämligen stabilt sedan 1975 (Svensson, S. m. fl ). Rödlistade arter Totalt noterades 13 rödlistade arter varav 11 troligen häckade längs rutterna. Tygelsjö ängar var den rutt där flest antal rödlistade arter påträffades (7 arter) följt av rutten längs Oljehamnen Norra hamnen (6 arter). De arter som troligen inte häckade var gulhämpling och kentsk tärna. Här rörde det sig troligen om kringströvande individer även om båda arterna häckar i Skåne. I tabell 4 redovisas samtliga påträffade rödlistade arter samt längs vilka rutter de påträffats. Tabell 5. Rödlistade arter som påträffades vid linje och punkttaxeringen 2001 samt vid vilka rutter de förekom. Hotkat Art Antal rutter NT Snatterand R10 NT Skedand R1, R10 VU Brunand R1 NT Rapphöna R1, R8 NT Skärfläcka R1, R10 VU Kärrsnäppa R10 NT Storspov R7, R10 VU Kentsk tärna R1 VU Småtärna R1, R9, R10 VU Skogsduva R7 NT Gulärla R8, R9, R10 NT Skäggmes R9 VU Gulhämpling R9 Inventeringsrutterna Oljehamnen - Norra hamnen Totalt anträffades 60 fågelarter. De mest spridda arterna inom rutten var skrattmås som anträffades på 89% av punkterna/linjerna följt av sädesärla (68%), fiskmås (63%), strandskata (58%), gråtrut (58%) och tornseglare (58%). Den talrikaste arten var förutom skrattmås, fiskmås med 103 anträffade individer, följt av grågås (54) tornseglare (48) och vitkindad gås (38).

11 8 En mycket stor koloni av skrattmås passerades under rutten. Vid punkterna/linjerna i anslutning till kolonin räknades inte skrattmås eftersom detta var ogörligt. Kolonin uppskattades hysa ca 1000 par år 2000, (Bengtsson, K. 2001). Längs rutten fanns även en fiskmåskoloni och i anslutning till denna häckade även flera par vitkindad gås. I slutet av rutten fanns en mindre koloni med tärnor, mest fisktärna och småtärna men även en silvertärna sågs. Troligen häckade även silvertärnan längs rutten. I Skåne häckar silvertärnan numera nästan enbart i landskapets sydvästra delar med allt större kolonier kring Foteviksområdet på Falsterbo halvön. Enstaka kolonier finns även i nordöstra Skåne. (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). År 2000 häckade 6-7 par silvertärnor i Norra hamnen vilket var en ökning jämfört med 1999 (SkOF 2001). I de yttre delarna av Norra hamnen sågs även skärfläcka som troligen häckar i området. Andra intressanta inslag längs rutten var skedand, brunand, rapphöna, svart rödstjärt och törnskata. Östra kyrkogården - Bulltofta rekreations område Vanligaste arten var ringduva som förekom på alla punkter/linjer längs rutten och totalt noterades 34 individer från punkterna och 96 individer från linjerna. Nästan lika spridda var koltrast och kaja som noterades vid 95% av linjerna/punkterna. Andra väl spridda arter inom rutten var skata, talgoxe, fiskmås, bofink, björktrast och grönfink, alla anträffades vid mer än 50% av linjerna/punkterna. Totalt anträffades 40 arter längs rutten. I dammarna på Bulltofta rekreationsområde häckade gräsand och sothöna och även ätlig groda observerades i flera av dammarna. Lövskogsmiljöerna längs rutten hyste arter som tex. flera par gransångare, trädgårdssångare och härmsångare medan de öppna gräsmarkerna på Bulltofta erbjöd födosöksmiljöer för tex. stare. Andra arter värda att nämnas är två observationer av sparvhök samt en observation av ormvråk. Pildammsparken Malmöhus slott Koltrast tillsammans med ringduva var de varnligaste arterna längs denna rutt. Båda anträffades på 95% av linjerna/punkterna. Sett till antalet sågs något fler koltrastar än ringduvor längs rutten. Andra vanliga arter var björktrast (sågs på 89% av linjerna/punkterna), kaja (84%), talgoxe (79%), grönfink (74%), bofink (68%) och blåmes (58%). Totalt anträffades 45 arter längs rutten. Intressant att notera är att rödstjärten var relativt vanlig. Den anträffades på 47% av punkterna/linjerna längs rutten. Rödstjärten häckar i håligheter och tillgången på lämpliga bohål är en viktig faktor för dess förekomst. Arten missgynnas således av minskad tillgång på lämpliga boplatser i dagens allt yngre och mer välskötta skog. I stora delar av Sverige är rödstjärten knuten till torr och gles tallskog medan den i södra Sverige även häckar i områden med äldre bebyggelse och lummiga parker. (Svensson, S. m. fl ) Att parkerna hyser gott om häckningsmöjligheter för de hålhäckande arterna visas även av det relativt stora antalet talgoxar, blåmesar och kajor. Även nötväcka påträffades i slutet av rutten. En annan art värd att nämna är gråhakedoppingen. I vallgraven runt Malmö slott påträffades minst 2 häckande par. Arten har tidigare klassats som rödlistad men eftersom den ökat under senare år har den vid den senaste rödlistans uppdatering tagits bort (Gärdenfors, U. 2000).

12 9 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bellevue - Västervång Vanligaste arten längs rutten var koltrast som anträffades vid samtliga linjer/punkter. Andra väl spridda arter längs rutten var ringduva, tornseglare, talgoxe, kaja och grönfink, alla noterade på 89% av linjerna/punkterna. Ytterligare några arter som förekom på mer är 50 % av punkterna/linjerna var bofink, pilfink, stare, lövsångare, blåmes, turkduva och gråsparv. Den talrikaste arten längs rutten var tornseglare med 50 noterade individer på punkterna och 100 längs linjerna. Tornseglaren rör sig dock över mycket stora områden och det är svårt att knyta enskilda individer till någon enskild punkt eller linje varför dubbelräkning säkerligen har förekommit. Kaja och koltrast var två andra arter som uppträdde talrikt längs rutten. Totalt häckade 42 arter längs rutten. Till skillnad från rutten längs Pildammsparken och Malmöhus slott var björktrasten betydligt fåtaligare. Vid endast 11% av punkterna/linjerna noterades arten. Orsaken kan troligen vara avsaknaden av stora, öppna gräsytor, lämpliga för födosök, längs den senare rutten. Gemensamt med rutten Pildammsparken - Malmöhus slott var det relativt höga antalet rödstjärtar. Längs rutten noterades rödstjärt på 42% av punkterna/linjerna. Tillsammans med höga antal av talgoxe, blåmes, kaja och stare tyder det på att tillgång på håligheter för dessa arter att häcka i, var god. Intressant att notera är även att turkduvan var relativt väl spridd inom rutten. Vid hela 53% av linjerna/punkterna noterades turkduva. Totalt sågs 4 ex vid punkterna medan 11 ex räknades in längs linjerna. Inte längs någon annan rutt i Malmö uppträdde turkduvan i samma utsträckning. Turkduvan trivs bra i äldre villaområden med äldre uppvuxna trädgårdar vilket stämmer väl in på biotoperna längs rutten. I Sverige etablerade sig turkduvan så sent som 1951 varefter den ökade kraftigt och i mitten på 1970-talet beräknades beståndet till par i Sverige. Sedan 1980-talet har arten minskat mycket kraftigt, på de flesta håll har beståndet halverats och uppskattningsvis häckade vid 1990-talets slut par i Sverige (Risberg, L. & Axelsson, P. 1999, Svensson, S. m. fl. 1999). I Skåne beräknades beståndet 1998 till ca 1250 par vilket är en minskning med hela 70-80% sedan i mitten av 1970-talet (Axelsson, P. 1999). Skåne hyser dock fortfarande ca hälften av det Svenska turkduvebeståndet. En annan art som även den är värd att uppmärksamma är gransångaren, som noterades sjunga med 3 exemplar vid punkterna och 8 exemplar längs linjerna. Arten noterades vid 47% av punkterna/linjerna. Gransångaren häckar i Sverige med två åtskilda raser. Den nordliga rasen abietinus sträcker sig söderut till centrala Värmland, sydligaste Dalarna samt norra och östra Uppland. Den sydliga rasen collybita är en sentida invandrare från söder och började uppträda i Skåne under 1970-talet. I Danmark har beståndet av sydliga gransångare fyrdubblats under den senaste 20 års perioden och troligen har även det sydsvenska beståndet utvecklats på ett liknande sätt. De nordliga gransångarna har istället minskat mycket kraftigt (Svensson, S. m. fl ). Södra Sallerup Rutten gick mestadels genom jordbruksmark i ett typiskt backlandskap vilket gjorde att artsammansättningen skiljde sig markant från de mer parkdominerade rutterna. Den mest spridda arten inom rutten var törnsångare som anträffades vid 89% av punkterna/linjerna tätt följd av sånglärka som anträffades vid 84% av punkterna/linjerna. Andra spridda arter var ringduva, stare, kråka, fasan, hämpling, kaja, skrattmås och skata, alla sågs vid mer än 50% av punkterna/linjerna. Ser man istället till antalet påträffade individer var ringduva den vanligaste arten följd av sånglärka, stare, törnsångare, kaja och hämpling. Totalt noterades 46 arter längs rutten.

13 10 Törnsångaren hade här sin mest spridda förekomst, jämfört med övriga rutter. Totalt hördes 15 sjungande från punkterna och 16 sjungande från linjerna. Törnsångaren behöver kombinationen av buskar och högörtsvegetation för sin häckning, en miljö som blir allt ovanligare i det moderna jordbrukslandskapet. Även hämpling hade sin mest spridda förekomst inom rutten jämfört med övriga rutter. Den sågs på 65% av punkterna/linjerna med 8 individer från punkterna och 14 från linjerna. Den viktigaste miljöerna för hämplingen är naturbetesmarker med rikligt inslag av buskar och buskrika skogsbryn men arten har även anpassat sig till glesa barrträdsplanteringar i jordbrukslandskapet. Hämplingen har enligt häckfågeltaxeringen minskat sedan 1975 (Svensson, S. m. fl ).. Rutten var även den enda där sjungande gulsparv påträffades. Att både hämpling och törnsångare var vanliga inom rutten bekräftar betydelsen av det brutna jordbrukslandskapet. Ett par häckande ormvråk påträffades inom rutten. Käglingeområdet Stare var både den mest spridda arten och den som förekom i störst antal. Den anträffades på 84% av punkterna/linjerna och sågs med 39 exemplar från punkterna och 71 exemplar från linjerna. Antalet anträffade exemplar är dock lite missvisande eftersom inventeringen avbröts den 29 maj p g a regn. När resterande del av rutten inventerades den 12 juni hade stararna fått ut ungar. Ungfåglarna drog runt i flockar och bidrog till att höja antalet anträffade exemplar av stare rejält. Andra väl spridda arter inom rutten var återigen törnsångare (sågs vid 79% av punkterna/- linjerna), ringduva (74%) och kaja (63%). Även råka, gråtrut, sånglärka och skata anträffades på mer än 50% av punkterna/linjerna. Totalt sågs 48 arter inom rutten. Sett till antalet individer var, förutom stare, även tornseglare, kaja, råka, gråtrut och törnsångare talrikt förekommande. Törnsångaren sågs med 14 individer från punkterna och 13 individer från linjerna. Tornseglaren förekom endast på 16% av linjerna/punkterna men vid en av punkterna sågs 40 individer vilket kraftigt bidrog till det höga individantalet. Näktergalen hade här sin mest spridda förekomst, jämfört med övriga rutter. Den förekom på 47% av linjerna/punkterna med 5 respektive 7 individer. De förekom främst kring Risebergabäcken och inne på Käglinge rekreationsområde. Rutten var även den enda där buskskvätta sågs, dock endast med ett exemplar. Skumparp Totalt anträffades 44 arter. Den mest spridda arten inom rutten var sånglärka som anträffades på 95% av punkterna/linjerna. Andra väl spridda arter var kaja, fasan, fiskmås, törnsångare, stare och pilfink, samtliga anträffades på mer än 50% av punkterna/linjerna. Den vanligaste arten sett till antalet individer var däremot råka som sågs med 13 respektive 69 individer från punkter eller linjer. Här utgjorde en stor flock större delen och bidrog till att höja antalet rejält. Även av stare, som var den näst vanligaste arten, sågs någon flock med ungfåglar vilket bidrog till det höga antalet individer. Sånglärka, kaja och ringduva var andra arter som förekom i höga antal längs rutten.

14 11 Miljöövervakning i Malmö 2001 Andra lite intressanta observationer längs rutten var den varnande lärkfalk som noterades vid Vilhelmsberg där den sannolikt häckade. Lärkfalkens utbredningsområde i Skåne är koncentrerat till Kristianstadsslätten samt kring sjöarna i södra Skåne medan den i övriga landskapet förekommer sparsamt uppskattades det Skånska beståndet till 80 par (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Lite spännande var även observationerna av skogsduva och storspov som gjordes. Skogsduva häckar i håligheter i äldre träd och förekommer med enstaka par i jordbrukslandskapet. Att höststräcket redan inletts den 12 juni bekräftades av de observationer av skogssnäppa som gjordes vid två av punkterna. Tygelsjö området Sånglärka var den mest spridda arten och anträffades vid samtliga punkter/linjer med 32 respektive 49 individer. Näst därefter kom fasan och råka, båda observerades vid 74% av punkterna/linjerna. Andra arter som var väl representerade inom rutten var ringduva, kaja, stare och törnsångare, samtliga observerades vid mer än 50% av punkterna/linjerna. Även individmässigt dominerade sånglärkan rutten med 32 hörda vid punkterna och 49 längs linjerna. Därefter följde stare, råka, kaja, ringduva och fasan. Totalt sågs 42 arter längs rutten. Fasan och rapphöna hade här sin mest utspridda förekomster jämfört med de andra rutterna. Rapphönan är starkt knuten till jordbrukslandskapet och föredrar områden med omväxlande förekomst av åkrar och naturbetesmarker. Riklig tillgång på fältgränser, diken, gärden, åkerholmar, naturbetesmarker och trädor gynnar rapphönan. Arten har drabbats hårt av det moderna jordbruket och har visat en kontinuerlig tillbakagång sedan 1959-talet. Främst beror tillbakagången på försämrade födosöksförhållanden på grund av kemisk bekämpning av insekter och ogräs, förändrade brukningsmetoder, ökad storskalighet och minskad förekomst av refugier. Delar av rutten går genom ett jordbrukslandskap där grödorna odlas ekologiskt. Såväl Danska som Svenska studier har visat att förekomsten och tätheterna av fåglar är högre på jordbruksmark där det odlas ekologiskt jämfört med konventionellt odlad mark. Om detta förklarar de höga tätheterna av rapphöna, fasan och sånglärka är svårt att säga men det kan vara en bidragande orsak. Intressant är även att rutten var den enda jordbruksdominerade rutten som hyste gulärla. Klagshamnsudden Klagshamnsudden hyser en stor variation av biotoper vilket medförde en stor variation och artrikedom i fågelfaunan. Rutten var den artrikaste bland de 10 inventerade. Totalt observerades 68 arter längs rutten och den mest spridda arten var stare som förekom på 79% av punkterna/linjerna. Sett till antalet individer av de noterade fågelarterna var fördelningen något annorlunda. Vanligast var tornseglare och 94 individer sågs vid punkterna och 57 individer längs linjerna. Även ejder förekom vanligt längs kusten och här sågs 70 respektive 71 individer. Andra vanliga arter som iakttogs var stare, fiskmås, lövsångare och gråsparv. Stora mängder tornseglare jagade insekter längs områdets västra del och antalet motsvarar inte antalet häckande par. Tornseglarna kan flyga långa sträckor för att födosöka. Ejdrarna låg främst utmed den norra kuststräckan. Även fiskmås förekom talrikt, främst längs norra kuststräckan och småflockar med unga starar flög omkring. I kalkbrottet häckade gråhakedopping medan skäggdopping fanns i de södra dammarna. I vassarna kring de södra dammarna fanns även arter som rörsångare, sävsångare, sävsparv och

15 12 skäggmes sågs med två exemplar. Lövskogen i ruttens östa delar hyste både härmsångare och lövsångare, medan buskmarkerna söder om reningsverket höll talrikt med törnsångare och hämpling. Även gök förekom talrikt i området och hade här, precis som härm- och lövsångare, sina högsta tätheter jämfört med de övriga rutterna. Kring ridhuset var gråsparv vanligt och rutten var den enda där gråsparv var mer spridd än pilfink. En gulhämpling sågs och hördes precis norr om reningsverket. Gulhämplingen häckar mycket sällsynt i nordöstra Skåne och på Falsterbohalvön. Fyndet utgör troligen en ströfynd av en kringflackande individ. Tygelsjö strandängar Tygelsjö strandängar är en verklig pärla i fågelsammanhang med sju potentiellt häckande arter som är upptagna på den nationella rödlistan över hotade och sällsynta arter. Området är mycket viktigt som häckningsplats för framför allt vadare. Den mest spridda arten var sånglärka som förekom vid 84% av punkterna/linjerna längs rutten. Även tofsvipa och stare var väl representerade och iakttogs vid 79% av punkterna/linjerna. Andra arter som förekom vid mer än 50% av punkterna/linjerna var strandskata, rödbena, tornseglare och fiskmås. Sett till antalet registrerade individer var fördelningen något annorlunda. De tre vanligaste arterna var rödbena, tofsvipa och skärfläcka. Rödbena sågs med 73 individer från punkterna och 96 individer längs linjerna. Motsvarande siffror för tofsvipa och skärfläcka var 63/75 respektive 56/56. Många av dessa individer häckade med stor sannolikhet vilket tydligt visar områdets betydelse som häckningsbiotop för vadare. Värt att uppmärksamma är det höga antalet skärfläckor som noterades. Det Skånska beståndet av skärfläcka uppgår till ca par med de största koncentrationerna i Foteviksområdet och på Falsterbohalvön. (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Skärfläckan är mycket beroende av stora och välbetade marker och det är troligt att en stor del av de individer som noterades även häckade vilket skulle innebära ca par. Även för rödbena och tofsvipa var det troligt att många av de individer som sågs häckade. Den sydliga rasen av kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii) noterades med minst 3 spelande individer. Rasen har minskat mycket kraftigt under hela 1900-talet och spillror av det forna beståndet återfinns idag, i princip, enbart i Skåne, Halland, Öland och Gotland. I Skåne har arten varit koncentrerad till de nordöstra och sydvästra delarna av landskapet. Under perioden har det Skånska beståndet, i medeltal varit 110 par. (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Även den sydliga rasen av gulärla noterades med minst 3 sjungande individer. Hela 7 rödlistade arter noterades och alla är potentiella häckfåglar i området. Av dessa arter klassas snatterand, skedand, skärfläcka, storspov och gulärla som missgynnade medan kärrsnäppa samt småtärna klassas sårbara.

16 13 Miljöövervakning i Malmö 2001 Synpunkter på kontrollprogrammet Syftet med miljöövervakningen. Generella förändringar i häckfågelfaunan beskrivs väl i de nationella programmen för miljöövervakning av fåglar. Fasta standardrutter, svensk häckfågeltaxering och vinterfågelräkningen. För det Skånska jordbrukslandskapet beskrivs förändringarna bäst i övervakningsprogrammet för fåglar i jordbrukslandskapet. I dessa program som är heltäckande och som har pågått under många år ges en mycket bra beskrivning av hur fågelfaunan förändras över tiden. Svenska häckfågeltaxeringen har pågått sedan 1975 och det är denna tidsaspekt som krävs för att upptäcka förändringar. Övervakningsprogrammet för fåglar i Malmö är mycket generellt med endast ett besök längs varje rutt. Det är således många faktorer som inverkar på fågelfrekvensen ett visst år. Vädret vid inventeringstillfället, inventeringstidpunkten, inventeraren mm. Detta gör att det kommer att krävas många år innan det går att utläsa några trender. Dessutom är materialet för de flesta fågelarter alltför litet för att med statistisk säkerhet kunna dra några slutsatser. Vi kommer alltså endast att kunna utläsa trender för de allra vanligaste fåglarna. Är det så att förändringar upptäcks går det dessvärre inte att koppla dessa till eventuella miljöförändringar längs inventeringsrutten eftersom det inte görs någon biotopbeskrivning av rutten. Istället anser jag att miljöövervakningen av fåglar i Malmö bör inrikta sig på speciellt intressanta och skyddsvärda miljöer och arter inom kommunen. Genom att välja ut de intressantaste områdena ur fågel- och miljöövervakningssynpunkt kan miljöövervakningen av fåglar göras mer effektiv, både ur kostnads- och naturvårdssynvinkel. Dessutom blir det i framtiden lättare att styra naturvårdsinsatserna dit de bäst behövs Nedan följer en förteckning över några arter som är upptagna på den nationella rödlistan samt arter som har sin huvudsakliga utbredning i Skåne. Dessutom listas några exempel på områden samt inventeringsupplägg som skulle kunna vara intressanta i en framtida miljöövervakning. Jag anser att en revidering av miljöövervakningsprogrammet för fåglar bör göras innan inventeringssäsongen Exempel på intressanta områden och miljöövervakningsmetod Tygelsjö strandängar Hamnområdena Bulltofta Käglinge rekreationsområde Klagshamnsudden Bunkeflo strandängar Beijers park Häckfågeltaxering med biotopbeskrivning vart 5:e år Tärnor, mindre strand, skärfläcka, skrattmås mm varje år Linje och punkttaxering varje år. 3 besök varje år.biotpbeskr Linje och punkttax varje år. 3 besök varje år. Biotpbeskrivni Häckfågeltaxering med biotopbeskrivning vart 5:e år Häckfågeltaxering med biotopbeskrivning vart 5:e år Linje och punkttax varje år 3 besök, varje år Exempel på intressanta arter ur miljöövervakningsynpunkt Sydlig kärrsnäppa Mindre strandpipare Sydlig gulärla Storspov Rapphöna Skärfläcka Små/fisk och silvertärna Gråhakedopping Skrattmås Backsvala Råka

17 14 Referenser Axelsson, P Turkduvan i Skåne Anser 38: Bengtsson, K Skrattmåsen i Skåne Anser 40: Ekberg, B. & Nilsson, L Skånes, del 1. Signum, Lund Ekberg, B. & Nilsson, L Skånes, del 2. Signum, Lund Grahn, J Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald (opubl.) Ljunggren, L Ringduva Columba palumbus L. I: Andersson, S. (ed.) i jordbrukslandskapet, Vår Fågelvärld, Suppl. No 12: Risberg, L. & Axelsson, P Turkduvan i Sverige. Vår Fågelvärld 58: 6-13 SkOF i Skåne Lund Svensson, S Handledning för Svenska häckfågeltaxeringen med beskrivningar av revirkarteringsmetoden och punkttaxeringsmetoden. Zoologiska institutionen, Lunds Universitet. Svensson, S., Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje och punkttaxering. Svenska häckfågeltaxeringen, stencil Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm.

18 15 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bilaga 1 Nedan följer en förteckning över samtliga anträffade arter och deras antal fördelande på de olika rutterna (R1-R10) samt linjer (L) respektive punkter (P). Varje rutt består av 9 linjer och 10 punkter. Det totala antalet linjer är således 90 och antalet punkter 100. R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 Totalt P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L Skäggdopping Gråh. dopping Storskarv Gråhäger Knölsvan Grågås Vitkindadgås Gravand Snatterand Kricka Gräsand Skedand Brunand Vigg Ejder Småskrake Brun kärrhök Sparvhök Ormvråk Tornfalk Lärkfalk Rapphöna Fasan Rörhöna Sothöna Strandskata Skärfläcka St. strpipare Tofsvipa Kärrsnäppa Storspov Svartsnäppa Rödbena Skogssnäppa Skrattmås Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Kentsktärna Fisktärna Silvertärna Småtärna Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva Gök Tornseglare Sånglärka Backsvala

19 16 R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 Totalt P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Näktergal Svart rödstjärt Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast Björktrast Taltrast Sävsångare Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Ärtsångare Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Grönsångare Gransångare Lövsångare Sv flugsnappare Skäggmes Blåmes Talgoxe Nötväcka Törnskata Skata Kaja Råka Kråka Stare Gråsparv Pilfink Bofink Gulhämpling Grönfink Steglits Hämpling Gråsiska Stenknäck Gulsparv Sävsparv

20 17 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bilaga 2 Ruttnr: 1 Namn: Oljehamnen - Norra hamnen Datum: Tid: Väder: sol, endast lite moln, nästan vindstilla Kommentar: Skrattmås ej räknad vid de mittersta punkterna/linjerna eftersom det låg en stor koloni i anslutning till rutten. Smådopping Skäggdopping Gråhakedopping Storskarv 3 Gråhäger Knölsvan 2 Sångsvan Grågås Kanadagås Vitkindadgås Gravand 2 Bläsand Snatterand Kricka Gräsand Stjärtand Årta Skedand 1 Brunand Vigg Ejder 3 2 Knipa Småskrake Storskrake Bivråk Röd glada Brun kärrhök 1 Blå kärrhök Sparvhök Ormvråk Fiskgjuse Tornfalk Lärkfalk Rapphöna 1 Fasan 1 2 Vattenrall Rörhöna Sothöna Strandskata Skärfläcka 2 Mindre strandpipare Större strandpipare 1 Tofsvipa Kärrsnäppa Brushane Enkelbeckasin Morkulla Storspov Svartsnäppa Rödbena 1 1 Gluttsnäppa Skogssnäppa Grönbena Drillsnäppa Skrattmås* Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Kentsktärna 2 Fisktärna Silvertärna 1 Småtärna Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva Gök Tornseglare Gröngöling Spillkråka Större hackspett

21 18 Sånglärka Backsvala 3 Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Näktergal Svart rödstjärt 1 1 Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast 1 1 Björktrast 2 Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Gräshoppssångare Sävsångare 1 Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Ärtsångare 1 1 Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Grönsångare Gransångare Lövsångare 1 Kungsfågel Gråflugsnappare Svartvitflugsnappare Skäggmes Stjärtmes Entita Svartmes Blåmes 1 Talgoxe Nötväcka Trädkrypare Törnskata 1 Skata Kaja Råka Kråka Korp Stare Gråsparv Pilfink Bofink Gulhämpling Grönfink 1 Steglits Grönsiska Hämpling 1 2 Gråsiska Mindre korsnäbb Rosenfink Domherre Stenknäck Gulsparv Sävsparv Ruttnr: 2 Namn Östra kyrkogården - Bulltofta rekreationsområde : Datum: Tid: Väder: sol, endast lite moln, nästan vindstilla Kommentar: Smådopping Skäggdopping Gråhakedopping Storskarv Gråhäger Knölsvan Sångsvan Grågås 2 Kanadagås

22 19 Miljöövervakning i Malmö 2001 Vitkindadgås Gravand Bläsand Snatterand Kricka Gräsand Stjärtand Årta Skedand Brunand Vigg Ejder Knipa Småskrake Storskrake Bivråk Röd glada Brun kärrhök Blå kärrhök Sparvhök 1 1 Ormvråk 1 Fiskgjuse Tornfalk Lärkfalk Rapphöna Fasan 1 Vattenrall Rörhöna Sothöna Strandskata Skärfläcka Mindre strandpipare Större strandpipare Tofsvipa Kärrsnäppa Brushane Enkelbeckasin Morkulla Storspov Svartsnäppa Rödbena Gluttsnäppa Skogssnäppa Grönbena Drillsnäppa Skrattmås Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Kentsktärna Fisktärna Silvertärna Småtärna Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva 1 1 Gök Tornseglare Gröngöling Spillkråka Större hackspett Sånglärka Backsvala 2 Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv 1 Rödhake 1 Näktergal Svart rödstjärt Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Gräshoppssångare

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Åldersrekord för svenska fåglar

Åldersrekord för svenska fåglar Åldersrekord för svenska fåglar - 2016-05-27 Lista över åldersrekord av fåglar ringmärkta i Sverige. Namn Ringnummer Kön Ålder Fynddetaljer Smålom SVG D1928 23 år 7 mån Oljeskadad 9700425 15 år 9 mån Fångad

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen

Läs mer

Fågeltornskampen 2014 en kort resume.

Fågeltornskampen 2014 en kort resume. Fågeltornskampen 2014 en kort resume. Hela 69 fågeltorn anmälde sig till Fågeltornskampen 2014. Alla anmälda torn har inte rapporterat när detta skrivs. Förhoppningsvis får vi in fler rapporter. Dock har

Läs mer

StOF:s tjejresa till Öland maj 2011

StOF:s tjejresa till Öland maj 2011 StOF:s tjejresa till Öland 13-16 maj 2011 Ett soligt Öland ännu en gång Deltagare: Gigi Sahlstrand, Eva Stenvång-Lindqvist, Anita Melin, Maria Stenmark, Annika Morberg, Marianne Dannbeck, Stina Yström.

Läs mer

Standardrutter i Uppsala län 2008

Standardrutter i Uppsala län 2008 Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2008 Redan på 1970-talet startade Lunds universitet (Ekologiska institutionen) standardiserade häckfågelinventeringar i Sverige. Inledningsvis var det två inventeringsmetoder

Läs mer

Fågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad. Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing

Fågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad. Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing Fågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing Miljöförvaltningen Malmö Stad 2000-08-31 2(9) Innehållsförteckning

Läs mer

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen

Läs mer

Öland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus

Öland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus Öland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus Reseledare: Hans-Georg Wallentinus och P-G Larén Deltagare: Andrea Boström, Anita Melin, Annika

Läs mer

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs

Läs mer

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag

Läs mer

Fågelinventering vid Storfinnforsen

Fågelinventering vid Storfinnforsen Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för

Läs mer

Fågelinventering Sässmanområdet 2013

Fågelinventering Sässmanområdet 2013 Fågelinventering Sässmanområdet 2013 Stefan Persson Bete vid Sässmans västra strand Detta projekt har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Gävleborg Inventeringens genomförande

Läs mer

Fågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne

Fågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15 Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret...

Läs mer

Svenskt namn Lördag 29/6 Söndag 30/6 Måndag 1/7 Tisdag 2/7 Onsdag 3/7 Torsdag 4/7 Fredag 5/7 Lördag 6/7 Sångsvan A E Sädgås

Svenskt namn Lördag 29/6 Söndag 30/6 Måndag 1/7 Tisdag 2/7 Onsdag 3/7 Torsdag 4/7 Fredag 5/7 Lördag 6/7 Sångsvan A E Sädgås esökta lokaler Tåget odens stn med E bisko Ö F bisko turiststation Njakajaure Hamnen biskojåkkas delta och östra E bisko turiststation Njulla jörkliden Vassijaure och Riksgränsen E jörkliden Stordalens

Läs mer

FÅGELTURER Vinterfågelmatning

FÅGELTURER Vinterfågelmatning FÅGELTURER Vinterfågelmatning X Fiskevillan som utgör startpunkt och återsamlings- eller slutpunkt för promenaden 1 - Matplatser i anslutning till Fågeldammarna. Beroende på hur matning sker kan här ses

Läs mer

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på

Läs mer

Bivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015

Bivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015 Bivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015 Falsterbo är känt för sitt magnifika sträck med bivråkar och andra rovfåglar kring månadsskiftet augusti/september.

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 Deltagare: Anders Claesson, Liselotte Claesson, Jörgen Fagerblom, Ann- Jeanette Fagerblom, Maria Henriksson, Oscar Berkefalk- Westman, Kicki Westman,

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen.

Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Vassfåglar Bladvass är en speciell biotop, som hyser sina särskilda arter. I inre delen av Foteviken

Läs mer

Standardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening

Standardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening Foto: Fotografens namn och ev bildbyra. Fiskgjuse. Foto: Tomas Viktor. Faktablad 2012:1 Standardrutter i Stockholms län Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet Standardruttsinventeringar är ett viktigt

Läs mer

Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014

Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Exkursionsrapport skånska vinterfåglar

Exkursionsrapport skånska vinterfåglar Exkursionsrapport skånska vinterfåglar Torsdag 10 januari till söndag 13 januari 2008 Ledare: Hasse Nordin och P-G Larén Deltagare: Britta Svensson, Lars Svantesson, Lars Norell, Lena Johansson, Tony Johansson,

Läs mer

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap En jämförelse med resultatet från år 2000 Rapport 2006:2 Omslagsfoto: Michael Egerzon Rapport 2006:2 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen,

Läs mer

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:

Läs mer

TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.

TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti 2014. Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Sam Hjalmarsson Vatten och växtlighet Det blev en mycket mild start på året. I början av januari

Läs mer

Resa till Varanger, Nordnorge 14-22/6 2014 med Micke Andersson, Nicke Helldorff och Lennart Wahlén

Resa till Varanger, Nordnorge 14-22/6 2014 med Micke Andersson, Nicke Helldorff och Lennart Wahlén Resa till Varanger, Nordnorge 14-22/6 2014 med Micke Andersson, Nicke Helldorff och Lennart Wahlén Lördag 14/6 Vi startade från Näshulta kl 8.00 och åkte i Mickes Volvo upp mot Varangerhalvön. Ett stopp

Läs mer

Första gången med en reseberättelse där ett flertal deltagare bidragit med var sin bit. Kanske vi kan upprepa det under någon annan resa?

Första gången med en reseberättelse där ett flertal deltagare bidragit med var sin bit. Kanske vi kan upprepa det under någon annan resa? StOF:s exkursion till Skåne och Halland 30/8-2/9 2012 Första gången med en reseberättelse där ett flertal deltagare bidragit med var sin bit. Kanske vi kan upprepa det under någon annan resa? Gruppen (utom

Läs mer

Ölandsresan maj Text: Håkan Steen

Ölandsresan maj Text: Håkan Steen Ölandsresan 19-22 maj 2016 Text: Håkan Steen Nattlig promenad vid Penåsa. Här hördes nattskärra, morkulla och enkelbeckasin bland annat. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim Torsdag 19 maj Nio deltagare och

Läs mer

Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997

Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997 Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997 Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997 ISSN 1103-8209, meddelande 1999:9 En rapport från miljöövervakningen Text: Anders Ahlström

Läs mer

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,

Läs mer

Rödlistan Åke Widgren

Rödlistan Åke Widgren Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.

Läs mer

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12

Läs mer

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar

Läs mer

Fågelinventering av Linudden, Jungfruvassen och Örstigsnäs i Nyköpings kommun under år 2010

Fågelinventering av Linudden, Jungfruvassen och Örstigsnäs i Nyköpings kommun under år 2010 Fågelinventering av Linudden, Jungfruvassen och Örstigsnäs i Nyköpings kommun under år 21 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Scharlakansröd vårskål, flertalet växtplatser inom Örstigsnässkogen.

Läs mer

För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet

För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2010 För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet mellan UOF och länsstyrelsen med syftet att följa upp trender hos häckande fågelarter i Uppsala

Läs mer

Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb 1 Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli 2015 Oskarshamnsbygdens Fågelklubb Större Hackspett Dendropcopos major Foto; Jan Brenander 2

Läs mer

Inventering av fågellivet vid Göta älv mellan Knorren / Trollhättans hamn och Stallbackabron

Inventering av fågellivet vid Göta älv mellan Knorren / Trollhättans hamn och Stallbackabron Inventering av fågellivet vid Göta älv mellan Knorren / Trollhättans hamn och Stallbackabron Häckande fåglar på öarna och i strandzonen vid Karlsberg / Överby och Stallbacka år 2000 Hullsjöns Fältstation

Läs mer

Studie av fågellivet kring Råstasjön

Studie av fågellivet kring Råstasjön Studie av fågellivet kring Råstasjön Solna Stad Inför upprättande av detaljplan för Arenastaden Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte! 4 Fågelstudie metod! 4 Resultat 7 Bedömning, lövskogen som fågelbiotop

Läs mer

Öland 4-7 oktober 2012. Reserapport av Magnus Stenmark Stockholms Ornitologiska Förening

Öland 4-7 oktober 2012. Reserapport av Magnus Stenmark Stockholms Ornitologiska Förening Öland 4-7 oktober 2012 Reserapport av Magnus Stenmark Stockholms Ornitologiska Förening Vy över Schäferiängarna. Foto: Magnus Stenmark. Omslag: vitkindade gäss. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim Öland, Ottenby,

Läs mer

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad 2011-10-26 Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: 2011-11-03

Läs mer

BESKRIVNING AV FÖRBIFART LINDERÖD FÅGELFAUNAN OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01

BESKRIVNING AV FÖRBIFART LINDERÖD FÅGELFAUNAN OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01 BESKRIVNING AV FÅGELFAUNAN FÖRBIFART LINDERÖD OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01 Naturcentrum AB, 2012 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Fakta om Upplands häckande fågelarter

Fakta om Upplands häckande fågelarter BILL DOUHAN Fakta om Upplands häckande fågelarter Sveriges Ornitologiska Förening har nyligen givit ut Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Syftet med denna bok är att redovisa hur många par av varje

Läs mer

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Text: Torbjörn Winqvist Foton: Lena Johansson P-G Larén Torbjörn Winqvist Göran Widerström Tony Johansson Om resan Resan gick med tåg på fredagsmorgonen från Sthlm

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Väst

Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet

Läs mer

Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata

Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata Häckande fåglar i Värmland Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata 998- publikationsnummer :9 länsstyrelsen värmland Publ nr :9 ISSN 8-685 Foton: Länsstyrelsen. Omslagsbild

Läs mer

Öland 2015. Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson.

Öland 2015. Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson. Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson. ÖLAND 13-17 maj 2015 13 maj: Den 13 maj började årets BohOF-resa till Öland och det blev en långhelg

Läs mer

Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013.

Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. För tredje året i rad genomförde vi en resa till Israel, den gick av stapeln 9/3-16/3 och var därmed den tidigaste resa vi gjort. Artsamansättningen blir då lite annorlunda,

Läs mer

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75 Deltagare; Bengt Andersson, bambosa@telia.com Lars Nilsson, larskocken@hotmail.com Joel Levin, joel_levin@hotmail.com Leif Dehlin, leif.dehlin@studieframjandet.se Resans upplägg; Resan gick via Helsingborg

Läs mer

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna. Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var

Läs mer

Södra fjällen, 5-9 juni 2014. Inledning. Torsdag 5 juni

Södra fjällen, 5-9 juni 2014. Inledning. Torsdag 5 juni Södra fjällen, 5-9 juni 2014 En reseberättelse skriven av Barbro Flermoen Ledare: Per Helgesson och Eva Stenvång-Lindqvist Deltagare: Birgitta Nordfeldt, Filippa von Haartman, Staffan Bergsmark, Bertil

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Syd

Fågelbesöksled Nyköping Syd Fågelbesöksled Nyköping Syd Fågelbesöksled Nyköping Syd Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden söderut, utmed väg 511 och 514 när vi lämnat väg 53 mot Oxelösund. Den följer

Läs mer

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana.

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. Innehåll Sida Introduktion. 1 Förutsättningar. 1 Regelbundna gäster. 2 Fåglar på vintern. 38 Fåglar som flyttar vår och höst. 39 Rariteter

Läs mer

Hur går det för fåglarna i Dalarna?

Hur går det för fåglarna i Dalarna? Rapport: 2016:06 Hur går det för fåglarna i Dalarna? Omslagsbild: Sångsvanar. Foto: Sebastian Kirppu. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.

Läs mer

Torsdagen den 23 maj. Strandskata.

Torsdagen den 23 maj. Strandskata. Skåne Torsdag 23 söndag 26 maj 2013 Reseledare: Hans-Georg Wallentinus Deltagare: Monica Ahlberg, Gunilla, Lundborg, Monika Svensson och Sonia Wallentinus Fotografer: Monica Ahlberg och Gunilla Lundborg

Läs mer

Lettlandsresa 23/4-26/4 2006 tillsammans med Janne Drigoris, Ann-Sofie Tedenljung, Lennart Wahlén och Anna Holst.

Lettlandsresa 23/4-26/4 2006 tillsammans med Janne Drigoris, Ann-Sofie Tedenljung, Lennart Wahlén och Anna Holst. Lettlandsresa 23/4-26/4 2006 tillsammans med Janne Drigoris, Ann-Sofie Tedenljung, Lennart Wahlén och Anna Holst. Sö 23/4 Blev upphämtad i Hållsta av AST och JD och vi for ner till Skavsta. Träffade LW

Läs mer

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas

Läs mer

Fågelfaunan på Storblaiken 2014

Fågelfaunan på Storblaiken 2014 Fågelfaunan på Storblaiken 2014 Resultat från utfört kontrollprogram Konsultrapport, okt 2014 Författare: Fredrik Grensman Fredrik Grensman & BlaikenVind AB, okt 2014 Fredrik Grensman Renmansgården 92492

Läs mer

RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB

RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB DATUM: 2008-11-07 TILL: FRÅN: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB ANG: HÄCKFÅGELINVENTERING, TRÖNNINGE ÄNGAR 2008 Under våren

Läs mer

Vi vandrade i samlad tropp mot norra Lunden och observerade vitkindade gäss, kråkor, ängspiplärkor sädesärlor och en ormvråk.

Vi vandrade i samlad tropp mot norra Lunden och observerade vitkindade gäss, kråkor, ängspiplärkor sädesärlor och en ormvråk. Torsdag: Efter avprickning av de 36 deltagarna och välkomnande av ledningsgruppen bestående av Henrik Waldenström och Rolf Vestberg rullade vi iväg från Kungsbron kl 16 med gamle bekante chauffören Björne

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

Läs mer

Fåglar Harfjärden. Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson

Fåglar Harfjärden. Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson Fåglar Harfjärden Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län 2013 miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson Fiskgjuse som fångat en stor gädda i Harfjärden förföljdes av en brun kärrhök. Fiskgjusen

Läs mer

Rovfågelsträcket i Falsterbo + Hallandslokaler augusti 2016

Rovfågelsträcket i Falsterbo + Hallandslokaler augusti 2016 Rovfågelsträcket i Falsterbo + Hallandslokaler 25-28 augusti 2016 Soluppgång vid Nabben. Foto: Klas Reimers. Resan i sammanfattning Avresa från Liljeholmstorget i två minibussar på torsdagsmorgonen kl

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Norr

Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår

Läs mer

Fågeltornskampen 2016 en liten sammanfattning,

Fågeltornskampen 2016 en liten sammanfattning, Fågeltornskampen 2016 en liten sammanfattning, Årets fågeltornskamp genomfördes under en dag där de flesta deltagarna fick uppleva en fantastiskt solig försommardag. Kylig morgon, har jag förstått, på

Läs mer

RESERAPPORT STOCKHOLMS ORNITOLOGISKA FÖRENINGS (STOF) EXKURSION TILL SKÅNE 22-25 MAJ, 2014

RESERAPPORT STOCKHOLMS ORNITOLOGISKA FÖRENINGS (STOF) EXKURSION TILL SKÅNE 22-25 MAJ, 2014 RESERAPPORT STOCKHOLMS ORNITOLOGISKA FÖRENINGS (STOF) EXKURSION TILL SKÅNE 22-25 MAJ, 2014 Bivråkshanne i Fyledalen, 23 maj. Foto: Monica Ahlberg. Rapport skriven av Petter Nordvander Inledning Reseledare:

Läs mer

Svensk ringmärkning 2008

Svensk ringmärkning 2008 Återfyndsplatser under år 2008 av fåglar ringmärkta i Sverige. Ett av de mera anmärkningsvärda återfynden 2008 var en blåhake Luscina svecia som rapporterades från Pakistan. foto: tomas lundquist 20 fågelåret

Läs mer

Högtrycket ligger kvar - Skånska vinterfåglar 16-19 januari 2014

Högtrycket ligger kvar - Skånska vinterfåglar 16-19 januari 2014 1 Högtrycket ligger kvar - Skånska vinterfåglar 16-19 januari 2014 Text: Kerstin Nordenadler och Torbjörn Winqvist Foton: Karin Hendahl, Kerstin Nordenadler och Torbjörn Winqvist Skåneresan i januari lockar

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren NOLHAGAVIKEN Mjörnstranden med Nolhagaviken är en rik och varierad miljö på många olika plan. Variationen ger ett artrikt och myllrande liv av både växter och djur. Viken har under årens lopp främst gjorts

Läs mer

PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN FÅGELINVENTERING ÖRSERUMSVIKEN 2000

PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN FÅGELINVENTERING ÖRSERUMSVIKEN 2000 PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN FÅGELINVENTERING ÖRSERUMSVIKEN 2000 SYFTE : För att få en klar bild av fågelfaunan vid Öresrumsviken innan restaureringsarbetet kommit igång, har en heltäckande inventering utförts

Läs mer

Mål och syfte med undersökningstypen

Mål och syfte med undersökningstypen Fåglar, förenklad revirkartering för jordbruksmark Version 1:1 2003-04-04 1 Programområde: Jordbruksmark, Landskap Undersökningstyp: Fåglar: förenklad revirkartering för jordbruksmark Mål och syfte med

Läs mer

Fågelobservationer på Lidingö 2000

Fågelobservationer på Lidingö 2000 Fågelobservationer på Lidingö 2000 Peter Lundberg Under året observerades sammanlagt 163 fågelarter på Lidingö, vilket innebär en fortsatt bra nivå. Anmärkningsvärt under året i övrigt var rekordtidiga

Läs mer

Reseledarna. Deltagarna. Reseberättelse Skånska vinterfåglar 7-10 januari 2011 eller resan bland reningsverk och snödrivor

Reseledarna. Deltagarna. Reseberättelse Skånska vinterfåglar 7-10 januari 2011 eller resan bland reningsverk och snödrivor Reseberättelse Skånska vinterfåglar 7-10 januari 2011 eller resan bland reningsverk och snödrivor Text: Torbjörn Winqvist och Ritva Elg Foto: Ritva Elg, Lena Johansson och Tony Johansson Illustrationer

Läs mer

RESERAPPORT STOF:S EXKURSION TILL ÖLAND 24-27 APRIL, 2014

RESERAPPORT STOF:S EXKURSION TILL ÖLAND 24-27 APRIL, 2014 RESERAPPORT STOF:S EXKURSION TILL ÖLAND 24-27 APRIL, 2014 Text: Petter Nordvander. Foto: Petter Nordvander och Monica Ahlberg Ottenby fågelstation och fyren Långe Jan. Foto: Petter Nordvander Reseledare:

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Dag 2 Vi åkte E75 norrut till Hamningberg och det första som slog var mängderna med kustlabb och havsörn längs vägen. Strandskatan en karaktärsfågel på Varanger. Observatörer:

Läs mer

EXTREMADURA. 29 april 8 maj Johannes Rydström

EXTREMADURA. 29 april 8 maj Johannes Rydström EXTREMADURA 29 april 8 maj 2017 Johannes Rydström EXTREMADURA 1. Madrids internationella flygplats 2. Herreruela 3. Sierra de San Pedro 4. Los Barruecos 5. Casa Rural Las Canteras 6. Monfragüe nationalpark

Läs mer

Rapport för fågelinventering av myrområden i Kronobergs län inom projekt Life to ad(d)mire

Rapport för fågelinventering av myrområden i Kronobergs län inom projekt Life to ad(d)mire MiNa, miljö & naturpedagogik Rapport för fågelinventering av myrområden i Kronobergs län inom projekt Life to ad(d)mire Sammanfattning Fågelförekomsten längs ett antal linjer har inventerats. Arterna har

Läs mer

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering

Läs mer

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun 2016-06-20 REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun KUND Karlstads kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sverige Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Fåglar, revirkartering, generell metod. Undersökningstyp: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll. Programområde:

Fåglar, revirkartering, generell metod. Undersökningstyp: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll. Programområde: Fåglar, revirkartering, generell metod Version 1:1, 2012-06-21 1 Programområde: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll Undersökningstyp: Fåglar, revirkartering, generell metod Mål och syfte med

Läs mer

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas Fågelobservationer vid sjön Björken åren 1996-2005 blir poster i databas Foto: Årta, Hans Ring Sofia Johansson Vilt- och naturvårdslinjen 05/07 Klarälvdalens Folkhögskola Rapport nr: 367 Innehåll Förord

Läs mer

Reserapport StOF:s exkursion till Falsterbo och Skåne 28-31 augusti, 2014

Reserapport StOF:s exkursion till Falsterbo och Skåne 28-31 augusti, 2014 Reserapport StOF:s exkursion till Falsterbo och Skåne 28-31 augusti, 2014 Reseledare: Erik Peurell (reserapporttext) och P-G Larén Deltagare: Stina Yström, Karin Oknemark, Leif Lindholm, Staffan Nordin,

Läs mer

Reportage Näsängen september 2016

Reportage Näsängen september 2016 Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som

Läs mer

Fågelskär i Mälaren 2016

Fågelskär i Mälaren 2016 Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Reseledare: Erik Peurell Foto: Klas Reimers P-G Larén. Foto: Monica Ahlberg

Reseledare: Erik Peurell Foto: Klas Reimers P-G Larén. Foto: Monica Ahlberg Deltagare: Torbjörn Winqvist, Christer Fritzell, Stina Yström, Klas Reimers, Kerstin Nordenadler, Monica Ahlberg, Annika Morberg, Reseledare Erik, Karin Hendahl, Rolf Andersson, Britta Svensson, Jarl Schuberth,

Läs mer

Vanliga fåglar i Oset och Rynningeviken

Vanliga fåglar i Oset och Rynningeviken Det nya fågellivet Välkommen till naturreservaten Oset och ynningeviken, ett restaurerat våtmarkslandskap som återigen lockar häckande och rastande fåglar. 1 värs över Närke och Sverige går sedan urminnes

Läs mer

Stråk 1a (markkabel) Bilaga 1. Uttag från Artdatabanken. Objekttyp Art Beskrivning. Rödlistad växtart stortimjan

Stråk 1a (markkabel) Bilaga 1. Uttag från Artdatabanken. Objekttyp Art Beskrivning. Rödlistad växtart stortimjan Stråk 1a (markkabel) Uttag från Artdatabanken Objekttyp Art Beskrivning stortimjan Rödlistad fågelart gulsparv Rödlistad fågelart trana Rödlistad fågelart kungsfågel Inventerad fågelart törnsångare Föda

Läs mer

FÅGLAR VID GULLSPÅNGSÄLVEN

FÅGLAR VID GULLSPÅNGSÄLVEN FÅGLAR VID GULLSPÅNGSÄLVEN THOMAS LANDGREN Bakgrund De tre vänervikarna Kilsviken, Kolstrandsviken och Åråsviken bildar tillsammans ett ca 90 km 2 stort våtmarkskomplex. År 1988 utpekades hela våtmarkskomplexet

Läs mer