Miljöövervakning i Malmö
|
|
- Viktoria Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Foto: Johan Hammar Ekologgruppen på uppdrag av MALMÖ STAD Miljöförvaltningen december 2001
2 Miljöövervakning i Malmö 2001 Rapporten är författad av Johan Hammar Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen i MALMÖ STAD Omslagsbild: Johan Hammar Vinjetteckningar: Peter Elfman Landskrona i december 2001 EKOLOGGRUPPEN Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: johan.hammar@ekologgruppen.com Landskrona HEMSIDA: TELEFON: TELEFAX:
3 Innehållsförteckning Inledning...1 Inventeringsrutterna...1 Genomförandet...1 Metodik...2 Redovisning av data...2 Resultatredovisning...2 Rödlistade arter...2 Resultat och kommentarer...3 Allmänt...3 nas fördelning längs olika rutter...4 Malmös mest spridda fågelarter...5 Ringduva...5 Stare...5 Kaja...5 Koltrast...5 Törnsångare...6 Sånglärka...6 Skata...6 Fiskmås...6 Tornseglare...6 Talgoxe...7 Rödlistade arter...7 Inventeringsrutterna...7 Oljehamnen - Norra hamnen...7 Östra kyrkogården - Bulltofta rekreations område...8 Pildammsparken Malmöhus slott...8 Bellevue - Västervång...9 Södra Sallerup...9 Käglingeområdet...10 Skumparp...10 Tygelsjö området...11 Klagshamnsudden...11 Tygelsjö strandängar...12 Synpunkter på kontrollprogrammet...13 Syftet med miljöövervakningen...13 Exempel på intressanta områden och miljöövervakningsmetod...13 Exempel på intressanta arter ur miljöövervakningsynpunkt...13 Referenser...14 Bilaga Bilaga Bilagor 1. Förteckning över samtliga anträffade fåglar och deras totala antal vid linjer och punkter längs olika rutterna. 2. Förteckning över anträffade fåglar vid respektive rutt. sidan
4 1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Inledning På uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö stad har Ekologgruppen i Landskrona AB utfört linje- och punkttaxering av fåglar längs 10 fasta rutter i Malmö kommun. Inventeringen ingår som en del av kommunens program för långsiktig miljöövervakning års inventering var den andra inventeringen som genomfördes inom ramen för miljöövervakningen. Syftet med inventeringen är att få aktuell, detaljerad information om fågelfaunans sammansättning på de undersökta lokalerna, att genom regelbundet upprepade inventeringar i framtiden kunna identifiera eventuella förändringar av fågelfaunan över tiden och orsakerna till dessa förändringar, att med hjälp av detta kunskapsunderlag kunna föreslå adekvata åtgärder för att bevara/förbättra för fågelfaunan, samt att styra naturvårdsinsatserna dit de bäst behövs. Inventeringsrutterna Totalt har 10 rutter mellan 4,4 5,1 km, inventerats på fåglar. Rutterna ligger utspridda över Malmö kommun och omfattar flera olika typer av biotoper. Rutterna är utvalda för att vara representativa för de olika biotoperna som förekommer inom kommunen. För en närmare beskrivning av varje rutt hänvisas till Grahn Varje rutt har bestått av 9 linjer och 10 punkter. I tabell 1 framgår de olika inventeringsrutterna samt de olika dominerande biotoperna längs varje rutt. Tabell 1. Inventeringsrutter i Malmö 2001 samt de dominerande biotoperna inom varje rutt. Rutt nr Inventeringsrutt Dominerande biotoper R1 Oljehamnen-Norra hamnen Hamn, impediment och ruderatmark R2 Östra kyrkogården-bulltofta rekreationsområde Park- samt ungt grönområde R3 Pildammsparken-Malmöhus slott Park- och tätortsmiljö R4 Bellevue-Västervång Park, äldre bostadsomr. m mycket träd R5 Södra Sallerup Kuperat jordbrukslandskap R6 Käglingeområdet Kup. jordbrukslandskap, yngre lövskog R7 Skumparp Intensivt jordbrukslandskap R8 Tygelsjöområdet Intensivt jordbrukslandskap R9 Klagshamnsudden Kust, lövskog, torrängar, buskmarker R10 Tygelsjö strandängar Strandängar I texten nedan anges ofta ruttnumret, t ex R1, istället för ruttnamnet, Oljehamnen-Norra hamnen. Genomförandet Inventeringsarbetet har utförts av Ekologgruppen genom Johan Hammar under perioden 22 maj- 12 juni Rapportsammanställningen är gjord av Johan Hammar.
5 2 Metodik Metodiken följer den som används vid de nationella övervakningsprogrammen för fåglar och är en kombination av linje- och punkttaxering. Metoden finns beskriven i bl a Svensson 1975, Metoden innebär i korthet att man inventerar längs en förutbestämd rutt. Varje rutt består av 10 punkter och 9 linjer. Inventeraren rör sig mycket långsamt längs linjerna och noterar alla fåglar som ses eller hörs. Samma fågel skall inte räknas från två olika men näraliggande linjer. Mellan linjerna ligger fasta punkter där alla fåglar noteras under 5 minuter. Vid utvärderingen har linjerna och punkterna behandlats var för sig samt i kombination med varandra. Resultatet mellan de olika inventeringsmetoderna (linje och punkttaxering) skiljer sig inte åt varför jag oftast valt att behandla dem tillsammans. För att bedöma en fågels talrikhet har antalet observerade individer använts medan artens utbredning har bedömts genom dess relativa förekomst längs linjerna respektive punkterna. Redovisning av data Resultatredovisning I resultatdelen ges först en generell bild av de anträffade arternas utredning och talrikhet i kommunen. Därefter följer en närmare redogörelse för de 10 vanligaste arternas förekomst samt en beskrivning av fågelfaunan längs varje rutt. I korthet presenteras även de rödlistade arterna som noterades vid inventeringen. I bilaga 1 görs en jämförelse av samtliga arters antal fördelat på inventerade linjer och punkter längs rutterna. I bilaga 2 ges kortfattad information om inventeringsdatum, tidsåtgång samt en förteckning av samtliga arters antal längs de olika rutterna. Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2000) Rödlistade arter i Sverige Rödlistans olika kategorier anges nedan. EX RE CR EN VU NT DD Den svenska rödlistans kategorier Extinct (Utdöd) Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Data Deficiency (Kunskapsbrist) Alla de arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade.
6 3 Miljöövervakning i Malmö 2001 Resultat och kommentarer Allmänt Totalt noterades 101 fågelarter under inventeringen Den mest spridda arten var ringduva som anträffades vid 66% av linjerna/punkterna. Andra väl spridda arter var stare, kaja och koltrast som alla noterades vid >50% av linjerna/punkterna. Av tabell 2 framgår de 20 mest spridda arterna inom Malmö kommun. Sett till antalet noterade individer (tabell 3) var stare och tornseglare de vanligaste arterna. Andra vanliga arter var ringduva, kaja och koltrast. Notera att när det gäller stare och tornseglare är dessa arters antal något missvisande och speglar inte det häckande beståndet. När det gäller stare beror det på att i slutet av inventeringsperioden hade stararna fått ut sina ungar som då drog runt i mindre flockar och bidrog till att höja antalet observerade individer. Under vissa väderförhållanden gör tornseglaren sk väderförflyttningar och kan då observeras i stora antal. Detta skedde längs några av rutterna och bidrog till att höja det totala antalet observerade individer. Tabell 2. De 20 mest spridda arterna inom Malmö kommun Siffran anger andelen (%) linjer/punkter där arten anträffats. Art Noterad vid andel (%) linjer/punkter Ringduva 66 Stare 60 Kaja 59 Koltrast 51 Törnsångare 48 Sånglärka 47 Skata 45 Fiskmås 44 Tornseglare 43 Talgoxe 41 Grönfink 40 Pilfink 36 Råka 34 Kråka 33 Bofink 31 Fasan 29 Skrattmås 28 Björktrast 28 Lövsångare 28 Tofsvipa 25 Tabell 3. De 20 vanligaste arterna i Malmö kommun Siffran anger det totala antalet individer som noterats längs samtliga rutter. Art Antal individer vid linjer/punkter Stare 567 Tornseglare 547 Ringduva 485 Kaja 421 Koltrast 316 Råka 301 Sånglärka 286 Fiskmås 268 Pilfink 196 Tofsvipa 189 Björktrast 162 Skrattmås 153 Törnsångare 143 Skata 143 Grönfink 139 Talgoxe 134 Bofink 115 Lövsångare 99 Fasan 95 Kråka 87
7 4 nas fördelning längs olika rutter Inventeringsrutterna kan mycket grovt delas upp i 4 olika biotoper. De skogs- och parkdominerade rutterna inne i staden (rutt 2, 3, 4), jordbruksrutterna (rutt 5, (6), 7, 8), industrihamn (rutt 1) och kustområde (rutt 9, 10). Inom vissa rutter förekommer flera olika biotoper. De parkdominerade och tätortsnära biotoperna hyste de tätaste bestånden av ringduva, koltrast, blåmes, talgoxe, kaja, och grönfink. Malmös parker och äldre bostadsområden hyser en intressant fågelfauna och tillgången på håligheter i hus (takpannor etc), holkar och äldre träd gör att många hålhäckande fåglar trivs. I jordbrukslandskapet var sånglärka, fasan, tofsvipa och törnsångare de vanligaste arterna.. Fågelfaunan mellan de olika jordbruksrutterna skiljde sig något. Södra Sallerup och Käglige som hade ett mer brutet jordbrukslandskap med buskar och häckar hyste t ex fler törnsångare medan det mer renodlade jordbrukslandskapet vid Skumparp och Tygelsjö hade högre tätheter av t ex sånglärka. I hamnområdet dominerade skrattmås med den stora kolonin i oljehamnen. Även fiskmås, gråtrut och havstrut var vanliga. Av tättingarna dominerade tamduva och sädesärla. Av de rutter som gick delvis längs kusten tilldrog sig Tygelsjö strandängar särskilt intresse. Här var tätheterna av vadare stor och i synnerhet rödbena och skärfläcka. Av tättingarna var sånglärka vanlig på de betade strandängarna. En noggrann häckfågeltaxering bör utföras på Tygelsjö strandängar för att bedöma de olika arternas status på ängarna. I tabell 4 framgår de 20 vanligaste arternas procentuella fördelning på de olika rutterna. Under rubriken Inventeringsrutterna finns en utförligare beskrivning av fågelfaunan längs varje rutt. Tabell 4. De 20 vanligaste arternas fördelning (%) mellan de olika inventeringsrutterna. Siffran anger andelen (%) linjer och punkter inom en rutt där en viss art iakttagits. Art R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 Björktrast Bofink Fasan Fiskmås Grönfink Kaja Koltrast Kråka Lövsångare Pilfink Ringduva Råka Skata Skrattmås Stare Sånglärka Talgoxe Tofsvipa Tornseglare Törnsångare
8 5 Miljöövervakning i Malmö 2001 Malmös mest spridda fågelarter Nedan redovisas de tio mest spridda fågelarterna i Malmö kommun lite närmare. Ringduva Ringduva är Malmö kommuns mest spridda fågelart och en karaktärsart i stadens parker och lummiga bostadsområden. Arten anträffades längs samtliga rutter men var vanligast i de mer parkdominerade och tätortsnära rutterna (Östra kyrkogården Bulltofta, Pildammsparken Malmöhus slott samt Bellevue Västervång). Sedan 1930-talet har ringduvan i ökande omfattning etablerat sig i stadsmiljö och är idag en karaktärsart i många villaområden och parker (Ljunggren, L 1988.). Häckfågeltaxeringen visar på i stort sett stabil populationsutveckling sedan 1975 Svensson, S. m. fl ). Stare Även stare anträffades längs samtliga rutter men den förekom vanligast vid Käglinge, Klagshamnsudden och på Tygelsjö strandängar. I slutet av inventeringsperioden hade stararna fått ut sina ungar som drog runt i små flockar och bidrog till att höja antalet anträffade individer, i synnerhet på de ovan nämnda rutterna vilka alla inventerades sent. Staren var talrik även på de jordbruksdominerade rutterna och det var endast Hamnområdet, Östra kyrkogården Bulltofta samt Pildammsparken - Malmöhus slott som hade något lägre tätheter. Staren har sedan 1970-talet gått tillbaka mycket kraftigt och enligt Häckfågeltaxeringens material har beståndet halverats under perioden (Svensson, S. m. fl ). Orsaken till minskningen är bl a att det småskaliga jordbruket med sina betade öppna gräsmarker och rika tillgång på betesdjur på de flesta håll i stort sett försvunnit. Kaja Även kajan förekom vid samtliga rutter men med en tydlig koncentration kring rutterna vid Östra kyrkogården - Bulltofta, Pildammsparken - Malmöhus slott samt Bellevue Västervång. Arten observerades vid 80-90% av linjerna/punkterna längs rutterna. På de mer jordbruksdominerade rutterna anträffades arten vid ca 50 60% av linjerna/punkterna. Skillnaden beror sannolikt på att tillgången på boplatser är mer begränsad i jordbrukslandskapet och kajorna är här hänvisade till gårdarna. I Malmös parker med omgivningar finns det däremot gott om håligheter i gamla träd samtidigt som byggnaderna erbjuder lämpliga häckplatser. Stora gräsytor och parker erbjuder dessutom lämpliga födosöksbiotoper för arten. Enligt Svensk häckfågeltaxering har beståndet av kaja varit tämligen konstant sedan 1975 men med stora fluktuationer från år till år (Svensson, S. m. fl ). Koltrast Denna skönsångare uppträdde vanligast längs de mer tätortsnära och parkdominerade rutterna, Östra kyrkogården - Bulltofta, Pildammsparken - Malmöhus slott samt Bellevue Västervång. Här förekom arten på mellan % av linjerna/punkterna. På Klagshamnsudden förekom arten vid ca 60% av linjerna/punkterna. Längs de mer jordbruksdominerade rutterna var koltrastarna betydligt sparsammare och noterades vid mellan 30-40% av linjerna/punkterna. Koltrasten är ursprungligen en skogsfågel som sedan slutet av 1800-talet i allt större omfattning flyttat in i tätorterna (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Den är mycket anpassningsbar i sitt biotopval och de högsta tätheterna finns i äldre villaområden med väl uppvuxna trädgårdar, en biotop som stämmer väl i på rutten Bellevue Västervång. Här observerades koltrastar vid samtliga punkter/linjer längs rutten.
9 6 Törnsångare Törnsångaren var vanligast i det öppna, busk- och högörtsrika samt lite småskaliga jordbrukslandskapet som finns längs rutterna vid Käglinge och Södra Sallerup. Här förekom törnsångaren vid ca 80-90% av linjerna/punkterna. Törnsångaren fanns längs diken, områden med höga örter och buskar, i igenvuxna åkerkanter, miljöer som ofta inte finns kvar i det riktigt intensivt odlade jordbrukslandskapet. Tätheterna av törnsångare var relativt höga även på yttre delen av Klagshamns udden medan förekomsten var glesare längs rutterna vid Skumparp och Tygelsjö. Till följd av svår torka i törnsångarens övervintringsområde, Sahelområdet, minskade populationen mycket kraftigt under 1960-talet. Sedan dess har arten ökat fram till talet enligt Häckfågeltaxeringen (Svensson, S. m. fl ). Sånglärka Jordbruksbygdens karaktärsart förekom talrikast längs rutterna vid Skumparp och Tygelsjö. Här påträffades sånglärka vid ca % av linjerna/punkterna. Tätheten är ofta som störst på helt öppna miljöer utan några buskar eller träd, vilket förklarar de lägre tätheterna längs rutterna vid Södra Sallerup och Käglinge. På Tygelsjö strandängar förekom sånglärkan talrikt och noterades vid ca 80% av linjerna/punkterna. Enligt Häckfågeltaxeringen har det Svenska beståndet av sånglärka nästan halverats sedan mitten av 1970-talet (Svensson, S. m. fl ). Troliga orsaker till minskningen är minskad andel öppen mark, förändrade jordbruksmetoder, mer homogena och ensartade grödor än tidigare samt minskat födounderlag p g a den allt effektivare kemiska bekämpningen. Skata Arten var relativt jämt fördelad över samtliga rutter och det var endast vid Östra Kyrkogården Bulltofta som tätheterna var något högre. Här noterades skata på 79% av linjerna/punkterna. På övriga rutter förekom skatan på mellan ca 20-50% av linjerna/punkterna. Enligt Häckfågeltaxeringen ökade skatan från 1975 fram t o m mitten av 1980-talet varefter populationen varit relativt stabil (Svensson, S. m. fl ). Ökningen beror troligen på upphörande förföljelse och ökningen har då troligen varit ännu kraftigare före Fiskmås Vanligast var fiskmåsen i Oljehamnen Norra hamnen och här påträffades även en lite större koloni. Fiskmåsen anträffades vid >50% av linjerna/punkterna längs rutterna vid Östra kyrkogården - Bulltofta, Skumparp och Tygelsjö strandängar. På övriga rutter anträffades arten vid % av linjerna/punkterna. Under födosöket rör sig många fiskmåsar från sina häckplatser vid kusten till jordbruksområdet. Troligen speglar antalet observationer i jordbrukslandskapet inte antalet häckande fåglar utan istället antalet födosökande individer. Den Svenska beståndet av fiskmås har troligen minskat i de senaste 20 åren enligt Häckfågeltaxeringen (Svensson, S. m. fl ). Tornseglare En svårinventerad art som rör sig över stora områden och kan vid sk väderförflyttningar under sommaren förekomma mycket talrikt på en plats under en kortare tid. Dylika koncentrationer förekom längs flera av rutterna och har bidragit till att arten uppvisar betydligt högre tätheter vid vissa rutter. Av materialet kan man dock sluta sig till att arten förekommer i större utsträckning i stadsmiljön än ute på landsbygden. Tornseglaren häckar i håligheter och staden med sin rika förekomst av takpannor erbjuder många lämpliga häckningsbiotoper. Häckfågeltaxeringen visar på ett stabilt bestånd sedan 1975 (Svensson, S. m. fl ).
10 7 Miljöövervakning i Malmö 2001 Talgoxe Mest spridd var talgoxen i de mer parkdominerade och tätortsnära biotoperna d v s längs rutterna vid Östra kyrkogården Bulltofta, Pildammsparken Malmöhus slott samt Bellevue Västervång. Här sågs talgoxe vid 70-90% av linjerna/punkterna. Lägre tätheter förekom i Östra hamnen- Oljehamnen, Södra Sallerup, Käglinge och Klagshamns udden. Här påträffades arten vid 30-40% av linjerna/punkterna. Av materialet framgår tydligt att talgoxens favorit biotop är lite öppnare skogsmiljöer med rik tillgång på bohål. Ett krav som ofta uppfylls i närheten av bebyggelse och parker. Enligt Häckfågeltaxeringen har talgoxens bestånd i Sverige varit tämligen stabilt sedan 1975 (Svensson, S. m. fl ). Rödlistade arter Totalt noterades 13 rödlistade arter varav 11 troligen häckade längs rutterna. Tygelsjö ängar var den rutt där flest antal rödlistade arter påträffades (7 arter) följt av rutten längs Oljehamnen Norra hamnen (6 arter). De arter som troligen inte häckade var gulhämpling och kentsk tärna. Här rörde det sig troligen om kringströvande individer även om båda arterna häckar i Skåne. I tabell 4 redovisas samtliga påträffade rödlistade arter samt längs vilka rutter de påträffats. Tabell 5. Rödlistade arter som påträffades vid linje och punkttaxeringen 2001 samt vid vilka rutter de förekom. Hotkat Art Antal rutter NT Snatterand R10 NT Skedand R1, R10 VU Brunand R1 NT Rapphöna R1, R8 NT Skärfläcka R1, R10 VU Kärrsnäppa R10 NT Storspov R7, R10 VU Kentsk tärna R1 VU Småtärna R1, R9, R10 VU Skogsduva R7 NT Gulärla R8, R9, R10 NT Skäggmes R9 VU Gulhämpling R9 Inventeringsrutterna Oljehamnen - Norra hamnen Totalt anträffades 60 fågelarter. De mest spridda arterna inom rutten var skrattmås som anträffades på 89% av punkterna/linjerna följt av sädesärla (68%), fiskmås (63%), strandskata (58%), gråtrut (58%) och tornseglare (58%). Den talrikaste arten var förutom skrattmås, fiskmås med 103 anträffade individer, följt av grågås (54) tornseglare (48) och vitkindad gås (38).
11 8 En mycket stor koloni av skrattmås passerades under rutten. Vid punkterna/linjerna i anslutning till kolonin räknades inte skrattmås eftersom detta var ogörligt. Kolonin uppskattades hysa ca 1000 par år 2000, (Bengtsson, K. 2001). Längs rutten fanns även en fiskmåskoloni och i anslutning till denna häckade även flera par vitkindad gås. I slutet av rutten fanns en mindre koloni med tärnor, mest fisktärna och småtärna men även en silvertärna sågs. Troligen häckade även silvertärnan längs rutten. I Skåne häckar silvertärnan numera nästan enbart i landskapets sydvästra delar med allt större kolonier kring Foteviksområdet på Falsterbo halvön. Enstaka kolonier finns även i nordöstra Skåne. (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). År 2000 häckade 6-7 par silvertärnor i Norra hamnen vilket var en ökning jämfört med 1999 (SkOF 2001). I de yttre delarna av Norra hamnen sågs även skärfläcka som troligen häckar i området. Andra intressanta inslag längs rutten var skedand, brunand, rapphöna, svart rödstjärt och törnskata. Östra kyrkogården - Bulltofta rekreations område Vanligaste arten var ringduva som förekom på alla punkter/linjer längs rutten och totalt noterades 34 individer från punkterna och 96 individer från linjerna. Nästan lika spridda var koltrast och kaja som noterades vid 95% av linjerna/punkterna. Andra väl spridda arter inom rutten var skata, talgoxe, fiskmås, bofink, björktrast och grönfink, alla anträffades vid mer än 50% av linjerna/punkterna. Totalt anträffades 40 arter längs rutten. I dammarna på Bulltofta rekreationsområde häckade gräsand och sothöna och även ätlig groda observerades i flera av dammarna. Lövskogsmiljöerna längs rutten hyste arter som tex. flera par gransångare, trädgårdssångare och härmsångare medan de öppna gräsmarkerna på Bulltofta erbjöd födosöksmiljöer för tex. stare. Andra arter värda att nämnas är två observationer av sparvhök samt en observation av ormvråk. Pildammsparken Malmöhus slott Koltrast tillsammans med ringduva var de varnligaste arterna längs denna rutt. Båda anträffades på 95% av linjerna/punkterna. Sett till antalet sågs något fler koltrastar än ringduvor längs rutten. Andra vanliga arter var björktrast (sågs på 89% av linjerna/punkterna), kaja (84%), talgoxe (79%), grönfink (74%), bofink (68%) och blåmes (58%). Totalt anträffades 45 arter längs rutten. Intressant att notera är att rödstjärten var relativt vanlig. Den anträffades på 47% av punkterna/linjerna längs rutten. Rödstjärten häckar i håligheter och tillgången på lämpliga bohål är en viktig faktor för dess förekomst. Arten missgynnas således av minskad tillgång på lämpliga boplatser i dagens allt yngre och mer välskötta skog. I stora delar av Sverige är rödstjärten knuten till torr och gles tallskog medan den i södra Sverige även häckar i områden med äldre bebyggelse och lummiga parker. (Svensson, S. m. fl ) Att parkerna hyser gott om häckningsmöjligheter för de hålhäckande arterna visas även av det relativt stora antalet talgoxar, blåmesar och kajor. Även nötväcka påträffades i slutet av rutten. En annan art värd att nämna är gråhakedoppingen. I vallgraven runt Malmö slott påträffades minst 2 häckande par. Arten har tidigare klassats som rödlistad men eftersom den ökat under senare år har den vid den senaste rödlistans uppdatering tagits bort (Gärdenfors, U. 2000).
12 9 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bellevue - Västervång Vanligaste arten längs rutten var koltrast som anträffades vid samtliga linjer/punkter. Andra väl spridda arter längs rutten var ringduva, tornseglare, talgoxe, kaja och grönfink, alla noterade på 89% av linjerna/punkterna. Ytterligare några arter som förekom på mer är 50 % av punkterna/linjerna var bofink, pilfink, stare, lövsångare, blåmes, turkduva och gråsparv. Den talrikaste arten längs rutten var tornseglare med 50 noterade individer på punkterna och 100 längs linjerna. Tornseglaren rör sig dock över mycket stora områden och det är svårt att knyta enskilda individer till någon enskild punkt eller linje varför dubbelräkning säkerligen har förekommit. Kaja och koltrast var två andra arter som uppträdde talrikt längs rutten. Totalt häckade 42 arter längs rutten. Till skillnad från rutten längs Pildammsparken och Malmöhus slott var björktrasten betydligt fåtaligare. Vid endast 11% av punkterna/linjerna noterades arten. Orsaken kan troligen vara avsaknaden av stora, öppna gräsytor, lämpliga för födosök, längs den senare rutten. Gemensamt med rutten Pildammsparken - Malmöhus slott var det relativt höga antalet rödstjärtar. Längs rutten noterades rödstjärt på 42% av punkterna/linjerna. Tillsammans med höga antal av talgoxe, blåmes, kaja och stare tyder det på att tillgång på håligheter för dessa arter att häcka i, var god. Intressant att notera är även att turkduvan var relativt väl spridd inom rutten. Vid hela 53% av linjerna/punkterna noterades turkduva. Totalt sågs 4 ex vid punkterna medan 11 ex räknades in längs linjerna. Inte längs någon annan rutt i Malmö uppträdde turkduvan i samma utsträckning. Turkduvan trivs bra i äldre villaområden med äldre uppvuxna trädgårdar vilket stämmer väl in på biotoperna längs rutten. I Sverige etablerade sig turkduvan så sent som 1951 varefter den ökade kraftigt och i mitten på 1970-talet beräknades beståndet till par i Sverige. Sedan 1980-talet har arten minskat mycket kraftigt, på de flesta håll har beståndet halverats och uppskattningsvis häckade vid 1990-talets slut par i Sverige (Risberg, L. & Axelsson, P. 1999, Svensson, S. m. fl. 1999). I Skåne beräknades beståndet 1998 till ca 1250 par vilket är en minskning med hela 70-80% sedan i mitten av 1970-talet (Axelsson, P. 1999). Skåne hyser dock fortfarande ca hälften av det Svenska turkduvebeståndet. En annan art som även den är värd att uppmärksamma är gransångaren, som noterades sjunga med 3 exemplar vid punkterna och 8 exemplar längs linjerna. Arten noterades vid 47% av punkterna/linjerna. Gransångaren häckar i Sverige med två åtskilda raser. Den nordliga rasen abietinus sträcker sig söderut till centrala Värmland, sydligaste Dalarna samt norra och östra Uppland. Den sydliga rasen collybita är en sentida invandrare från söder och började uppträda i Skåne under 1970-talet. I Danmark har beståndet av sydliga gransångare fyrdubblats under den senaste 20 års perioden och troligen har även det sydsvenska beståndet utvecklats på ett liknande sätt. De nordliga gransångarna har istället minskat mycket kraftigt (Svensson, S. m. fl ). Södra Sallerup Rutten gick mestadels genom jordbruksmark i ett typiskt backlandskap vilket gjorde att artsammansättningen skiljde sig markant från de mer parkdominerade rutterna. Den mest spridda arten inom rutten var törnsångare som anträffades vid 89% av punkterna/linjerna tätt följd av sånglärka som anträffades vid 84% av punkterna/linjerna. Andra spridda arter var ringduva, stare, kråka, fasan, hämpling, kaja, skrattmås och skata, alla sågs vid mer än 50% av punkterna/linjerna. Ser man istället till antalet påträffade individer var ringduva den vanligaste arten följd av sånglärka, stare, törnsångare, kaja och hämpling. Totalt noterades 46 arter längs rutten.
13 10 Törnsångaren hade här sin mest spridda förekomst, jämfört med övriga rutter. Totalt hördes 15 sjungande från punkterna och 16 sjungande från linjerna. Törnsångaren behöver kombinationen av buskar och högörtsvegetation för sin häckning, en miljö som blir allt ovanligare i det moderna jordbrukslandskapet. Även hämpling hade sin mest spridda förekomst inom rutten jämfört med övriga rutter. Den sågs på 65% av punkterna/linjerna med 8 individer från punkterna och 14 från linjerna. Den viktigaste miljöerna för hämplingen är naturbetesmarker med rikligt inslag av buskar och buskrika skogsbryn men arten har även anpassat sig till glesa barrträdsplanteringar i jordbrukslandskapet. Hämplingen har enligt häckfågeltaxeringen minskat sedan 1975 (Svensson, S. m. fl ).. Rutten var även den enda där sjungande gulsparv påträffades. Att både hämpling och törnsångare var vanliga inom rutten bekräftar betydelsen av det brutna jordbrukslandskapet. Ett par häckande ormvråk påträffades inom rutten. Käglingeområdet Stare var både den mest spridda arten och den som förekom i störst antal. Den anträffades på 84% av punkterna/linjerna och sågs med 39 exemplar från punkterna och 71 exemplar från linjerna. Antalet anträffade exemplar är dock lite missvisande eftersom inventeringen avbröts den 29 maj p g a regn. När resterande del av rutten inventerades den 12 juni hade stararna fått ut ungar. Ungfåglarna drog runt i flockar och bidrog till att höja antalet anträffade exemplar av stare rejält. Andra väl spridda arter inom rutten var återigen törnsångare (sågs vid 79% av punkterna/- linjerna), ringduva (74%) och kaja (63%). Även råka, gråtrut, sånglärka och skata anträffades på mer än 50% av punkterna/linjerna. Totalt sågs 48 arter inom rutten. Sett till antalet individer var, förutom stare, även tornseglare, kaja, råka, gråtrut och törnsångare talrikt förekommande. Törnsångaren sågs med 14 individer från punkterna och 13 individer från linjerna. Tornseglaren förekom endast på 16% av linjerna/punkterna men vid en av punkterna sågs 40 individer vilket kraftigt bidrog till det höga individantalet. Näktergalen hade här sin mest spridda förekomst, jämfört med övriga rutter. Den förekom på 47% av linjerna/punkterna med 5 respektive 7 individer. De förekom främst kring Risebergabäcken och inne på Käglinge rekreationsområde. Rutten var även den enda där buskskvätta sågs, dock endast med ett exemplar. Skumparp Totalt anträffades 44 arter. Den mest spridda arten inom rutten var sånglärka som anträffades på 95% av punkterna/linjerna. Andra väl spridda arter var kaja, fasan, fiskmås, törnsångare, stare och pilfink, samtliga anträffades på mer än 50% av punkterna/linjerna. Den vanligaste arten sett till antalet individer var däremot råka som sågs med 13 respektive 69 individer från punkter eller linjer. Här utgjorde en stor flock större delen och bidrog till att höja antalet rejält. Även av stare, som var den näst vanligaste arten, sågs någon flock med ungfåglar vilket bidrog till det höga antalet individer. Sånglärka, kaja och ringduva var andra arter som förekom i höga antal längs rutten.
14 11 Miljöövervakning i Malmö 2001 Andra lite intressanta observationer längs rutten var den varnande lärkfalk som noterades vid Vilhelmsberg där den sannolikt häckade. Lärkfalkens utbredningsområde i Skåne är koncentrerat till Kristianstadsslätten samt kring sjöarna i södra Skåne medan den i övriga landskapet förekommer sparsamt uppskattades det Skånska beståndet till 80 par (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Lite spännande var även observationerna av skogsduva och storspov som gjordes. Skogsduva häckar i håligheter i äldre träd och förekommer med enstaka par i jordbrukslandskapet. Att höststräcket redan inletts den 12 juni bekräftades av de observationer av skogssnäppa som gjordes vid två av punkterna. Tygelsjö området Sånglärka var den mest spridda arten och anträffades vid samtliga punkter/linjer med 32 respektive 49 individer. Näst därefter kom fasan och råka, båda observerades vid 74% av punkterna/linjerna. Andra arter som var väl representerade inom rutten var ringduva, kaja, stare och törnsångare, samtliga observerades vid mer än 50% av punkterna/linjerna. Även individmässigt dominerade sånglärkan rutten med 32 hörda vid punkterna och 49 längs linjerna. Därefter följde stare, råka, kaja, ringduva och fasan. Totalt sågs 42 arter längs rutten. Fasan och rapphöna hade här sin mest utspridda förekomster jämfört med de andra rutterna. Rapphönan är starkt knuten till jordbrukslandskapet och föredrar områden med omväxlande förekomst av åkrar och naturbetesmarker. Riklig tillgång på fältgränser, diken, gärden, åkerholmar, naturbetesmarker och trädor gynnar rapphönan. Arten har drabbats hårt av det moderna jordbruket och har visat en kontinuerlig tillbakagång sedan 1959-talet. Främst beror tillbakagången på försämrade födosöksförhållanden på grund av kemisk bekämpning av insekter och ogräs, förändrade brukningsmetoder, ökad storskalighet och minskad förekomst av refugier. Delar av rutten går genom ett jordbrukslandskap där grödorna odlas ekologiskt. Såväl Danska som Svenska studier har visat att förekomsten och tätheterna av fåglar är högre på jordbruksmark där det odlas ekologiskt jämfört med konventionellt odlad mark. Om detta förklarar de höga tätheterna av rapphöna, fasan och sånglärka är svårt att säga men det kan vara en bidragande orsak. Intressant är även att rutten var den enda jordbruksdominerade rutten som hyste gulärla. Klagshamnsudden Klagshamnsudden hyser en stor variation av biotoper vilket medförde en stor variation och artrikedom i fågelfaunan. Rutten var den artrikaste bland de 10 inventerade. Totalt observerades 68 arter längs rutten och den mest spridda arten var stare som förekom på 79% av punkterna/linjerna. Sett till antalet individer av de noterade fågelarterna var fördelningen något annorlunda. Vanligast var tornseglare och 94 individer sågs vid punkterna och 57 individer längs linjerna. Även ejder förekom vanligt längs kusten och här sågs 70 respektive 71 individer. Andra vanliga arter som iakttogs var stare, fiskmås, lövsångare och gråsparv. Stora mängder tornseglare jagade insekter längs områdets västra del och antalet motsvarar inte antalet häckande par. Tornseglarna kan flyga långa sträckor för att födosöka. Ejdrarna låg främst utmed den norra kuststräckan. Även fiskmås förekom talrikt, främst längs norra kuststräckan och småflockar med unga starar flög omkring. I kalkbrottet häckade gråhakedopping medan skäggdopping fanns i de södra dammarna. I vassarna kring de södra dammarna fanns även arter som rörsångare, sävsångare, sävsparv och
15 12 skäggmes sågs med två exemplar. Lövskogen i ruttens östa delar hyste både härmsångare och lövsångare, medan buskmarkerna söder om reningsverket höll talrikt med törnsångare och hämpling. Även gök förekom talrikt i området och hade här, precis som härm- och lövsångare, sina högsta tätheter jämfört med de övriga rutterna. Kring ridhuset var gråsparv vanligt och rutten var den enda där gråsparv var mer spridd än pilfink. En gulhämpling sågs och hördes precis norr om reningsverket. Gulhämplingen häckar mycket sällsynt i nordöstra Skåne och på Falsterbohalvön. Fyndet utgör troligen en ströfynd av en kringflackande individ. Tygelsjö strandängar Tygelsjö strandängar är en verklig pärla i fågelsammanhang med sju potentiellt häckande arter som är upptagna på den nationella rödlistan över hotade och sällsynta arter. Området är mycket viktigt som häckningsplats för framför allt vadare. Den mest spridda arten var sånglärka som förekom vid 84% av punkterna/linjerna längs rutten. Även tofsvipa och stare var väl representerade och iakttogs vid 79% av punkterna/linjerna. Andra arter som förekom vid mer än 50% av punkterna/linjerna var strandskata, rödbena, tornseglare och fiskmås. Sett till antalet registrerade individer var fördelningen något annorlunda. De tre vanligaste arterna var rödbena, tofsvipa och skärfläcka. Rödbena sågs med 73 individer från punkterna och 96 individer längs linjerna. Motsvarande siffror för tofsvipa och skärfläcka var 63/75 respektive 56/56. Många av dessa individer häckade med stor sannolikhet vilket tydligt visar områdets betydelse som häckningsbiotop för vadare. Värt att uppmärksamma är det höga antalet skärfläckor som noterades. Det Skånska beståndet av skärfläcka uppgår till ca par med de största koncentrationerna i Foteviksområdet och på Falsterbohalvön. (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Skärfläckan är mycket beroende av stora och välbetade marker och det är troligt att en stor del av de individer som noterades även häckade vilket skulle innebära ca par. Även för rödbena och tofsvipa var det troligt att många av de individer som sågs häckade. Den sydliga rasen av kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii) noterades med minst 3 spelande individer. Rasen har minskat mycket kraftigt under hela 1900-talet och spillror av det forna beståndet återfinns idag, i princip, enbart i Skåne, Halland, Öland och Gotland. I Skåne har arten varit koncentrerad till de nordöstra och sydvästra delarna av landskapet. Under perioden har det Skånska beståndet, i medeltal varit 110 par. (Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994). Även den sydliga rasen av gulärla noterades med minst 3 sjungande individer. Hela 7 rödlistade arter noterades och alla är potentiella häckfåglar i området. Av dessa arter klassas snatterand, skedand, skärfläcka, storspov och gulärla som missgynnade medan kärrsnäppa samt småtärna klassas sårbara.
16 13 Miljöövervakning i Malmö 2001 Synpunkter på kontrollprogrammet Syftet med miljöövervakningen. Generella förändringar i häckfågelfaunan beskrivs väl i de nationella programmen för miljöövervakning av fåglar. Fasta standardrutter, svensk häckfågeltaxering och vinterfågelräkningen. För det Skånska jordbrukslandskapet beskrivs förändringarna bäst i övervakningsprogrammet för fåglar i jordbrukslandskapet. I dessa program som är heltäckande och som har pågått under många år ges en mycket bra beskrivning av hur fågelfaunan förändras över tiden. Svenska häckfågeltaxeringen har pågått sedan 1975 och det är denna tidsaspekt som krävs för att upptäcka förändringar. Övervakningsprogrammet för fåglar i Malmö är mycket generellt med endast ett besök längs varje rutt. Det är således många faktorer som inverkar på fågelfrekvensen ett visst år. Vädret vid inventeringstillfället, inventeringstidpunkten, inventeraren mm. Detta gör att det kommer att krävas många år innan det går att utläsa några trender. Dessutom är materialet för de flesta fågelarter alltför litet för att med statistisk säkerhet kunna dra några slutsatser. Vi kommer alltså endast att kunna utläsa trender för de allra vanligaste fåglarna. Är det så att förändringar upptäcks går det dessvärre inte att koppla dessa till eventuella miljöförändringar längs inventeringsrutten eftersom det inte görs någon biotopbeskrivning av rutten. Istället anser jag att miljöövervakningen av fåglar i Malmö bör inrikta sig på speciellt intressanta och skyddsvärda miljöer och arter inom kommunen. Genom att välja ut de intressantaste områdena ur fågel- och miljöövervakningssynpunkt kan miljöövervakningen av fåglar göras mer effektiv, både ur kostnads- och naturvårdssynvinkel. Dessutom blir det i framtiden lättare att styra naturvårdsinsatserna dit de bäst behövs Nedan följer en förteckning över några arter som är upptagna på den nationella rödlistan samt arter som har sin huvudsakliga utbredning i Skåne. Dessutom listas några exempel på områden samt inventeringsupplägg som skulle kunna vara intressanta i en framtida miljöövervakning. Jag anser att en revidering av miljöövervakningsprogrammet för fåglar bör göras innan inventeringssäsongen Exempel på intressanta områden och miljöövervakningsmetod Tygelsjö strandängar Hamnområdena Bulltofta Käglinge rekreationsområde Klagshamnsudden Bunkeflo strandängar Beijers park Häckfågeltaxering med biotopbeskrivning vart 5:e år Tärnor, mindre strand, skärfläcka, skrattmås mm varje år Linje och punkttaxering varje år. 3 besök varje år.biotpbeskr Linje och punkttax varje år. 3 besök varje år. Biotpbeskrivni Häckfågeltaxering med biotopbeskrivning vart 5:e år Häckfågeltaxering med biotopbeskrivning vart 5:e år Linje och punkttax varje år 3 besök, varje år Exempel på intressanta arter ur miljöövervakningsynpunkt Sydlig kärrsnäppa Mindre strandpipare Sydlig gulärla Storspov Rapphöna Skärfläcka Små/fisk och silvertärna Gråhakedopping Skrattmås Backsvala Råka
17 14 Referenser Axelsson, P Turkduvan i Skåne Anser 38: Bengtsson, K Skrattmåsen i Skåne Anser 40: Ekberg, B. & Nilsson, L Skånes, del 1. Signum, Lund Ekberg, B. & Nilsson, L Skånes, del 2. Signum, Lund Grahn, J Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald (opubl.) Ljunggren, L Ringduva Columba palumbus L. I: Andersson, S. (ed.) i jordbrukslandskapet, Vår Fågelvärld, Suppl. No 12: Risberg, L. & Axelsson, P Turkduvan i Sverige. Vår Fågelvärld 58: 6-13 SkOF i Skåne Lund Svensson, S Handledning för Svenska häckfågeltaxeringen med beskrivningar av revirkarteringsmetoden och punkttaxeringsmetoden. Zoologiska institutionen, Lunds Universitet. Svensson, S., Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje och punkttaxering. Svenska häckfågeltaxeringen, stencil Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm.
18 15 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bilaga 1 Nedan följer en förteckning över samtliga anträffade arter och deras antal fördelande på de olika rutterna (R1-R10) samt linjer (L) respektive punkter (P). Varje rutt består av 9 linjer och 10 punkter. Det totala antalet linjer är således 90 och antalet punkter 100. R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 Totalt P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L Skäggdopping Gråh. dopping Storskarv Gråhäger Knölsvan Grågås Vitkindadgås Gravand Snatterand Kricka Gräsand Skedand Brunand Vigg Ejder Småskrake Brun kärrhök Sparvhök Ormvråk Tornfalk Lärkfalk Rapphöna Fasan Rörhöna Sothöna Strandskata Skärfläcka St. strpipare Tofsvipa Kärrsnäppa Storspov Svartsnäppa Rödbena Skogssnäppa Skrattmås Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Kentsktärna Fisktärna Silvertärna Småtärna Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva Gök Tornseglare Sånglärka Backsvala
19 16 R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 R9 R10 Totalt P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L P L Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Näktergal Svart rödstjärt Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast Björktrast Taltrast Sävsångare Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Ärtsångare Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Grönsångare Gransångare Lövsångare Sv flugsnappare Skäggmes Blåmes Talgoxe Nötväcka Törnskata Skata Kaja Råka Kråka Stare Gråsparv Pilfink Bofink Gulhämpling Grönfink Steglits Hämpling Gråsiska Stenknäck Gulsparv Sävsparv
20 17 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bilaga 2 Ruttnr: 1 Namn: Oljehamnen - Norra hamnen Datum: Tid: Väder: sol, endast lite moln, nästan vindstilla Kommentar: Skrattmås ej räknad vid de mittersta punkterna/linjerna eftersom det låg en stor koloni i anslutning till rutten. Smådopping Skäggdopping Gråhakedopping Storskarv 3 Gråhäger Knölsvan 2 Sångsvan Grågås Kanadagås Vitkindadgås Gravand 2 Bläsand Snatterand Kricka Gräsand Stjärtand Årta Skedand 1 Brunand Vigg Ejder 3 2 Knipa Småskrake Storskrake Bivråk Röd glada Brun kärrhök 1 Blå kärrhök Sparvhök Ormvråk Fiskgjuse Tornfalk Lärkfalk Rapphöna 1 Fasan 1 2 Vattenrall Rörhöna Sothöna Strandskata Skärfläcka 2 Mindre strandpipare Större strandpipare 1 Tofsvipa Kärrsnäppa Brushane Enkelbeckasin Morkulla Storspov Svartsnäppa Rödbena 1 1 Gluttsnäppa Skogssnäppa Grönbena Drillsnäppa Skrattmås* Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Kentsktärna 2 Fisktärna Silvertärna 1 Småtärna Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva Gök Tornseglare Gröngöling Spillkråka Större hackspett
21 18 Sånglärka Backsvala 3 Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Näktergal Svart rödstjärt 1 1 Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast 1 1 Björktrast 2 Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Gräshoppssångare Sävsångare 1 Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Ärtsångare 1 1 Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Grönsångare Gransångare Lövsångare 1 Kungsfågel Gråflugsnappare Svartvitflugsnappare Skäggmes Stjärtmes Entita Svartmes Blåmes 1 Talgoxe Nötväcka Trädkrypare Törnskata 1 Skata Kaja Råka Kråka Korp Stare Gråsparv Pilfink Bofink Gulhämpling Grönfink 1 Steglits Grönsiska Hämpling 1 2 Gråsiska Mindre korsnäbb Rosenfink Domherre Stenknäck Gulsparv Sävsparv Ruttnr: 2 Namn Östra kyrkogården - Bulltofta rekreationsområde : Datum: Tid: Väder: sol, endast lite moln, nästan vindstilla Kommentar: Smådopping Skäggdopping Gråhakedopping Storskarv Gråhäger Knölsvan Sångsvan Grågås 2 Kanadagås
22 19 Miljöövervakning i Malmö 2001 Vitkindadgås Gravand Bläsand Snatterand Kricka Gräsand Stjärtand Årta Skedand Brunand Vigg Ejder Knipa Småskrake Storskrake Bivråk Röd glada Brun kärrhök Blå kärrhök Sparvhök 1 1 Ormvråk 1 Fiskgjuse Tornfalk Lärkfalk Rapphöna Fasan 1 Vattenrall Rörhöna Sothöna Strandskata Skärfläcka Mindre strandpipare Större strandpipare Tofsvipa Kärrsnäppa Brushane Enkelbeckasin Morkulla Storspov Svartsnäppa Rödbena Gluttsnäppa Skogssnäppa Grönbena Drillsnäppa Skrattmås Fiskmås Silltrut Gråtrut Havstrut Kentsktärna Fisktärna Silvertärna Småtärna Tamduva Skogsduva Ringduva Turkduva 1 1 Gök Tornseglare Gröngöling Spillkråka Större hackspett Sånglärka Backsvala 2 Ladusvala Hussvala Trädpiplärka Ängspiplärka Gulärla Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv 1 Rödhake 1 Näktergal Svart rödstjärt Rödstjärt Buskskvätta Stenskvätta Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Gräshoppssångare
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade
Läs merSTANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering
STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering Svensk Fågeltaxering, Martin Green & Åke Lindström, Biologiska inst., Lunds universitet, Ekologihuset, 223 62 Lund. Telefon:
Läs merFalsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Läs merÅldersrekord för svenska fåglar
Åldersrekord för svenska fåglar - 2016-05-27 Lista över åldersrekord av fåglar ringmärkta i Sverige. Namn Ringnummer Kön Ålder Fynddetaljer Smålom SVG D1928 23 år 7 mån Oljeskadad 9700425 15 år 9 mån Fångad
Läs merRovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011
Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen
Läs merFågeltornskampen 2014 en kort resume.
Fågeltornskampen 2014 en kort resume. Hela 69 fågeltorn anmälde sig till Fågeltornskampen 2014. Alla anmälda torn har inte rapporterat när detta skrivs. Förhoppningsvis får vi in fler rapporter. Dock har
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2014 Ullerud Storfors Tjockfot.com Cygnus X Gråben & Hjulben I sista laget Blindgrisarna Gamnackarna Thermåsarna Löparnissarna Lagnamn Rally 2014 Antal arter 33 53 38 44 41 43 42 36 37 38
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2015 Ullerud Storfors Tjockfot Gråhakarna Gråben & Hjulben Blindgrisarna Gamnackarna Långkallsångarna Sumpmesarna Löparnissarna Il Duce Lagnamn Rally 2015 Antal arter 38 56 51 41 33 45 51
Läs merStOF:s tjejresa till Öland maj 2011
StOF:s tjejresa till Öland 13-16 maj 2011 Ett soligt Öland ännu en gång Deltagare: Gigi Sahlstrand, Eva Stenvång-Lindqvist, Anita Melin, Maria Stenmark, Annika Morberg, Marianne Dannbeck, Stina Yström.
Läs merStandardrutter i Uppsala län 2008
Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2008 Redan på 1970-talet startade Lunds universitet (Ekologiska institutionen) standardiserade häckfågelinventeringar i Sverige. Inledningsvis var det två inventeringsmetoder
Läs merFÅGLARNA VID LERKILEN
FÅGLARNA VID LERKILEN Thomas Liebig juni 2012 Inledning I augusti 2011 tog jag på mig att göra en sammanställning över de fåglar som förekommer i och omkring Lerkilen, Hälleviksstrand i Orust kommun. Rapporten
Läs merFågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad. Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing
Fågelinventering - kombinerad linje- och punkttaxering av fåglar under häckningstid inom Malmö stad Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing Miljöförvaltningen Malmö Stad 2000-08-31 2(9) Innehållsförteckning
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merFågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun
Fågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-04 Version:
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merPunkttaxering av våtmarksfåglar i Brannäs våtmark i Oxelösunds kommun under år 2012
Punkttaxering av våtmarksfåglar i Brannäs våtmark i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Vid
Läs merÖland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus
Öland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus Reseledare: Hans-Georg Wallentinus och P-G Larén Deltagare: Andrea Boström, Anita Melin, Annika
Läs merA PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER
A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.
Läs merTioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland
Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen
Läs merSkånska specialiteter 28-31 maj 2010
Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2017
CES-ringmärkningen vid Älviken 2017 Roger Mellroth & Thord Fransson Vårvärme i mars följdes av snö och blåst i april. Maj blev extremernas väder med riktigt kyliga nätter inledningsvis för att sedan växla
Läs merHäckande fåglar i skogsmark på Gotland
Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998 214 Rapporter om natur och miljö Rapport nr 218:1 Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998 214 Tomas Johansson & Lars Tydén In memoriam Lars Tydén (1955
Läs merIvriga stockholmsskådare. Åt vilket håll ska man titta? Det är ju fåglar överallt!
Ivriga stockholmsskådare. Åt vilket håll ska man titta? Det är ju fåglar överallt! Efter avprickning och välkomnande av ledningsgruppen bestående av Henrik Waldenström och Rolf Vestberg rullade vi iväg
Läs merArtlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012
Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Omslagsfoto, sid 1 Knölsvan. Foto Thomas Larsson
Läs merFågelinventering i vassområden i Mälaren, sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön
Datum 2016-01-31 vassområden i sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön Västerås stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merFågelinventering vid Storfinnforsen
Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2018
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018 Roger Mellroth & Thord Fransson 2018 bjöd på en kall, snörik inledning och i april uppmättes köldrekord för senaste 30 åren på flera platser i Svealand. I inledningen
Läs merFågelinventering Sässmanområdet 2013
Fågelinventering Sässmanområdet 2013 Stefan Persson Bete vid Sässmans västra strand Detta projekt har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Gävleborg Inventeringens genomförande
Läs merMiljöövervakning. Ökande arter (exkl. tättingar): Andfåglar Rovfåglar Vadare Måsfåglar Övriga
Miljöövervakning Standardiseringen av ringmärkning och sträckräkning vid Falsterbo ger tillsammans möjlighet till övervakning av beståndsförändringar hos flertalet fennoskandiska flyttfågelarter, vare
Läs merReserapport: Skåne och Halland 7-10 september 2017
Reserapport: Skåne och Halland 7-10 september 2017 Morups fyr (Monica Ahlberg) Väderprognoserna utlovade regn i dagarna fyra, eller möjligen tre. Det var därför med något nedskruvade förväntningar vi lämnade
Läs merFågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne
Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15 Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret...
Läs merSvenskt namn Lördag 29/6 Söndag 30/6 Måndag 1/7 Tisdag 2/7 Onsdag 3/7 Torsdag 4/7 Fredag 5/7 Lördag 6/7 Sångsvan A E Sädgås
esökta lokaler Tåget odens stn med E bisko Ö F bisko turiststation Njakajaure Hamnen biskojåkkas delta och östra E bisko turiststation Njulla jörkliden Vassijaure och Riksgränsen E jörkliden Stordalens
Läs merFÅGELTURER Vinterfågelmatning
FÅGELTURER Vinterfågelmatning X Fiskevillan som utgör startpunkt och återsamlings- eller slutpunkt för promenaden 1 - Matplatser i anslutning till Fågeldammarna. Beroende på hur matning sker kan här ses
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2011
Södra nätgatan. Foto: Roger Mellroth. CES-ringmärkningen vid Älviken 211 Roger Mellroth & Thord Fransson Redan i slutet av november 211 var hela landet snöklätt. Vintern 21/211 blev liksom vintern 29/21
Läs merLerums kommun Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt
Lerums kommun 2014-12-10 Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4 3.1 Naturvårdsintressanta arter...
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs mer100 Tisdag Antal arter för alla grupperna. Onsdag Tisdag 2 65 nr. Onsdag 1 78
Antal arter för alla grupperna 100 Tisdag 1 72 nr Onsdag 1 78 Tisdag 2 65 nr Onsdag 2 71 nr nr 1 Knölsvan 1 Knölsvan 1 Knölsvan 1 Knölsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre
Läs merBivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015
Bivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015 Falsterbo är känt för sitt magnifika sträck med bivråkar och andra rovfåglar kring månadsskiftet augusti/september.
Läs merInventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Läs merSmåfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen.
Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Vassfåglar Bladvass är en speciell biotop, som hyser sina särskilda arter. I inre delen av Foteviken
Läs merFOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015
FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 Deltagare: Anders Claesson, Liselotte Claesson, Jörgen Fagerblom, Ann- Jeanette Fagerblom, Maria Henriksson, Oscar Berkefalk- Westman, Kicki Westman,
Läs merSkåneexkursion med strandhugg vid Siesjön Del 1
Skåneexkursion med strandhugg vid Siesjön 20180512 Del 1 Exkursionen till några fågellokalen syd om Kristianstad/Åhus kan nog sägas vara en tradition vid det här laget. Flera år i rad har vi företagit
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merFisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Läs merRingmärkningen vid Tåkern jubileumsåret 2004
Ringmärkningen vid Tåkern jubileumsåret 2004 Lars Gezelius 2004 var det alltså fyrtio år sedan den första ringmärkningen vid Tåkerns fältstation. Årets märksiffror blev något över genomsnittet för hela
Läs merInventering av fågel på Lövudden, Sparrudden och Gådeån, Säbrå socken Härnösands kommun 2004
Inventering av fågel på Lövudden, Sparrudden och Gådeån, Säbrå socken Härnösands kommun 2004 Bedömning av naturvärden 2004-11-29 Leif Johansson Kurt Holmqvist Innehåll Inledning 3 Inventeringens genomförande
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merÅterinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap
Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap En jämförelse med resultatet från år 2000 Rapport 2006:2 Omslagsfoto: Michael Egerzon Rapport 2006:2 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen,
Läs merStandardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening
Foto: Fotografens namn och ev bildbyra. Fiskgjuse. Foto: Tomas Viktor. Faktablad 2012:1 Standardrutter i Stockholms län Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet Standardruttsinventeringar är ett viktigt
Läs merInventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014
Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom
Läs merTEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.
TEGELÄNGEN 2017 Tegelängen 6 augusti 2017. En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson. TEGELÄNGEN 2017 Sam Hjalmarsson Vattennivå m m Det blev inte mycket vinter de första månaderna om man
Läs merRapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:
Läs merExkursionsrapport skånska vinterfåglar
Exkursionsrapport skånska vinterfåglar Torsdag 10 januari till söndag 13 januari 2008 Ledare: Hasse Nordin och P-G Larén Deltagare: Britta Svensson, Lars Svantesson, Lars Norell, Lena Johansson, Tony Johansson,
Läs merTEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.
TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti 2014. Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Sam Hjalmarsson Vatten och växtlighet Det blev en mycket mild start på året. I början av januari
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merÖvervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997
Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997 Övervakning av fåglar i skogsmark i Kronobergs län 1997 ISSN 1103-8209, meddelande 1999:9 En rapport från miljöövervakningen Text: Anders Ahlström
Läs merFörsta gången med en reseberättelse där ett flertal deltagare bidragit med var sin bit. Kanske vi kan upprepa det under någon annan resa?
StOF:s exkursion till Skåne och Halland 30/8-2/9 2012 Första gången med en reseberättelse där ett flertal deltagare bidragit med var sin bit. Kanske vi kan upprepa det under någon annan resa? Gruppen (utom
Läs merTEGELÄNGEN Vattennivå m m. Sam Hjalmarsson
TEGELÄNGEN 2018 Dammsnäppa vid Tegelängen 3 augusti 2018. Foto: Jan Kruse. Årets sensation vid Tegelängen. Ny art för Mariestads kommun. Många fågelskådare från när och fjärran sökte sig till Tegelängens
Läs merSkåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010
Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I VILLAOMRÅDEN I HAMMAR
147 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I VILLAOMRÅDEN I HAMMAR Niklas Jeppsson Inledning Områden med mänsklig bebyggelse har sin speciella fågelfauna. Det är allmänt känt att arter som t ex turkduva, gråsparv,
Läs merFåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Läs merÖlandsresan maj Text: Håkan Steen
Ölandsresan 19-22 maj 2016 Text: Håkan Steen Nattlig promenad vid Penåsa. Här hördes nattskärra, morkulla och enkelbeckasin bland annat. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim Torsdag 19 maj Nio deltagare och
Läs merResa till Varanger, Nordnorge 14-22/6 2014 med Micke Andersson, Nicke Helldorff och Lennart Wahlén
Resa till Varanger, Nordnorge 14-22/6 2014 med Micke Andersson, Nicke Helldorff och Lennart Wahlén Lördag 14/6 Vi startade från Näshulta kl 8.00 och åkte i Mickes Volvo upp mot Varangerhalvön. Ett stopp
Läs merINVENTERING AV FÅGELFAUNAN PÅ VIKSJÖ GOLFBANA ÅR Utförd av Olle Bernard.
INVENTERING AV FÅGELFAUNAN PÅ VIKSJÖ GOLFBANA ÅR 2000. Utförd av Olle Bernard. Innehåll: 1. Inventeringsförutsättningar, sida 1 2. Golfbanans biotop och förutsättningar i området, sida 1. 3. Förslag till
Läs merFör fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet
Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2010 För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet mellan UOF och länsstyrelsen med syftet att följa upp trender hos häckande fågelarter i Uppsala
Läs merTillgänglighet. Fågelbesöksled Nyköping Öster
Fågelbesöksled Nyköping Öster Fågelbesöksled Nyköping Öster Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden österut, utmed väg 219. Leden blandar olika biotoper under sin färd österut.
Läs merFågelinventering av Linudden, Jungfruvassen och Örstigsnäs i Nyköpings kommun under år 2010
Fågelinventering av Linudden, Jungfruvassen och Örstigsnäs i Nyköpings kommun under år 21 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Scharlakansröd vårskål, flertalet växtplatser inom Örstigsnässkogen.
Läs merVäntad och oväntad spänning på Stof:s Ölandsresa maj 2017 Text: Håkan Steen, Bild: Håkan Steen (HS) och Monica Ahlberg (MA)
Väntad och oväntad spänning på Stof:s Ölandsresa 19 22 maj 2017 Text: Håkan Steen, Bild: Håkan Steen (HS) och Monica Ahlberg (MA)! Skärfläcka. (Monica Ahlberg) Att åka på fågelresor innebär alltid ovisshet
Läs merInventering av fågellivet vid Göta älv mellan Knorren / Trollhättans hamn och Stallbackabron
Inventering av fågellivet vid Göta älv mellan Knorren / Trollhättans hamn och Stallbackabron Häckande fåglar på öarna och i strandzonen vid Karlsberg / Överby och Stallbacka år 2000 Hullsjöns Fältstation
Läs merRevirinventering av fåglar inom naturreservatet på Västra Femöre, Oxelösunds kommun under år 2012
Revirinventering av fåglar inom naturreservatet på Västra Femöre, Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merBESKRIVNING AV FÖRBIFART LINDERÖD FÅGELFAUNAN OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01
BESKRIVNING AV FÅGELFAUNAN FÖRBIFART LINDERÖD OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01 Naturcentrum AB, 2012 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs merInventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb
1 Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli 2015 Oskarshamnsbygdens Fågelklubb Större Hackspett Dendropcopos major Foto; Jan Brenander 2
Läs merStudie av fågellivet kring Råstasjön
Studie av fågellivet kring Råstasjön Solna Stad Inför upprättande av detaljplan för Arenastaden Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte! 4 Fågelstudie metod! 4 Resultat 7 Bedömning, lövskogen som fågelbiotop
Läs merCES-märkningen i Älviken 20-årsjubilerar!
CES-märkningen i Älviken 2-årsjubilerar! Roger Mellroth & Thord Fransson För tjugo år sedan startade CES märkningen i Älviken. För artikelförfattarna, tillika två av ringmärkarna, var det i en tid i livet
Läs merFakta om Upplands häckande fågelarter
BILL DOUHAN Fakta om Upplands häckande fågelarter Sveriges Ornitologiska Förening har nyligen givit ut Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Syftet med denna bok är att redovisa hur många par av varje
Läs merHäckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees
Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad 2011-10-26 Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: 2011-11-03
Läs merÖland 4-7 oktober 2012. Reserapport av Magnus Stenmark Stockholms Ornitologiska Förening
Öland 4-7 oktober 2012 Reserapport av Magnus Stenmark Stockholms Ornitologiska Förening Vy över Schäferiängarna. Foto: Magnus Stenmark. Omslag: vitkindade gäss. Foto: Anne-Charlotte Bergenheim Öland, Ottenby,
Läs merRevirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
Läs merHur går det för fåglarna i Dalarna?
Rapport: 2016:06 Hur går det för fåglarna i Dalarna? Omslagsbild: Sångsvanar. Foto: Sebastian Kirppu. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.
Läs merHäckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata
Häckande fåglar i Värmland Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata 998- publikationsnummer :9 länsstyrelsen värmland Publ nr :9 ISSN 8-685 Foton: Länsstyrelsen. Omslagsbild
Läs merSkånska vinterfåglar 13-16 januari 2012
Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Text: Torbjörn Winqvist Foton: Lena Johansson P-G Larén Torbjörn Winqvist Göran Widerström Tony Johansson Om resan Resan gick med tåg på fredagsmorgonen från Sthlm
Läs merInventering av fåglar inom detaljplan för bostäder vid Torpagatan i Göteborgs kommun
Inventering av fåglar inom detaljplan för bostäder vid Torpagatan i Göteborgs kommun Datum: 2011-05-19 Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Emir Aganovic Projektledare: Marie Jakobi (Calluna AB) Inventeringar:
Läs merStrandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit
Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas
Läs merÖland 2015. Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson.
Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson. ÖLAND 13-17 maj 2015 13 maj: Den 13 maj började årets BohOF-resa till Öland och det blev en långhelg
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs merResa till södra Israel 9/3-16/3 2013.
Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. För tredje året i rad genomförde vi en resa till Israel, den gick av stapeln 9/3-16/3 och var därmed den tidigaste resa vi gjort. Artsamansättningen blir då lite annorlunda,
Läs mer(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07
värre en accelerering av denna utveckling och arten är nu nästan borta som häckfågel på Kullaberg. Totalt sett har det svenska beståndet hållit sig tämligen stabilt under de senaste åren (Lindström & Svensson
Läs merFågelbesöksled Nyköping Väst
Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet
Läs merSödra fjällen, 5-9 juni 2014. Inledning. Torsdag 5 juni
Södra fjällen, 5-9 juni 2014 En reseberättelse skriven av Barbro Flermoen Ledare: Per Helgesson och Eva Stenvång-Lindqvist Deltagare: Birgitta Nordfeldt, Filippa von Haartman, Staffan Bergsmark, Bertil
Läs merFågelfaunan på Storblaiken 2014
Fågelfaunan på Storblaiken 2014 Resultat från utfört kontrollprogram Konsultrapport, okt 2014 Författare: Fredrik Grensman Fredrik Grensman & BlaikenVind AB, okt 2014 Fredrik Grensman Renmansgården 92492
Läs merSvenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
Läs merLettlandsresa 23/4-26/4 2006 tillsammans med Janne Drigoris, Ann-Sofie Tedenljung, Lennart Wahlén och Anna Holst.
Lettlandsresa 23/4-26/4 2006 tillsammans med Janne Drigoris, Ann-Sofie Tedenljung, Lennart Wahlén och Anna Holst. Sö 23/4 Blev upphämtad i Hållsta av AST och JD och vi for ner till Skavsta. Träffade LW
Läs merFåglar Harfjärden. Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson
Fåglar Harfjärden Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län 2013 miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson Fiskgjuse som fångat en stor gädda i Harfjärden förföljdes av en brun kärrhök. Fiskgjusen
Läs merSjöinventeringen 2016
Sjöinventeringen 2016 Thomas Nilsson Under våren och försommaren 2016 genomfördes en häckfågelinventering av 150 sjöar i Blekinge. Inventeringen ingick i en rad av projekt som Västblekinges Ornitologiska
Läs merEn beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana.
En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. Innehåll Sida Introduktion. 1 Förutsättningar. 1 Regelbundna gäster. 2 Fåglar på vintern. 38 Fåglar som flyttar vår och höst. 39 Rariteter
Läs merFågelbesöksled Nyköping Syd
Fågelbesöksled Nyköping Syd Fågelbesöksled Nyköping Syd Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden söderut, utmed väg 511 och 514 när vi lämnat väg 53 mot Oxelösund. Den följer
Läs mer