Var med och utse en svensk nationalfågel

Transkript

1 Var med och utse en svensk nationalfågel Koltrasten vann Dagens Nyheters omröstning 1962, knappt före domherren. Då deltog närmare 5000 personer. Nu hoppas vi på en mycket större uppslutning i den nya omröstningen som löper i fyra etapper fram till slutet av sommaren. Blir det kanske koltrasten som vinner på nytt? Foto: Mikael Arinder/Skånska bilder I år genomför Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige en stor omröstning i fyra steg som ska leda fram till att vi utser Sveriges nationalfågel. Med start på senvintern och målgång i samband med Falsterbo Bird Show i början av september ska såväl landets fågelskådare som allmänheten ha möjlighet att rösta på sin favoritfågel. Men är inte koltrasten redan utsedd till nationalfågel? Jo, det kan sägas vara riktigt, men omröstningen som låg bakom var begränsad såväl geografiskt som till antal röstande. Det var 1962 som Dagens Nyheter utlyste denna omröstning bland sina läsare. Man fick in knappt 5000 svar, och vi kan på goda grunder anta att de allra flesta kom från huvudstadsregionen, det vill säga tidningens främsta spridningsområde. Den gången vann koltrasten med ganska liten marginal före domherren. Den nya omröstningen utgår från 40 olika fågelarter. Via fyra röstningsomgångar ska en vinnare utkristalliseras. I de tre första omgångarna kommer vardera tio fåglar att bli utslagna. Därefter avgörs finalomröstningen mellan de återstående tio arterna. Röstningen sker enklast via vår hemsida men det går också att rösta med en särskild röstsedel via posten. Röstningsomgångarna avslutas enligt följande: Omgång 1: 28 februari Omgång 2: 30 april Omgång 3: 30 juni Finalomgången: 31 augusti

2 Ni kan rösta på 3 av dessa arter i omgång 1 OBS! Röstningen sker endast på SOFs hemsida Där kan ni också se bilder och lyssna på lätet på nedanstående arter. Ejder Somateria mollissima En karaktärsfågel för Sveriges kuster. Inte minst i våra skärgårdar sätter ejdern färg på miljöerna, och dess spelläten bidrar även till ljudbilden under vårvinter och vår. Tjäder Tetrao urogallus Som få andra fåglar hade tjädern betydelse för folkhushållet i gångna tider. Den finns i skogsbygder i snart sagt hela landet och har ökat i antal på senare tid till ca par. Storskarv Phalacrocorax carbo Omstridd eftersom den äter fisk. Utrotades som häckfågel för drygt 100 år sedan men har därefter kommit tillbaka och häckar nu längs landets kuster och i många insjöar. Kungsörn Aquila chrysaetos En av världens kraftfullaste rovfåglar. Var länge förföljd då den sågs som en konkurrent om jaktbyten och tamdjur. Starkast förekomst idag i Norrland och på Gotland. Havsörn Haliaeetus albicilla Var på väg att försvinna i Sverige för 40 år sedan på grund av miljögifter. Har gjort en storstilad comeback och finns nu över nästan hela landet. Lever till stor del av kadaver. Ormvråk Buteo buteo En av landets vanligaste rovfåglar och den vi ser allra mest. Sitter ofta på stolpar längs vägar och spanar efter sorkar i vägkanterna. Flyttfågel men övervintrar i södra Sverige. Trana Grus grus Stor, ljudlig och spektakulär. Har expanderat mycket kraftigt under senare år och finns nu i hela landet. Flyttande tranor har länge betraktats som viktiga vår- och hösttecken. Tofsvipa Vanellus vanellus En av de tidigaste vårfåglarna och av den anledningen har dess ankomst hälsats med glädje. Finns i större delen av landet men har minskat i antal när jordbruket förändrats. Storspov Numenius arquata Förmår med sina ljudliga och vackra läten sätta prägel på de landskap där den häckar. Finns både i jordbruksmarker och på vidsträckta myrar men minskar i jordbruksbygder. Silvertärna Sterna paradisaea Häckar i hela landet men är talrikare i norr. Flyttar längst av alla och får också uppleva mest solljus. Övervintrar i vattnen runt Antarktis under södra halvklotets sommar.

3 Berguv Bubo bubo Vår största uggla har återkommit efter att ha varit allvarligt hotad av miljögifter. Har ett mäktigt rop och förekommer i folktro. Möjligen var berguvar upphov till sägner om troll. Kattuggla Strix aluco Den vanligaste ugglan i södra Sverige och precis som berguven föremål för mycket folktro. Har betraktats både som symbol för klokhet och som en som bringar olycka. Pärluggla Aegolius funereus Sveriges talrikaste uggla är vanligare i norr än i söder. Har minskat tämligen kraftigt i antal under senare tid, troligen som en följd av både skogsbruk och klimatförändringar. Tornseglare Apus apus Sätter som få andra fåglar sin prägel på svensk sommar när den i flockar flyger skriande omkring under sommarkvällar. Lever så gott som hela sitt liv i luften. Minskar i antal. Större hackspett Dendrocopos major Vår vanligaste hackspett och en regelbunden gäst vid bebyggelse och fågelmatningar. Markerar på våren sitt revir genom att med näbben slå en ljudlig trumvirvel. Tornfalk Falco tinnunculus Sveriges vanligaste och mest sedda falk, ofta längs vägar och vid trafikplatser. Hänger stilla i luften och ryttlar medan den spanar av marken på jakt efter sorkar och insekter. Pilgrimsfalk Falco peregrinus Var nära att helt försvinna som svensk häckfågel på grund av miljögifter för några årtionden sedan. Har återkommit i stor stil och finns nu över nästan hela landet. Nötskrika Garrulus glandarius Landets talrikaste kråkfågel lever tillbakadraget i skogarna och ses därför inte lika ofta som sina släktingar. Färggrann och ljudlig. Lägger på höstarna upp förråd av mat. Skata Pica pica Kulturföljare som få andra fåglar. Finns i princip endast i närheten av bebyggelse. Vacker fågel som är föremål för en hel del folktro men trots det inte särskilt populär. Korp Corvus corax Vår största kråkfågel och den mest sägenomspunna fågeln i landet. Hugin och Munin var korpar som berättade för Oden om händelserna i världen. Finns numera i hela Sverige. Sidensvans Bombycilla garrulus Häckar i nordliga skogar och ses främst höst och vinter. Lika populär som vacker när den dyker upp under höstarna. Men förr blev folk rädda när den plötsligt kom i mängd. Talltita Poecile montanus Kallades förr den nordiska mesen och var då betydligt talrikare än nu. Finns fortfarande i nästan hela landet men har minskat i antal på grund av modernt skogsbruk. Foto: Joakim Johansson

4 Blåmes Cyanistes caeruleus Framgångsrik art som spridit sig över landet och blivit talrikare under senare tid. Populär men tuff gäst vid fågelmatningarna, klädd i de svenska färgerna blått och gult. Talgoxe Parus major Talrikaste gästen vid fågelmatningar i snart sagt hela landet och även vanlig som häckfågel i trädgårdarnas holkar. Börjar sjunga redan strax efter vintersolståndet. Sånglärka Alauda arvensis En av de första vårfåglarna och som sådan populär. Sjunger ihärdigt från en plats högt i skyn under vår och försommar. Har minskat i antal men finns i nästan hela landet. Ladusvala Hirundo rustica Populär sommargäst trots uttrycket att en svala gör ingen sommar. Häckar i hela landet, uteslutande i eller på byggnadsverk och är därmed starkt knuten till människan. Hussvala Delichon urbicum Häckar främst på byggnader, oftast under takskägget, men lokalt även i klippbranter. Förekommer i hela landet men har minskat kraftigt i antal under senare år. Lövsångare Phylloscopus trochilus Sveriges talrikaste fågel med cirka 13 miljoner häckande par. Finns i hela landet utom på kalfjället. Sjunger en vacker men lätt vemodig sång som sätter prägel på försommaren. Gransångare Phylloscopus collybita Har ökat kraftigt i landet, troligen på grund av förändrat klimat. Förekommer med två olika underarter, en i norr och en i söder. Sången en enformig ramsa till-tall-till-tall. Kungsfågel Regulus regulus Sveriges minsta fågel väger enbart cirka fem gram. Vanlig i barrskogar i hela landet. Trots detta är den okänd för många då den normalt lever högt upp i trädens kronor. Stare Sturnus vulgaris En folkkär fågel, såväl som vårtecken som sångfågel. Häckar gärna i holkar, som är lite större än småfågelholkar. Har minskat i antal på grund av förändringar i jordbruket. Koltrast Turdus merula Utsågs till Sveriges nationalfågel vid en omröstning i DN Är populär som skönsjungande vårfågel och som vanlig fågel i trädgårdar, i södra Sverige även vintertid. Rödhake Erithacus rubecula Blir lätt populär eftersom den ofta uppträder tillitsfullt, till exempel vid trädgårdsarbete. En av landets talrikaste fåglar, på senare tid även som övervintrare i södra Sverige. Blåhake Luscinia svecica Kallades förr de svenska fjällens näktergal. Det vetenskapliga namnet betyder just svensk näktergal. Vacker och skönsjungande fågel i fjällens björk- och videregioner.

5 Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Häckar gärna i holkar, även i trädgårdar, och blir därmed lätt populär. Fortfarande talrik i så gott som hela landet men har minskat i antal i de västra delarna. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus En nästan tropiskt vacker fågel som dessutom ökat ganska kraftigt i antal under senare tid. Förekommer i så gott som hela landet och häckar även i anslutning till bebyggelse. Sädesärla Motacilla alba En av få arter som häckar i landets alla miljöer. Den kan påträffas på skärgårdsöar såväl som på kalfjäll, liksom både på åkermark och hyggen. Välkommen och populär vårfågel. Bofink Fringilla coelebs Näst talrikaste fågeln (efter lövsångare) och en av vårens budbärare. Finns i skogar och parker men är ovanlig i Norrlands inland och saknas i de nordligaste fjällskogarna. Bergfink Fringilla montifringilla Finns i hela Norrland och norra Svealand. Särskilt talrik i fjälltrakternas björkskogar. Vintertid vanlig även i södra Sverige, främst i bokskogar men även vid fågelmatningar. Domherre Pyrrhula pyrrhula Kom tvåa i DN:s omröstning om en svensk nationalfågel Har blivit symbol för julen och är julkortsfågeln framför andra. Mycket populär besökare vid fågelmatningar.