Fågelinventering för delgeneralplanering av Brändö by, Jomala

Transkript

1 Fågelinventering för delgeneralplanering av Brändö by, Jomala Storskrake (Mergus merganser) vid Brändös östra strand. Inventeringen är utförd av Ann-Kristin Johansson Fil. mag. I biologi och kemi Genom firman Ankis tur och natur (FO-nummer: ) Foto: Ann-Kristin Johansson Karta: Lantmäteriverket Mariehamn den 10 augusti 2015

2 Sida 2 av 21 Inledning På uppdrag av Jomala kommun har Ankis tur och natur genom Ann-Kristin Johansson gjort en fågelinventering på delgeneralplaneområdet i Brändö by, Jomala. Utbredningsområdet är cirka 70 hektar. Området besöktes sju gånger första gången den 3 april och sista gången den 13 juli. Inventeringens mål var att kartlägga fågellivet, samt att identifiera eventuella rödlistade häckande arter enligt den finska rödlistan (Åland har ingen egen, fastän fågelfaunan här är mycket annorlunda än i Finland som helhet), och enligt 5 landskapsförordningen om naturvård (ÅFS 1998:113). Inventeringen kunde ge svar på: a) Vilka fågelarter som häckar i området b) Är platsen betydelsefull som rastplats eller för övervintring c) Förekommer arter som är listade enligt landskapsförordningen eller rödlistan Inventeringsområdet indelades i fyra delområden, se kartan: 1: östra sidan med stranden och vattenområdet mitt emot Ramsholmen 2: skogs- och bergsområdet i mitten av Brändö 3: västra sidan med Sävviken och stranden 4: diket och våtmarken plus omkringliggande åkrar och ett bergsområde (Se kartan sid. 3 ) Tidpunkterna för inventeringen varierades till tidig morgon, mitt på dagen och på kvällen för att få med så många arter som möjligt. Inventeringen skedde genom att lyssna och iaktta fåglarna. Då fåglarna sjunger är det oftast för att markera revir och häcka i närheten. Därför är det stor sannolikhet att det blir en häckning där fågeln sjunger. I fågellistan sid har jag angivit hur vanligt förekommande de olika fågelarterna är på inventeringsområdet. Man kan konstatera att strandområdena, Sävviken samt det stora diket är mycket fågelrikt, speciellt under tidig vår. Visserligen är den södra delen av udden fullt utbyggd med både sommarstugor och egnahemshus, men trots det är de kvarvarande områdena mycket besökta av fåglar. Den östra sidan är en rastlokal för vadare och änder och på den västra sidan finns många änder, sångare, hägrar, svanar och gäss både för att söka föda och häcka. Jag har noterat 53 olika fågelarter under inventeringen, av dem är 10 stycken på rödlistan. (Att jämföra med att man kan se lite mer än 200 arter på Åland under ett år).

3 Sida 3 av 21

4 Sida 4 av 21 Rödlistade arter inom inventeringsområdet Vid inventeringen påträffades 53 olika fågelarter, vilket är ungefär ¼ av alla arter man kan se på Åland under ett år. Av de arter som påträffades på Brändö var 8 stycken noterade på den finska rödlistan från 2010 som starkt hotade, sårbara eller nära hotade och dessutom fanns två på den svenska listan. Åland har ingen egen rödlista eftersom det är ett så litet område, men flera arter skiljer sig i förekomst från både finska och svenska listan. Tillexempel havsörn, skrattmås och gravand förekommer mera här än i Finland som helhet. Enligt landskapsförordningen om naturvård (ÅFS 1998:113) finns särskilt skyddsvärda arter uppräknade, däribland fiskgjuse (Pandion haliaetus), havsörn (Haliaetus albicilla), sångsvan (Cygnus cygnus) och trana (Grus grus). På finska rödlistan: Fiskgjuse (Pandion haliaetus) = NT Rödbena (Tringa totanus) = NT Skrattmås (Larus rudibundus) = NT Storskrake (Mergus merganser) = NT Havsörn (Haliaetus albicilla) =VU Gravand (Tadorna tadorna) = VU Kungsfågel (Regulus regulus) = VU Brushane (Philomacus pugnax) = EN På svenska rödlistan: Sånglärka (Alauda arvensis) = NT Rosenfink (Carpodacus erythinus) = VU Dessutom är åtminstone större strandpipare (Charadrius hiaticula), hussvala (Delichon urbicum) och törnskata (Lanius excubitor) nära att komma in på rödlistan eftersom de arterna minskar i snabb takt. NT = nära hotad VU = sårbar EN = starkt hotad CR = akut hotad Med största sannolikhet kan man säga att det inte häckar några fågelarter som är starkt hotade (EN) eller akut hotade(cr) inom inventeringsområdet. Brushane (Philomachus pugnax), som är starkt hotad (EN) rastar här för att fortsätta norrut till sina häckningsplatser. Rödbena, storskrake, gravand, kungsfågel och sånglärka häckar troligen inom inventeringsområdet.

5 Sida 5 av 21 Den 3 april 2015 Inventering nr 1 Promenad längs vägen på östra sidan(omr. 1): Bofink (Fringilla coelebs) Grönfink (Carduelis cloris) Grönsiska (Carduelis spinus) Kungsfågel (Regulus regulus) Storskrake (Mergus merganser) Talgoxe (Parus major) Roddtur I Sävviken (omr. 3): Havsörn ((Haliaetus albicilla) Knipa (Bucephala clangula) Knölsvan (Cygnus olor) Skrattmås (Larus rudibundus) Storskrake (Mergus merganser) Sävviken den 3 april 2015 Bild nr 2

6 Sida 6 av 21 Den 18 april 2015 Inventering nr 2 På åkern och längs diket (omr. 4): Bergfink (Fringilla montifringilla) Bofink (Fringilla coelebs) Fiskmås (Larus canus) Grågås (Anser anser) Gräösand (Anas platyrhynchos) Gulsparv (Emberiza citrinella) Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes) Havsörn (Haliaeetus albicilla) Koltrast (Turdus merula) Kråka (Corvus cornix) Kungsfågel Regulus regulus) Ringduva (Columba palumbus) Rödhake (Erithacus rubecula) Skrattmås (Larus rudibundus) Sånglärka (Alauda arvensis) Talgoxe (Parus major) Taltrast (Turdus philomacus) Tofsvipa (Vanellus vanellus) I Sävviken (omr.3): Gravand (Tadorna tadorna) Knölsvan (Cygnus olor) Skrattmås (Larus rudibundus) På östra stranden, mitt emot Ramsholmen (omr.1): Fiskmås(Larus canus) Knipa (Bucephala clangula) Kricka (Anas crecca) Rödbena (Tringa totanus) Skrattmås (Larus rudibundus) Storskrake (Mergus merganser) Större strandpipare (Charadius hiaticula) Sävsparv (Emberiza schoeniclus)

7 Sida 7 av 21 Diket med flygande gräsänder (Anas plathyrchyncos) Bild nr 3 Skedand (Tadorna tadorna) Bild nr 4

8 Sida 8 av 21 Den 8 maj 2015 Inventering nr 3 På åkern och längs diket (omr. 4): Björktrast (Turdus pilaris) Bofink (Fringilla coelebs) Fiskmås (Larus canus) Gravand (Tadorna tadorna) Gråhäger (Ardea cinerea) Gräsand (Anas plathyrhynchos) Grönfink (Carduelis chloris) Knölsvan (Cygnus olor) Koltrast (Turdus merula) Kråka (Corvus cornix) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Ringduva (Columba palumbus) Rödvingetrast (Turdus iliacus) Silvertärna (Sterna paradisaea) Skedand (Anas clypeata) Snatterand (Anas strepera) Storskrake (Mergus merganser) Sånglärka (Alauda arvensis) Sångsvan (Cygnus cygnus) Sädesärla (Motacilla alba) Talgoxe (Parus major) Taltrast (Turdus philomelos) Tofsvipa (Vanellus vanellus) Trana (Grus grus) Åkern i skogen (omr. 2): Blåmes (Cyanistes caeruleus) Bofink (Fringilla coelebs) Grönsiska (Carduelis spinus) Kungsfågel (Regulus regulus)

9 Sida 9 av 21 Skrattmås (Larus rudibundus) Bild nr 5 Snatterand (Anas strepera) Bild nr 6

10 Sida 10 av 21 Den 16 maj 2015 Inventering nr 4 Östra sidan, mitt emot Ramsholmen (område 1): Bofink (Fringilla coelebs) Brushane (Philomacus pugnax) Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Fisktärna (Sterna hirundo) Gravand (Tadorna tadorna) Grönbena (Tringa glareola) Grönfink (Carduelis chloris) Gulsparv (Emberiza citrinella) Hussvala (Delichon urbicum) Koltrast (Turdus merula) Kråka (Corvus cornix) Ladusvala (Hirundo rustica) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Rödbena (Tringa totanus) Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) Silvertärna (Sterna paradisaea) Skrattmås (Larus rudibundus) Skäggdopping (Podiceps cristatus) Strandskata (Haematopus ostralegus) Östra stranden, vy söderut Bild nr 7

11 Sida 11 av 21 Östra stranden Bild nr 8 Knölsvan (Cygnus olor) på bo, Sävviken Bild nr 9

12 Sida 12 av 21 Den 4 juni 2015 Inventering nr 5 Diket och Sävviken (omr. 3 och 4). Kvällsinventering Björktrast (Turdus pilaris) Blåmes (Cyanistes caeruleus) Bofink(Fringilla coelebs) Fiskmås (Larus canus) Fisktärna (Sterna hirundo) Gräsand (Anas plathyrhynchos) Grönsiska (Carduelis spinus) Gulsparv (Emberiza citrinella), Gök (Cuculus canorus) Koltrast (Turdus merula) Kråka (Corvus cornix) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Ringduva (Columba palumbus) Rödbena (Tringa totanus) Rödhake (Erithacus rubecula) Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) Silvertärna (Sterna paradisaea) Skrattmås (Larus rudibundus) Storskrake (Mergus merganser) Strandskata (Haematopus ostralegus) Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) Talgoxe (Parus major) Taltrast (Turdus philomelos) Tofsvipa (Vanellus vanellus) Vigg (Aythia fuligula) Fisktärna (Sterna hirundo) Bild nr 10

13 Sida 13 av 21 Den 15 juni 2015 Inventering nr 6 Bergen och kärren(omr. 2): Björktrast (Turdus pilaris) Blåmespar (Cyanistes caeruleus) Bofink (Fringilla coelebs) Grönfink (Carduelis chloris) Grönsiska Carduelis spinus) Koltrast (Turdus merula) Kråkpar (Corvus cornix) Kungsfågel (Regulus regulus) Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Rosenfink (Carpodacus erythrinus) Rödhake (Erithacus rubecula) Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) Talgoxe (Parus major) Trädpiplärka (Anthus trivialis) Vid Sävviken (omr.3): Fisktärna(Sterna hirundo) Gråhäger (Ardea cinerea) Knölsvan (Cygnus olor) Silvertärna (Sterna paradisaea) Skäggdopping (Podiceps christatus) Vigg (Aythia fuligula) Bergsområde på Brändö Bild nr 11

14 Spår efter spillkråka (Drocopus martius)? Bild nr 12 Sida 14 av 21

15 Sida 15 av 21 Den 13 juli 2015 Inventering nr 7 Start inne i viken på östra sidan(område 1) och sedan upp till bergsområdet (nr 2): Björktrast (Turdus pilaris) Blåmes (Cyanistes caeruleus) Fisktärna (Sterna hirundo) Gråhäger (Ardea cinerea) Grönsiska (Carduelis spinus) Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes) Koltrast (Turdus merula) Kråka (Covux cornix) Ringduva (Columba palumbus) Rödvingetrast (Turdus iliacus) Sivertärna (Sterna paradisaea) Skäggdopping (Podiceps cristatus) Storskrake (Mergus merganser) Talgoxe (Parus major) Tofsvipa (Vanellus vanellus) Törskata (Lanius collurio) Törnskata (Lanius excubitor) Bild nr 13

16 Tornskatans häckningsområde Bild nr 14 Sida 16 av 21

17 Sida 17 av 21 Fågellista Art Förekomst vid inventeringarna Bergfink (Fringilla montifringilla) 4 Björktrast (Turdus pilaris) 2 Blåmes (Cyanistes caeruleus) 2 Bofink (Fringilla coelebs) 1 Brushane(Philomacus pugnax) 4 Fiskgjuse (Pandion haliaetus) 4 Fiskmås (Larus canus) 1 Fisktärna (Sterna hirundo) 1 Gravand (Tadorna tadorna) 3 Grågås (Anser anser) 4 Gråhäger (Ardea cinerea) 2 Gräsand (Anas plathyrhynchos) 2 Grönbena (Tringa glareola) 4 Grönfink (Carduelis chloris) 3 Grönsiska (Carduelis spinus) 2 Gulsparv (Emberiza citrinella) 3 Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes) 4 Gök (Cuculus canorus) 4 Havsörn (Haliaetus albicilla) 3 Hussvala (Delichon urbicum) 3 Knipa (Bucephala clangula) 3 Knölsvan (Cygnus olor) 2 Koltrast (Turdus merula) 1 Kricka (Anas crecca) 2 Kråka (Corvus cornix) 3 Kungsfågel (Regulus regulus) 3 Ladusvala (Hirundo rustica) 3 Lövsångare (Phylloscopus trochilus) 1 Ringduva (Columba palumbus) 3 Rosenfink (Carpodacus erythrinus) 4 Rödbena (Tringa totanus) 3 Rödhake (Erithacus rubecula) 1 Rödvingetrast (Turdus iliacus) 3 Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) 4 Silvertärna (Sterna paradisaea) 1 Skedand (Anas clypeata) 3 Skrattmås (Larus rudibundus) 1 Skäggdopping (Podiceps cristatus) 2 Snatterand (Anas strepera) 1 Storskrake (Mergus merganser) 1 Strandskata (Haematopus ostralegus) 3 Större strandpipare (Charadius hiaticula) 4 Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) 4 Sånglärka (Alauda arvensis) 3 Sångsvan (Cygnus cygnus) 4

18 Sida 18 av 21 Sädesärla (Motacilla alba) 3 Sävsparv ( Emberiza schoeniclus) 4 Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) 4 Talgoxe (Parus major) 2 Taltrast (Turdus philomelos) 3 Tofsvipa (Vanellus vanellus) 3 Trädpiplärka (Anthus trivialis) 4 Törnskata (Lanius colluri) 3 Vigg (Aythia fuligula) 2 1 = mycket vanlig 2 = Vanlig 3= några exemplar 4 = en enda observation

19 Sida 19 av 21 Kommentarer Brändö är ett relativt fågelrikt område, speciellt runt stränderna (omr. 1 och 3), i diket (omr. 4) och på vattenområdena. Viken på östra sidan som ligger mitt emot Ramsholmen har många fågelarter och vissa arter finns i stort antal, till exempel storskrake (Mergus merganser), vigg (Aythia fuligula), skäggdopping (Podiceps cristatus), skrattmås (Larus rudibundus), knölsvan (Cygnus olor), fisktärna (Sterna hirundo)och silvertärna (Sterna paradisae). Många arter häckar i området, bland andra storskrake, skäggdopping och knölsvan medan andra endast födosöker där. Strandängen i område 1 har lågvuxen vegetation och är en viktig rastplats för vadare, till exempel rödbena (Tringa totanus), grönbena (Tringa glareola), gluttsnäppa ((Tringa nebularia), större strandpipare(charadius hiaticula) och brushane (Philomachus philomachus). Egna observationer under åren har varit storspov (Numenius arquata) myrspov (Limosa lapponica), kärrsnäppa (Calidris alpina) och småsnäppa(calidris minuta). På område 1 invid åkern längst inne i viken finns en torräng (bild nr 15) och där observerades två revir för törnskata (Lanius collurio), och den 13 juli hade paren åtminstone två flygga ungar vardera. Törnskatan vill ha solvarma platser med mycket insekter, så den biotopen är mycket lämplig. Sävviken (omr. nr 3 på kartan) är ett viktigt område för fåglarnas födosök och häckning. Åtminstone tre knölsvanar (Cygnus olor) hade vid inventeringen bo i området och flera andarter häckade troligen där, till exempel gräsand (Anas platyrhynchos), kricka (Anas crecca), vigg (Aythia fuligula), snatterand (Anas strepera), gravand (Tadorna tadorna) och skedand (Anas clypeata). Också skrattmås (Larus rudibundus), fiskmås (Larus canus), silvertärna (Sterna paradisae) och fisktärna (Sterna hirundo)födosökte ihärdigt, men häckade knappast där. Våtmarken (bild nr 4) och diket som mynnar i Sävviken är viktiga för många arter, speciellt verkar gråhägern (Ardea cinerea) fiska i dikeskanten och gräsand och skedand observerades också där vid flera tillfällen. Sångare trivs i den rika vegetationen runt viken och diket, till exempel sävsångare (Acrocephalus scoenobaenus), rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) och näkterga (Luscinia luscinia). Under tidig vår är åkern (omr. 4)viktig för tofsvipor (Vanellus vanellus), sånglärkor (Alauda arvensis), olika arter av gäss(anser, Branta) och sångsvanar (Cygnus cygnus). Fiskgjusen(Pandion haliaetus) verkar proviantera i området. Den har flugit över Brändö och Ramsholmen vid inventeringen och också andra tillfällen vid fågelskådning i området. Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är mycket vanlig här, speciellt under vårvinter och tidig vår. I skogs- och hällmarks området finns troligen spillkråka (Dryocopus martius), hackmärken på åtminstone två träd noterades. Men skogen är ingen gammelskog med ruttnande och murkna trädstammar så det är ingen riktigt bra biotop för spettar. De vanligaste arterna här är lövsångare (Phylloscopus trochilus), bofink (Fringilla coelebs)och rödhake (Erithacus rubecula).

20 Sida 20 av 21 Slutsats och rekommendation Vikarna på båda sidor om Brändöudden, samt de närbelägna strandområdena har ett rikt fågelliv och är viktiga både som rastplats på våren, födosöksplats och häckningsplats för många fågelarter. Också diket är en viktig plats för föda eftersom mycket fisk vandrar upp där på våren. Våtmarken och den rika vegetationen omkring diket är viktiga habitat för bland annat sångare (Sylviidae). Närheten till Ramsholmens naturreservat och Torpfjärden har stor betydelse eftersom många fåglar rör sig mellan de olika områdena för att söka föda och få häckningsplatser och också övernattningsställen. Jag rekommenderar att den inre delen av den östra viken plus stranden mitt emot Ramsholmen (omr. 1) samt inre delen av Sävviken, stranden där och diket (omr. 3 och 4) sparas i så orört skick som möjligt i samband med planeringen av området. Varje ingrepp i naturen ger störningar på fågellivet, både under byggnadstiden och genom att biotoperna förstörs. Den vanligaste orsaken att fåglar minskar är att deras häckningsbiotoper försvinner. Resten av utbredningsområdet består av skogsmark och bergsformationer och där är fågelfaunan inte så rik. Möjligen finns där spillkråka (Dryocopus martius) och tofsmes (Lophophanes cristatus) som anmärkningsvärda arter, men för övrigt finns ganska vanliga arter såsom bofink (Fringilla coelebs) och rödhake (Erithacus rubecula). Som slutord kan sägas att Brändö med omgivningar är ett mycket fågelrikt område som säkert är känsligt för större störningar. Enligt inventeringen finns där, åtminstone tidvis, flera arter som är rödlistade och vissa arter som är nära att hamna på listan, eftersom deras antal minskar kraftigt. Man borde därför vara mån om att bevara deras biotoper så långt det är möjligt. Visserligen har den östra stranden och den södra delen av udden gradvis försämrats ur fågelsynpunkt allt eftersom den har bebyggts, men området har fortfarande ett stort värde som livsmiljö för fåglarna. Ett annat hot är, om strandängarna på båda sidor om udden växer igen, då försvinner åtminstone vadarna. Det är tyvärr ett problem som har blivit vanligt då ängarna inte längre betas av kreaturen. Därför är det värdefullt att man slår eller klipper gräset kort, eller helst håller det betat förstås.

21 Sida 21 av 21 Referenser Mullarney, K., Zetterström, D., 2009: Fågelguiden, Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält Bonnier fakta Landskapsförordningen (1998/113) om naturvård - Ålands lagsamling Ålands landskapsregering Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A.& Mannerkoski, I. (red) 2010: Suomeishin lajien uhanalaisuus The Red List of Finnish Species Miljöministeriet & Finlands miljöcentral (SYKE), Helsingfors Sveriges rödlistade arter 2010, ArtDatabanken SLU Ed.: Gärdenfors, U., 2010 Internet: Suomen lintuatlas, Birdlife, Miljöministeriet, m. fl. Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald Sveriges ornitologiska förening