Tack! Vad har hänt med fåglarna i odlingslandskapet? Landets alla fågelrf ovärderliga insatser! Ola Olsson Ekologiska institutionen Lunds Universitet

Transkript

1 Vad har hänt med fåglarna i odlingslandskapet? Ola Olsson Ekologiska institutionen Lunds Universitet Martin Green Annelie Jönsson J Åke Lindström Richard Ottvall Anna Persson Maria von Post Henrik Smith Martin Stjernman Sören Svensson Tack! Landets alla fågelrf gelräknare för f r deras ovärderliga insatser!

2 Jordbruksfågelindexet Farmland Bird Index (FBI) 4 arter: Buskskvätta Gulsparv Gulärla Hämpling Ladusvala Ortolanspar v Pilfink Råka Stare Sånglärka Tofsvipa Törnskata Törnsångar e Ängspiplärk a.5 Sånglärka, Alauda arvensis (36, -3.3, ***; 7, -., ***) Törnsångare, Sylvia communis (469,.3, NS; 66,.3, ***) Jordbruksfågelindexet sammanvägning av trenderna för de 4 arterna i hela Sverige

3 Svensk Fågeltaxering Startad av Sören Svensson, Lunds universitet Följa populationsförändringar hos de vanliga svenska fåglarna 975 Fria punktrutter, sommar och vinter 996 Standardrutter Nästan uteslutande ideella insatser 5 personer räknar rutter!! Standardrutterna Startade stycken Standardrutterna är habitatrepresentativa jämnt geografisk fördelade

4 D 7H Slätteberga Standardrutt Rutt längs x km ruta En gång per år, bästa häckningstid (maj-juni) Start 4. i SV hörnet Punkt- och linjeräkning Räkna ALLT som ses och hörs Standardrutter 996-8

5 Trender för f r ~5 arter!.5 Entita, Parus palustris - (8,., NS) Utbredning och relativa tätheter t theter i olika delar av landet Svensk Fågelatlas F light

6 Mål Start Fria punktrutter Sedan 975 Inventeraren väljer själv tid och plats Under häckningstid oberoende punkter 5 minuters räkning Samma rutt, datum och tid på dygnet, år efter år Jämförelser på rutt och inventerarnivå Fria punktrutter, sommar Från 88 rutter 975 till 63 rutter 6. fåglar (~ av Sveriges fågelpar) ~ arter (av 5) täcks väl

7 Fria punktrutter, sommar Rutterna har kommit och gått Rutt Rutt Rutt 3 Rutt 4 Rutt 5 Rutt 6 Rutt 7 Rutt 995 Rutt 996 Rutt 997 År År År 3År 4År 5År 6År 7År 8År 9År Behövs avancerad statistik TRIM Fria punktrutter - trender.5 Trana, Grus grus - (3, 6.9, ***) TRIM-index

8 Nackdelar med punktrutterna? Var vill jag gå? g Endast för masochisten

9 Representanter för f tillståndet i miljön Mår r fåglarna f dåligt, d mår m r miljön dåligt, mår m r vi dåligt! d Lämpliga representanter? Högt upp i näringskedjann Uppträder i alla habitat Kort generationstid Lätta att observera och räknar Långa tidsserier med årlig uppdatering Välkänd ekologi Ofta goda representanter för f biodiversitet i allmänhet Välkända bland allmänheten Flyttfåglar glar Rörliga Generalister

10 Indikatorn för svenska jordbruksfåglar Farmland Bird Index (FBI) 4 arter: Buskskvätta Gulsparv Gulärla Hämpling Ladusvala Ortolanspar v Pilfink Råka Stare Sånglärka Tofsvipa Törnskata Törnsångar e Ängspiplärk a

11 Quality of Life Indicator Europeiska fågelindikatorer Population Index (98=) Other common birds (5) Common forest birds (33) Common farmland birds (9) EBCC/RSPB/BirdLife/Statistics Netherlands Year Farmland bird index nu en av EUs 5 strukturella indikatorer!

12 Varför just fåglar? Trender för de 4 jordbruksfåglarna Buskskvätta, Saxicola rub etra Gulsparv, Emberiza citrinella Gulärla, Motacilla flava Hämpling, Carduelis cannabina Ladusvala, Hirundo rustica.5 (67, -.5, ***; 497, -.4, NS) (45, -., ***; 485,.6, ***) (3, -4., ***; 45, -.4, NS) 3 (95, -3.8, ***; 7, -4.6, ***) (97,.5, NS; 83,.9, **) Ortolansparv, Emberiza hortulana Pilfink, Passer montanus Råka, Corvus frugilegus Stare, Sturnus vulgaris Sånglärka, Alauda arvensis.5 (3, -4.7, ***; 4,, NS).5 (43, -.3, NS; 44, -., NS) 5 (343,, NS; 45, -.3, NS).5 (368, -.3, ***; 955, -., NS).5 (36, -3.3, ***; 7, -., ***) Tofsvipa, Vanellus vanellus Törnskata, Lanius collurio Törnsångare, Sylvia communis Ängspiplärka, Anthus pratensis (67, -, **; 63, 3.4, ***).5 (97, -.8, ***;,., NS) (469,.3, NS; 66,.3, ***) 4 (68, -.7, NS; 94,.8, NS)

13 Sveriges jordbruksmark,3 miljoner skiften 3 5 km Ca 7 % av landytan Sveriges Produktions- områden 8. Övre Norrland 7. Nedre Norrland 6. Mellersta Sveriges skogsbygder 4. Svealands slättbygder 3. Götalands G norra slättbygder 5. Götalands G skogsbygder. Götalands G mellanbygder. Götalands G södra s slättbygder Förekomst och täthet t thet i 36 rutor ( km )

14 Diversitet s(simpson,.6) hos jordbruksfåglar i det skånska odlingslandskapet simpson Landskapsdiversitet. Ökar med landskapsdiversitet Minskar med fältstorlek 4 6 s(mblock,.) mblock Fältstorlek 8

15 Andel av populationen som finns i jordbruksmark Sånglärkan Finns enbart i jordbruksmark Minskar stadigt Produktionsområde.5 Sånglärka, Alauda arvensis (36, -3.3, ***; 7, -., ***) Specialstudier i Skåne Skogsbygd Mellanbygd Slättbygd

16 Andel jordbruksmark Sånglärkan vill ha: Mycket jordbruksmark Små åkrar Lite träd och buskar Fältstorlek Antal 3 4 Kant Slump Trädbevuxna kanter Slätt Mellanbygd Skogsbygd Andel av populationen som finns i jordbruksmark Gulsparven Finns i jordbruksmark i Sydsverige Minskar, åtminstone i Sydsverige Produktionsområde Gulsparv, Emberiza citrinella (45, -., ***; 485,.6, ***)

17 Gulsparven vill ha: Måttligt med jordbruksmark Mycket kantzoner Åtminstone i åkerlandskap Andel jordbruksmark Kantzoner Antal Kant Slump Slätt Mellanbygd Skogsbygd Andel av populationen som finns i jordbruksmark Gulärlan Finns i jordbruksmark i Sydsverige, men inte i Norrland Minskar, åtminstone i Sydsverige Produktionsområde Gulärla, Motacilla flava (3, -4., ***; 45, -.4, NS)

18 Andel av populationen som finns i jordbruksmark Buskskvättan Finns i jordbruksmark i Sydsverige, men inte i Norrland Minskar, åtminstone i Sydsverige Produktionsområde.5 Buskskvätta, Saxicola rubetra (67, -.5, ***; 497, -.4, NS) Andel av populationen som finns i jordbruksmark Törnsångaren Finns delvis i jordbruksmark Stabil population Produktionsområde Törnsångare, Sylvia communis (469,.3, NS; 66,.3, ***)

19 Törnsångaren vill ha: Mycket jordbruksmark Mycket trädbevuxna kantzoner åtminstone i åkerlandskap Andel jordbruksmark Andel jordbruksmark Trädbevuxna kanter Antal Kant Slump Slätt Mellanbygd Skogsbygd Staren Finns mest i jordbruksmark Men inte den mest extrema Minskar, men har kanske planat ut Stare, Sturnus vulgaris (368, -.3, ***; 955, -., NS)

20 Staren vill ha: Lite jordbruksmark (i Skåne) Utnyttjar öppna marker Andel jordbruksmark Andel jordbruksmark Antal Kant Slump Slätt Mellanbygd Skogsbygd Sånglärka Stare Nuläge % % Analys av scenarier 9 % 85 % Biobränsle i mellanoch skogsbygd Möjligt genom detaljerad kunskap och modeller av samband Biobränsle i slättbygd 55 % 9 % 6 par/km

21 Många av jordbruksfåglarna minskar! Jordbrukets intensitet och landskapets struktur - förändras - påverkar fåglarnas f mångfaldm - påverkar enskilda arters förekomstf Men jordbruksfåglar finns även i andra habitat