Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av ekologiska trädor och vallar. Årsrapport 2003

Transkript

1 Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av ekologiska trädor och vallar Årsrapport 2003 Olle Kvarnbäck Hushållningssällskapen i Stockholms-, Uppsala- och Södermanlands län Box Uppsala

2 Årsrapport för 2003 Sammanfattning av verksamheten 2003 Efter beskedet i slutet av april om att ansökan beviljats gjorde vi en rivstart och satte igång att revirkartera tre områden (fyra fält) med eko-trädor i Uppsala-trakten: Ultuna, Krusenberg och Trosta. Alla tre ligger i mindre slättområden omgivna av skog (och i Ultunas fall också bebyggelse). Totalt omfattade den inventerade ytan ca 60 ha. Även boletning bedrevs i samband med inventeringsbesöken. Det visade sig dock mycket svårt att hitta bon, endast två stycken hittades. De gav dock värdefull information för det fortsatta arbetet. Ett mindre försök med konstgjorda fågelbon genomfördes på Trosta och Ultuna för att undersöka effekterna av putsning av trädan. Fåglarnas häckningsframgång mättes genom antalet par som sågs med flygga ungar, vilket gick överraskande bra att räkna då de häckande paren stannade kvar på fältet med sina ungar. Fågel- och viltfaunan i två av områdena följdes fram till augusti månad. De som deltagit i inventeringsarbetet har varit Olle Kvarnbäck och Sören Eriksson från Hushållningssällskapet och Åke Berg från SLU. Det är också vi som utgjort projektledningsgruppen. Under hösten har inventeringsresultaten sammanställts, och två litteraturstudier genomförts. I den ena litteraturstudien sammanställdes nationella och internationella rön om sånglärkans häckningsbiologi och förekomsts och i den andra studien gjordes en liknande sammanställning av olika jordbruksfåglars preferens för olika fälttyper. De lantbrukare som sköter de fält vi studerat har intervjuats om deras trädesskötsel och vi har letat efter fler potentiella försöksvärdar inför kommande år. Resultat (sammanfattning) Våra inventeringsresultat indikerar att sånglärkan är den överlägset vanligaste häckande fågeln på ekoträdor i slätt- och mellanbygd och att den har en hög täthet här i jämförelse med andra markslag (litteraturuppgifter och egen erfarenhet). Andra fågelarter som gjorde häckningsförsök på de inventerade trädorna var gulärla, ängspiplärka och tofsvipa. Efter brytning av trädan i juli-augusti var de populära platser för födosök för t ex tofsvipa, stare och måsfåglar. De lärkor som häckat föreföll också stanna kvar på fältet ända fram i augusti. Förekomsten av vilt skiljde sig mellan de olika områdena, men kan betecknas som sparsam på trädorna i slättbygd men rikligare i områden med mer skog. Boförsök och inventeringar tyder på att putsningen av trädorna har en negativ effekt på fågellivet men hur kraftig den är, och hur den kan minimeras behöver studeras närmare. Litteraturstudierna styrker vår uppfattning att trädorna är en viktig miljö för fågellivet i odlingslandskapet. De flesta arter föredrar trädor framför andra grödor. Det finns dock få tidigare studier av gröngödslingsträdor, varför det känns mycket relevant för oss att undersöka detta närmare i vårt projekt. En mer omfattande sammanställning av årets inventeringsresultat finns i bilaga 2. Förändringar och förtydligande av projektplanen inför 2004 De grundläggande frågeställningarna och målen för projektet kvarstår oförändrade. Förändringar och förtydliganden avseende metodik och försöksupplägg behöver dock göras i ljuset av årets resultat. Förändringarna gentemot den ursprungliga projektplanen redovisas under respektive rubrik. Mål Vi vill undersöka: 1) Hur mycket fåglar och vilt finns på ekologiska trädor? Är det mer eller mindre än på andra markslag? Hur är häckningsframgången? 2) Hur sköts trädan i ekologisk odling och hur påverkas faunan av olika skötselåtgärder som vältning och framförallt putsning? Målen är att: 1) Hitta en optimal tidpunkt och putsningsteknik när putsning gör minst skada på fågel och vilt.

3 2) Undersöka möjligheten att utveckla en prognosmetod som gör det enkelt för lantbrukaren att veta när det är lämpligt att putsa för att göra minsta skada på fågellivet. Metodik och övrigt/ Planerade aktiviteter År 2 (2004) 1) Inventera försöksytor (fält) med avseende på: a) revirhävdande sånglärkor och övriga markhäckande fåglar som gör häckningsförsök. b) undersöka hur många par som får ut flygga ungar och notera när ungarna är såpass flygga att de kan undkomma jordbruksmaskiner. (nytt) c) undersökning av hur bon med ägg klarar putsning. Se beskrivning under rubriken försöksarbete. (nytt) Detta innebär fler inventeringsbesök per fält än vad som ursprungligen planerats, men ger bättre data på när ungarna blir flygga samt effekter av putsning. Tas bort: - Mätning av temperatursumma. Tveksamt om vi kommer att ha nytta av det i projektet. Data för detta köps in av SLU från SMHI. Vi får nyttja dessa data (ev. mot en mindre avgift) om vi skulle behöva (Peder Waern, muntligen). Fokus kommer att ligga på undersökningar av markhäckande fåglar på trädorna. Viltförekomst kommer att noteras men planeras inte att studeras i detalj. Försöksupplägg: I ljuset av årets resultat tycker vi att nedanstående försöksled vore intressanta och väl motiverade att studera. Att hinna med allihopa under 2004 känns dock inte realistiskt med tanke på budget och personella resurser: 1. Tidig första putsning. Första putsning mellan 25 och 31 maj. Andra putsningen ca 3-4 veckor senare. Detta är en vanlig skötsel inom intensiv ekologisk spannmålsodling. 2. Sen första putsning. Första putsning sker juni. Andra putsningen sker ca 3-4 veckor senare. Detta är skötsel som ligger inom variationen inom ekologisk spannmålsodling och kan tänkas rädda många lärkhäckningar som går förlorade vid tidig putsning. 3. Förlängd paus mellan första och andra putsning. En tillräckligt lång paus, minst en månad, mellan kan eventuellt möjliggöra för fåglar att hinna reproducera sig mellan putsningarna. 4. Konventionella stubbträdor, eller andra ettåriga trädor, som ej putsas före 1 juli. Kan vara intressant som jämförelse. 5. Återinventering av samma fält som inventerades 2003, som 2004 kommer att ha en spannmålsgröda. Ger ett intressant jämförelse och referensvärde, både för årets inventering och för kommande inventeringar. Vi ämnar även studera inverkan av vältning som sker på vissa gårdar i slutet på april. Hur vältningarna kommer att fördela sig på nämnda försöksled är dock ännu för tidigt att uttala sig om. Hur många fält behövs per försöksled? Åke Berg som har mångårig erfarenhet av fågelforskning menar att minst 8 fält per försöksled och minst 20 totalt är önskvärt för att kunna behandla materialet statistiskt och skriva en vetenskaplig uppsats på basis av försöken. Med den ambitionsnivån bedömer vi att vi klarar av försöksled 1, 2 och 5 (fyra fält) under ( Under förutsättning att vi får tag i tillräckligt många lämpliga försöksvärdar.) Den budget som är lagd baseras på det upplägget. Led 3 och 4 får anstå till 2005, eller läggas i annat projekt. Planen är dock att led 3 och 4 läggs Då kommer förhoppningsvis färre besök att behöva göras per fält, i och med att vi efter studierna 2004 har bättre kunskap om när fåglarnas ungar blir flygga. OBS! Vi är öppna för dialog med anslagsgivarna i frågan om vilka försöksled som bör prioriteras. Frågor vi vill försöka besvara: Grundfrågorna är detsamma som i den ursprungliga ansökan. De frågor vi vill fokusera på under 2004 är: 1 Hur många fåglar gör häckningsförsök på trädorna? 2 Hur påverkas häckningsframgången av olika brukningsåtgärder under perioden 20 april - 1 juli:

4 2.1 Putsning tidpunkt för putsning? typ av putsningsredskap? klipphöjd? 2.2 Vältning 3 När blir ungarna såpass flygga att de kan undgå att dödas vid putsning? Vi vill även gradera hur växtligheten, t ex ogräsförekomsten, är på de olika fälten och försöka relatera det till olika skötsel och fågelförekomst. Dessa data vill vi samla in: - antalet och positionen för revir av olika häckande fågelarter på fälten - exakt tidpunkt för putsning på de aktuella fälten. - typ av redskap - klipphöjd - antalet revir som lämnas efter putsning och vältning - hur bon och ägg påverkas av putsning. - hur många av de revirhävdande fågelfamiljerna som får ut flygga ungar. - ogräsförekomsten på fältet. Blir ogräsproblemen mycket större vid sen putsning? Försöksarbete/metod Kartering av fälten Ett besök per fält i mars-april för att rita in det på lämplig inventeringskarta, beskriva fältets placering i landskapet, omgivande naturtyper etc. Revirkartering och mätning av häckningsframgång Revirkartering med 5 besök per fält från sluter av april slutet på maj. Fr om 25 maj kommer fälten att besökas tätare för att få noggrann koll på hur fåglarna påverkas av putsning, vilka par som får ut ungar och när de är flygga. Det innebär ca ett besök var 3: e dag fram till 20 juni. Alltså ca 8 besök under den perioden. Slutligen två besök/fält i juli/augusti för att försöka fastställa det totala antalet flygga ungar. Totalt 15 besök/fält. Det återinventerade fälten kommer att besökas lite färre gånger. Totalt 300 besök. I snitt räknar vi med att man hinner med 3 fält per dag (inklusive resor och dokumentation). 100 dagars fältarbete. Tid för boförsök tillkommer. För att klara av detta kommer två fältassistenter att behöva anställas under 2 mån vardera, samt en examensarbetare att engageras för boförsök etc. Boförsök Konstgjorda bon med vaktelägg eller konstgjorda sånglärkeägg kommer att läggas ut i ett antal utvalda fält. Detta för att undersöka hur de klarar putsning. En förstudie gjordes 2003 med vaktelägg. Gradering av ogräs Alla fält ogräsgraderas för att uppskatta förekomsten av främst rotogräs och relatera detta till fältets innehåll av fåglar och putsningstidpunkt. Intervjuer med försöksvärdarna För att få koll på hur trädorna sköts och motiven till skötseln görs intervjuer med försöksvärdarna. På så vis kan skötseln utrönas i detalj. Dessutom finns möjligheten att identifiera målkonflikter i trädesskötseln. Övrigt arbete För projektledningen tillkommer: 1) att leta reda på lämpliga försöksvärdar, göra överenskommelser med dem om putsningstidpunkt, etc. 2) leta reda på och anställa fältassistenter. 3) förbereda inventeringarna genom att leta och kopiera lämplig kartmaterial, planera inventeringsrutter. 4) ha kontakt med anslagsgivare om projektets utveckling. 5) ha kontakt med övriga rådgivare ute i landet. 6) ha kontakt med försöksvärdar om putsningstidpunkt etc. 7) sammanställa och utvärdera inventeringsresultat. 8) styra projektet både personellt och ekonomiskt. 9) redovisa projektet.

5 Projektorganisation Olle Kvarnbäck kommer att sitta kvar som ledare för projektet men kommer att dela det uppdraget med Jacob Spangenberg, erfaren landsbygdsutvecklare och projektledare på Hushållningssällskapet i Uppsala. Jacob planeras att ansvara för ekonomistyrning och administration av projektet medan Olle kommer att ansvara för det vetenskapligt innehåll och utförande. Jacob kommer naturligtvis att ingå i projektledningsgrupp som bildades under 2003 tillsammans med Olle, Sören Eriksson och Åke Berg. Syftet med att dela projektledarskapet är främst att avlasta Olle och frigöra tid och kraft till genomförandet av detta mångfacetterade projekt. Uppsala 4 mars 2004 Olle Kvarnbäck projektledare Bilagor 2. Sammanställning av inventeringsresultat från år Sånglärkans häckningsbiologi och ekologi i jordbrukslandskapet en litteratursammanställning. 4. Preferens för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en sammanställning av vetenskapliga undersökningar.