Uppföljande fågelinventering vid vindkraftpark Oxhult-Kåphult, Laholms kommun

Transkript

1 Uppföljande fågelinventering vid vindkraftpark Oxhult-Kåphult, Laholms kommun Ulf Ottosson April

2 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen på uppdrag av Arise WindPower AB. Rapporten är en uppföljning av eventuella effekter på fåglar efter vindkraftsetablering i området Oxhult- Kåphult, enligt nedan. Arise WindPower AB har byggt 19 vindkraftverk vid Oxhult-Kåphult, Laholms kommun. Verksamhetsutövare är Arise Windfarm 1 AB. Vindkraftverken är byggda i två etapper, 12 i Oxhult under och 7 i Kåphult under augusti 2010-mars Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Halland har som ett villkor i tillståndet för verksamheten skrivit att En studie av vindkraftparkens påverkan på flyttfåglar och häckande fåglar ska göras inom tre år efter det att samtliga verk tagits i drift. I samband med ansökan om tillstånd för verksamheten har fågelinventeringar gjorts av Anders Wirdheim och Christopher Gullander respektive JP Fågelvind. I den här uppföljande studien har metodval och observationsplatser i så stor utsträckning som möjligt följa samma metodik som i den tidigare studien. Emellertid saknades, i hög grad, en systematisk profil på den redan utförda fågelinventeringen varför en vetenskaplig jämförelse svårligen låter sig göras. För att trots allt kunna få någon uppfattning om vindkraftverken vid Oxhult respektive Kåphult påverkar fågelfaunan föreslås den metod som beskrivs nedan. Inventerare Fågelinventeringen har utförts av Ulf Ottosson och Mikael Haraldsson. Ulf Ottosson är disputerad ekolog och ornitolog med 30 års erfarenhet av inventeringar och forskning på fåglar mm både i Sverige och runt om i världen. Mikael Haraldsson är ornitolog sedan mer än 30 år med djup lokal förankring i Laholms kommun. Omfattning Undersökningen genomfördes under ett års tid med start under mars 2011 med studier av förbisträckande och anländande flyttfåglar. Under senvåren och sommaren 2011 bedrevs häckfågelstudier, under hösten studerades höstflyttning och ev rastande fåglarna. Studien avslutas under mars 2012 med studier av spelflygande rovfågel och övervintrande fåglar. 2

3 Bakgrund Vindkraftverk förändrar miljön på ett sätt som kan innebära negativa effekter på fågelfaunan. Det handlar främst om störningar som barriäreffekter, dödlighet genom kollisioner och biotopförstöring (t.ex. Hötker m.fl. 2006, Lucas m.fl. 2007, Widemo 2007, Thornell 2009, Rydell m.fl. 2011). För att minimera möjliga negativa effekter på fåglar är därför studier av den lokala fågelfaunan vid varje etablering av enskilda verk och/eller vindkraftparker av största betydelse. De flesta studier har visat att kollisionsrisken med vindkraftverk är låg (Rydell m.fl 2011), men undantag finns, mest känt kanske Los Altamont Pass i USA (t.ex. Lucas m.fl. 2007) och Smöla i Norge (t.ex. Kuijken 2007). De största effekterna med risken för kollisioner ser vi hos långlivade arter som blir könsmogna sent (t.ex. örnar), samt för stationära individer som regelbundet befinner sig i områden med vindkraftverk. Man har observerat högre kollisionsrisk i områden där flyttfågelstråk finns och i områden med häckande örnar (t.ex. Lucas m.fl. 2007,Widemo 2007). Men även om kollisionsrisken är låg kan vindkraftverk ändå påverka fågelpopulationer negativt. Effekter av störning och biotopförlust är något som behöver undersökas mer ingående, t.ex. så minskade antalet häckande ormvråkspar inom ett vindkraftsområde med % om vindkraftverket placerades närmare än 500 meter från deras häckplatser (Hötker m.fl. 2006). Man bör i regel inte placera ut vindkraftverk i områden där det finns viktiga flyttningsstråk eller i häckningsområden för hotade arter. Val av område och hur man placerar vindkraftverken inom området har betydelse för kollisionsriskerna både för land- och havsbaserade parker. Då verken väl är utplacerade har man observerat att de fåglar som kolliderat med dem ofta försvinner inom några timmar då rovdjur och asätare av olika slag konsumerar dem. Att inventera och uppskatta antalet fallna fåglar är alltså mycket svårt (t.e.x Widemo 2007, SOF 2009, Rydell m.fl. 2011). Skånes ornitologiska förening gjorde en studie med anledning av att man hittade en död havsörn under ett verk. Under ett års tid gjorde man veckovisa besök vid tre olika verk vilket resulterade i en funnen kollisionsdödad ormvråk (Widemo 2007). I Skåne har man vidare hittat ytterligare en havsörn, enstaka döda glador och måsfåglar vid vindkraftverk. Men det totala antalet fallvilt som påträffats är litet. Bohusläns ornitologiska förening hänvisar till att flera berguvar dött vid kollisioner med verken i Torslandaviken. På Gotland har flera havsörnar och kungsörnar dödats vid vindkraftverken på Näsudden. Övriga regionala föreningar känner inte till att någon letat (Widemo 2007). I USA gjordes en studie av 257 radiomärkta kungsörnar under en period av 7 år vid Los Altamont Pass. I den studien stod vindkraften för 42 av 100 dödsfall. Troligen var det ett ännu högre antal som förolyckades då rotorn ibland förstörde sändaren på örnen. Kollisioner med vindkraftverken i Los Altamont Pass är en viktig mortalitetsfaktor för kungsörnar. Ändå har ingen effekt märkts av vad gäller antalet häckande par. Man antar att populationen antingen producerar ett tillräckligt stort antal nya individer eller så sker immigration med nya individer till populationen, en så kallad source-sink dynamik (t.ex. Pulliam 1988, Lucas m.fl. 2007, Widemo 2007, Thornell 2009). 3

4 De studier som genomförts av hur rovfåglar rör sig i Los Altamontområdet visar att de i första hand flyger över konvexa landskapskonturer, som kullar och åsar,men helst undviker konkava strukturer i form av dalar och raviner. De rör sig klart oftare på vind- än läsidan av åsar (t.ex. i Lucas m.fl. 2007, Widemo 2007). Fågelarter som är kraftigt överrepresenterade i studier av kollisioner är havsörn, kungsörn, röd glada, gåsgam och tornfalk. Riskerna varierar mellan olika platser, och i många fall är problemen kopplade till bara ett fåtal vindsnurror inom en större anläggning (Thornell 2009). Örnar, och många andra rovfåglar, är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. De födosöker ofta i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden, d v s ofta på platser där också vindkraftsetableringar är mest gynnsamma. Ett kungsörnsrevir är i normalfallet cirka en kvadratmil och i reviret finns oftast flera bon. Bona placeras ofta i en stor tall eller gran. De gamla fåglarna stannar oftast i eller i närheten av reviret året runt. Studier med satellitsändare på unga kungsörnar visar att de förflyttar sig över stora avstånd hela året. Unga kungsörnar besöker ofta andra kungsörnsrevir. Vindkraftsanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet (Widemo 2007). Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) har utarbetat en vindkraftspolicy där man bl. a. anser att speciell hänsyn ska tas till arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv och till rödlistade arter i Sverige. För vissa arter ska särskilda skyddszoner upprättas runt boplatser och biotoper där arterna regelbundet förekommer. SOF rekommenderar också att större markägare, vindkrafts- och energiföretag ska upprätta vindkraftspolicys som tydligt visar att man tar sitt etiska ansvar och inte förstör naturvärden. Det ska framgå att områden som hyser höga naturvärden undantas från etableringar(sof 2009). Vindkraftverk i drift innebär alltid en störning och risk för kollisioner med fåglar. För vissa rovfågelarter kan följderna bli att nyligen återhämtade bestånd återigen börjar minska. Både de arter som tas upp under EU:s habitats- och fågeldirektiv och de arter som är rödlistade i Sverige bör få särskild uppmärksamhet vid prövningar av vindkraft (t.ex. Widemo 2007, Thornell 2009, Rydell m.fl. 2011). De effekter som vindkraften kan orsaka för en fågelpopulation eller fågelart varierar kraftigt. Det kan bero på antal vindkraftverk, deras placering, topografin i området, vilka fågelarter som förekommer i området och hur de rör sig (t.ex. Hötker m.fl. 2006, Widemo 2007). I den forskning som utförts hittills har man lagt kraft på att undersöka kollisionsrisker. Mer forskning borde även läggas på vindkraftverkens störningseffekter och biotopförstöring, t.ex. vid anläggning av vägar (Widemo 2007, Rydell m.fl. 2011). I Sverige har ytterst få undersökningar gjorts där inventeringar av fågellivet har utförts både före och efter vindkraftverkens byggande. De långtidsstudier som utförts i områden där vindparker etablerats visar att negativa effekter på individ- och artrikedom snarare ökar än minskar med tiden (Widemo 2007, Thornell 2009). Häckande fåglar tycks mer toleranta än förbiflyttande och övervintrande fåglar av störningar från vindkraftverk. Dock bör långtidsstudier göras för att få en korrekt bild av det hela. Men för vissa fågelarter kan vindkraftverken ha störningseffekter även under häckningstiden (t.ex. Hötker m.fl. 2006, Thornell 2009). Nyligen publicerade studier från Skottland pekar på att den häckande fågelfaunan påverkas negativt i ett område med 500 meters radie från vindkraftverken. Flera olika fågelarter visade upp till 50 procents minskning i dessa områden (Pearce-Higgins m.fl. 2009). 4

5 Få studier har på vetenskapligt riktigt vis studerat fågelkollisioner vid vindkraftverk, men i de studier som ändå gjorts har man konstaterat att antalet kollisioner normalt är mindre än en per år och vindkraftverk. Mer sällsynt förekommer fler än fem kollisioner per år och vindkraftverk (Hötker m.fl. 2006). Dock kan en oturlig utplacering medföra betydligt högre kollisionsrisk och dödlighet. Självklart blir dessutom värdena för den faktiska dödligheten betydligt större om man tar hänsyn till att en park kan innehålla flera tusen vindkraftverk (Widemo 2007). I USA har man uppskattat att vindkraften stod för 0,01-0,02 % av fåglars dödsfall genom kollisioner; kommunikationsmaster stod för 1-2 % och kollisioner med fordon samt fönsterrutor stod för hela % av dödsfallen (Widemo 2007). I början av 2000-talet fanns det drygt vindkraftverk i USA och drygt kommunikationsmaster. Emellanåt har det rapporterats om mycket höga antal fågelkollisioner vid vissa master. Antalet kollisioner verkar öka kraftigt med ökande masthöjd, och antalet rapporterade dödsfall är relativt få för master under 150 meter. De flesta av dagens vindkraftverk når inte upp till den höjden. Vajerstag, som ofta är mycket svåra att se, anses svara för en betydande del av dödligheten vid kommunikationsmaster (Widemo 2007). Vindkraftverk saknar vajerstag. Då nattflyttande fåglar flyger över landbaserade vindkraftverk kan ofördelaktiga väderförhållanden tvinga ner dem så att risk för kollisioner uppstår. Även om antalet dödsfall genom kollisioner med vindkraftverk sett över alla arter är mycket liten, så kan de dock drabba känsliga arter och populationer hårt (Widemo 2007, SOF 2009, Rydell m.fl. 2011). När det gäller barriäreffekter kan vindparker fungera som barriärer för förbiflygande fåglar. Dessa omvägar medför oftast mindre kostnader för fåglarna. Man misstänker dock att vid en större utbyggnad kan kostnaden för fåglarna bli så pass stor att de flyger genom parkerna. Detta skulle då kunna resultera i högre dödlighet genom kollisioner. Ett sätt att minska barriäreffekterna är att skapa korridorer mellan vindkraftverken inom en park (t.ex. Hötker 2006, Widemo 2007, SOF 2009, Rydell m.fl. 2011). Landbaserad vindkraft bör helt undvikas i områden som har övervintrande eller sträckande populationer av mindre vanliga arter, särskilt de arter som är rödlistade. Man rekommenderar även att inte etablera vindkraft i områden med höga tätheter av termikflygande rovfåglar (Widemo 2007, Rydell m.fl. 2011). Metoder Häckande fåglar I området häckande fåglar har kartlagts med hjälp av linjetaxeringar. Inventeringspersonen följer en i förväg på kartan markerad rutt (jmf Bibby m. fl och Svensk Fågeltaxering). Rutterna var två km långa i form av en kvadrat med ett av vindkraftverken i mitten av varje kvadrat, vi får då 4 dellinjer à 500 m (Fig. 1; Rutor markerade LaOxN och LaKåN). Linjetaxeringarna utförs i en takt av min/km och alla fåglar som observeras eller hörs längs rutten registreras. För att få en riktig jämförelse lägger man ut lika många rutor på ett avstånd av minst 1 km från närmaste vindkraftverk (Fig. 1; Rutor markerade OKA-I). Då ingen systematisk inventering utfördes innan etablering är detta ett sätt att få en uppfattning om i vilken omfattning vindkraftverken påverkar häckande fåglars populationstäthet. 5

6 Figur 1. Karta med de olika rutorna markerade. Rutor markerade LaOxN och LaKåN har ett vindkraftverk i mitten medan rutor markerade OKA-I betraktas som opåverkade av vindkraftverken. Tabel 1. Datum, tid och väder vid de olika besöken Datum Tid Pers. Väder 21-mar SV vind ökande, mulet, mar Svag V vind, ökande, mest klart, tunna moln, 7 10-april Lätt-måttlig SV vind, klart, maj Måttlig V vind, kallt, klart, maj Måttlig SO vind, sol maj Måttlig SV vind, mulet, lätt regn, jun Svag V-NV vind, klart, sol, jun Växlande molnighet, jun Växlande molnighet, sep Måttlig V vind, Växlande molnighet, mar Svag O vind, klart, -5 6-mar Svag SO vind, växlande molnighet, mar Svag-måttlig SV vind, mulet, mar Svag V vind, dis-dimma, 5 6

7 Vinterrastande, spelflygande och flyttande rovfåglar samt andra stora fåglar Inventeringen genomförs i form av punktinventering, genom att man spanar från höga punkter i området under parningstid, då fåglarna spelflyger, och under sträcktid. Observerade fåglar dokumenteras på karta. Man väljer dagar med god sikt och i övrigt lämpliga väderförhållanden. Fåglarnas ungefärliga revir, antalet par, sträck- och flygvägar noteras så långt möjligt. Dessa uppgifter används som jämförelse med tidigare år och en bedömning görs om arten kan anses ha påverkats av vindkraftparken. Resultat Under undersökningsåret besöktes området under 14 dagar, totalt 61 timmar (Tab. 1), och 91 arter fåglar observerades (Appendix 1). En kumulativ graf, en så kallad effektkurva, visar på effektiviteten i fältarbetet (Fig. 2). När kurvan närmar sig en platå kommer man att se få nya arter med ytterligare insatser i fält Antal arter Timmar Figur 2. Antal arter observerade i förhållande till tid i fält. På x-axeln visas totalt antal mantimmar i fält. För den jämförande undersökningen av fåglar under häcksäsongen, inventerades parvis 18 stycken rutor, se metod, nio stycken runt befintligt vindkraftverk och nio stycken minst en km från närmaste vindkraftverk. Då verken står nära varandra och vi ville undvika interferens från andra verk gjorde att bara 9 av verken inventerades. 7

8 Totalt blev det 36 km linjetaxering uppdelat på 72 stycken 500 m långa dellinjer. Under dessa linjetaxeringar sågs totalt 1357 fåglar av 63 arter (Tab. 2). Vid rutorna med vindkraftverk sågs i medeltal 18,1 fåglar av 9,5 arter medan det vid rutor minst 1 km från närmaste verk sågs 20,3 fåglar av 10.6 arter. Det fanns alltså nominellt både fler fåglar och arter vid rutorna utan Vindkraftverk men skillnad jämfört med rutor med Vindkraftverk är inte statistiskt signifikant, varken för antal individer (U-test; p=0,22) eller antal arter (U-test; p=0,18). Tabel 2. Fågelarter och antal som observerades under linjetaxeringarna. Art antal Lövsångare 375 Bofink 130 Svarthätta 98 Rödhake 83 Trädpiplärka 76 Talgoxe 59 Koltrast 56 Gärdsmyg 47 Kungsfågel 46 Ringduva 38 Taltrast 36 Järnsparv 34 Svartmes 30 Gulsparv 27 Blåmes 16 Gransångare 14 Grågås 12 Gök 12 Grönsiska 10 Grönsångare 10 Stjärtmes 10 Ärtsångare 9 Kråka 8 Större Hackspett 8 Svartvit Flugsnappare 7 Korp 6 Skogssnäppa 6 Trana 6 Trädkrypare 6 Törnsångare 6 Buskskvätta 5 Enkelbeckasin 5 Grå Flugsnappare 5 Nötskrika 5 Tofsmes 5 Trädgårdssångare 5 Nötväcka 4 Domherre 3 Dubbeltrast 3 Ladusvala 3 Rödstjärt 3 8

9 Spillkråka 3 Duvhök 2 Entita 2 Fasan 2 Gröngöling 2 Kaja 2 Kärrsångare 2 Skogsduva 2 Fiskmås 1 Forsärla 1 Grönfink 1 Göktyta 1 Hussvala 1 Mindre Korsnäbb 1 Nötkråka 1 Ormvråk 1 Röd glada 1 Rörsångare 1 Stare 1 Sädesärla 1 Sävsparv 1 Totalt 1357 Av rovfåglar observerades havsörn, fiskgjuse röd glada, ormvråk, sparvhök och duvhök i området. Samtliga arter, utom havsörn och fiskgjuse, har setts flyga inom området och speciellt finns det flera par ormvråk som regelbundet ses spelflyga i omedelbar närhet av verken (jmf Fig. 2). Generellt bedöms antalet rovfåglar av de ovan nämnda arterna vara normalt för regionen och med det aktuella områdets karaktär. 9

10 Figur 2. Exempel på flygvägar hos ormvråk den 10 april 2012, den övre var en spelflygande fågel, medan de två nedre var fåglar som flög lågt, trädtoppshöjd, i området. Utanför området har fiskgjuse iakttagits vid Oxhultasjön och på stort avstånd sågs en havsörn 3-mar Av andra stora fåglar i området i stort kan nämnas flera par trana, grågås och kanadagås häckar med 10-tals par i Oxhultasjön, gåsflockar på mer 100 individer observerades runt sjön och slutligen häckar storlom i den samma. En del mindre flyttfågelrörelser har iakttagits under de dagar med vackert väder under våren då vi besökt området, däremot iakttogs inget sträck under de dagar på hösten vi var där. Olika beteenden, visavi Vindkraftverken, har iakttagits när det gäller flyttande fåglar, nedan följer några utdrag ur våra obsböcker: apr 1 ormvråk rör sig skruvande mot norr över LaOX06/07 vidare över LaOx05 och sen ut ur området. 29-sep Ormvråk 7 str 10

11 Trädpiplärka 3 str Ladusvala 9 str mar Sångsvan, 9 str N tvekar flyger mellan. 6-mar 15-mar Sädgås 115 str N. De flesta flockarna verkar tveka när de närmar sig verken särskilt större flockar. En del flyger runt, några tar höjd, några mindre flockar flyger mellan. Ormvråk, 28 str N långt i väster. För långt avstånd för att bli störda av verken? Sångsvan, 24 str N flyger runt verken. Grågås 12 str N Anser sp 18 str N Sångsvan 26 str N Trana 2 str N M. sångsvan 3 str N 22-mar Skogsduva 2 Diskussioner och slutsats Området är till största delen produktionsskog, lite mossar, några mindre bitar av odlingsbygd och en del lövskog. Utanför för området finns mer varierad kulturbygd och en stor sjö, Oxhultasjön. Ur fågelsynpunkt är läget på gränsen mellan slättbygd och skog intressant då gränslandet ger en ökad biodiversitet och det är också en så kallad ledlinje för flyttande fåglar. Södra Halland mellan kust och skog är ett känt flyttfågelstråk, framförallt på våren, då en stor del av våra tranor, på väg från Rügen till Hornborgarsjön passerar här, och också andra termikflyttare såsom ormvråk. Var sträcket går beror på vindarna, vid ostlig vind närmare kusten och vid västlig vind längre inåt land. Under de dagar under flyttningen som vi besökte området observerade vi inga stora flyttningsrörelser och de vi såg var mest på våren. Inga stora flyttningsrörelser iakttogs alltså på hösten utan mest lokala fåglar som flög lågt inom området, detta överensstämmer med observationer som JP Fågelvind (Pettersson 2007) rapporterar från sept De observationer av flyttande fåglar som vi trots allt såg vid vindparken reagerade på olika sätt, en del flög över, en del flög igenom, en del flög runt och en del tvekade först och valde sen ett av de tre alternativen. Slutsatsen man kan dra av detta är att flyttande fåglar kan påverkas av Vindkraftverk men deras flyttning hindras ej. Generellt kan man säga att de dagar som man har stora flyttfågelrörelser så är det bra sträckväder med mycket termik och flyttande fåglar flyger högt och vindkraftverken utgör ingen större risk. Men dagar med sämre väder, låga moln hårda vindar, då är riskerna högre men också antalet flyttande fåglar betydligt lägre eller noll. 11

12 När det gäller häckande fåglar så hade här inte gjorts någon systematisk vetenskaplig inventering före etableringen av vindkraftverken som man kunde använda som jämförelse. För att ändå, om möjligt, testa effekten av vindkraftsetablering på häckande fåglar inventerade vi områden i direkt anknytning till vindkraftverk och områden som vi bedömde som opåverkade, här minst en km från närmsta verk, på exakt samma sätt, se metod. Även om vi genomsnitt fann både fler individer och arter, se resultat, på linjerna/rutorna opåverkade av vindkraftverk så var skillnaden inte statistiskt signifikant. Om det i verkligheten finns en skillnad eller inte får framtida studier visa, detta område är för litet för att på ett vetenskapligt sätt kunna konstatera detta. Ormvråkar, troligen häckande, observerades inom vindkraftsparken vid i princip alla besök, men rovfåglar förekommer så glest att inventeringar av den typ som använts ovan knappast får med dem. Min bedömning, att förekomsten är normal för ett område som detta och denna region, kommer från de observationer av t.ex. spelflygande ormvråkar som vi gjorde. Men med denna metod är det svårt att få ett absolut mått på populationsstorleken och därför går det inte att jämföra förhållandet före och efter etablering. Sparvhök och duvhök som också finns i området är i princip omöjliga att inventera så dessa går det inte, utan mycket och mångårigt arbete, att få någon uppfattning om. Slutsatsen är att vi inte har kunnat visa på någon effekt av vindkraftsetablering på de häckande fågelpopulationerna i Oxhult-Kåphult området. Referenser Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Dahl, E.L., Flagstad, Ø. Follestad, A., Halley, D., Hanssen, F., Hoel, P.L., Johnsen, L., Kvaløy, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H.C., Reitan, O., Steinheim, Y. & Vang, R Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (BirdWind). Progress Report NINA Report pp. Bibby, C.J., Burgess, N.D., Hill, D.A. and Mustoe, S.H. (2000). Bird Census Techniques. 2 nd ed. Academic Press, London. Gullander, C Fågelinventering för Arise Windpower AB inför en eventuell vindkraftsetablering i Halmstad, Bohult. Hötker, H., Thomsen, K-H. & Jeromin, H Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats. Books on Demand GmbH, Norderstedt. Kuijken, E Wind farms at the Smøla Archipelago, Norway. Report to Standing Committee of The Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. Naturvårdsverkets hemsida, Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. & Bullman, R The distribution of breeding birds around upland wind farms. J. Appl. Ecol. 46: Pettersson, J Översiktlig rovfågelbedömning av Kåphult, Hishult i Laholms kommun inför planerna att bygga en elva vindkraftverks stor vinpark. JP Fågelvind opublicerad rapport till Arise WindPower AB. 12

13 Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar: En Syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. Rödlistan Artfakta. Artdatabanken. SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Stockholm. Svensk Fågeltaxering. Publicerad 7 maj Hämtad 14 mars Thornell, M Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Rapport nr: 2009:70, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsenheten. Widemo, F Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer - kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm. Ulf Ottosson 18A Rue de Mamer 8280 Kehlen Luxembourg Tel home Mob Lux Mob Nigeria ottosson@pt.lu skype id u.ottosson 13

14 Appendix 1. Samtliga observerade fågelarter. Common name Grågås Sädgås Kanadagås Sångsvan Mindre sångsvan Gräsand Storskrake Ormvråk Trana Tofsvipa Drillsnäppa Skogssnäppa Enkelbeckasin Fiskmås Gråtrut Skogsduva Ringduva Gök Tornseglare Fasan Storlom Storskarv Havsörn Fiskjuse Rödglada Sparvhök Duvhök Göktyta Större hackspett Spillkråka Gröngöling Trädlärka Sånglärka Ladusvala Hussvala Entita Talltita Svartmes Tofsmes Vetenskapligt namn Anser anser Anser fabalis Branta canadensis Cygnus cygnus Cygnus colombianus Anas platyrynchos Mergus merganser Buteo buteo Grus grus Vanellus vanellus Actitis hypoleucos Tringa ochropus Gallinago gallinago Larus canus Larus argentatus Columba oenas Columba palumbus Cuculus canorus Apus apus Phasianus colchicus Gavia arctica Phalacrocorax carbo Haliaetus albicilla Pandion haliaetus Milvus milvus Accipiter nisus Accipiter gentilis Jynx torquilla Dendrocopos major Dryocopus martius Picus viridis Lullula arborea Alauda arvensis Hirundo rustica Delichon urbicum Poecile palustris Poecile montana Periparus ater Lophophanes cristatus 14

15 Forsärla Sädesärla Ängspiplärka Trädpiplärka Kungsfågel Lövsångare Gransångare Grönsångare Svarthätta Trädgårdssångare Törnsångare Ärtsångare Rörsångare Kärrsångare Grå Flugsnappare Svarvit flugsnappare Rödhake Rödstjärt Stenskvätta Buskskvätta Koltrast Taltrast Dubbeltrast Björktrast Skata Nötskrika Nötkråka Kaja Kråka Korp Talgoxe Blåmes Stjärtmes Nötväcka Trädkrypare Gärdsmyg Järnsparv Stare Törnskata Varfågel Grönfink Mindre Korsnäbb Gråsiska Motacilla cinerea Motacilla alba Anthus pratensis Anthus trivialis Regulus regulus Phylloscopus trochilus Phylloscopus collybita Phylloscopus sibilatrix Sylvia atricapilla Sylvia borin Sylvia communis Sylvia curruca Acrocephalus scirpaceus Acrocephalus palustris Muscicapa striata Ficedula hypoleuca Erithacus rubecula Phoenicurus phoenicurus Oenanthe oenanthe Saxicola rubetra Turdus merula Turdus philomelos Turdus viscivorus Turdus pilaris Pica pica Garrulus glandarius Nucifraga caryocatactes Corvus monedula Corvus cornix Corvus corax Parus major Cyanistes caeruleus Aegithalos caudatus Sitta europaea Certhia familiaris Troglodytes troglodytes Prunella modularis Sturnus vulgaris Lanius collurio Lanius excubitor Chloris chloris Loxia curvirostra Acanthis flammea 15

16 Grönsiska Steglits Hämpling Domherre Stenknäck Sävsparv Gulsparv Bofink Bergfink Spinus spinus Carduelis carduelis Carduelis cannabina Pyrrhula pyrrhula Coccothraustes coccothraustes Emberiza schoeniclus Emberiza citrinella Fringilla coelebs Fringilla montifringilla 16