mer om forskning tema: arbetsmiljö

Transkript

1 mer om forskning från Stiftelsen Lantbruksforskning Nr tema: arbetsmiljö Hörselskador mycket vanliga inom lantbruket Stort mörkertal av olycksfall inom lantbruket Så påverkas barnen av kemiska bekämpningsmedel

2 Förord Forskning för en god arbetsmiljö inom lantbruket Här presenteras resultaten av flera års forskning om lantbrukares arbetsmiljö. Forskningsprogrammet om arbetsmiljön i lantbruket startades 1996 och har finansierats av SLF och LRF Försäkring sedan dess. Ett nytt forskningsprogram kommer att presenteras inför höstens ansökningsomgång den 1 oktober. Prioriterade områden är: Olycksfall Belastningsskador Damm, klimat och buller Psykosociala problem De resultat som förmedlas i denna skrift fokuserar på fyra områden: olyckor, generell hälsa hos lantbrukare, arbetsmiljön vid växtodling respektive i stall. Jag hoppas att detta temanummer om arbetsmiljö bidrar till att sprida forskningsresultaten samt ge möjligheter till direktkontakt med forskare. Stockholm maj 2006 Eva Pettersson Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning Redaktionen Mer om Forskning ges ut av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, med ca 2 nummer per år. Syftet är att ge en både överskådlig och uttömmande bild av vilka forskningsresultat som SLF, och därmed svenska lantbrukare, finansierat helt eller delvis. SLF är lantbruksnäringens gemensamma organ för att finansiera forskning och utveckling. Löpande information om forskningsresultat publiceras också i våra nyhetsbrev Nytt om Forskning och Forskning lönar sig som kommer ut med ca 8 nummer per år. Dessutom anordnar vi seminarier och deltar i mässor samt har en välbesökt hemsida All information från oss kan beställas via hemsidan eller per telefon och är helt GRATIS. KONTAKTA OSS GÄRNA! Eva Pettersson, Forskningschef, tel e-post eva.pettersson@lrf.se Martina Westborg, Assistent/Systemansvarig tel e-post martina.westborg@lrf.se Catarina Svedborg, Ekonomiansvarig tel e-post catarina.svedborg@lrf.se Josefin Kihlberg (Vik för Anna Blomberg) Informationsansvarig tel e-post josefin.kihlberg@lrf.se Kjell Ivarsson, Forskningssekretare tel e-post kjell.ivarsson@lrf.se Nilla Nilsdotter-Linde, Forskningssekretare tel e-post nilla.nilsdotter-linde@vpe.slu.se TRYCKSAKSFAKTA Upplaga: 3000 ex Ansvarig utgivare: Eva Pettersson Projektansvarig: Josefin Kihlberg Produktion: Jacobsson & Partner AB/ Oscarsson Text & Form Omslagsbild: Hans Jonsson Tryckeri: Mjölby tryckeri ISBN 10: ISBN 13: ISSN X Citera oss gärna men ange källan! 2

3 Innehåll Olyckor Personskador inom lantbruket vanligare än man trott 4 Nätverk och dialog ökar engagemanget i säkerhetsarbetet 5 Råd för att värna det käraste vi har 7 Råd för barnen i lantbruket Hälsa Hörselskador mycket vanliga inom lantbruket 8 Lantbrukare friskare än andra 10 Växtodling Så påverkas bonden och barnen av kemiska bekämpningsmedel 12 Traktorstolen ska vara i våg 14 Vridbar sadelsits minskar ryggproblem 15 Frikoppling och bromsning ger låg belastning 16 Lantbrukare friskare än andra Stallarbete Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros 17 Karusellmjölkning - snabba handledsrörelser kan orsaka besvär 18 Avlastningsarm underlättar, särskilt för kvinnliga mjölkare 20 Automatisk tvättkopp minskar belastningen för mjölkare 21 Tvättrobot i svinstall sparar tid och hälsa 22 Karusellmjölkning kan orsaka handledsbesvär Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros 3

4 Tema arbetsmiljö Olyckor FAKTA Personskador inom lantbruket är vanligare än man trott Mjölkbönder löper störst risk för arbetsskador inom svenskt lantbruk. Vanligast är kross- och klämskador från höften och nedåt. Även hand och huvud drabbas. Trots att skadorna är allvarliga och ibland kräver ambulans och sjukhusvård så anmäls mindre än var tionde skada till Försäkringskassan. År 2004 anmäldes 400 stycken arbetsolyckor inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Är det en spegel av de verkliga förhållandena eller finns här ett mörkertal? Och hur är det egentligen med personskadorna - var smäller det oftast och vad blir konsekvenserna? DEFINITION PÅ OLYCKSFALL Olycksfall är när en plötsligt inträffad olyckshändelse medför kroppsskada som utgör hinder i arbetet. Få anmälningar Stefan Pinzke vid Institutionen för JBT på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har genom enkäter och intervjuer lyckats få fram häpnadsväckande fakta i ämnet. Det visar sig att cirka sju procent av alla jordbruksföretag har drabbats av minst ett olycksfall som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. Detta innebär att det år 2004 inträffade cirka 5000 allvarliga arbetsolyckfall på våra jordbruksföretag. Jämför man med den officiella arbetsskadestatistiken konstaterar man att mindre än var tionde skada har anmälts. Skadorna är således mycket vanligare än man trott och än viktigare är det därför att få en detaljerad bild av skadornas uppkomst och konsekvenserna för lantbrukarna och företagen. Ett tåligt släkte Studierna visar att för den drabbade medför skadan i genomsnitt ett avbräck i arbetet på upp till fjorton dagar. Trots att 60 procent av olycksfallen varit så pass allvarliga att man sökt sjukhusvård så har endast 15 procent av skadorna lett till sjukskrivning. Lantbrukare är ett tåligt släkte. Störst risk för skador löper mjölkbönderna. Under 2004 drabbades femton procent av alla gårdar med mjölkproduktion av ett eller flera olycksfall. Det är den största skadefrekvensen för ett enskilt område inom lantbruket. Kross- och klämskador är den överlägset vanligaste skadetypen följt av sårskada och skelettskada. Värst drabbade är höfter, ben och fötter, det vill säga kroppens nedre regioner men även hand, fingrar och huvud skadas. Undvik framtida skador Resultaten baseras på svar från över fem tusen lantbrukare i Sverige. Nu gäller det att få grepp om Endast åtta procent av inträffade olycksfall förekommer i den officiella arbetsskadestatistiken. orsakssambanden. Vilka arbetssituationer är det som ger de vanligaste skadorna? Vilka åtgärder ska vi sätta in för att minska skadorna och risken för skador inom lantbruket? Det är frågeställningar som forskarna hyser stort hopp om att kunna få svar på inom en snar framtid. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Tel , e- post stefan.pinzke@jbt.slu.se Text: Hans Jonsson 4

5 Olyckor Tema arbetsmiljö Nätverk och dialog ökar engagemanget i säkerhetsarbetet Foto: Stefan Örtenblad/Bildarkivet.se Lantbrukare ökade sitt engagemang i säkerhetsarbetet efter regelbundna träffar i diskussionsgrupper. Dessutom sjönk stressen liksom riskacceptansen. Nu tänker jag efter före, menade flera lantbrukare. Frekvensen av allvarliga arbetsolyckor inom jord- och skogsbruk är hög. Den långa arbetstiden och osäkerheten i ekonomin gör att man främst koncentrerar sig på det dagliga och skjuter det långsiktiga säkerhetsarbetet på framtiden. Dessutom är många isolerade i arbetet och saknar någon att diskutera säkerhetsfrågor med. Lantbruket har flera likheter med fisket, vilken också är en synnerligen olycksdrabbad bransch. Under slutet av 1990-talet genomfördes en pilotstudie inom yrkesfisket där man testade en metod för att påverka attityder till risker genom att arbeta med riktat, lokalt förankrat säkerhetsarbete. Syftet med denna studie var att bland lantbrukare pröva en metod för att påverka attityder mot ett större engagemang i säkerhetsfrågor, samt att öka aktiviteten i säkerhetsarbetet. Studien byggde på positiva erfarenheter från den tidigare fiskestudien. Metoden som testades var nätverksbyggande. Tanken var att man genom dialog och delade erfarenheter med kollemer om forskning

6 Tema arbetsmiljö Olyckor gor finner lösningar och söker kunskap om hur säkerheten kan förbättras. Diskussionsgrupper bra metod för att förebygga olyckor 88 lantbrukare och lantarbetare, fördelade på nio olika diskussionsgrupper, träffades under ett år. Samtalet i diskussionsgruppen leddes av en projektledare från projektgruppen och behandlade tillbud, olyckor och säkerhet. Diskussionsgrup-perna skiljde sig genom att man hade olika grad av styrning och struktur. Metodiken med diskussionsgrupper fungerade bra Deltagarna kom och stannade kvar i studien. Fokus hölls på säkerheten och grupperna var aktiva och öppna i diskussionen. Deltagarna var positiva till deltagandet i studien. Forskarna menar att det behövs tid för förändring. Riskuppfattning och upplevd hanterbarhet av risker Här fick deltagarna ange hur liten eller stor risk de upplevde i samband med att t ex flytta djur, gå på stegar eller använda maskiner samt hur de bedömde sig kunna hantera dessa risker. Totalgruppen visade inga förändringar i uppfattning efter studien. Lista på övriga projekt inom området Olyckor Samband mellan dokumenterad status hos arbetsmiljön och olycks fallsfrekvens bland lantbrukare med mjölkproduktion. Projektnr Projektansvarig: Anna Torén, JTI-Institutet för jordbruks- och miljö teknik Trådlöst snabbstopp för maskiner i lantbruket. Projektnr Projektansvarig: Staffan Johansson, JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik Engagemanget i säkerhetsfrågor och aktiviteten i säkerhetsarbete Här fick deltagarna svara på om de planerade och kommunicerade för att undvika risker, t ex fick man bemöta påståendet vi på gården samarbetar för att förbättra säkerheten. Deltagarna fick också ange om de gjort några åtgärder för att höja säkerheten i jobbet. Totalgruppen visade ett ökat engagemang och ökad aktivitet efter studien. Riskacceptansen och upplevd press i arbetet Deltagarna fick ange vilken acceptans de hade för t ex påståendet man får lära sig leva med riskerna i jobbet och i hur hög grad de upplevde stress och press. Stressen i gruppen sjönk, liksom riskacceptansen. Nu tänker jag efter före, sa flera lantbrukare i gruppen, efter studien. Alla metoder lika bra Vid en jämförelse av de olika diskussionsgrupperna, så visade sig ingen skillnad mellan metoderna. Hög grad av struktur (diskussion, samt föra dagbok) eller låg grad av både styrning och struktur (enbart diskussion) hade ingen betydelse. Att föra dagbok kunde vara bra för att lära sig se orsakssamband det vill säga vad som påverkar olyckor. Samtliga metoder fungerade bra och hade god effekt. Studien visar tydligt att man kan uppnå en ökad säkerhetsaktivitet genom dialog i nätverk. Forskarna har en dialog med LRF och företagshälsovården om hur metoden skulle kunna användas i praktiken. Ett utbildnings- och handledningsmateriel är under utveckling. Projektansvarig: Marianne Törner och Christina Stave, Arbetslivsinstitutet, tel , e-post marianne.torner@arbetslivsinstitutet.se, christina.stave@arbetslivsinstitutet.se Text: Sara Johnsson FAKTA 6

7 Olyckor Tema arbetsmiljö Råd för att värna det käraste vi har Foto: Hans Jonsson Lantbruket är på många sätt unikt. Det är inte bara en arbetsplats, utan även hem- och uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Lantbruket tillhör en av de farligaste branscherna i arbetslivet och det är i denna farliga miljö som barn och ungdomar börjar hjälpa till från tidig ålder. Detta helt naturliga beteende har en mycket tragisk baksida: varje år dör 3 8 barn i lantbruksmiljön. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige inte gjort speciellt mycket för att förebygga barnolycksfall i lantbrukssektorn. Men det ska detta projekt råda bot på. Man har utarbetat råd och riktlinjer för barn och ungdomars medverkan i lantbruksarbete. Satsningen förväntas få en direkt positiv effekt på antalet dödade och skadade barn och ungdomar i lantbruksmiljö. Indirekt hoppas man att denna satsning kommer att öka riskmedvetandet bland vuxna. Åldersanpassade råd är ett centralt resultat av arbetet. Projektet om-fattar åldrarna inom ett stort antal områden varvid lantbruksarbete, djurskötsel och maskinskötsel är de viktigaste. Inom varje område fördjupar man sig rejält. Djurskötseln omfattar till exempel häst, mjölk- och grisproduktion. Råden för säker hästhantering tar upp viktiga moment som: ordning och reda, stallklädsel, utfodring, skötsel av hästen, ledning av häst, utgödsling och ströning, hämtning av häst från hagen. Råden är pedagogiskt utformade på faktablad där man enkelt kan tillgodogöra sig vuxnas ansvar och det viktigaste man bör tänka på inom det aktuella området. De viktigaste farorna listas och tydliga bilder illustrerar. Projektansvarig: Peter Lundqvist, Inst. för Jordbrukets biosystem och teknologi, SLU tel e-post peter.lundqvist@jbt.slu.se Text: Hans Jonsson 7

8 Tema arbetsmiljö Hälsa Hörselskador mycket vanliga i lantbruket En enkätundersökning till heltidslantbrukare visar att mer än en tredjedel, 38 procent, är hörselskadade och 40 procent upplever att de har en försämrad förmåga att uppfatta tal i bullrig miljö. Därtill anser en tredjedel av lantbrukarna att buller kan dölja eller maskera viktiga signalljud och därigenom öka risken för olyckor Inom jordbruket förekommer många bullriga miljöer och en större andel av lantbrukarna lider av hörselnedsättning jämfört med befolkningen i stort. Förutom risken för hörselnedsättning och andra hörselskador är det viktigt att minska skadligt och störande buller med tanke på kringboende och lantbrukarens eller anställdas egen säkerhet. Buller kan dölja eller maskera viktiga ljud t ex nödanrop, telefonsignaler eller processfel. Att vistas i en miljö med hög ljudvolym under en lång tid ger också trötthet som kan ge längre reaktionstider och därmed ökad risk för olyckor. Vissa maskiner och anläggningar såsom traktorer, torkfläktar och ventilationsfläktar har studerats ingående tidigare men för att få en bra helhetsbild av bullermiljön i jordbruket och vilka åtgärder vi kan göra för att minska bullret krävs mer undersökningar. I detta pilotprojekt har forskarna försökt identifiera bullerkällorna på gården, dels via en enkätundersök-ning till 300 slumpmässigt utvalda heltidslantbrukare och dels via bullermätningar under pågående arbete på fyra utvalda gårdar. Mer än en tredjedel hörselskadade Enkätundersökningen visar att 38 FAKTA Lista på övriga projekt inom området Hälsa Landsbygd och lantbruk ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Projektnr Projektansvarig Anders Thelin, Skogs- och lantbruks hälsan, LRF Konsult Hälsoproblem bland kvinnor som arbetar i lanbruket. Projektnr Projektansvarig Anna Rask-Andersen, Akademiska sjukhuset, Arbets- och miljömedicin Knäledsartros och lantbruksarbete. Projektnr Projektansvarig Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Utveckling av ny provtagningsteknik för exponering i lantbruksmiljö. Hälsoeffekter av interventionsstudier med och utan ansiktsskydd i lantbruksmiljö. Projektnr Projektansvarig Kjell Karlsson, c/o Ann-Christin Räätäri Nyström, Karolinska instiutet IMM Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador. Projektnr Projektansvarig Qiuqing Geng, JTI Kartläggning av bullerproblem i det svenska lantbruket. Projektnr Projektansvarig Per Sjösten, Arbetslivsinstitutet Väst 8

9 Hälsa Tema arbetsmiljö procent av lantbrukarna har en i sjukvården diagnosticerad hörselnedsättning. 19 procent har vid ett flertal tillfällen haft öroninflammation och 40 procent upplever att de har en sämre förmåga att uppfatta tal i bullrig miljö jämfört med en ung normalhörande person i samma situation. Därtill anser en tredjedel att buller kan dölja eller maskera viktiga signalljud och därigenom öka risken för olyckor. Flertalet lantbrukare som deltog i enkäten var män (93 procent) och åldern varierade mellan 26 och 77 men med genomsnittsåldern 50 år. Många bullerkällor på gården Lantbrukare exponeras för buller från många olika bullerkällor med mycket varierande ljudnivå och exponeringstid. Av 20 namngivna bullerkällor i enkäten fanns i genomsnitt 10 på varje gård. Traktor, motorsåg och röjsåg fanns på de flesta gårdar. Eftersom flertalet lantbruk hade djurhållning fanns även utgödslingsanläggning, ventilationsfläktar och stallet i sig med som vanligt förekommande bullerkällor. Andra källor till buller menade lantbrukarna var skördetröskan, transportskruvar, torkfläktar och vakuumpumpar. Hörselskydd - ett enkelt skydd Högst buller menade lantbrukarna kommer från enstegskrossen. Även från motorsågen och röjsågen upplevs bullret högt. Lantbrukarna uppgav att de arbetade relativt få arbetstimmar per år med dessa maskinerna och ofta använde hörselskydd. Vakuumpump och traktor pekades också ut som relativt betydande bullerkällor som lantbrukarna bedömde att de också exponeras för relativt många arbetstimmar per år. I traktorn var det vanligt att lantbrukarna använde hörselskydd men inte vid arbeten i närheten av en vakuumpump. Dosmätningar behövs Mätningarna av bullernivåer under pågående arbete bekräftade i mångt och mycket lantbrukarnas upplevelser. Höga ljudnivåer uppmättes exempelvis intill krossar, i samband med inläggning och uttag av ensilage i tornsilo samt intill vakuumpump och mjölktank. Forskarna menar att här är det viktigt att åtgärda bullret och mycket kan göras genom att bygga in och/eller bullerdämpa anläggningen. För att totalbilden över bullermiljön i jordbruket ska klarna ytterligare menar forskarna att det krävs mer mätningar, bland annat av vilken bullerdos lantbrukaren utsätts för under sin arbetsdag. Detta har mätts i projektet "Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador" i rutan på sid 8. Projektansvarig: Kurt Öberg, tidigare vid Inst. för Lantbruksteknik, SLU Kontaktperson: Niklas Adolfsson, JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, tel , e-post: niklas.adolfsson@jti.slu.se Text: Anette Bramstorp Foto: Hans Jonsson 9

10 Tema arbetsmiljö Hälsa Lantbrukare friskare än andra I jämförelse med andra yrkesarbetande är lantbrukare friskare, röker mindre och har en lägre alkoholkonsumtion. Vad gäller vanliga folksjukdomar har bönder ca 16 procent lägre risk för cancer och 30 procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med andra yrkesarbetande. Studier av lantbrukare och deras arbetsförhållanden bör därför kunna ge viktig information om vilka faktorer som ger god hälsa. Projektet Frisk av jobbet påbörjades i slutet av 80-talet. Bakgrunden var observationer att lantbrukare i mindre utsträckning uppsökte sjukvården. Möjligen berodde detta på att de hade bättre hälsa än andra yrkesarbetande. Tanken var att om så var fallet bör studier av lantbrukare, deras livsmiljö och deras arbetsförhållanden, kunna ge viktig information om hälsa och risk för sjukdom. 30 procent lägre risk för cancer I två studier bekräftades dessa observationer; att lantbrukare i jämförelse med andra yrkesarbetande inte bara uppsökte sjukvården i mindre utsträckning utan verkligen var friskare. Störst skillnader förelåg när vanliga folksjukdomar bland bönder jämfördes med förhållanden bland andra yrkesarbetande. Bönderna hade ca 16 procent lägre risk för cancer, 30 procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och mer än 30 procent lägre risk för mental ohälsa lantbrukare undersöktes Ett stort material samlades in för att besvara den grundläggande frågeställningen; vilka faktorer ger bättre hälsa? Över 1200 yrkesverksamma lanbrukare mellan 40 och 60 år deltog och nästan lika många kontrollpersoner, även dessa landsbygdsboende, yrkesverksamma och i samma ålder. Detaljerad information samlades in om sociala nätverk, kostvanor, fritidsaktiviteter, fysisk prestationsförmåga, hjärt- kärlsjukdomsrisk, upplevelsen av stress i arbetslivet etc. Materialet som insamlades är ur flera synvinklar unikt och ger stora möjligheter att studera hur fysiska och sociala förhålllande samverkar och påverkar inte bara sjukligheten utan också hur individer hanterar sina problem. Konsekvenser som sjukdomar och sociala problem får beror inte bara och kanske inte ens i huvudsak på själva sjukdomen utan på individens förmåga att hantera sina problem. Foto: Henrik Nätterlund 10

11 Hälsa Tema arbetsmiljö Lantbrukare har en bättre fysisk och psykisk hälsa Analyser bekräftar de tidigare beskrivna skillnaderna i sjuklighet och visar dessutom att lantbrukarna är mera fysiskt aktiva, har högre fysisk prestationsförmåga och större muskelstyrka än kontrollgruppen. Lantbrukarna röker mindre och har en lägre alkoholkonsumtion. De har också lägre medelblodtryck. Trots ett påtagligt högre fettintag har lantbrukarna snarast bättre kolesterolvärden än kontrollgruppen. Vad gäller de psykosociala förhållandena visade det sig att lantbrukarna upplevde att de hade bättre egenkontroll i arbetet jämfört med kontrollgruppen, men de upplevde också större krav och kände sig snarast mindre stimulerade av sitt arbete. Sociala aktiviteter förekom inte oftare bland bönder än bland kontroller och fysisk aktivitet på fritiden var mindre vanlig bland lantbrukarna än bland kontrollerna. Dödligheten är också lägre i glesbygden, både lantbrukarna och kontrollgruppen hade klart lägre dödstal än den grupp människor från medelstora svenska städer som användes vid en jämförelse, detta var tydligt redan 6 år efter det att jämförelsen hade påbörjats. Lantbrukarna rapporterade betydligt mera fysiska besvär men sökte läkare mindre ofta och var mindre sjukskrivna. Vissa psykologiska faktorer och fungerande sociala nätverk är starkt relaterat till de få läkarbesök och få symtom. Två viktiga frågor återstår att besvara: 1. Vad beror det på att lantbrukare mindre ofta drabbas av hjärt- kärlsjukdom och mental ohälsa än andra på landsbygden och mindre ofta dör av sådana sjukdomar än människor i tätorterna? 2.. Vilka faktorer förklarar att lantbrukarna inte söker läkare, inte blir sjukskrivna och inte heller opererade för sjukdomar som får sådana konsekvenser i kontrollgruppen? Under gjordes uppföljande personundersökningar för att få ett ännu större material att forska på. Detta material är färdigställt och finns tillgängligt i olika databaser. Foto: Henrik Nätterlund Projektansvarig: Anders Thelin, LRF Konsult, tel , e-post athelin@wgab.se Text: Fredrik Sassner 11

12 Tema arbetsmiljö Växtodling Så påverkas bonden och barnen av kemiska bekämpningsmedel Utgör användningen av bekämpningsmedel en folkhälsorisk? Från djurförsök vet man att kemiska bekämpningsmedel är cancerogena. Det går dock inte att genomföra försök på människor istället får man gräva djupt i register och databaser för att hitta eventuella samband mellan exponering för kemiska bekämpningsmedel och cancer. Sprutförare är lämpliga för sådana studier eftersom de har Foto: Bengt Ekberg 12

13 Växtodling Tema arbetsmiljö mera omfattande kontakter med bekämpningsmedel än andra personer. Sprutförares barn undersökta Denna studie innefattar även sprutförarnas barn. Är det så att genförändringar hos fadern, eventuella bekämpningsmedelsrester i kläder eller närhet till sprutmiljön kan medföra ökad cancerrisk för barnen?man studerade licensierade sprutförare och deras barn. Det visade sig att barnen inte löpte högre risk att drabbbas av cancer totalt sett jämfört med den allmänna befolkningen. Dock kunde en riskökning ses för tumörer i nervsystem och Hodgkin s sjukdom (lymfkörtelcancer). Någon ökad risk för missbildningar hos barnen kunde inte konstateras. Resultaten stödjer det som visats i tidigare studier. Vissa typer av cancer vanligare hos sprutförare Även för sprutförarna stämde antal cancerfall överens med det som tidigare forskning pekat på. Framför allt kunde man se en ökad risk för prostata- och testikelcancer. Barn till licensierade sprutförare löpte inte större risk att drabbas av cancer totalt sett. Tumörer i nervsystem, sköldkörtelcancer och cancer i endokrina körtlar var också vanligare än hos normalbefolkningen, något man tidigare sett hos jordbrukare. Minskade risker vid minskad användning Försäljningen av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgårdskötsel mer än halverades under åren Om det finns ett samband mellan användande av bekämpningsmedel och cancer så borde man kunna se en minskad risk under den senare tidsperioden. När materialet delades upp på olika tidsperioder för när licens utverkades så såg man också en tendens till minskade risker för de flesta cancerformerna. En anledning till detta kan också vara att hälsovådliga bekämpningsmedel inte längre är godkända i Sverige. Projektansvarig: Ylva Rodvall, Karolinska Institutet, tel , e-post ylva.rodvall@sll.se Text: Hans Jonsson FAKTA Lista på övriga projekt inom området Växtodling Fusariumantikroppar hos lantbrukare. Projektnr Projektansvarig: Hushållningssällskapet i Kalmar Kronoberg Ventilationssystem och luftkvalitet i hytter på lant bruksmaskiner. Projektnr Projektansvarig: Qiuging Geng, JTI-Institutet för jord bruks- och miljöteknik Risker för exponering av luftburna mikroorganismer vid hantering av spannmål och oljeväxter inom jordbruket. Projektnr Projektansvarig: Lennart Mårtensson, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Analys för minskning av belastningsdosen till följd av nack- och bålvridning vid traktorkörning. Projektnr Projektansvarig: Anna Torén, JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik 13

14 Tema arbetsmiljö Växtodling Traktorstolen ska vara i våg Illustration: Kim Gutekunst, JTI När man plöjer måste arbetet övervakas för att ge bästa resultat. Traktorföraren tvingas ofta att vrida sig för att titta bakåt samtidigt som traktorn lutar. Denna arbetssituation ökar sannolikt risken för ländryggsbesvär. Syftet med detta projekt var att försöka minska belastningen vid vridning och samtidigt förbättra bekvämlighet och arbetsfunktion för traktorföraren. Tanken var att om man kan hålla förarstolen vågrät oavsett traktorns lutning så skulle man kunna uppnå önskvärd effekt. Försöket gick ut på att testa en traktorstol med s.k. nivelleringsplatta som kompenserar automatiskt för lutningar upp till ± 13 grader. Tio erfarna traktorförare deltog och utförde plöjningsarbete med plattan på eller av. Nio av tio förare ansåg att plöjningsarbetet blev bekvämare när stolen var vågrät, dvs. när nivelleringsplattan kompenserade för traktorns lutning. Ser man till helhetsintrycket av både bekvämlighet och arbetsfunktion tyckte åtta av tio förare att nivelleringen var att föredra framför en fast stol. Förarnas subjektiva erfarenheter sammanföll med beräkningar av belastningen som de utsattes för vid plöjningsarbetet. Belastningsdosen, dvs. böjnings- och vridningseffekten på kroppen, minskade vid plöjning på vänster sida (vänsterdäcken i plogfåran) när nivelleringsplattan kompenserade för traktorns lutning. Förarnas beteende i hytten vad gäller vridning påverkas sannolikt av att reglagen är fast placerade till höger om föraren. Det innebär att med en friare reglageplacering i traktorn skulle den positiva hälsoeffekten med automatisk nivellering vid plöjning förväntas bli ännu bättre. Projektansvarig: Anna Torén JTI-Institiutet för jordbruks, och miljöteknik, tel , e-post anna.toren@jti.slu.se Text: Hans Jonsson 14

15 Växtodling Tema arbetsmiljö Vridbar sadelsits minskar ryggproblem I detta projekt har forskarna påbörjat utvecklingen av en helt ny typ av traktorstol. Syftet är att minska skador i rygg och höfter på grund av vridningarna lantbrukarna gör när de arbetar i traktor, framförallt vid plöjning. Foto: Henrik Nätterlund Traktorn är traktorförarens arbetsplats. För att kunna utföra ett bra arbete måste traktorföraren vara aktiv vilket innebär mycket vridningar av kroppen samtidigt som ekipaget av naturliga skäl vibrerar. Det medför att traktorförare ofta har problem med höfter och ländrygg (nedersta delen av ryggen). En mycket viktig faktor som påverkar arbetssituationen är förarstolens komfort och funktionalitet. Utveckling av en ny traktorstol Syftet med detta projekt är att ge underlag för produktutveckling av en helt ny traktorstol. Idén är att använda kunskapen om att en rytttares sittställning ergonomiskt sett är mycket gynnsam. Är det möjligt att uppnå en förbättrad förarsituation genom att anpassa sadelstolar till sadelsitsar för traktorer? Man anpassade tre kommersiellt tillgängliga sadelsitsar till jordbrukstraktor och lät tio erfarna traktorförare prova dem. De bedömde bland annat sittkomfort och roterbarhet. Sadelstolarna var vridbara under körning. Även sitthöjden kunde ställas in och förarna ställde dem i genomsnitt 13 centimeter högre jämfört med den konventionella stolen. Detta gav en bättre ställning i både höft och rygg så att en balanserad sittställning kunde intas. Begränsningen var höjden på hyttaket. Ryggrotationen minskade med hälften Stolarnas roterbarhet utnyttjades men krävde viss tillvänjning. Den totala vridningen var större med sadelstolen än med konventionell stol. Men tack vare stolsvridningen minskades rotationen i kotpelaren till hälften vid plöjning! Den samlade bedömningen av studien är att en stolkonstruktion bör bygga på möjligheten att höja sittställningen och att man under körning kan rotera sitsen. För att full ut kunna utnyttja effekterna krävs det högre innertak samt att reglagen kan anpassas efter sitthöjd. De provade sadelsitsarna måste dessutom anpassas efter lantbrukets arbetsförhållanden. Projektansvarig: Kurt Öberg, tidigare vid Inst. för lantbruksteknik, SLU. Kontaktperson: Niklas Adolfsson, JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, tel , e-post niklas.adolfsson@jti.slu.se Text: Hans Jonsson 15

16 Tema arbetsmiljö Växtodling Frikoppling och bromsning ger låg belastning Förslitning i höftleden har i tidigare studier visat sig hänga samman med många körtimmar i traktorn. Denna studie pekar på att så kallad pedalaktivering inte ensamt kan förklara skadorna. Belastningen som uppstår på höftleden när föraren frikopplar eller bromsar är jämförbar med den belastning som uppstår vid normal gång. Lantbrukare är överrepresenterade bland människor med ryggoch höftledsbesvär. Speciellt utmärkande är förslitning i höftleden, s k koxartros. Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan höftledsbesvär och mycket traktorkörning. Pedalaktivering inte lösningen När vi rör oss ger musklerna runt höftleden upphov till en kompresssionskraft på leden. Vid normal gång motsvarar detta krafter på 3-4 gånger kroppsvikten. Gång i trapppor innebär dubbel belastning. I detta examensarbete fick tre försökspersoner simulera traktorkörning i olika situationer, landsvägskörning, plöjning och lastning med frontlastare. Resultaten visar att belastningen på höftleden när frikopplings- eller bromspedalen används är måttlig och fullt jämför med belastningen vid vanlig gång eller gång i trappor. Hur länge pedalen hålls nedtryckt och hur ofta påverkar förstås den totala belastningsdosen. Slutsatsen är att den totala belastningsdosen vid traktorkörning i regel är låg. Föraren kan ibland behöva hålla nere pedalen länge men däremot inte särkilt ofta. Kombination av pedalaktivering och andra rörelser Traktorföraren gör dock många rörelser i kombination under körning, t ex frikopplar, växlar, vrider sig för att titta bakåt samt använder reglage. Ofta sker detta också under mer eller mindre starka vibrationer. För att utreda orsakerna till höftledsbesvär i samband med traktorkörning krävs ytterligare forskning. Projektansvarig: Niklas Adolfsson, JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, tel e-post niklas.adolfsson@jti.slu.se Text: Anette Bramstorp Foto: Henrik Nätterlund 16

17 Stallarbete Tema arbetsmiljö Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros Höftledsartros är vanligare bland lantbrukare än bland andra yrkesverksamma. Störst risk att drabbas löper de lantbrukare som har djurhållning. Övervikt ökar risken medan traktorkörning inte ökar risken för höftledsartros. Fortfarande fattas egentliga kunskaper om vilka omständigheter som är avgörande för att lantbrukare har en högre risk för artros än andra yrkesarbetande. Senare års studier har visat att övervikt, tungt yrkesarbete och visst idrottsutövande ökar risken. När det gäller de risker som är förknippade med yrkesarbetet finns endast ett begränsat antal undersökningar och inte i någon av dessa har man kunnat förklara varför just lantbrukare har en märkbart högre risk än andra yrkesarbetande. Varför drabbas lantbrukare i högre utsträckning? Flera olika förklaringar har anförts. Traktorkörning med gamla obekväma maskiner eller med bakåtvriden sittställning har misstänkts vara orsak till besvären. Också andra arbetsförhållanden som t. ex. brist på ledighet eller alltför tungt arbete har framförts som tänkbar förklaring. Olycksfall eller mindre skador har också diskuterats, särskilt som man tror att skador kan vara orsaken till en viss ökad risk för liknande sjukdomar bland idrottsmän. För att öka kunskapen om risken för höftledsartros påbörjades ett forskningsprojekt med stöd från Rådet för arbetslivsforskning och Stiftelsen lantbruksforskning. 427 lantbrukare eller lantarbetare med höftledsartros jämfördes med en kontrollgrupp, även den bestående av lantbrukare och lantarbetare. Samtliga i kontrollgruppen hade friska knä- och höftleder. Faktorer som ökar risken för höftledsartros I tidigare undersökningar har en ökad risk för höftledsartros kon staterats för personer som tidigare idrottat mycket. Detta gäller även lantbrukare som tidigare idrottat mycket. Lantbrukare med höftledsartros har högre vikt än de friska. Traktorkörning ökar inte risken för höftledsartros. Lantbrukare med omfattande växtodling och ingen eller liten kontakt med djur har sannolikt samma risk för höftledsartros som personer i andra yrken. Det är med stor sannolikhet i djurstallarna som lantbrukare och lantarbetare kommer i kontakt med de förhållanden/belast ningar som ökar risken för höftledsartros. Lantbrukare med omfattande djurskötsel har två till tio gånger högre risk för höftledsartros jämfört med de lantbrukare som inte arbetar med djur. Projektansvarig: Anders Thelin, Tel , e-post athelin@wgab.se Text: Fredrik Sassner Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket och i svåra fall också påverkar det underliggande benet. Inte sällan utvecklas sjukdomen så att en betydande invaliditet uppstår. Artros kallas ofta slitna leder, men det är en vilseledande beteckning eftersom sjukdomen inte orsakas av slitage. I de allra flesta fall vet man inte vad som orsakar sjukdomen men hög belastning, särskilt i besvärliga arbetsställningar, kan troligen framkalla eller förvärra besvär under vissa förutsättningar. Foto: Bengt Ekberg FAKTA 17

18 Tema arbetsmiljö Stallarbete Karusellmjölkning snabba handledsrörelser kan orsaka besvär Mjölkarens handleder utsätts för större påfrestningar i ett system med karusellmjölkning. Rörelserna görs snabbare och fler gånger. Detta i kombination med färre vilopauser orsakar den större påfrestningen för handlederna. Kvinnliga mjölkare har mer belastningsbesvär än manliga. Vid en flerårsuppföljning av mjölkares belastningsbesvär i Skåne visade det sig att besvären hade ökat från 81 procent till 83 procent för manliga mjölkare. Motsvarande för kvinnorna var ökningen ännu större, från 84 procent till 90 procent. Besvärsmönstret hade ändrats också. Man hade fått mer besvär i axlar, skuldror, händer och handleder. Mjölkningssystemen hade också förändrats under uppföljningstiden, tidigare skedde mjölkningsarbetet till 96 procent i ett traditionellt uppbundet system, medan man i slutet av studien till 25 procent mjölkade i lösdriftssystem. Lösdriftssystemen ger mindre belastning på knä, höft och rygg, eftersom man slipper böja sig så mycket. Vid mjölkning i de nya karusellsystemen har man sett att arbetet har blivit mer monotont, med belastningen koncentrerad till händer och handleder. Syftet med denna undersökning var att göra mätningar på personer som arbetar med mjölkningsarbete i ett karusellsystem och kvantifiera handledspositioner och hastigheter under arbete. Man ville också se om det var någon skillnad mellan de olika mjölkningssystemen traditionellt uppbundet och lösdriftsssystemen fiskben/karusell. Påfrestning för handleder och händer Det innebar större påfrestningar för framförallt handleder och händer att mjölka i ett karusellsystem jämfört med traditionellt uppbundet system och lösdriftsstall med fiskbensmönster. De som mjölkade i ett karusellsystem hade högre värden av handledsrörelser, vilket innebär att handleder och händer utsätts för större påfrestning. De dynamiska rörelser gjordes i betydligt snabbare takt och antalet rörelser var högre. Detta i kombination med att det var färre vilopauser innebär en större påfrestning. De som arbetade i karusellsystemet hade en mer uttalad framåtböjning av handlederna medan bakåtböjningen var något bättre än i andra system. Forskaren menar att det finns behov av att installera tekniska hjälpmedel i karusellsystemen för att minimera risken för arbetsskador i handleder-och händer. I efterföljande SLF-finansierade projekt så har forskaren utvecklat prototyper för avlastningsarm och automatisk tvättkopp. Forskaren menar även att man bör man minska arbetstiden för mjölkaren och även introducera jobb-rotation för att minska exponeringstiden för belastande arbetsmoment. Projektansvarig: Marianne Stål, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU tel , e-post marianne.stal@jbt.slu.se Text: Sara Johnson FAKTA Karusellsystemet är ett relativt nytt system i Sverige. Här går korna in på en roterande plattform och mjölkaren står stilla och utför mjölkningsarbetet. Mjölkaren står 0,5-0,9 m lägre än kon. 18

19 Stallarbete Tema arbetsmiljö Foto: Ann Christin Olsson, Husdjur 19

20 Tema arbetsmiljö Stallarbete FAKTA Foto: Bengt Ekberg/Bildarkivet.se Avlastningsarm underlättar, särskilt för kvinnliga mjölkare En avlastningsarm kan minska handledsskadorna hos mjölkare. Avlastningsarmen lastar av mjölkningsorganets tyngd och minskar därmed muskelbelastningen. Hand- och handledsbesvär är idag ett mycket stort problem bland mjölkare, särskilt de kvinnliga. Kvinnor som mjölkar har en högre frekvens av arbetsskador jämfört med sina kvinnliga kollegor inom svin, fjäderfä och växtodling. Tidigare undersökningar har visat att mjölkningen är ett hårt fysiskt arbete. Mjölkarens handleder utsätts för extrema ytterlägen och underarmens muskulatur utsätts för toppbelastning. Carpaltunnel syndrom och pronatorsyndrom är smärta vid handled respektive armbåge. Det är frekventa böj- och sträckningar som gör att senorna förtjockas och utlöser smärta genom tryck på nerver. Syftet med denna studie var att utveckla ett hjälpmedel, som skall underlätta mjölkningsarbetet, speciellt för kvinnor. Man ville också testa hjälpmedlet ergonomiskt. Så här fungerar avlastningsarmen Forskare och produktionstekniker utvecklade i samråd med kvinnliga mjölkare en avlastningsarm. Önskemålet från mjölkarna om att armen skulle efterlikna den mänskliga armen uppfylldes i mycket stora drag. Avlastningsarmen är primärt utvecklad för att användas i ett lösdriftsstall med mjölkningsgrop och korna placerade i ett fiskbensmönster och där mjölkaren står på ett höj- och sänkbart golv. Armen består av en höj- och sänkbar teleskopisk arm som är avfjädrad, det vill säga tyngden är avlastad. Avlastningsarmen minskar belastningen Muskelbelastningen minskade för de mjölkare som använde avlastningsarmen. Både den statiska belastningen och toppbelastningen på mjölkarens underarmar som minskade. Med hjälp av avlastningsarmen så böjdes handleden lätt bakåt istället för den tidigare mycket bakåtböjda ställningen. Om man använder avlastningsarmen så borde det leda till färre handledsskador eftersom både den muskulära toppbelastningen och extrema handledsböjningar minskar. Mjölkarna skulle på så sätt få mindre problem med de annars vanliga åkommorna carpaltunnel syndrom och pronatorsyndrom. I studien ingick 11 mjölkare (4 kvinnor och 7 män) vid Alnarps Mellangård. Man undersökte arbetsmomentet påsättning av mjölkningsorgan till juvret. Den utvecklade avlastningsarmen är en prototyp, som sedan tekniskt har vidareutvecklats av studenter vid Högskolan i Halmstad. För närvarande pågår produktutveckling på De Laval. Projektansvarig: Marianne Stål, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU tel , e-post marianne.stal@jbt.slu.se Text: Sara Johnson 20

21 Stallarbete Tema arbetsmiljö Automatisk tvättkopp minskar belastningen för mjölkare Med en automatisk tvättkopp kan belastningen på mjölkarens underarmar och handleder minskas avsevärt. Den automatiska tvättkoppen automatiserar momenten avtorkning och urdragning vid mjökning. I en tidigare studie utvecklade forskarna i samarbete med DeLaval en avlastningsarm. Avlastningsarmen minimerar belastningen då man sätter på mjölkningsorganen. Resultaten har hittills upplevts som mycket positiva. Forskarna ville i denna studien gå vidare för att utveckla ett tekniskt hjälpmedel i syfte att underlätta de andra arbetsmomenten som uppmätts vara höga nämligen avtorkning och urdragning. Automatisk avtorkning och urdragning Tvättkoppen automatiserar arbetsmomenten avtorkning och urdragning. I studien utvecklade forskare i samarbete med produktionstekniker en automatisk tvättkopp i form av en prototyp. När man placerar den automatiska tvättkoppen i tvättposition på juvret, så utförs mjölkningsmomenten avtorkning, tvättning och urdragning. Prototypen består av fyra koppar där tryckluft och vatten pulserar och rengör spenarna. Foto: Karl-Åke Nilsson/Bildarkivet.se Vatten och tryckluft trycks in i bottten på koppen varefter det leds längs långa sidokanaler och mynnnar ut genom små hål på insidan av koppen. För att dra ut den första mjölken och transportera bort det smutsiga vattnet användes ett vakuumsug från botten av koppen. Konstruktionen består av en tvättcentral kopplad via slangar till de fyra kopparna. Tvättcentralen med dess koppar är med hjälp av en vajer upphängd och avlastad i ett balansblock. Avlastar handleder och underarmar Den automatiska tvättkoppen gör att belastningen vid arbetsmomenten avtorkning och urdragning minskar betydligt. Avtorkning: Belastningen på framförallt underarmsmuskulaturen minkar i och med att avtorkningen sker automatiskt. Även belastningen på skuldermuskulaturen och överarmsmuskulaturen minskar. Mjölkaren slipper att ha armen i ett utsträckt, statiskt läge, där handen samtidigt ska arbeta i extrema ytterlägen. Urdragning: Belastningen på framförallt handleder och händer minskar när den automatiska tvättkoppen används. Liksom vid avtorkning så slipper mjölkaren att ha armen i ett utsträckt läge. Likaså belastas underarmsmuskulaturen mindre och man slipper handens och fingrarnas böjningar och sträckningar. Även nacken och axlarna skonas. Även denna prototyp utvärderderas och vidareutvecklas av DeLaval. Projektansvarig: Marianne Stål, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU tel , e-post marianne.stal@jbt.slu.se Text: Sara Johnson 21

22 Tema arbetsmiljö Stallarbete Tvättrobot i svinstall sparar tid och hälsa Att göra rent svinstallar är ett påfrestande jobb tungt och smutsigt. Hur kan man förenkla det, och slippa utsättas för smutsen? Det var den centrala frågeställningen i detta projekt. För att närma sig svaret koncentrerade man sig på tre områden: Tryckluftsbaserat andningsskydd Vätmedel i blötläggningsvattnet Olika rengöringsprogram med manuell tvätt och robottvätt Tryckluftsbaserade andningsskydd är vanliga inom industrin och används t.ex. vid lackering och blästring. Andningsskyddet tillförs renad luft från fria luften och luftttillförseln kan regleras och anpasssas allt efter behov. Erfarenheterna av användning i svinstall var genomgående positiva. Man tyckte att luften kändes behaglig och frisk. En nackdel var dock den begränsade rörligheten som beror på att skyddet är kopplat till en matarslang. Att boxarna är olika kraftigt nedsmutsade är ofta kopplat till skötsel eller utfodringstyp. Speciellt stallar med blötutfodring av alternativa foder såsom vassle, bröd och mjölk är betydligt svårare att rengöra än stallar med traditionell torrutfodring. Vid manuell tvätt ökade tvätttiden i de kraftigt smutsade boxarna från minuter till minuter per box jämfört med normalsmutsiga boxar. Blötläggning viktig Blötläggning av boxarna är viktig och bör pågå cirka ett dygn. Effekten av vätmedelstillsats var relativt måttlig och varierande. Dock förbättrades den vid förhöjd vattentemperatur som var mest motiverad vid hårda golvbeläggningar. Intressanta jämförelser gjordes mellan manuell tvätt och robottvätt följd av manuell eftertvätt. Det visade sig att med blötläggning tog robottvätten 38 procent kortare tid jämfört med manuell tvätt. Det gick däremot åt 24 procent mer vatten. I likartade stallar men utan blötläggning var arbetsbesparingen lite mindre, 24 procent. Vattenåtgången ökade i detta fall med 11 procent jämfört med manuell tvätt. Resultatet av robottvättning ska ses mot bakgrund av att stallarna var hårt nedsmutsade och att den manuella eftertvätten därmed tog lång tid. Robottvätten hävdade sig ännu bättre vid normal nedsmutsning. Robottvättens potential blev under projektets genomförande uppenbar. Maskinen utvecklades och idag är den en kommersiell produkt som vunnit flera priser och säljs runt om i Europa. Kjell Larsson, tidigare vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Kontaktperson: Anna Thorén tel e-post anna.thoren@jti.slu.se Text: Hans Jonsson 22

23 23 Foto: Tommy Andersson/Bildarkivet.se

24 Stiftelsen Lantbruksforskning är lantbruksnäringens gemesamma organ för forskning och utveckling för ett lönsamt lantbruk. Stiftelsen Lantbruksforskning Stockholm tel fax