mer om forskning tema: arbetsmiljö

Transkript

1 mer om forskning från Stiftelsen Lantbruksforskning Nr tema: arbetsmiljö Hörselskador mycket vanliga inom lantbruket Stort mörkertal av olycksfall inom lantbruket Så påverkas barnen av kemiska bekämpningsmedel

2 Förord Forskning för en god arbetsmiljö inom lantbruket Här presenteras resultaten av flera års forskning om lantbrukares arbetsmiljö. Forskningsprogrammet om arbetsmiljön i lantbruket startades 1996 och har finansierats av SLF och LRF Försäkring sedan dess. Ett nytt forskningsprogram kommer att presenteras inför höstens ansökningsomgång den 1 oktober. Prioriterade områden är: Olycksfall Belastningsskador Damm, klimat och buller Psykosociala problem De resultat som förmedlas i denna skrift fokuserar på fyra områden: olyckor, generell hälsa hos lantbrukare, arbetsmiljön vid växtodling respektive i stall. Jag hoppas att detta temanummer om arbetsmiljö bidrar till att sprida forskningsresultaten samt ge möjligheter till direktkontakt med forskare. Stockholm maj 2006 Eva Pettersson Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning Redaktionen Mer om Forskning ges ut av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, med ca 2 nummer per år. Syftet är att ge en både överskådlig och uttömmande bild av vilka forskningsresultat som SLF, och därmed svenska lantbrukare, finansierat helt eller delvis. SLF är lantbruksnäringens gemensamma organ för att finansiera forskning och utveckling. Löpande information om forskningsresultat publiceras också i våra nyhetsbrev Nytt om Forskning och Forskning lönar sig som kommer ut med ca 8 nummer per år. Dessutom anordnar vi seminarier och deltar i mässor samt har en välbesökt hemsida All information från oss kan beställas via hemsidan eller per telefon och är helt GRATIS. KONTAKTA OSS GÄRNA! Eva Pettersson, Forskningschef, tel e-post eva.pettersson@lrf.se Martina Westborg, Assistent/Systemansvarig tel e-post martina.westborg@lrf.se Catarina Svedborg, Ekonomiansvarig tel e-post catarina.svedborg@lrf.se Josefin Kihlberg (Vik för Anna Blomberg) Informationsansvarig tel e-post josefin.kihlberg@lrf.se Kjell Ivarsson, Forskningssekretare tel e-post kjell.ivarsson@lrf.se Nilla Nilsdotter-Linde, Forskningssekretare tel e-post nilla.nilsdotter-linde@vpe.slu.se TRYCKSAKSFAKTA Upplaga: 3000 ex Ansvarig utgivare: Eva Pettersson Projektansvarig: Josefin Kihlberg Produktion: Jacobsson & Partner AB/ Oscarsson Text & Form Omslagsbild: Hans Jonsson Tryckeri: Mjölby tryckeri ISBN 10: ISBN 13: ISSN X Citera oss gärna men ange källan! 2

3 Innehåll Olyckor Personskador inom lantbruket vanligare än man trott 4 Nätverk och dialog ökar engagemanget i säkerhetsarbetet 5 Råd för att värna det käraste vi har 7 Råd för barnen i lantbruket Hälsa Hörselskador mycket vanliga inom lantbruket 8 Lantbrukare friskare än andra 10 Växtodling Så påverkas bonden och barnen av kemiska bekämpningsmedel 12 Traktorstolen ska vara i våg 14 Vridbar sadelsits minskar ryggproblem 15 Frikoppling och bromsning ger låg belastning 16 Lantbrukare friskare än andra Stallarbete Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros 17 Karusellmjölkning - snabba handledsrörelser kan orsaka besvär 18 Avlastningsarm underlättar, särskilt för kvinnliga mjölkare 20 Automatisk tvättkopp minskar belastningen för mjölkare 21 Tvättrobot i svinstall sparar tid och hälsa 22 Karusellmjölkning kan orsaka handledsbesvär Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros mer om forskning

4 Tema arbetsmiljö Olyckor FAKTA Personskador inom lantbruket är vanligare än man trott Mjölkbönder löper störst risk för arbetsskador inom svenskt lantbruk. Vanligast är kross- och klämskador från höften och nedåt. Även hand och huvud drabbas. Trots att skadorna är allvarliga och ibland kräver ambulans och sjukhusvård så anmäls mindre än var tionde skada till Försäkringskassan. År 2004 anmäldes 400 stycken arbetsolyckor inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Är det en spegel av de verkliga förhållandena eller finns här ett mörkertal? Och hur är det egentligen med personskadorna - var smäller det oftast och vad blir konsekvenserna? DEFINITION PÅ OLYCKSFALL Olycksfall är när en plötsligt inträffad olyckshändelse medför kroppsskada som utgör hinder i arbetet. Få anmälningar Stefan Pinzke vid Institutionen för JBT på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har genom enkäter och intervjuer lyckats få fram häpnadsväckande fakta i ämnet. Det visar sig att cirka sju procent av alla jordbruksföretag har drabbats av minst ett olycksfall som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. Detta innebär att det år 2004 inträffade cirka 5000 allvarliga arbetsolyckfall på våra jordbruksföretag. Jämför man med den officiella arbetsskadestatistiken konstaterar man att mindre än var tionde skada har anmälts. Skadorna är således mycket vanligare än man trott och än viktigare är det därför att få en detaljerad bild av skadornas uppkomst och konsekvenserna för lantbrukarna och företagen. Ett tåligt släkte Studierna visar att för den drabbade medför skadan i genomsnitt ett avbräck i arbetet på upp till fjorton dagar. Trots att 60 procent av olycksfallen varit så pass allvarliga att man sökt sjukhusvård så har endast 15 procent av skadorna lett till sjukskrivning. Lantbrukare är ett tåligt släkte. Störst risk för skador löper mjölkbönderna. Under 2004 drabbades femton procent av alla gårdar med mjölkproduktion av ett eller flera olycksfall. Det är den största skadefrekvensen för ett enskilt område inom lantbruket. Kross- och klämskador är den överlägset vanligaste skadetypen följt av sårskada och skelettskada. Värst drabbade är höfter, ben och fötter, det vill säga kroppens nedre regioner men även hand, fingrar och huvud skadas. Undvik framtida skador Resultaten baseras på svar från över fem tusen lantbrukare i Sverige. Nu gäller det att få grepp om Endast åtta procent av inträffade olycksfall förekommer i den officiella arbetsskadestatistiken. orsakssambanden. Vilka arbetssituationer är det som ger de vanligaste skadorna? Vilka åtgärder ska vi sätta in för att minska skadorna och risken för skador inom lantbruket? Det är frågeställningar som forskarna hyser stort hopp om att kunna få svar på inom en snar framtid. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Tel , e- post stefan.pinzke@jbt.slu.se 4 mer om forskning

5 Olyckor Tema arbetsmiljö Råd för att värna det käraste vi har Foto: Hans Jonsson Lantbruket är på många sätt unikt. Det är inte bara en arbetsplats, utan även hem- och uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Lantbruket tillhör en av de farligaste branscherna i arbetslivet och det är i denna farliga miljö som barn och ungdomar börjar hjälpa till från tidig ålder. Detta helt naturliga beteende har en mycket tragisk baksida: varje år dör 3 8 barn i lantbruksmiljön. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige inte gjort speciellt mycket för att förebygga barnolycksfall i lantbrukssektorn. Men det ska detta projekt råda bot på. Man har utarbetat råd och riktlinjer för barn och ungdomars medverkan i lantbruksarbete. Satsningen förväntas få en direkt positiv effekt på antalet dödade och skadade barn och ungdomar i lantbruksmiljö. Indirekt hoppas man att denna satsning kommer att öka riskmedvetandet bland vuxna. Åldersanpassade råd är ett centralt resultat av arbetet. Projektet om-fattar åldrarna inom ett stort antal områden varvid lantbruksarbete, djurskötsel och maskinskötsel är de viktigaste. Inom varje område fördjupar man sig rejält. Djurskötseln omfattar till exempel häst, mjölk- och grisproduktion. Råden för säker hästhantering tar upp viktiga moment som: ordning och reda, stallklädsel, utfodring, skötsel av hästen, ledning av häst, utgödsling och ströning, hämtning av häst från hagen. Råden är pedagogiskt utformade på faktablad där man enkelt kan tillgodogöra sig vuxnas ansvar och det viktigaste man bör tänka på inom det aktuella området. De viktigaste farorna listas och tydliga bilder illustrerar. Projektansvarig: Peter Lundqvist, Inst. för Jordbrukets biosystem och teknologi, SLU tel e-post peter.lundqvist@jbt.slu.se mer om forskning

6 Tema arbetsmiljö Växtodling Så påverkas bonden och barnen av kemiska bekämpningsmedel Utgör användningen av bekämpningsmedel en folkhälsorisk? Från djurförsök vet man att kemiska bekämpningsmedel är cancerogena. Det går dock inte att genomföra försök på människor istället får man gräva djupt i register och databaser för att hitta eventuella samband mellan exponering för kemiska bekämpningsmedel och cancer. Sprutförare är lämpliga för sådana studier eftersom de har Foto: Bengt Ekberg 12 mer om forskning

7 Växtodling Tema arbetsmiljö mera omfattande kontakter med bekämpningsmedel än andra personer. Sprutförares barn undersökta Denna studie innefattar även sprutförarnas barn. Är det så att genförändringar hos fadern, eventuella bekämpningsmedelsrester i kläder eller närhet till sprutmiljön kan medföra ökad cancerrisk för barnen?man studerade licensierade sprutförare och deras barn. Det visade sig att barnen inte löpte högre risk att drabbbas av cancer totalt sett jämfört med den allmänna befolkningen. Dock kunde en riskökning ses för tumörer i nervsystem och Hodgkin s sjukdom (lymfkörtelcancer). Någon ökad risk för missbildningar hos barnen kunde inte konstateras. Resultaten stödjer det som visats i tidigare studier. Vissa typer av cancer vanligare hos sprutförare Även för sprutförarna stämde antal cancerfall överens med det som tidigare forskning pekat på. Framför allt kunde man se en ökad risk för prostata- och testikelcancer. Barn till licensierade sprutförare löpte inte större risk att drabbas av cancer totalt sett. Tumörer i nervsystem, sköldkörtelcancer och cancer i endokrina körtlar var också vanligare än hos normalbefolkningen, något man tidigare sett hos jordbrukare. Minskade risker vid minskad användning Försäljningen av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgårdskötsel mer än halverades under åren Om det finns ett samband mellan användande av bekämpningsmedel och cancer så borde man kunna se en minskad risk under den senare tidsperioden. När materialet delades upp på olika tidsperioder för när licens utverkades så såg man också en tendens till minskade risker för de flesta cancerformerna. En anledning till detta kan också vara att hälsovådliga bekämpningsmedel inte längre är godkända i Sverige. Projektansvarig: Ylva Rodvall, Karolinska Institutet, tel , e-post ylva.rodvall@sll.se FAKTA Lista på övriga projekt inom området Växtodling Fusariumantikroppar hos lantbrukare. Projektnr Projektansvarig: Hushållningssällskapet i Kalmar Kronoberg Ventilationssystem och luftkvalitet i hytter på lant bruksmaskiner. Projektnr Projektansvarig: Qiuging Geng, JTI-Institutet för jord bruks- och miljöteknik Risker för exponering av luftburna mikroorganismer vid hantering av spannmål och oljeväxter inom jordbruket. Projektnr Projektansvarig: Lennart Mårtensson, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Analys för minskning av belastningsdosen till följd av nack- och bålvridning vid traktorkörning. Projektnr Projektansvarig: Anna Torén, JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik mer om forskning

8 Tema arbetsmiljö Växtodling Traktorstolen ska vara i våg Illustration: Kim Gutekunst, JTI När man plöjer måste arbetet övervakas för att ge bästa resultat. Traktorföraren tvingas ofta att vrida sig för att titta bakåt samtidigt som traktorn lutar. Denna arbetssituation ökar sannolikt risken för ländryggsbesvär. Syftet med detta projekt var att försöka minska belastningen vid vridning och samtidigt förbättra bekvämlighet och arbetsfunktion för traktorföraren. Tanken var att om man kan hålla förarstolen vågrät oavsett traktorns lutning så skulle man kunna uppnå önskvärd effekt. Försöket gick ut på att testa en traktorstol med s.k. nivelleringsplatta som kompenserar automatiskt för lutningar upp till ± 13 grader. Tio erfarna traktorförare deltog och utförde plöjningsarbete med plattan på eller av. Nio av tio förare ansåg att plöjningsarbetet blev bekvämare när stolen var vågrät, dvs. när nivelleringsplattan kompenserade för traktorns lutning. Ser man till helhetsintrycket av både bekvämlighet och arbetsfunktion tyckte åtta av tio förare att nivelleringen var att föredra framför en fast stol. Förarnas subjektiva erfarenheter sammanföll med beräkningar av belastningen som de utsattes för vid plöjningsarbetet. Belastningsdosen, dvs. böjnings- och vridningseffekten på kroppen, minskade vid plöjning på vänster sida (vänsterdäcken i plogfåran) när nivelleringsplattan kompenserade för traktorns lutning. Förarnas beteende i hytten vad gäller vridning påverkas sannolikt av att reglagen är fast placerade till höger om föraren. Det innebär att med en friare reglageplacering i traktorn skulle den positiva hälsoeffekten med automatisk nivellering vid plöjning förväntas bli ännu bättre. Projektansvarig: Anna Torén JTI-Institiutet för jordbruks, och miljöteknik, tel , e-post anna.toren@jti.slu.se 14 mer om forskning

9 Växtodling Tema arbetsmiljö Vridbar sadelsits minskar ryggproblem I detta projekt har forskarna påbörjat utvecklingen av en helt ny typ av traktorstol. Syftet är att minska skador i rygg och höfter på grund av vridningarna lantbrukarna gör när de arbetar i traktor, framförallt vid plöjning. Foto: Henrik Nätterlund Traktorn är traktorförarens arbetsplats. För att kunna utföra ett bra arbete måste traktorföraren vara aktiv vilket innebär mycket vridningar av kroppen samtidigt som ekipaget av naturliga skäl vibrerar. Det medför att traktorförare ofta har problem med höfter och ländrygg (nedersta delen av ryggen). En mycket viktig faktor som påverkar arbetssituationen är förarstolens komfort och funktionalitet. Utveckling av en ny traktorstol Syftet med detta projekt är att ge underlag för produktutveckling av en helt ny traktorstol. Idén är att använda kunskapen om att en rytttares sittställning ergonomiskt sett är mycket gynnsam. Är det möjligt att uppnå en förbättrad förarsituation genom att anpassa sadelstolar till sadelsitsar för traktorer? Man anpassade tre kommersiellt tillgängliga sadelsitsar till jordbrukstraktor och lät tio erfarna traktorförare prova dem. De bedömde bland annat sittkomfort och roterbarhet. Sadelstolarna var vridbara under körning. Även sitthöjden kunde ställas in och förarna ställde dem i genomsnitt 13 centimeter högre jämfört med den konventionella stolen. Detta gav en bättre ställning i både höft och rygg så att en balanserad sittställning kunde intas. Begränsningen var höjden på hyttaket. Ryggrotationen minskade med hälften Stolarnas roterbarhet utnyttjades men krävde viss tillvänjning. Den totala vridningen var större med sadelstolen än med konventionell stol. Men tack vare stolsvridningen minskades rotationen i kotpelaren till hälften vid plöjning! Den samlade bedömningen av studien är att en stolkonstruktion bör bygga på möjligheten att höja sittställningen och att man under körning kan rotera sitsen. För att full ut kunna utnyttja effekterna krävs det högre innertak samt att reglagen kan anpassas efter sitthöjd. De provade sadelsitsarna måste dessutom anpassas efter lantbrukets arbetsförhållanden. Projektansvarig: Kurt Öberg, tidigare vid Inst. för lantbruksteknik, SLU. Kontaktperson: Niklas Adolfsson, JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, tel , e-post niklas.adolfsson@jti.slu.se mer om forskning

10 Tema arbetsmiljö Stallarbete Tvättrobot i svinstall sparar tid och hälsa Att göra rent svinstallar är ett påfrestande jobb tungt och smutsigt. Hur kan man förenkla det, och slippa utsättas för smutsen? Det var den centrala frågeställningen i detta projekt. För att närma sig svaret koncentrerade man sig på tre områden: Tryckluftsbaserat andningsskydd Vätmedel i blötläggningsvattnet Olika rengöringsprogram med manuell tvätt och robottvätt Tryckluftsbaserade andningsskydd är vanliga inom industrin och används t.ex. vid lackering och blästring. Andningsskyddet tillförs renad luft från fria luften och luftttillförseln kan regleras och anpasssas allt efter behov. Erfarenheterna av användning i svinstall var genomgående positiva. Man tyckte att luften kändes behaglig och frisk. En nackdel var dock den begränsade rörligheten som beror på att skyddet är kopplat till en matarslang. Att boxarna är olika kraftigt nedsmutsade är ofta kopplat till skötsel eller utfodringstyp. Speciellt stallar med blötutfodring av alternativa foder såsom vassle, bröd och mjölk är betydligt svårare att rengöra än stallar med traditionell torrutfodring. Vid manuell tvätt ökade tvätttiden i de kraftigt smutsade boxarna från minuter till minuter per box jämfört med normalsmutsiga boxar. Blötläggning viktig Blötläggning av boxarna är viktig och bör pågå cirka ett dygn. Effekten av vätmedelstillsats var relativt måttlig och varierande. Dock förbättrades den vid förhöjd vattentemperatur som var mest motiverad vid hårda golvbeläggningar. Intressanta jämförelser gjordes mellan manuell tvätt och robottvätt följd av manuell eftertvätt. Det visade sig att med blötläggning tog robottvätten 38 procent kortare tid jämfört med manuell tvätt. Det gick däremot åt 24 procent mer vatten. I likartade stallar men utan blötläggning var arbetsbesparingen lite mindre, 24 procent. Vattenåtgången ökade i detta fall med 11 procent jämfört med manuell tvätt. Resultatet av robottvättning ska ses mot bakgrund av att stallarna var hårt nedsmutsade och att den manuella eftertvätten därmed tog lång tid. Robottvätten hävdade sig ännu bättre vid normal nedsmutsning. Robottvättens potential blev under projektets genomförande uppenbar. Maskinen utvecklades och idag är den en kommersiell produkt som vunnit flera priser och säljs runt om i Europa. Kjell Larsson, tidigare vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Kontaktperson: Anna Thorén tel e-post anna.thoren@jti.slu.se 22 mer om forskning

11 Stiftelsen Lantbruksforskning är lantbruksnäringens gemesamma organ för forskning och utveckling för ett lönsamt lantbruk. Stiftelsen Lantbruksforskning Stockholm tel fax