mer om forskning tema: arbetsmiljö

Transkript

1 mer om forskning från Stiftelsen Lantbruksforskning Nr tema: arbetsmiljö Hörselskador mycket vanliga inom lantbruket Stort mörkertal av olycksfall inom lantbruket Så påverkas barnen av kemiska bekämpningsmedel

2 Förord Forskning för en god arbetsmiljö inom lantbruket Här presenteras resultaten av flera års forskning om lantbrukares arbetsmiljö. Forskningsprogrammet om arbetsmiljön i lantbruket startades 1996 och har finansierats av SLF och LRF Försäkring sedan dess. Ett nytt forskningsprogram kommer att presenteras inför höstens ansökningsomgång den 1 oktober. Prioriterade områden är: Olycksfall Belastningsskador Damm, klimat och buller Psykosociala problem De resultat som förmedlas i denna skrift fokuserar på fyra områden: olyckor, generell hälsa hos lantbrukare, arbetsmiljön vid växtodling respektive i stall. Jag hoppas att detta temanummer om arbetsmiljö bidrar till att sprida forskningsresultaten samt ge möjligheter till direktkontakt med forskare. Stockholm maj 2006 Eva Pettersson Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning Redaktionen Mer om Forskning ges ut av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, med ca 2 nummer per år. Syftet är att ge en både överskådlig och uttömmande bild av vilka forskningsresultat som SLF, och därmed svenska lantbrukare, finansierat helt eller delvis. SLF är lantbruksnäringens gemensamma organ för att finansiera forskning och utveckling. Löpande information om forskningsresultat publiceras också i våra nyhetsbrev Nytt om Forskning och Forskning lönar sig som kommer ut med ca 8 nummer per år. Dessutom anordnar vi seminarier och deltar i mässor samt har en välbesökt hemsida All information från oss kan beställas via hemsidan eller per telefon och är helt GRATIS. KONTAKTA OSS GÄRNA! Eva Pettersson, Forskningschef, tel e-post eva.pettersson@lrf.se Martina Westborg, Assistent/Systemansvarig tel e-post martina.westborg@lrf.se Catarina Svedborg, Ekonomiansvarig tel e-post catarina.svedborg@lrf.se Josefin Kihlberg (Vik för Anna Blomberg) Informationsansvarig tel e-post josefin.kihlberg@lrf.se Kjell Ivarsson, Forskningssekretare tel e-post kjell.ivarsson@lrf.se Nilla Nilsdotter-Linde, Forskningssekretare tel e-post nilla.nilsdotter-linde@vpe.slu.se TRYCKSAKSFAKTA Upplaga: 3000 ex Ansvarig utgivare: Eva Pettersson Projektansvarig: Josefin Kihlberg Produktion: Jacobsson & Partner AB/ Oscarsson Text & Form Omslagsbild: Hans Jonsson Tryckeri: Mjölby tryckeri ISBN 10: ISBN 13: ISSN X Citera oss gärna men ange källan! 2

3 Innehåll Olyckor Personskador inom lantbruket vanligare än man trott 4 Nätverk och dialog ökar engagemanget i säkerhetsarbetet 5 Råd för att värna det käraste vi har 7 Råd för barnen i lantbruket Hälsa Hörselskador mycket vanliga inom lantbruket 8 Lantbrukare friskare än andra 10 Växtodling Så påverkas bonden och barnen av kemiska bekämpningsmedel 12 Traktorstolen ska vara i våg 14 Vridbar sadelsits minskar ryggproblem 15 Frikoppling och bromsning ger låg belastning 16 Lantbrukare friskare än andra Stallarbete Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros 17 Karusellmjölkning - snabba handledsrörelser kan orsaka besvär 18 Avlastningsarm underlättar, särskilt för kvinnliga mjölkare 20 Automatisk tvättkopp minskar belastningen för mjölkare 21 Tvättrobot i svinstall sparar tid och hälsa 22 Karusellmjölkning kan orsaka handledsbesvär Lantbrukare med djur får oftare höftledsartros mer om forskning

4 Olyckor Tema arbetsmiljö Råd för att värna det käraste vi har Foto: Hans Jonsson Lantbruket är på många sätt unikt. Det är inte bara en arbetsplats, utan även hem- och uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Lantbruket tillhör en av de farligaste branscherna i arbetslivet och det är i denna farliga miljö som barn och ungdomar börjar hjälpa till från tidig ålder. Detta helt naturliga beteende har en mycket tragisk baksida: varje år dör 3 8 barn i lantbruksmiljön. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige inte gjort speciellt mycket för att förebygga barnolycksfall i lantbrukssektorn. Men det ska detta projekt råda bot på. Man har utarbetat råd och riktlinjer för barn och ungdomars medverkan i lantbruksarbete. Satsningen förväntas få en direkt positiv effekt på antalet dödade och skadade barn och ungdomar i lantbruksmiljö. Indirekt hoppas man att denna satsning kommer att öka riskmedvetandet bland vuxna. Åldersanpassade råd är ett centralt resultat av arbetet. Projektet om-fattar åldrarna inom ett stort antal områden varvid lantbruksarbete, djurskötsel och maskinskötsel är de viktigaste. Inom varje område fördjupar man sig rejält. Djurskötseln omfattar till exempel häst, mjölk- och grisproduktion. Råden för säker hästhantering tar upp viktiga moment som: ordning och reda, stallklädsel, utfodring, skötsel av hästen, ledning av häst, utgödsling och ströning, hämtning av häst från hagen. Råden är pedagogiskt utformade på faktablad där man enkelt kan tillgodogöra sig vuxnas ansvar och det viktigaste man bör tänka på inom det aktuella området. De viktigaste farorna listas och tydliga bilder illustrerar. Projektansvarig: Peter Lundqvist, Inst. för Jordbrukets biosystem och teknologi, SLU tel e-post peter.lundqvist@jbt.slu.se Text: Hans Jonsson mer om forskning

5 Hälsa Tema arbetsmiljö procent av lantbrukarna har en i sjukvården diagnosticerad hörselnedsättning. 19 procent har vid ett flertal tillfällen haft öroninflammation och 40 procent upplever att de har en sämre förmåga att uppfatta tal i bullrig miljö jämfört med en ung normalhörande person i samma situation. Därtill anser en tredjedel att buller kan dölja eller maskera viktiga signalljud och därigenom öka risken för olyckor. Flertalet lantbrukare som deltog i enkäten var män (93 procent) och åldern varierade mellan 26 och 77 men med genomsnittsåldern 50 år. Många bullerkällor på gården Lantbrukare exponeras för buller från många olika bullerkällor med mycket varierande ljudnivå och exponeringstid. Av 20 namngivna bullerkällor i enkäten fanns i genomsnitt 10 på varje gård. Traktor, motorsåg och röjsåg fanns på de flesta gårdar. Eftersom flertalet lantbruk hade djurhållning fanns även utgödslingsanläggning, ventilationsfläktar och stallet i sig med som vanligt förekommande bullerkällor. Andra källor till buller menade lantbrukarna var skördetröskan, transportskruvar, torkfläktar och vakuumpumpar. Hörselskydd - ett enkelt skydd Högst buller menade lantbrukarna kommer från enstegskrossen. Även från motorsågen och röjsågen upplevs bullret högt. Lantbrukarna uppgav att de arbetade relativt få arbetstimmar per år med dessa maskinerna och ofta använde hörselskydd. Vakuumpump och traktor pekades också ut som relativt betydande bullerkällor som lantbrukarna bedömde att de också exponeras för relativt många arbetstimmar per år. I traktorn var det vanligt att lantbrukarna använde hörselskydd men inte vid arbeten i närheten av en vakuumpump. Dosmätningar behövs Mätningarna av bullernivåer under pågående arbete bekräftade i mångt och mycket lantbrukarnas upplevelser. Höga ljudnivåer uppmättes exempelvis intill krossar, i samband med inläggning och uttag av ensilage i tornsilo samt intill vakuumpump och mjölktank. Forskarna menar att här är det viktigt att åtgärda bullret och mycket kan göras genom att bygga in och/eller bullerdämpa anläggningen. För att totalbilden över bullermiljön i jordbruket ska klarna ytterligare menar forskarna att det krävs mer mätningar, bland annat av vilken bullerdos lantbrukaren utsätts för under sin arbetsdag. Detta har mätts i projektet "Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador" i rutan på sid 8. Projektansvarig: Kurt Öberg, tidigare vid Inst. för Lantbruksteknik, SLU Kontaktperson: Niklas Adolfsson, JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, tel , e-post: niklas.adolfsson@jti.slu.se Text: Anette Bramstorp Foto: Hans Jonsson mer om forskning

6 Stiftelsen Lantbruksforskning är lantbruksnäringens gemesamma organ för forskning och utveckling för ett lönsamt lantbruk. Stiftelsen Lantbruksforskning Stockholm tel fax