Projekt Lantbruk Lantbrukare och personsäkerhet. Sören Hultman Mellersta tillsynsdistriktet

Transkript

1 Projekt Lantbruk 2003 Lantbrukare och personsäkerhet Sören Hultman Mellersta tillsynsdistriktet

2 Projekt Lantbruk 2003 Lantbrukare och personsäkerhet Beskrivning av projektet Hösten 2003 startades projektet lantbruk Syftet med projektet var att Elsäkerhetsverket skulle skapa sig en uppfattning om hur elmateriel inom lantbruk är utförda och underhållna. Syfte var även att få fram förslag på åtgärder för att förbättra personsäkerheten för landets lanbrukare. Projektet utfördes dels, genom besök hos slumpvis utvalda lantbruk i mellersta Sverige, och dels i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund. Totalt genomfördes 20 besök. Antal sysselsatta i det svenska jordbruket Antalet redovisade personer som var sysselsatta i det svenska jordbruket 1999, uppgick till totalt Av dessa var närmare permanent sysselsatta, samt tillfälligt sysselsatta personer (familjemedlemmar). Knappt (två tredjedelar) av de permanent sysselsatta var män, och ungefär (en tredjedel) kvinnor. Antalet arbetskraftsenheter, Annual Work Unit (AWU) enligt EU:s definition, var motsvarande personer, AWU. Männen svarade för ca 75 procent av dessa. För tillfälligt sysselsatta, utan familjeanknytning till företagaren, fanns personer, motsvarande AWU. För samtliga sysselsatta redovisades AWU. Av de manliga företagarna i företag som drevs av fysisk person, arbetade 28 procent heltid eller mer i jordbruket. Motsvarande uppgift för de kvinnliga företagarna var 12 procent. Källa: Jordbruksverket, Historik, lantbrukare och elolycksfall, I Elsäkerhetsverkets olycksfallsregister kan man utläsa att det är nästan bara olyckor med dödlig utgång som finns registrerade. Endast ett fåtal övriga olyckor finns registrerade. Lantbrukarna som yrkesgrupp sticker dock ut i olycksfallsstatistiken. Ungefär en tredjedel av de som omkom mellan 1992 och 2001 var lantbrukare. Efter år 2001 har det inte inträffat några dödsolyckor bland lantbrukare.

3 Historik, dödsfall orsakade av strömgenomgång, lantbrukare, Mellan åren 1992 och 2001 omkom totalt 11 lantbrukare av strömgenomgång. Tittar man närmare på dessa olyckor så kan finner man ett antal återkommande faktorer: 8 av de 11 dödsfallen inträffade utomhus. 8 av de 11 dödsfallen inträffade med stickproppsansluten materiel som blivit spänningsförande. 4 av de 11 dödsfallen (4 av de 8 med stickproppsansluten materiel) hade de gamla trefashandskarna, Semko-17 donen, som anslutningskontakt. 3 av de 11 dödsfallen inträffade vid kontakt med friledning. 8 av de 11 dödsfallen hade förmodligen inte inträffat om anläggningen/nätuttaget hade varit skyddat av jordfelsbrytare. Återkommande noteringar som gjorts i samband med platsbesöken Miljön inom lantbruk, yttre påverkan på elmateriel Miljön inom lantbruk är svår för all materiel som kan återfinnas där, fast installerad eller stickproppsansluten. Verksamheten spänner över många olika miljöer, från vått till torrt. Det finns brandfarliga och dammiga miljöer på skullar, i foderanläggningar, verkstäder och i spannmålsmagasin. Det finns blöta och fuktiga utrymmen i djurstallar, maskinhallar och ensilageförvaringar. Dessutom finns utrymmen där ämnen av frätande karaktär förvaras. Ibland finns alla dessa miljökategorier i ett och samma utrymme och därför blir gränsdragningen för dessa, och för vad som är inomhus och utomhus, ofta diffus. En ytterligare komplikation är att den materiel som används utomhus, och som är installerad utomhus, ska kunna handhas och fungera såväl sommar som vinter. Kort sagt, så är det miljöer där materielen sätts på hårda prov, och förutsätts bytas ut i en större omfattning än normalt då den skadats eller åldrats. Elanläggningarnas ålder Lantbruksnäringen är gammal och lantbruken och dess byggnader likaså. Det är inte helt ovanligt att lanbrukare utnyttjar byggnader från 1900-talets början, eller till och med ännu äldre, men med dagens metoder och teknik för djurhållning och spannmålsproduktion. Det medför att det går att hitta ett brett spektra av elinstallationer, med gammalt och nytt sida vid sida. Äldre elinstallationer i drift än från 1960-talet, har dock inte noterats vid besöken.

4 Flera av gårdarna har renoverats och byggts om, helt eller delvis under 1990-talet. Det har medfört att de flesta byggnader på gården, har en elanläggning som uppfyller kraven enligt blå böckerna. Några av gårdarna som besökts har klassats som Säker gård, en definition som försäkringsbolag och LRF tagit fram, för att höja standarden i byggnaderna. I klassning Säker gård ställs bland annat krav på elanläggningen. Uppfyller man kraven ges en rabatt på försäkringen. Säker gård innebär också att alla elanläggningar skall vara skyddade av jordfelsbrytare. På övriga gårdar som inte har en elanläggningar som är utförda enligt blå böckerna är dessa oftast uppförda någon gång under 1970-talet. Elolyckor och tillbud Vid besöken berättade några av lantbrukarna att de utsatts för strömgenomgång. Skälen till strömgenomgången var allt från defekta Semko-17 don, och skadade anslutningskablar som varit spänningsförande, till träd som fällts mot högspänningsledningar. Dessa olyckor finns ej med i Elsäkerhetsverkets register. Semko-17 donen Semko-17 uttag återfanns på nästan alla gårdar, även där lantbrukaren enligt utsago bytt ut dem, så fanns det alltid något uttag kvar, men avsides placerat och sällan använt. Många lantbrukare hade låtit byta ut Semko-17 donen. Det finns ett medvetande om att dessa uttag inte är bra ur elsäkerhetssynpunkt, parallellt med att den lokala elinstallatören eller försäkringsbolaget påpekat att dessa bör bytas ut. CEE-donen En klar majoritet av de besökta lantbrukarna uttryckte sitt missnöje över de så kallade CEE-donen. Detta är viktigt att notera, eftersom de ersätter de gamla Semko-17 donen. Risken är att det medför en ovilja att byta ut Semko-17 donen till CEEdonen, som lantbrukaren upplever som sämre rent funktionellt. Följande synpunkter om CEE-donen framfördes: Donen upplevs som tröga vid in- och urkoppling. Donen har för litet spel och styr dåligt vid in- och urkoppling. Donen är känsliga för kyla. Donens lock riskerar att riva händerna, vid in- och urkoppling. Donen har dåligt grepp för handen, man drar i anslutningskabeln istället. Donen har stor skillnad i kvalitet, beroende på tillverkare. Donens kontaktstift överhettas och bränner fast i varandra.

5 Gummikabel med stickkontakt istället för fast installation Många fast monterade elektriska maskiner inom lantbruken är försörjda med trefasmatningar. En företeelse som ofta noterades var att dessa var anslutna med, så kallad gummikabel med stickpropp, trots att det inte finns något behov av att kunna flytta maskinerna. Ibland användes stickpropparna som en extra brytfunktion, som en försäkring om att maskinen var spänningslös. Detta trots att det på flera ställen fanns en brytare, på eller invid maskinen. Vid flera besök noterades även en omfattande användning av gummikabel till flera, på samma anläggning, olika maskiner där kablarna hänger, ligger och/eller är upphängda på inredningen långa sträckor. Uttagen som matade dessa var i flera fall av äldre utförande, men det fanns även de som var nyligen installerade. Ett onödigt förfarande eftersom nämnda installationer lika gärna hade kunnat vara utförda som fast installationer. En åtgärd som sannolikt skulle resultera i mindre slitage på materielen. Fortlöpande tillsyn Alla besökta gårdar hade någon lokal elinstallatör som de anlitade, när fel och brister uppstod i installationen. Ofta anlitas samma elektriker som senast, eftersom det anses viktigt att elektrikern kände till anläggningen väl, och därmed snabbt kan åtgärda felen. Under vissa perioder på året, eller för viss typ av djurhållning skulle ett längre driftstopp vara förödande för verksamheten. Periodisk tillsyn Samtliga lantbrukare med pågående produktion hade krav från sitt försäkringsbolag, att låta besiktiga sin anläggning med ett fastställt tidsintervall. Detta medförde att defekt materiel i den fasta installationen blev utbytt eller reparerat. Den stickproppsanslutna materielen besiktigades inte, något som lantbrukarna inte alltid var införstådda med. Högtrycksspolning av nötdjursstallar Högtrycksspolning var en företeelse som noterades i samband med besöken. Det var vanligt förekommande att rengöra nötdjurstallar genom högtrycksspolning. Spolning med högtryck är ett snabbt och effektivt sätt att rengöra golv, väggar och boxar. Detta sker inte dagligen, men minst en gång per år, då man rengör grundligt, eftersom detta är ett krav ur djurhållningssynpunkt. De fasta elinstallationerna var inte alltid avsedda för spolning.

6 Förslag på enkla och konkreta åtgärder samt möjliga spridningsvägar Rekommendationer för att förbättra personsäkerheten för lantbrukare Byt ut gamla Semko- 17 don och uttag mot nya CEE-don. Kassera defekta skarvsladdar, kassera eller reparera defekta apparater och stickproppar. Installera jordfelsbrytare eller använd mobila sådana i äldre anläggningar. Använd fast installerad kabel i så stor utsträckning som möjligt och se till att använda så korta anslutningskablar som möjligt. För att nå ut med rekommendationerna är målsättningen att sprida denna projektrapport till organisationer inom lantbruk, till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF och Prevent. Dessa har redan idag så kallade checklistor eller egenkontroller för förhöjd säkerhet inom lantbrukets alla riskområden. En möjlig åtgärd vore att diskutera kompletteringar av listorna med några grundläggande punkter avseende elsäkerhet, till exempel punkterna ovan. Ytterligare kanaler för att sprida rekommendationerna skulle kunna vara Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, försäkringsbolag, Svenska Brandskyddsföreningens Elektriska Nämnd, EN, Jordbruksverket och Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. Vidare borde även Elsäkerhetsverket undersöka om elsäkerhet ingår i gymnasieskolans lantbruksprogram. Sören Hultman Mellersta tillsynsdistriktet