Systematiskt bullerbekämpningsarbete

Transkript

1 mot buller inom cellulosa- och pappers i ndustri n Nr 33 Systematiskt bullerbekämpningsarbete Vedhanteringsanläggningar Del I Detta meddelande har utarbetats vid Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB av Lars Landström och Sonny Berndtsson. I de meddelanden från Arbetsgruppen mot buller inom cellulosa- och pappersindustrin, som publicerats sedan gruppen startade sin verksamhet år 1965, har en rad bullerproblem behandlats. Uppgiften har oftast varit att studera bullerproblem vid någon speciell maskin eller mindre anläggningsdel samt att anvisa lösningar för bullerdämpning. I några meddelanden har byggnadens roll i bullerkomplexet belysts. I en serie meddelanden av vilka detta är det första vill arbetsgruppen försöka ge projekteringsanvisningar för större anläggningar och då sätta arbetsplatserna i centrum. Vi har då valt att börja med vedsidan för att senare fortsätta med massafabriken och pappersbruket. Detta är logiskt genom att vi härigenom följer processen från vedbit till färdigt papper. De projekteringsanvisningar som lämnas i denna meddelandeserie är till stora delar grundade på erfarenheter från de senaste årens nybyggnadsprojekt. För att i någon mån begränsa omfattningen har vi således valt att behandla ganska moderna anläggningar. Många av de bullerdämpande åtgärder som redovisas är dock användbara även i befintliga äldre anläggningar. Bullerfrågor måste behandlas i alla planeringsstadier Genomförandet av bullerdämpningsåtgärder medför ofta att ett flertal personer (avdelningar) både inom och utom företaget blir engagerade. För att resultatet ska bli tillfredsställande måste de organisatoriska rutinerna vara fastlagda. Adr: Arbetarskyddsnämnden Box 3208 Sveavägen STOCKHOLM 3 08/229420

2 bullerbekämp I figur l visas en checklista avsedd att vara till hjälp ningsarbetet. I nyprojekt är det vanligt att företagets skyddschef fungerar som samordnare av arbetsmiljöfrågorna. Genom att delta i referensgruppmöten, projekteringsmöten av teknisk karaktär samt hålla kontakt med interna och externa konsulter far man en kontinuerlig bevakning av bullerfrågorna. Figur 1. Checklista tör bullerbekämpning. INTEIl:-iA STÖRNINGAR EXTEHNA STO]{NINGAH I Utformning av arbl:tslokakr Placering av anläggningsdelar med hallsyn till omgivande Uppdelning i bullrande resp ck- bchyggelse tive tysta zoner. Arbetsplatsernas förläggning Stomkonst ruktioncr l Fundament, bjälklag VibrationsisoI tting Elastiska fogar Fasader. yttertak, skiijekonstruktioncr Ljudisolering i skiljekonstruk- tio ner Ljudisolering i skiljekonstruktioner Matcrialval Ljudabsorbenter Öppningar (ventilation, dörrar, fönster) Materialval Öppningar (ventilation, portar, fönster, öppningar för in- och utmatning av material) Avskärmningar r-----' I MASKINER I Hytter, manöverrum Separata maskinrum Naturliga skiirmar t ex huskroppar, flisstack, jordvallar Upphandling med ljudkrav (se arbetsgruppens meddelande nr 26) Hörselskaderiskgräns Intern bullermålsättning Koncessionsdom Statens naturvårdsverks riktvärden för externt industribuller Fabri ksom råd esmålsät tni ng Tilläggsåtgärder Tilläggsisolering för minskad ljudutstrålning Ljuddämpare Ljudisolerande inbyggnader Lokala avskärmningar 2

3 Vedhanteringsanläggningar Man kan tveklöst påstå att ett vedrenseri innehåller några av de mest bullrande maskinerna inom hela industrin. Detta medför att arbetsplatserna ofta är kraftigt bullerbelastade men också att störningar till fabriksområdets omgivningar är vanliga. Den strävan efter att utnyttja skogsråvarorna i högre utsträckning än tidigare, som idag genomsyrar branschen, har medfört stora förändringar. Skogsbruket har mekaniserats - transporter och vedbehandling har rationaliserats. Personalens arbetsvillkor har förändrats och kommer även framledes att förändras genom att arbetsmiljön fått alltmer ökad betydelse. Detta har bl a lett till att driften i ett modernt renseri ofta övervakas från ett centralt väl ljudisolerat manöverrum. För underhållspersonal som ofta går från den ena bullrande arbetsplatsen till den andra är dock bullersituationen oförändrad. Trots att man således satsar hårt på ökad automatisering av driften och därmed får mindre personal som direktexponeras för buller, är det viktigt att man försöker driva utvecklingen mot tystare maskinenheter. Genom att utrustningen blir tystare kan även byggnadskostnaderna i renseriet minskas. Idag måste maskiner byggas in och öppningar i byggnaden utformas med ljuddämpning. Målet är att de anställda ska få en dräglig arbetsmiljö samtidigt som myndigheternas rekommendationer och krav ska uppfyllas. Bedömningsgrunder Internt buller - arbetsmiljö Ett centralt önskemål är att personalen inte ska behöva bära hörselskydd på sin arbetsplats. På längre sikt får man dock anta att kraven kommer att skärpas så att hänsyn kommer att tas även till bekvämlighet och komfort. Hörselskaderisken på en arbetsplats är beroende dels av bullrets styrka, dels av den tid som personalen exponeras för bullret. I Sverige gäller normen SEN för bedömning av hörselskaderisk. Normen anger att om den ekvivalenta ljudnivån överskrider 85 db(a) ska en fortsatt undersökning göras för att fastställa risken för hörselskador. Vid kontinuerligt buller ska frekvensanalys utföras. De uppmätta ljudtrycksnivåerna jämförs därefter med fem riskkurvor för olika daglig exponeringstid, se figur 2. Innehåller bullret rena toner skärps gränsvärdena med 10 db. Vid fluktuerande buller - t ex slagljud - anger normen att en värdering av bullrets störande inverkan ska göras med hänsyn till den tid buller- 3

4 db rel Pa " " 31.5 I\IR '4) Hz Mittfrekvens för oktavband Figur 2. Riskkurvor enligt SEN topparna varar. Vid impulsartat ljud med serier av upprepningar (t ex hammarslag) kan ett riktvärde erhållas genom att avläst ljudnivå ökas med 10 db. U nder senare år har det blivit vanligt att man vid nyprojektering sätter målsättningen för produktionslokaler 5-10 db lägre än hörselskaderiskgränsen. Denna skärpning av kriteriet är dock inte särskilt realistisk i ett renseri med barktrumma och hugg. För andra utrymmen som t ex kontrollrum, kontor, matrum etc ställs större krav på störningsfrihet än i produktionslokalen. I figur 3 ges exempel på lämpliga målsättningsvärden för några olika utrymmen. Specialbestämmelser för truckhytter Det finns för närvarande inga bestämmelser som anger högsta tillåtna bullernivåer för vedgårdstruckar. I Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr som behandlar åktruckar anges dock att ljudnivån i hytten ej får överstiga 85 db(a) eller riskkurva 1 enligt SEN (se ovan). I anvisningarna beskrivs också hur bullermätningar i truckhytter ska utföras. 4

5 Figur 3. Lämpliga målsättningsvärden. 85 db(a) Barkningslokal i hugg rum, sliprum 90 db(a) Blåsmaskinrum, fläktrum 75 db(a) Truckhytt 50 db(a) Manöverrum Internt buller - fabriksområde Under senare år har det blivit praxis att man anger en högsta tillåten bull ernivå även i nom fa briksområd et. Som målsättning har man i allmänhet valt ljudnivån db (A) att innehållas på 7 m avstånd från fasader och anläggningsdelar (i markplan). 5

6 Dessa värden baseras bl a på säkerh etsaspekter - personal som vistas utomhus ska kunna uppfatta signaler och varningsrop. Med hänsyn till ljudkänsliga byggnader som exem pelvis kontor, sjukstuga etc är det också nödvändigt at! begränsa utomhusnivån för att göra det möjligt att klara en acceptabel inomhusnivå. I många fall bestäms högsta tillåtna fabriksomrädesnivå av Naturvårdsverkets krav på högsta tillåtna bullernivå i kringliggande bebyggelse. Riktvärden för externt industribuller Statens naturvårdsverk anger i sina publikationer 1973:5 riktvärden för externt industribuller. Riktvärdena är utformade som immissionsvärden, d v s anger högsta till åtna ekvivalenta ljudnivå i omgivande bebyggelse eller tomtmark. Naturvårdsverkets riktvärden redovisas och kommenteras utförligt i arbetsgruppens meddelande nr 34, varför vi här inte går in i detaljer. Enligt miljöskyddslagen ska industriföretag vi d planerad nyetablering, om- ell er utbyggnad av industrianläggning begära ko ncession bl a avseende bulleremissionen. I koncessionsnämndens dom anges normalt maximalt tillåten immissionsnivå efter Naturvårdsverkets riktvärden. För cellulosa- och pappersindustrier som har kontinuerlig drift bli r således nattkravet avgörande. I allmänhet har kravet satts till db(a) ekvivalent ljudnivå nattetid vid närmaste bostadshus. För att klara detta krav för en hel anläggning krävs att varje enskild anläggningsdel dimensioneras tör en lägre ljudnivå. Teoretiskt gäller at! varje enskild bullerkälla bör dimensioneras för en immissionsljudnivå i samhället som är li ka med: Koncessionskravet - 10 log antal likvärdiga ljudkällor Exempel: Koncessionskravet = 45 db(a) 25 stycken bullerkällor ger samma bullerbidrag till samhället. Varje bullerkälla bör dimensioneras för: log 25 = 31 db(a) Resulterande nivå för olika antal ljudkällor framgår av figur 4. Figur 4, Diagram tör logaritmisk addition all lika bullernivåer :;?./ -:7... ~ I... Ökning som ska adderas till nivån tör en ljudkälla 1 Antal ljudkällor

7 Vid projektering bör varje nyanläggningsdel (renseri, pappersbruk etc) dimensioneras för 10 db(a) lägre ljudnivå än koncessionskravet. Kontinuerliga bullerkällor som l ex fläktar kan dimensioneras för db(a) lägre nivå. Bullerkällor som till små kostnader och med enkla åtgärder helt kan tystas (bullerdämpas >15 db(a) under krav) bör alltid åtgärdas på detta sätt. Det är viktigt att dessa frågor beaktas vid kravsättning på leverantörerna. Vedhanteringsanläggningens bullerkällor I figur 5 visas ett blockschema över de maskiner och anläggningsdelar som behandlas i detta och följande två meddelanden. I figur 6 visas på en princip-layout aktuella bullernivåer för en vedhanteringsanläggning. Den stora skillnaden i de angivna nivåerna beror på stora olikheter i anläggningarnas utförande. Figur 5. Vedhanteringsanläggningens bullerkällor. I';';';':'; ;.;..; ( :: :\::44:41 Bi 1/ Järnvägstransporter Behandlas j detta meddelande Truck Behandlas i ett senare meddelande Enstacks barkaggregat Renseri Iokai Barkpress Behandlas i ett senare meddelande Blåsa~e 7

8 Figur 6. Exempel på ljudnivåer i modern vedhanteringsanläggning. På kurvblad i slutet av meddelandet redovisas även oktavbandsnivåer. BllIsmaskinrum dbia) Fl isledning dbia) Huggmaskin dbia) Fl i sblllsning dbia) Barktrumma dbia) Kapbord dbia).-1-- Manöverrum Projekteringsanvisningar 5B ~~~ Truck dbia) En bra layout minskar de externa bullerproblemen I äldre anläggningar förekommer det att kraftigt bullrande maskiner som huggar, blåsmaskiner och barkningsaggregat är placerade utomhus, helt oskyddade mot omgivningen. Med normala avstånd till bebyggelsen ( m) erhålls immissionsnivåer som är helt oacceptabla enligt Naturvårdsverkets riktvärden. Vid projektering av nya anläggningar måste man därför förutsätta att den fasta maskinparken ställs upp inomhus. 8

9 När det gäller fordon anger Naturvårdsverket att alla transporter inom fabriksområdet omfattas av riktvärdena för externt buller. Detta innebär att även ved transportbilar inräknas. Eftersom dessa fordons beskaffenhet ofta ligger utanför brukets kontroll (inhyrda bilar) är det svårt att påverka deras ljudavgivning. Genom att i möjligaste mån förlägga kö rvägar, mätstation etc så långt från känslig bebyggelse som möjligt kan man dock påverka IjudutbrednIngen. Naturliga skärmar som byggnader, flisstackar etc bör om möjligt utnyttjas för att minska ljudspridningen i känsliga riktningar. Vedgårdstruckar Som första del i vcdhanteringen då veden anlänt till bruket sker avlastning och uppläggning i vältor. Hantering kan ske dels med kranar, dels med truckar eller kranbilar. Fnin ljudsynpunkt utgör i allmänhet kranarna inga större bullerproblem medan truckar ka n ge betydande störningar både fö r förar!;! och omgivning. Vid inköp av ny vedgårdstruck bör maximalt tillåtna ljudnivåer i hytt och på 7 m avstånd runt maskinen specificeras i offertförfrägan. Efter samråd med truckleverantören bör bindande garantitext införas i köpekontraktet. Figur 7. 9

10 Vilka nivåer bör innehållas i förarhytten Exempel på bullernivåer i förarhytten framgår av figur 8. Figur 8. 1 Odämpad hytt - exempel på uppmätta nivåer 2 Hörselskaderiskgräns 3 Dämpad hytt - exempel på uppmätt nivå 4 Målsättningsvärde. Lämplig nivå om trucken har radiokommunikation. liudnivi db la! Ljudnivån inne i förarhytten får ej vid något belastningsfall överstiga 85 db(a) eller kurva 1 enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar 34/ 1974; moment 9. Vid tomgång bör ljudnivån ej överstiga bullertal NR 65 eller 70 db(a) bl a med hänsyn till radiokommunikation. Möjligheterna att innehålla dessa värden är bl a beroende av hyttens konstruktion och ljudnivån på utsidan av hytten (se nedan). Ljudkrav med hänsyn till omgivningsstörningar Svensk Standard SIS anger hur buller från motorfordon ska mätas, nämligen på 7 m avstånd vid stillastående fordon och 7,5 m vid fordon i rörelse. Exempel på nivåer från vedgårdstruckar framgår av figur 9. Figur 9. Ljudnivåer på 7 m avstånd från vedgardstruckar vid maximal belastning. 1 Odämpad truck 2 Dämpad truck 3 Målsättningsvärde inom fabriksområdet. Normalt måste detta värde innehållas för att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industri buller ska uppfyllas. ljudnlva db(a) CD 0 o 10

11 Ljudnivån på 7 m avstånd från truckar bör under inga omständigheter överstiga 85 db(a) med hänsyn till personal som vistas utanför trucken. Oftast sätts kravet på Ijuclutsträlningen från truckar enligt Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller. För att beräkna vilket krav som bör ställas på truckleverantören kan följande förenklade beräkningsformel användas. _ I r 2 6 Lp - 20 og _.- j 1 6L p = ändring i ljudnivå db(a) (Ijudnivasänkning) r 2 = avstånd till bebyggelse r 1 = mätavständ (enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar 7 m) Exempel: Ett bruks externa koncessionskrav är 45 db(a). Kravet ska uppfyllas vid närmaste bostadsområde som ligger 200 m från truckens normala arbetsomrade log 200 = 74 db(a) 7 Kravet pil max ljudutstrålning från truckar bör alltså i detta fall sättas till 74 db(a) mätt på 7 m avstand. Man ska lägga märke till alt Naturvårdsverket anger sina riktvärden i ekvivalent ljudnivå medan kravet på trucken sätts efter toppnivån. När trucken arbetar fluktuerar ljudnivån ca 10 db. Den ekvivalenta ljudnivån från trucken kommer därmed att ligga något lägre än toppvärdet. Skillnaden är dock i de flesta fall marginell. Det är dock omöjligt att specificera ett krav på ekvivalent ljudutstrålning från trucken. Man måste nämligen ta hänsyn till hur ofta och hur lång tid trucken arbetar på fullvarv samt exakt ange truckens rörelseområde. Dessutom kan stora avvikelser erhållas som beror på sättet att köra trucken. Åtgärder på befintliga vedgårdstruckar I arbetsgruppens meddelande nr 18 beskrivs ingående hur en vedgårdstruck av typ Hough Paylogger bullerdämpats. Då åtgärder utförs på en befintlig truck är man tyvärr hänvisad till att vidta sekundära åtgärder som exempelvis inbyggnad av hela motorrummet samt att förse detta med ljudfällor för intag och utsläpp av kylluft. En beskrivning av vilka åtgärder som kan vidtas på en befintlig truck finns i figur 10. Il

12 Figur 10. Bullerdämpande åtgärder på betintlig vedgårdstruck. 1 Baffelljudtälla tör kylt läkten 2 Avgasljuddämpare 3 Absorptionsdel 4 Reaktiv del 5 Övertäckning av hydraulpump med gummiduk med invändig ljudabsorbent 6 Ljudabsorberande skärm tör kylluttutlopp 7 Perforerad plåt (min 20 % hålarea) 8 Mineralull 9 Plåt 7 (ld---{ I*-l-{' 9 7 Det har visat sig att genomförandet av denna typ av åtgärder medfört att de flesta truckleverantörer kan klara 80 db(a) på 7 m avstånd utan större konstruktionsändringar. Ingen truckleverantör har ännu såvitt det är känt presterat resultat 75 db(a) eller lägre. För att nå dessa lägre värden krävs att ljuddämpningen beaktas vid truckens konstruktion. Följande åtgärder kan utföras vid dämpning av befintlig eller nykonstruerad truck: 1. Effektiv ljuddämpare för kylluftöppning 2. Kringbyggnad av motorn med ljudisolerande täta konstruktioner och ljudabsorberande ytor mot motorn 3. Effektivavgasljuddämpare 4. Förarhytt i tät ljudisolerande konstruktion som är vibrationsisolerad frän chassit. För att uppfylla säkerhetskraven kan en störtbåge monteras runt hytten 5. Hydraulmanöverventiler, hydraultank och hydraulslangar fär ej monteras i förarhytten. 12

13 Planering av förarhytten I figur 11 visas hur en från ljudsynpunkt bra förarhytt ska utformas. l en dubbelväggig förarhytt med god luftljudisolering bestäms ljudnivån i hytten av stomljudsbidrag samt framförallt ljudläckage. 1. Pedal-, reglage- och kabelgenomföringar måste tätas noggrant. Eventuella öppningar utformas som ljudfällor. 2. Det öppningsbara fönster (för talkommunikation) som krävs av Arbetarskyddsstyrelsen samt dörren utgör andra tätningsproblem. Det säkraste sättet att skapa en acceptabel bullermiljö i hytten är att minimera nivån utanför hytten. Figur 11. Ljudisolerad förarhytt. 1 1 mm plåt 2 50 mm mineralullsskiva (volymvikt 150 kg/m 3 ) 3 Takabsorbent av 50 mm mineralullsskiva med stapelfiber 4 Perforerad plåt (min 20 % hålarea) 5 Isolerglas (4/12/4 mm) 6 Vibrationsdämpare 7 Störtbåge - får ej ha kontakt med den vibrationsisolerade hytten. \ L

14 Ved transportörer Då vedgårdstrucken släpper ner stockarna på inmatningsbordet eller i ett vedstup övergår ljudalstringsmekanismen i en form där stocken i sig själv till stor del påverkar ljudalstringen. Ljudkrav Att ställa ljudkrav på leverantörer av inmatningsbord och transportörer kan vara problematiskt eftersom dessa maskinelement är tysta och avstrålar buller först när de träffas av fallande stockar. Eftersom detta buller dock har betydelse såväl för personalen som för omgivningen är det viktigt att leverantören åläggs välja konstruktioner med hänsyn till Ijudalstringen. De bestämmelser som finns för högsta tillåtna ljudnivåer i samhälle och på arbetsplatser är uttryckta som ekvivalent ljudnivå. Ä ven med hänsyn till bullrets karaktär är det lämpligt att ange ett krav på maximal ljudutstrålning från vedstup etc i ekvivalent ljudnivå under en längre tidsperiod (arbetsskift, dygn). Det kravvärde som specificeras ska innehållas vid den garanterade produktion som oftast är införd i köpekontraktet. I Naturvårdsverkets riktvärden anges att man vid impulsartat buller ska skärpa kraven på immissionsnivån med 5 db. För natten gäller dessutom att tillfälliga bullertoppar inte får överstiga kravvärdet med mer än 15 db(a)-enheter. Beräkning av erforderligt ljudkrav kan i princip ske som i truckfallet (se ovan). Exempel på ljudnivåer - praktikfall Vid ett renseri jobbar man tvåskift. För att klara vedförsörjningen under det andra skiftet lägger man under dagen upp ett buffertlager i form av en vedhög med barkade vedkubbar. Under det andra skiftet lastar en vedgårdstruck från vedhögen och fyller ett stup med vedbitar enligt figur 12. Påfyllningen sker ca en gång/timme och arbetet tar 10 min. Under denna tid hinner trucken släppa 10 skopor med vedbitar i stupet. Vid varje nedsläpp i stupet alstras höga ljudnivåer som stör omgivningen. Av figur 12 framgår dels vilken ekvivalent ljudnivå som erhålls vid själva vednedsläppet (som tar ca 4 sek), dels den ekvivalenta nivå man erhåller vid bullerdosmätningar under längre tidsperioder. Som framgår av mätresultaten klaras Naturvårdsverkets dygnskrav. Däremot ger de uppträdande bullertopparna 64 db(a) i immissionspunkten där kravet på toppnivån är ~ 55 db(a). I detta fall ger anläggningen störningar trots att ekvivalentnivåkravet klaras. Befolkningen i omgivningen klagar också, vilket visar att stor hänsyn måste tas tiii att bullret är impulsartat. 14

15 Figur 12. Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer vid vednedsläpp imatningsficka. Som framgår av tabellen klaras koncessionsnämndens dom (beräkning nr 4 och 5) medan toppnivån vid nedsläppet är oacceptabel. ljudniv.i A4AJ 1....,.( J BeRÄKNING ANTAL VED INTEGRA- EK.V.LJUDNIVA. db ta) EKV.lJUDNIVA,dB( KONCESSIONSOOM NR. NEOSlAPP TIONSTIO AVST. 2 m AVST.300m dbiai 1 SEK. 'OB SEK ' MIN., '0 1 TIM STIM Dämpningsmöjligheter l arbetsgruppens meddelanden nr 23 och nr 29 redovisas resultat av utförda prov med dämpning av buller som alstras när stockarna slår mot plåtytor. Ljudalstringen i vedtransportanläggningarna härrör från flera källor där de väsentligaste utgörs av: - virkets kollisioner med plåtytor - inbördes kollisioner mellan olika stockar - buller från kedjor, medbringare och transportörer med tillhörande drivanordning. Följande bör beaktas vid konstruktion aven vedtransportanläggning. Minska stockarnas rörelseenergi vid kollision med stöt ytor Rörelseenergin beror på stockens massa och hastighet, där massan är given, medan däremot kollisionshastigheten är påverkbar. Mätningar visar att ljudnivån förändras enligt de samband som framgår av figur

16 Figur 13. Ljudnivåns beroende av stockvikt, fallhöjd och kollisionshastighet. Relativ ljudnivå Relativ ljudnivå db 15 db h Höjdändring h' eller massaändring m l m 2 Hastighetsfö rändring Vi v Fördubbling av kollisionshastigheten medför 6 db ljudnivåhöjning medan fördubbling av stockvikten eller fallhöjden ger 3 db ökning. U ndvik fria stockfall. Minska stockarnas hastighet genom lutande plan eller genom mekanisk friktion mot kedjor, gummiband etc. Minimera stöt ytornas vibrationsbenägenhet Då stocken kolliderar med plåtytan sätts plåten i svängning och utstrålar s k stomljud. Erfarenhetsmässigt vet man att olika material, som utsätts för vibrationer, inte utsänder ljud av samma karaktär och styrka. Ett slag på en stålplåt ger t ex en kraftig klang under en viss tidsrymd medan en blyplåt istället ger kortvarigare, dovare buller av betydligt lägre styrka. Stomljudsalstringens styrka och klangtider är ett mått på materialets inre förluster. Hög förlustfaktor medför alltså låg ljudavstrålning. Inspänningen av den stötupptagande ytan påverkar också den totala förlustfaktorn. Uppstyvningar minskar ljudavstrålningen. Exempel och bullermätningar av konstruktioner som ger bullerdämpning framgår av figur 14. Resultaten av mätningarna visar att likvärdig ljuddämpning kan erhållas genom sandfyllnader och sandwichkonstruktioner. Även genom att öka plåttjockleken och göra förstyvningar kan en väsentlig bullerreduktion erhållas. Den klart bästa lösningen är dock att invändigt bekläda stötytor med tjockt slitgummi. 16

17 Figur 14. Relativ ljudutstrålning från olika stötytor. Mätpunkt 1 Stötyta Mätpunkt 2 Stötyta, utf. Rel. bullernivå db(a) Mp.1 Mp.2 o o [ 20 mm stålplåt :/:. =:z,:::jiz:-:::'=';;;r=z:~::21 j '=1:Z~:::'Z:' 1==1 00 z z?z ZZ 2 Z ZZ~ ur p Z, l 30 mm stå I pl1t [1.6 mm I..J.. d ~ (; g: Plj G Motpl!t t x 3 mm '7 I l Dämpmassa. AB W. I Becker typ TK ! rz I: LGaller 10 '100 C 300 I C 60 O ii i i i J@Jk i i ii lskega slitelement ML Utför stöt ytorna små och styva En stötyta utformad som ett galler av stående platt järn är mycket styv och varje fyrkantigt platt järn mellan infästningarna har dålig ljudavstrålningsförmåga p g a sin ringa storlek och styva infästning. Som framgår av figur 14 ger denna lösning mycket bra dämpning. Genom det höga kontakttrycket mellan stock och stöt yta ger trävirkets deformation en fjädrande uppbromsning av stocken och därmed lägre stötkraft. Skilj stötupptagande yta från icke stötupptagande. 17

18 Praktiska erfarenheter Det finns idag många anläggningar där någon form av dämpade stötytor finns applicerade. Den klart vanligaste dämpmetoden har hittills varit sandfyllnad eller uppstyvning, se exempel i figur 15. Endast i några få fall har man nyttjat gummikuddar eller dämpade plåtar. Figur 15. Exempel på användning av sandfylld stötkonstruktion. Uppmätta ekvivalentnivåer: odämpad stötyta: 101 db(a) sandfylld stötyta: 93 db(a) 1 Stötyta i 20 mm plåt 2 Sand,50 mm skikttjocklek 35 mm plåt 4 Påfyllningshål för sand. 4 I de flesta fall har man från praktisk synpunkt enbart goda erfarenheter från samtliga dämpmetoder. Rent allmänt kan dock vissa nackdelar konsta teras. - Först yvade plåtytor är dyra och plåtslitaget ofta högt. - För att sandfyllda konstruktioner ska fungera krävs mycket god packning av sanden. På horisontella plan bildas - genom vibrationerna - en spalt mellan sandbädd och stötplåt. Ljuddämpningen elimineras till största del härav. - Ofta hävdas att gummi endast kan användas i de fall stockarna träffar stötytorna ungefär vinkelrätt. Man anser annars risken stor att gummibitar följer med in i processen eller att gummits relativt höga friktion medför virkesbråtar och stopp i transportören. Det är viktigt att tillräckligt tjock gummibeläggning används så att genomslag undviks. Inget av de bruk som utfört konstruktioner med slitgummibeläggning har negativa erfarenheter. Av figur 16 framgår en lösning som med mycket gott resultat har utförts vid Rottneros Bruk. 18

19 Figur 16. Vedstup med slitgummibelagda stötytor sänker ljudutstrålningen väsentligt samt minskar underhållskostnaderna Genom att applicera slitgummi på stötytorna har man nått mycket god bullerdämpning. Atgärden i figur 16 har också väsentligt minskat underhållskostnaderna. Innan man vidtog denna lösning byttes stötplåtarna var fjärde månad. Efter beklädnaden med gummi har man ännu ej behövt byta vare sig gummi eller stötplåtar. (Gummit har använts i fyra år). Samma erfarenheter rapporteras från Mörrums Bruk som sedan flera år använder slitgummiklädda stup i sitt renseri. Buller från kedjor och medbringare är "onödigt" Ljudalstringen från drivanordningarna i transportörer beror oftast på slag och gnissel stål mot stål. Kedjor och medbringare slår mot skydd eller glidytor i stål. Transportörernas kedjor ska monteras, så att sådana slag ej uppkommer. Utsatta plåtar kan tillverkas i dämpad plåt och glidytor förses med nylonbelag eller annat material med låg friktion. Kapbord Bullret från sågklingorna i kapbordet upplevs som mycket störande genom sin högfrekventa karaktär. Trots att kapbordet i allmänhet är placerat i samma lokal som barktrumman ger bullerdämpning god effekt för t ex passare. 19

20 I arbetsgruppens meddelande nr 9 visas exempel på experimentellt tillverkade dämpade sågklingor samt mätresultat för dessa. För närvarande finns i marknaden inga dämpade sågklingor som är användbara i detta fall. Utveckling av dämpade klingor pågår men sannolikt blir det svårt att på kort sikt nå goda resultat. Kapborden bör därför byggas in enligt figur 17. Figur 17. Inbyggnad av kap bord. Den erforderliga skyddsburen utnyttjas som stomme för en ljudisolerande inbyggnad. Driften TV-övervakas från manöverrum. Genom inbyggnaden förenklas dammavsugningen. 1 Kraftigt sträckmetallnät 2 Ljudabsorbent av 50 mm mineralullsskiva med stapelfiber (volymvikt 70 kg/m 3) 3 Slät eller korrugerad plåt (t =0,7 mm) 4 Splitterfritt eller trådarmerat glas (enkelglas) 5 Slitsat gummidraperi. Skyddsnätet runt sågbordet ersätts med täta ljudabsorberande väggar. Erforderliga fönster utförs i enkelkonstruktion med splitterfritt eller trådarmerat glas. Åtgärden medför också att dammproblemet elimineras om mekanisk utsugning arrangeras. För driftpersonalen anordnas hörselvilohytt eller ljudisolerat manöverrum med TV-övervakning av anläggningen. Konstruktioner av hytter och manöverrum behandlas i nästa meddelande (del II). Stockholm i maj

21 INGEMANSSONS INGENJÖRSBYAA AB GÖTEBORG STOCKHOLM MALMÖ ÖI\NSKÖLOSVIK VEDHANTERINGSANLÄGGNINGAR EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER db P. 081A "'.12 \O~'" dalai db, l> P. d 81AII o.. o 99.. o " " -- J r '... f!.1 - ", r--. ~. ~, OG lo.., NR 85 NR 86 i-"" ~... "-...! i <O <O '0 i I -t-i1 l -~ ", i 125 _I 500 _1_ 2000 _1_ 8000 ". 125 soo I 2000 SODA ", 125 ' \ HJ H. <4000 '" 10~ " 2SO \000 <1000 H. 7 M FRAN VEDGARDSTRU CK VID KAPBORD 2 M FRAN BARKTRUMMA -- före åtgärd - -- efter åtgärd., <el l 10' JO. dalai "Tel ,,8(AI db,el 2 10''''' d BIA I IlO 120 "O NI"'fi NR.5 lqb " " " o.. o.. o r i' '- I" r- ~ C\ r- OG OG lo.. 60 so '0 <O.. ", '" I 8000 ", '25 soo ", 125 SOO H. 63,SO H, H. " 2 M FRAN ENSTOCKS BARK- 1 M FRAN HUGGMASKIN INNE I BLAsMASKINRUM AGGREGAT "' "' dill r.l 2 1(l s PlI obia, cm ~ Poo d81" '20 120,.. o '00 OD... ~ lo 79 1'\ so <O <O I I l 31, 125 SOO ", 125 soo ' <\00 0 H H, 10M FRAN FLISLEDNING 3 M FRAN FLlSBLASNINGS- MYNNING 21