Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS0405 Kommunstyrelsen Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS0405 Sammanfattning Utbildningsnämnden fattade två beslut om skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommuns utbildningsverksamhet. Utgångspunkten var att sätta barns och elevers lärande i centrum och att öka bildningsresurserna inom skolpengen. Utbildningsnämnden beslutade att Fuxernaskolan från och med höstterminen 2015 skulle bli kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlades. Utbildningsnämnden beslutade också att skolverksamheten skulle, från och med höstterminen 2016, delas in i fyra skolområden från att tidigare ha varit sju områden: Fuxerna F-9, Ryrsjön F-6, Lödöse F-6, Ström F-6. Beslutet överklagades i flera instanser och de klagande, som ville behålla den tidigare skolstrukturen, anförde bland annat att frågan var av sådan principiell karaktär att den borde avgöras av kommunfullmäktige. Slutligen stod förvaltningsrättens avgörande fast vilket innebar att ärendet skulle avgöras av kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun. Bildningsförvaltningen har i flera dokument väl beskrivit bakgrunden till det förslag till skolstruktur och kvalitetshöjning som presenterades för utbildningsnämnden och som därefter genomfördes. Förutom de rent kvalitativa fördelarna har fokus även varit på att minimera lokalkostnader till förmån för mer pengar till skolverksamhet. Statistik visar också att Lilla Edets kommun lägger mer resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. I bildningsförvaltningens underlag Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun redovisas schablonkostnader för återupptagande av förskoleklass, grundskola åk 1-3 och fritidshem i Hjärtum, Nygård och Västerlanda. En schablonkostnad har också tagits fram för förskoleverksamhet då befintliga lokalerna inte beräknas räcka för både grundskola och förskola. Skolverksamheten är något som berör många i samhället, många har åsikter och synpunkter på skolan och skolans struktur och innehåll. Den övergripande frågeställningen för Lilla Edets kommun måste dock vara hur kommunen kan forma en långsiktig skolstruktur som svarar upp mot lagstiftarens krav på en för eleverna likvärdig skola med hög kvalitet. Men utgångspunkten måste även vara att skapa en sådan organisation som på bästa sätt använder de resurser som är möjliga att tilldela utbildningsnämnden utifrån kommunens totala resurser. Avvägningar måste således göras utifrån ett ansvar för helheten. sid 1/2

4 Finansiering I bilaga till tjänsteskrivelsen redovisas schablonkostnader för start av förskoleklass, grundskola åk 1-3 och fritidshem i Hjärtum, Nygård och Västerlanda. En schablonkostnad har tagits fram för förskoleverksamhet då befintliga lokalerna inte beräknas räcka för både grundskola och förskola. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen Bildningsförvaltningens underlag: Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Utbildningsnämndens beslut / 23, 24 samt tillhörande underlag från bildningsförvaltningen. Förslag till beslut - Kommunfullmäktige konstaterar att Förvaltningsrätten i Göteborgs avgörande står fast vilket innebär att Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommuns beslut / 23, 24 har upphävts. - Kommunfullmäktige beslutar att det utifrån ett kvalitetsmässigt, pedagogiskt och ekonomiskt perspektiv inte är möjligt att återuppta förskoleklass, grundskola åk 1-3 och fritidshem i Hjärtum, Nygård och Västerlanda samt skolverksamheten i Tingbergs högstadium. Lena Palm kommunchef sid 2/2

5 Ärendebeskrivning Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Dnr: 2016/KS0405 Bakgrund Utbildningsnämnden fattade två beslut om skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommuns utbildningsverksamhet. Utgångspunkten var att sätta barns och elevers lärande i centrum och att öka bildningsresurserna inom skolpengen. Utbildningsnämnden beslutade att Fuxernaskolan från och med höstterminen 2015 skulle bli kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas. Utbildningsnämnden beslutade även att skolverksamheten skulle, från och med höstterminen 2016, delas in i fyra skolområden från att tidigare ha varit sju områden: Fuxerna F-9, Ryrsjön F-6, Lödöse F-6, Ström F-6. Besluten om förändringarna i skolstrukturen har genomförts under 2015 och Beslutet överklagades i flera instanser och de klagande, som ville behålla den tidigare skolstrukturen, anförde bland annat att frågan var av sådan principiell karaktär att den borde avgöras av kommunfullmäktige. Slutligen stod förvaltningsrättens avgörande fast vilket innebar att ärendet skulle avgöras av kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun. Bildningsförvaltningen har i flera dokument väl beskrivit bakgrunden till det förslag till skolstruktur och kvalitetshöjning som presenterades för utbildningsnämnden och som därefter genomfördes. Förutom de rent kvalitativa fördelarna har fokus även varit på att minimera lokalkostnader till förmån för mer pengar till skolverksamhet. Statistik visar att Lilla Edets kommun lägger mer resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. Utbildningsnämndens tidigare prognostiserade underskott har minskat avsevärt i tertialrapport 2. En av anledningarna är den skolstrukturförändring som genomförts. Bildningsförvaltningen anger att i högstadiet fick sammanslagningen av de båda tidigare högstadierna inte genomslag i organisationen fullt ut förrän i augusti 2016, men god planering inför sammanslagningen av Nygårdsskolan och Tingbergsskolan, samt Hjärtumsskolan, Västerlandaskolan och Strömsskolan har gjort att bemanningen anpassats väl efter budget samtidigt som de vakanta tjänster som ändå uppstått kunnat besättas med utbildade lärare i nästan samtliga fall. Meritvärdena i årskurs 9 samt behörigheten till gymnasieskolan har ökat de senaste två åren. I år är elevernas behörighet till gymnasieprogram högre än vad den varit sedan nya antagningskrav infördes. Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 är det näst högsta på 10 år vilket är mycket positivt, trots detta finns fortsatt tydliga behov av kvalitetsförbättringar i utbildningsverksamheten. En attraktiv skolkommun med goda resultat Det är nu viktigt att arbetet för en attraktiva skola med goda resultat fortsätter. En enig utbildningsnämnd har beslutat om en verksamhetsplan för 2016, som pekar ut de processer som har visat sig leda till framgång i skolkommuner i Sverige. Utgångspunkten är SKL:s rapport Analys Öppna jämförelser: Konsten att nå resultat - erfarenheter från framgångsrika skolkommuner (2009) - om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner. Det går att konstatera att skolverksamheten är något som berör många i samhället, många har åsikter och synpunkter på skolan och skolans utformning och innehåll.

6 Flera argument finns såväl för som emot skolnedläggelser. Det finns också flera olika utredningar som kan ge stöd för både de som är för och de som är emot förändringar av skolstrukturer. För att visa på frågans komplexitet hänvisas till SKL:s skrift Klarar den lilla skolan de stora kraven? om skolavveckling eller skolutveckling. Frågan om bygdens överlevnad på längre sikt är också återkommande i diskussionen om vikten av att behålla skolan på landsbygden. Även här finns olika forskning som belyser aspekter på hur ett samhälle påverkas vid en skolnedläggelse, och vad som har betydelse för att samhället inte ska avfolkas, det kan till exempel röra sig om påverkan på näringslivet, bykänsla och gemenskap och skolan som en samlande symbol för bygden. Det finns också forskning som pekar på att det inte går att belägga några effekter av nedläggning av skolor på landsbygden varken när det gäller in- eller utflyttning. Något längre skolskjutssträcka verkar inte heller påverka om man flyttar till eller ifrån en ort. Andra aspekter kan ha betydelse, som bra fritidsaktiviteter, goda bostäder och boendemiljöer. Frågan är således inte entydig. Den övergripande frågeställningen för Lilla Edets kommun måste dock vara hur kommunen kan forma en långsiktig skolstruktur som svarar upp mot lagstiftarens krav på en för eleverna likvärdig skola med hög kvalitet. Men utgångspunkten måste även vara att skapa en sådan organisation som på bästa sätt använder de resurser som är möjliga att tilldela utbildningsnämnden utifrån kommunens totala resurser. Avvägningar måste således göras utifrån ett ansvar för helheten. Lena Palm Kommunchef

7 Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Framtagen av: Bildningsförvaltningen Dnr: 2016/KS0405 Datum: Version: 1.0

8 Innehållsförteckning_ Bakgrund... 2 Att behålla eller avveckla en skola... 2 Argument för skolnedläggning... 2 Argument emot skolnedläggning... 3 Utbildningsnämndens plan för ökad kvalitet i utbildningsverksamheten... 4 Lärares kompetens... 4 Förutsättningar för rektor att vara pedagogisk ledare och chef... 5 Flexibelt lärande och arbetsmiljö för barn och vuxna... 5 Ekonomi... 6 Antaganden och förutsättningar... 6 Kostnadsberäkning... 6 Temporär förskola... 7 Kostnadsberäkning (på tre nya förskoleavdelningar)... 7 Skolskjuts och miljöpåverkan... 7

9 Bakgrund Det är otvetydigt att ett behov av kvalitetshöjande åtgärder funnits de senaste åren, i Lilla Edets kommuns utbildningsverksamhet. Detta mot bakgrunden att meritvärdena varit förhållandevis låga, behörighet till gymnasieskolan har varit låg, det har funnits stora skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat, det har funnits svårigheter med att rekrytera och behålla behöriga och kompetenta lärare, det har varit hög omsättning av chefer inom förvaltningen och på rektorstjänster m.m. Meritvärdena i årskurs 9 samt behörigheten till gymnasieskolan har ökat de senaste två åren, men det finns fortsatt tydliga behov av kvalitetsförbättringar i utbildningsverksamheten i Lilla Edets kommun. För att utveckla utbildningsverksamheten krävs goda förutsättningar i de delar som har stor inverkan på barns och ungas lärande. Att behålla eller avveckla en skola Avsnittet bygger uteslutande på skriften Klarar den lilla skolan de stora kraven? om skolavveckling eller skolutveckling. Skriften är framtagen och utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting 1 Argument för skolnedläggning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har studerat de argument som ofta förs fram varför man avvecklar en skolenhet. Dessa argument sorterar SKL under följande rubriker; Högre krav på likvärdig utbildning och likvärdig social fostran. Ensamarbetsplats för läraren inte attraktivt ur arbetsmiljö- och kompetensutvecklingsaspekter. Ger färre impulser. Svårare och mindre attraktiv skolledningsfunktion avstånd skolledning skola. Svårigheter att möta kraven på formell behörighet svårt att tillgodose olika kompetenskrav. Problematiskt att tillhandahålla elevvårdsinsatser och andra stödanordningar t.ex. bibliotek, idrottshall. Demografiska faktorer urholkning av elevunderlaget. Allt färre elever på skolan. Frisöket och fristående skolor urholkar det lokala elevunderlaget. Otidsenliga lokaler vilka ställer krav på betydande nysatsningar samtidigt som elevunderlaget anses för litet för att motivera en sådan investering. I en rapport från Myndigheten för skolutveckling 2 visas att avbrotten på gymnasiet är fler hos elever från små skolor. Dessutom att flickor presterar bättre än pojkar i betyg och prov. Några studier har visat att dessa skillnader är anmärkningsvärt stora i glesbygdskommuner. Införandet av lärarlegitimationer, medför att enbart legitimerade lärare kan tillsvidareanställas och har rätt att sätta betyg. Dessa krav kan öka kostnaderna för redan ekonomiskt ansträngda mindre enheter. Det visar sig idag på många håll svårt att anställa lärare till små enheter. Kravet på lärarlegitimation innebär risk att andelen examinerade lärare ytterligare minskar. Låg personalomsättning anses i grunden som en positiv faktor, men frågan är om det därmed alltid gynnar utvecklingen. Nyheter och impulser utifrån kan utebli eller få svårare att slå igenom och då finns risk för stagnation i verksamheten. 1 Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om skolavveckling eller skolutveckling. SKL Utbildning i glesbygd samspel eller konflikt. Myndigheten för skolutveckling, 2005

10 Generellt gynnas en arbetsplats av kollegor och ett kollegialt lärande. Vid verkligt små enheter blir frågan vilken hjälp som finns att få inom enheten och om flexibla verksamhetsformer möjliggörs. Kollegial stöttning men även kunskapsöverföring är positiva faktorer i en större grupp. Den demografiska utvecklingen i Sverige medför att en mycket stor andel av landets kommuner tappar befolkning, medan befolkningsutvecklingen koncentreras till ett mindre antal områden. Stora delar av landet går mot en allt äldre befolkning, medan de i yrkesverksamma åldrar och deras barn minskar. Äldre är den enda grupp som har ett positivt flyttnetto till glesbygd och tätortsnära landsbygd. Konkurrens om resurser med exempelvis äldreomsorgen är en realitet och små enheter som tenderar att bli kostsamma i begreppet kostnad per elev skapar svåra avväganden för en lokalt förtroendevald. De skilda demografiska förutsättningarna över landet gör att det aldrig kommer att finnas förutsättningar för att skapa en standardiserad skola med ett optimalt antal elever i varje grupp eller klass. Även om så vore fallet är den optimala storleken på gruppen också avhängig vilka individer som finns i gruppen och dess förutsättningar. Man kan utifrån detta konstaterande fråga sig om det finns gränser för hur små grupperna kan vara i skolan med behållen likvärdig undervisning. Argument emot skolnedläggning På motsvarande sätt har SKL studerat och sorterat argumenten mot att lägga ned den lokala skolan och sorterat in argumenten under följande rubriker: Individperspektivet små undervisningsgrupper och individanpassad undervisning. Trygghetsaspekten för såväl elever som lärare i den lilla skolan. Närhetsaspekten För att föräldrarna ska få ihop vardagen samt att eleven finns i kända sociala mönster. Trafiksäkerhetsaspekter Tidsaspekten Restider med eller utan skolskjutsar anses negativt, särskilt för mindre barn. Bygdens överlevnad ingen kommer att flytta hit, den lokala opinionen, sysselsättningsaspekter, fastighetsvärden. Distansundervisning med förhinder bristande lokala förutsättningar och institutionella hinder (lagar och förordningar som sätter käppar i hjulet.) Argument som små grupper och individanpassad undervisning är mer av pedagogisk natur och har egentligen ingen bärighet mot den lilla skolan utan kan fullt ut tillämpas i en större skola. Men argumentet framförs av naturliga skäl ofta i dessa sammanhang. Elevernas trygghet är ett argument som förs fram och alltid måste tas på största allvar. Givetvis är det också föräldrars trygghet som behöver avspeglas i argumentet. Att behöva lämna sina små barn på större avstånd är för många en svår tanke. Föräldrars svårighet att få vardagen att gå ihop diskuteras i många sammanhang ofta i samband vid avveckling av en skola och påverkar säkert önskemålet att särskilt för lägre åldrar ha en skola i närområdet. Restider till och från skolan, skolskjutsar, får inte ta en för stor del av dagen, särskilt med avseende på de yngre barnen. Bygdens överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att flytta till orten eller välja att stanna

11 kvar. Inte heller kan man bortse från arbetstillfällen som skolan ger. Ju mindre ort desto större effekt; klasslärare, ämneslärare, förskollärare, skolledare, elevvårdspersonal, skolmåltidspersonal, vaktmästare och fritidshemspersonal. Distansundervisning/distanslärande lämpar sig oftast lite högre upp i åldrarna. Det krävs en viss mognad och förkunskaper för att kunna arbeta på det sättet, men kan på rätt sätt användas även för yngre elever. Utbildningsnämndens plan för ökad kvalitet i utbildningsverksamheten Kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun har gett utbildningsnämnden ansvaret för prioriterat mål 15 i Mål- och resursplan 2016: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning och vara behöriga till gymnasieskolan. En enig utbildningsnämnd har efter samråd med förvaltningens chefer beslutat om en verksamhetsplan 2016, som pekar ut de processer som har visat sig leda till framgång i skolkommuner i Sverige. Utgångspunkten för verksamhetsplanen är SKL:s rapport om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner 3. Nämnden har även beaktat rapporter och kvalitetsgranskningar från Skolinspektionen. För att uppnå kvalitet i de processer som utbildningsnämnden beslutat så krävs det goda förutsättningar. Bildningsförvaltningens bedömning är att avgörande faktorer är attraktivitet och kontinuitet pedagogisk personal, rektorer och förskolechefer ska välja att arbeta i Lilla Edets utbildningsverksamhet. I ett läge där Lilla Edet lyckas med attraktiviteten och kontinuiteten finns goda förutsättningar för att kvaliteten kan höjas. En kvalitetshöjning kommer att leda till att vårdnadshavare och elever väljer Lilla Edets kommuns utbildningsverksamhet. Lärares kompetens Lärarens kompetens och i förlängningen kvaliteten på lärarens undervisning är den mest avgörande faktorn för barnens och elevernas lärande i utbildningsverksamheten. Därmed behöver Lilla Edets kommun fokusera på att skapa bästa möjliga förutsättningar för att lärarna i kommunens verksamhet ska ha hög kompetens och kunna bedriva kvalitativ undervisning. De förutsättningar som lyfts fram när lärare intervjuas 4 om vad som lockar dem alternativ får dem att välja bort en arbetsplats är chefens ledarskap, möjligheter att utvecklas i rollen som lärare och att kunna göra karriär hos arbetsgivaren, arbetsmiljön (framför allt den psykosociala) samt administrativa arbetsuppgifter. Även lönen är viktigt, men det är inte den mest avgörande faktorn. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön så är det två teman som är tydligast; dels en generell stress att hinna möta alla elevers behov och vad som framställs som ordinarie arbetsuppgifter, dels en hög arbetsbelastning direkt kopplat till ökad administrativ börda. Även problem med att hantera föräldrar förekommer som förklaring till dålig psykosocial arbetsmiljö och stress. I samtliga delar som gör en arbetsplats eller arbetsgivare attraktiv för lärare spelar skolledningen en avgörande betydelse. Med skolledning avses samtliga delar, d.v.s. politiker, förvaltningens chefer och rektorer. 3 Analys Öppna jämförelser. Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner, Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare utifrån tre studier om läraryrkets attraktivitet, Utbildningsförvaltningen Stockholms stad, Oktober 2014

12 Förutsättningar för rektor att vara pedagogisk ledare och chef Rektors pedagogiska ledarskap är avgörande för en skolas framgång och elevers och lärares lärande och utveckling. Större skolenheter och färre enheter för den enskilda rektorn att leda bidrar till att skapa bättre förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap. Rektorstjänster med bra förutsättningar att fokusera på det pedagogiska ledarskapet är attraktiva och leder till att rektorer kommer att vilja arbeta i Lilla Edets kommun. Rektors möjlighet att vara en närvarande chef ökar om rektor kan fokusera på en skolenhet och en organisation, istället för flera. Färre och större skolenheter medför en samlad tillgång av lärarbehörigheter vilket skapar bättre förutsättningar för rektor att organisera undervisningen i överensstämmelse med Skollagens behörighetskrav som gäller från och med 1 juli Större skolenheter skapar även bättre förutsättningar för ett pedagogiskt utbyte och kollegialt lärande för lärarna, vilket är viktiga förutsättningar för undervisningens utveckling och barnens lärande. Flexibelt lärande och arbetsmiljö för barn och vuxna Fler elever på en skolenhet innebär fler lärare på enheten vilket medför möjligheter att skapa flexibla organisationer och stabilare arbetslag, vilket gynnar både lärarnas förutsättningar att göra ett kvalitativt gott arbete och elevernas förutsättningar att ha kontinuitet i lärarkontakterna över tid. Fler lärare som delar på arbetsuppgifter som måste genomföras oavsett skolenhetens storlek (till exempel dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete, likabehandlingsarbete) skapar förutsättningar att sprida arbetsbördan och därmed skapa en bättre arbetsmiljö för lärarna. En bättre arbetsmiljö och fler som delar på arbetsuppgifterna leder till bättre förutsättningar för rektor och lärare att skapa varierad och differentierad undervisning, för att individualisera undervisningen och för att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd. En skolenhet med få elever kan medföra begräsningar i rektors och lärares möjligheter att organisera undervisningen och elevgrupperna. På riktigt små skolenheter är åldersblandade grupper vanligt förekommande, vilket rektorer och lärare i Lilla Edets kommun väljer bort där möjlighet finns.

13 Ekonomi Skolenheter med de storlekar som blir aktuellt om kommunen ska bedriva förskoleklass, grundskola åk 1-3 och fritidshem vid Hjärtumsskolan, Västerlandaskolan och Nygårdsskolan medför följande effekter/krav på förutsättningar. Beräkningarna är gjorda utifrån antagandet att elevgrupperna på de tre skolorna återgår till de storlekar som fanns läsåret 2015/2016. Det är inte på något sätt självklart att gruppstorlekarna skulle se ut precis så. Kostnadsberäkningarna avser ett år. Kostnader för elevhälsa, läromedel och måltider är inte med i beräkningen då de endast antas påverka kostnaden marginellt, dessa kostnader är oberoende av vilken skola eleven går på. Kostnader såsom elförbrukning, leasing av kopiatorer och förbrukningsmaterial är inte med i beräkningen. Antaganden och förutsättningar Västerlanda Hjärtum Nygård Antal elever Antal barn i fritidshem Antal lärare 2,5 2 3 Antal fritidspedagoger Rektor (omfattning i %) 25% 25% 50% Administration (omfattning i %) 25% 25% 25% Måltidsbiträde (omfattning i %) 25% 50% 75% Lokalvårdare (omfattning i %) 10% 15% 20% Kostnadsberäkning (belopp i tkr) Västerlanda Hjärtum Nygård Summa Personalkostnader Lärare Fritidspedagog Måltidsbiträde Rektor Administratör Lokalvårdare Summa personalkostnader Övriga kostnader Lokalhyror Avskrivning och ränta Skolbibliotek, inköp litteratur mm Skolbibliotek, avskrivning och ränta Summa övriga kostnader Summa

14 Temporär förskola Om skolverksamhet ska återupptas i Västerlandaskolan, Hjärtumsskolan och Nygårdsskolan kommer ett behov uppstå av fler lokaler att bedriva förskola i. Behovet av förskoleplatser i kommunen har ökat de senaste åren och trenden fortsätter framåt. De behov som förvaltningen ser vad gäller förskoleplatser är att tre nya avdelningar behöver öppnas för att ersätta befintliga lokaler. Kostnadsberäkning (belopp i tkr) på tre nya förskoleavdelningar År 1 År 2 År 3 Driftskostnader Exploateringsutgifter Skolskjuts och miljöpåverkan Den nuvarande skolstrukturen med färre skolområden bedöms medföra endast marginellt högre kostnader för skolskjuts. Detta eftersom bussturerna redan går för de äldre barnen. Miljöpåverkan i form av CO 2-utsläpp torde därför vara begränsad. Dock kan CO 2-utsläppen öka då fler föräldrar kör elever i bil. Bedömningen görs att de negativa konsekvenserna är begränsade då avstånden är förhållandevis korta. Start av skolverksamhet i Hjärtum, Nygård och Västerlanda medför att förskoleverksamhet i befintliga lokalerna inte beräknas räcka för både grundskola och förskola. Beroende på var förskolan placeras kan detta komma att medföra ökade CO 2-utsläpp Olle Isaksson Förvaltningschef Anders Nordgren Biträdande förvaltningschef

15 ~f..0. W W/,~. ["t T7 LILLA EQETS ~4~-=/ KOMMUN.-.. ~ r Dnr 201 S/i7N087 i t ~ Y Sammanfattning Under lång tid har kunskapsresultaten ililla Edets kommunala skolor varit låga. Lilla Edets kommun lever inte upp till de krav som Skollagen ställer på skolans huvudman. Barn och unga i Lilla Edets kommun har inte de förutsättningar till fortsatta studier och ett framtida yrkesliv som de har rätt till. Nu måste Lilla Edets kommun, som huvudman för skolan och därmed ytterst ansvarig för det statliga utbildningsuppdraget ililla Edet, ta_sit~_ansvar och_skapa_goda_förutsättningar för_barns och_elevers lärande. Llla Edets kommun ska på allvar satsa på att bli en riktigt bra skolkommun. Kvalitet och förutsättningar för barns och elevers lärande ska sättas i centrum. För att detta ska möj liggöras måste Lilla Edets kommun förändra skolorganisationen, detta innebär också möjlighet att öka utbildningsresurserna inom elevpengen. Omstruktureringen av skolorganisationen skata sin utgångspunkt i goda läxmiljöer och goda förutsättningar för rektorer och lärare att genomföra utbildningsuppdraget med hög kvalitet, där fokus sätts på barns och elevers lärande. Lilla Edets kommun ska också satsa på en kvalitativ studie- och yrkesvägledning för att minska risken för avhopp från och felval till gymnasieskolan. Nedan föreslagen omstrukturering innebär att Lilla Edets Kommun satsar på fyra skolområden. I kommunens södra delar ska ny förskola och senare ny grundskola för årskurs F-6-skola byggas för elever boende i dagens upptagningsområde för Nygårdsskolan och Tingbergsskolan. Skolområdet vid Ryrsjön fortsätter sin verksamhet som idag. I kommunens centrala delar ska en satsning göras på Fuxernaskolan som kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 ska samlasnär upptagningsområdet i Lödöse åter har en långsiktig bärkraft av elevunderlag till högstadiet kommer det att planeras för ett nytt högstadium i Lödöse. I kommunens västra delar ska Strömskolån utvecklas till en samlad grundskola för alla elever i dagens upptagningsområde för Hjärtumsskolans, Västerlandaskolans och Strömskolans årskurs F-6. En satsning på färre skolenheter ger också möjligheter att optimera klasstorlekarna. Förskoleverksamheten ska bedrivas på samma geografiska platser som idag. Förskolorna i Lilla Edets kommun ska hålla hög kvalitet. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. I Lilla Edets förskolor ska barnens utveckling och lärande stimuleras samtidigt som trygghet och omsorg prioriteras. Befolkningsutvecklingen ililla Edet är mycket positiv och behovet av förskoleplatser behöver följas noga så att dagens förskolor anpassas och nya förskolor ska skapas i de områden där behoven finns. I de områden där elever överförs till andra skolenheter skapas förutsättningar för förskolans expansion. För elever i gymnasieskolan ska Lilla Edets konunun satsa på att vägleda eleverna till rätt utbildningar i dialog med ele~ei7la. i

16 f. -f, `~"~` ~~ ~_;~;~/ LILLA EDETS KOMMUN i I ~> Kommunen ska även satsa på hög kvalitet i det kommunala aktivitetsansvaret och noga följ a upp gymnasieleve~nas studier för att säkerställa att alla elever lyckas genomföra sina gymnasiestudier. Skrivelse från ledamöter från socialdemokraterna, vänsterpartiet och folkpartiet i utbildningsnämnden. Utredningar från 2011 och Risk- och konsekvensanalyser inklusive åtgärder från 2011 och Yrkanden ei Ha ansson (S): Lilä Edets kömmun delar in skolverksamheten ifyra skolområden från och med höstterminen 2016: Fuxerna F-9 Ryrsjön F-6 Lödöse F-6 Ström F-6 Förslaget innebär en förändring av skolorganisationen enligt följande: Årskurs F-3, Nygårdsskolan överförs till Tingbergsskolan Årskurs F-3, Hjärtumsskolan överförs till Strömskolan Årskurs F-3, Västerlandaskolan överförs till Strömskolan Förskolan ska bedrivas på samma geografiska platser som idag. En handlingsplan, för att dela in skolverksåmheten ifyra skolområden från och med höstterminen 2016, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper. Michael Grönlund (M): Behålla nuvarande skolområden som är 7 stycken. enligt struktur beslutad i KF enl. paragraf 19t. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att utbildningsnämnden bifaller Leif Håkanssons (S) förslag. Omröstning Omröstning begärs. Utbildningsnämnden godkänner följande beslutsgång. Ja-röst för Leif Håkanssons (S) förslag Nej-röst för Michael Grönlunds (M) förslag

17 ~~. ~~. `'"'~' Q ~I ~~Ä~~ ~~, _-: LILLA EDETS KOMMUN.~ - r Omröstningsresultat Med 5 ja-röster för Leif Håkanssons (S) förslag och 4nej-röster för Mikael Grönlunds förslag beslutar utbildningsnämnden bifalla Leif Håkanssons (S) förslag. Ledamot/tjänstförande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta Leif Håkansson (S), ordförande. X Mikael Grönlund (M), vice ordförande X Dennis Lindberg Briddgård (S) Carin Thoren Hansson (S) Linda Alsing (V) Camilla Fjellheim (FP) X X X X Fredrik Hermansson (C) Tommy Nilzen (MP) Anders Johansson (SD) X X X Beslut i utbildningsnämnden Lilla Edets kommun delar in skolverksamheten ifyra skolområden från och med höstterminen 2016: Fuxerna F-9 Ryrsjön F-6 Lödöse F-6 Ström F-6 Förslaget innebär en förändring av skolorganisationen enligt följande: Årskurs F-3, Nygårdsskolan överförs till Tingbergsskolan Årskurs F-3, Hjärtumsskolan överförs till Strömskolan Årskurs F-3, Västerlandaskolån överförs till Strömskolan Förskolan ska bedrivas på samma geografiska platser som idag. En handlingsplan, för att dela in skolverksamheten ifyra skolområden från och med höstterminen 2016, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda snålgrupper.

18 ~. _~. W W LILLA EDETS R'f T1 \:~~; / KOMMUN Samtliga närvarande ledamöter från moderaterna, centerpartiet och miljöpartiet reserverar sig mot beslutet. Anders Johansson (SD) reserverar sig mot beslutet.

19

20

21

22 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl UN Högstadieorganisation Dnr 2013 UN 222 dpl 607 ÄRENDET Vid utbildningsnämndens möte uppdrog nämnden åt bildningsförvaltningen att, utifrån perspektivet elevernas bästa och mot bakgrund av elevantalet på Tingbergsskolan höstterminen 2014, Behörighetsförordningens fulla genomslag samt uppkomna frågeställningar i Utbildningsnämnden och vid informationsmöten och 04 utreda och till nämnden återkomma med förslag om den mest optimala högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun från och med höstterminen Utredningen ska innehålla en konsekvensanalys. SAMMANFATTNING Det pågår intensivt utvecklingsarbete för att alla kommunens elever ska lyckas och nå goda resultat. Samtidigt behöver högstadieskolornas organisation ses över då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Om Tingbergsskolan ska fortsätta bedriva undervisning för årskurs 7-9 måste eleverna åldersblandas. Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med fler elever och lärare på samma skola kan man organisera effektivare för att ge stöd och specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Ansvariga politiker ska fatta beslut om kommunens övergripande skolorganisation. Enligt Skollagen 2 kap 10 ska beslut kring skolans inre organsation fattas av rektor. Det är alltså ingen politisk fråga huruvida den enskilda skolan ska åldersblanda eleverna i de olika klasserna. Rektor har till uppgift att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram. Denna skrivelse ger en övergripande kunskapsöversikt och beskrivning av skolans uppdrag, en nulägesbeskrivning av skolan i Lilla Edets kommun, beskrivning av två olika beslutsalternativ samt avslutas med en sammanfattande diskussion och analys. Organisationsöversynen är initierad för att säkerställa undervisningens kvalitet och elevernas möjlighet att lyckas så bra som möjligt. Ekonomiska konsekvenser är efterfrågade och finns beskrivna för läsåret 2014/15. Observera att elevantalet fortsätter sjunka även efter läsåret 14/15, vilket ger fortsatta ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska konsekvenserna bör ses som underordnade elevernas möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar att kunskapsmässigt nå så långt som möjligt.

23 sid- 2 - INLEDNING Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. Huvudmannens ansvar beträffande skolverksamhet är att organisera på så sätt att den ger kommunens barn, ungdomar och vuxna förutsättningar till ett liv där den egna försörjningen och ett livslångt lärande är primärt. Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utformandet av en skolorganisation. Ingen av faktorerna kan anses mindre betydelsefull än de andra, de är alla delar av en helhet som måste tas hänsyn till för att skapa en hållbar och fungerande skolorganisation. Kraven på ämnesbehörighet har i form av nya statliga regelverk ökat under de senaste åren. För att leva upp till dessa lagkrav blir det allt tydligare att en förutsättning är större skolor. Lärarbehörigheter är en viktig faktor för måluppfyllelse avseende de pedagogiska resultaten. För att kunna uppfylla kraven på behöriga lärare, att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt och för att skapa resurseffektivitet till gagn för samtliga elever i Lilla Edets kommun behöver utbildningsnämnden göra ett vägval inför framtiden. Fokus ska ligga på huvudmannens uppdrag, att skapa förutsättningar för en skolverksamhet i Lilla Edets kommun som lever upp till skollagens krav och ger elever den utbildning av kvalitet de har rätt till. Skolan är viktig för kommunens attraktionskraft. För att vara attraktiv behöver skolan ha goda resultat. Det finns inget egenvärde i att avveckla skolor eller förändra en skolorganisation. Att frågan ändå periodvis blir aktuell beror på att förutsättningar förändras vad gäller elevunderlag, ekonomi och lagstiftning. Den åtgärd som förordas är inte av ekonomisk karaktär utan handlar om att säkerställa kvaliteten på utbildningen för samtliga elever i Lilla Edets kommun. En mer effektiv organisation medför att avsatta medel för grundskolan används på ett bättre sätt. I en föränderlig värld är det nödvändigt i de flesta organisationer att ha utrymme för flexibilitet. Rätt skolstruktur ger möjlighet att ta kontroll över ekonomin och därmed skapas möjligheter att lägga resurser där de behövs. KUNSKAPSÖVERSIKT Statens regelverk Den kommunala huvudmannen för skolverksamheten i Lilla Edets kommun, utbildningsnämnden, har utsetts att ansvara för att skolverksamheten organiseras utifrån de krav som aktuella lagar och styrdokument ställer. Staten reglerar skolan genom ett antal lagar och styrdokument. De främsta är Skollagen 2010:800, Skolförordningen samt läroplanerna för de olika skolformerna. Den stora förändring som den senaste skollagen medförde är de skärpta kraven på lärarbehörighet. Anledningen till förändringen är den tydliga kopplingen mellan lärarens kompetens och undervisningens kvalitet. sid 2/21

24 sid- 3 - Av gällande skollag (2010:800) framgår att: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Elever ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av var man bor och av hemförhållanden. Utbildningen ska vara likvärdig. Elever ska ges ledning, stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Hänsyn ska tas till elevers olika behov och förutsättningar. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utredningsskyldighet föreligger om det befaras att en elev inte kommer att uppnå de kunskapsmål som minst ska uppnås. Om utredning visar att eleven har behov av särskilt stöd ska detta anordnas. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Forskning om åldersblandad undervisning Det finns inte mycket forskning kring vilken påverkan åldersintegrerad undervisning har för elevernas resultat. Den forskning som ändå finns att tillgå är ganska gammal, en förklaring kan vara att intresset för åldersblandad undervisning svalnat då alltfler överger organisationsformen. Omkring 1980 började uppfattningen spridas att ålderintegrerad undervisning var bättre än traditionell undervisning och under de efterföljande åren ökade antalet barn i åldersblandade klasser kraftigt (Vinterek 2003). År 2000 gick omkring en tredjedel av alla lågstadieelever och en fjärdedel av alla barn i årskurs 4 och 5 i en åldersintegrerad klass. Det var oftast grupper av lärare i en skola som drev fram den åldersintegrerade undervisningen (Vinterek 2003). På högstadiet har det alltid varit ovanligt med åldersintegrerade klasser, mellan 1996 och 1998 var det bara 2 procent av alla elever som gick i sådana klasser. Sundell (1995) beskriver åldersblandat undervisning på högstadiet som en marginell företeelse. Under de senare åren, i och med genomförandet av den nya läroplanen Lgr 11, har alltfler skolor med ålderblandade klasser övergått till åldershomogena klasser. I Lgr 11 har grundskolans ämnen fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat. Enligt utbildningsforskaren Monika Vinterek (2001) återfinns de flesta argument för åldersblandade klasser i populärvetenskapliga tidningar, medan motargumenten finns i vetenskapliga tidsskrifter. Analyserar man argumenten för och emot de olika organisationsformerna framträder en märklig bild. Vad man vill uppnå skiljer sig inte åt och man tar ofta fasta på samma förhållanden men värderar dem helt olika. Vad förespråkarna för en klassform tror ska leda fram till ett visst mål hävdar kritiker leder bort från målet. Argumenten mot liknar ofta argumenten som används för åldersblandade klasser. Till exempel menar vissa att åldersblandade klasser innebär en större arbetsbelastning för lärarna och att många lärare saknar utbildning för den typ av undervisning som krävs (Veenman 1995). Detta kan jämföras med liknande argument för åldersblandade klasser, som går ut på att lärarna får en bättre arbetsmiljö eftersom bara en liten del av klassen byts ut varje år (Sundell 1995). Sundell (2002) beskriver att åldersindelad undervisning fortsatt i vissa ämnen i de åldersblandade klasserna. Motivet till det tycks vara att eleverna i annat fall inte når den kunskapsmässiga nivå som eftersträvas. Det gäller främst i kärnämnena. Han skriver till exempel om att lärarna i åldersblandade klasser bedrev matematikundervisning i åldersindelade tvärgrupper. I hans undersökning nämner pedagogerna att det är svårt att finna en lagom nivå för alla åldrar och att det saknas läromedel för åldersblandad undervisning. sid 3/21

25 sid- 4 - I Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket (2009) sammanfattas en studie där Johansson & Lindahl (2008) undersöker effekterna av åldersintegrering på elevernas studieresultat. Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån (SCB) har ett ursprungligt urval på elever som följs från årskurs 3 till årskurs 9, funnits tillgängligt. Av artikeln framgår att cirka hälften av dessa elever deltar i den aktuella studien. Den information som har inhämtats är socioekonomiska statusvariabler t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarstatus, enkätsvar från elever, föräldrar och lärare om attityder i olika skolfrågor samt kognitiva tester i årskurs 6 och elevernas meritvärden i årskurs 9. De kognitiva testerna som genomfördes i årskurs 6 sägs representera verbal, spatial och matematisk förmåga. Även om författaren påpekar vissa osäkerhetsfaktorer, hävdas att det rika och representativa datamaterialet bidrar till att kontrollera många faktorer som annars skulle kunna snedvrida jämförelsen. Resultaten visar på sämre resultat på testerna i årskurs 6 för de elever som har gått i åldersintegrerade klasser. Effekten tycks vara likartad för pojkar, flickor, lågpresterande elever och elever med utländsk bakgrund. När det gäller effekterna på det sammanvägda betyget i årskurs 9 skiljer sig också resultaten åt, till fördel för elever som gått i åldershomogena klasser. Den effekten är dock enligt Johansson & Lindahl (2008), inte statistiskt säkerställd. Elevernas kunskapsmässiga fördelar En av fördelarna är att de yngre elevernas inlärning gynnas när de lär av äldre och de äldre eleverna måste göra sig förstådda hos de yngre och sätta ord på det som de har lärt sig. Östmar (1981) skriver att kontakten mellan elever är betydelsefull eftersom huvudtanken med åldersintegrerad undervisning är att eleverna både ger och tar emot kunskap. Även svagpresterade elever gynnas på så sätt att det kommer yngre elever med mindre kunskap (Sundell, 1993). Eftersom eleverna i en åldersblandad klass arbetar med olika saker på olika nivåer är det svårare att jämföra sig med sina klasskamrater. Elevernas självtillit och självförtroende ökar eftersom ingen elev ligger sist kunskapsmässigt i klassen (Vinterek, 2003). Vinterek skriver att eftersom nya grupper bildas varje år får de äldre eleverna en repetition av tidigare genomgångna områden, vilket inverkar positivt på elevernas kunskapsinhämtning. Det blir inte bara en naturlig repetition utan varje år ges ett nytt tillfälle att för eleven ta igen något som han eller hon inte tillgodosett sig av när den aktuella årskursen gått igenom ett visst avsnitt (Edlund och Sundell, Åldersintegrerat eller åldersinblandat?,1999). Elevernas kunskapsmässiga nackdelar Ovan nämns att svagpresterande elever gynnas i åldersintegrerade klasser, men det finns en annan sida av det också. Sundell (1993) skriver att svagpresterande elever kanske till och med hamnar efter de yngre eleverna. Sundell skriver vidare att elever i en åldershomogen klass åtminstone kan få tro att de är duktigare än de yngre eleverna. En annan nackdel är de stora språkliga skillnader. Barns språk utvecklas genom samtal med andra, men det kan vara svårt att genomföra klassdiskussioner i en grupp med stora språkliga skillnader (Vinterek 2003). Vinterek (2003) menar att det finns en risk att det är vanligare att elever i åldersblandade klasser som behöver mycket stöd går om ett år än elever i åldershomogena klasser. Om så är fallet kan det leda till i att skolan inte erbjuder eleverna det extra stöd de behöver för att klara grundskolan på nio år. Ett extra skolår är då istället alternativet. Elevernas sociala fördelar En av elevernas sociala fördelar är att de äldre eleverna hjälper de yngre och på så sätt ökar de äldre elevernas ansvarskänsla. Den sociala fostran blir en naturlig del av verksamheten, nya elever ärver klassens regler och normer. Tryggheten ökar då eleverna lär känna de som är äldre och rädslan för de yngre minskar. En annan fördel är att i åldersblandade klasser får eleverna inte fasta roller under grundskolan, utan deras roller förändras i kraft av stigande ålder. Tack vare rollförändringarna motverkas mobbning, konkurrens och självhädelse. Barnen utvecklar egenskaper som tolerans sid 4/21

26 sid- 5 - och öppenhet mot sina kamrater tack vare att alla är så uppenbart olika (Sundell, 1993). Elevernas sociala nackdelar En av elevernas sociala nackdelar med att gå i en ålderblandad klass är det att vid varje skolstart efter sommarlovet formas nya gruppsammansättningar i klassen och eleverna måste då söka nya roller. Det leder enligt Sundell (1993) till att det är svårt att hitta gruppkänslan i klassen och till att barnens känslomässiga utveckling inte gynnas eftersom det sker en omsättning av elever varje år. Han menar också att eleverna har svårt att hitta trygghet i gruppen på grund av att en del av eleverna lämnar klassen och andra tillkommer. Det är först när man lärt känna varandra som en trygg relation kan utvecklas och detta tar tid. Trots åldersspridningen leker eleverna oftast med jämnåriga kamrater. Vinterek (2003) menar att relationer mellan elever i olika åldrar kan vara resultatet av att man så att säga fick ta det som stod till buds. Författaren menar vidare att relationer över åldersgränserna i en åldersblandad klass inte alltid beror på att eleverna föredrar en sådan kamratkrets. Vilken samhörighet som kan uppstå i en klass bestäms främst genom de gemensamma erfarenheter eleverna är med om (Sundell, 1993). En annan social nackdel är att det inte bara är bra vanor som ärvs mellan klasskamrater, även de dåliga medföljer (Johansson, 1995). Det kan vara jobbigt för de äldre eleverna att hela tiden behöva ta hänsyn till de yngre eleverna och om läraren förväntar sig att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater är de lätt att de äldre tar på sig en hjälplärarroll och betraktas mer som vuxna än barn. Andra sociala nackdelar för eleverna är att eftersom det för det mesta är indelat i olika grupper i åldersblandade klasser kan de innebära flera lokalbyten under samma dag. Sundell (1993) menar att dålig arbetsro är en av nackdelarna med denna organisationsform. Varje höst så får eleverna i en åldersblandad klass uppleva uppbrott. Eleverna skiljs från en stor del av sina gamla klasskamrater och möter en grupp nya kamrater. Sundell (1993) menar att elevernas trygghet finns bland de kamrater som finns kvar tills en ny samhörighet i klassen bildats. Lärarens pedagogiska fördelar Att arbeta ålderblandat medför en del fördelar för läraren och en av dem är att läraren får en lättare inskolningsperiod och kan därigenom få mer tid att möta varje ny elev på ett positivt och stödjande sätt (Vinterek, 2003). I och med de årliga uppbrotten i den åldersblandade klassen tar läraren emot färre nybörjare samt att hon inte mister alla sina elever på samma gång. En annan fördel som gäller både elever och lärare är att individualiseringen ökar då läraren kan se till den enskilde elevens behov. Det är elevernas mentala ålder och inte den fysiska som syns i gruppsammansättningen (Sundell, 1993). Edlund och Sundell (1999) menar att samarbetet mellan klasslärare och speciallärare intensifieras och de menar vidare att lärarens tid frigörs vid den individuella undervisningen och pedagogen kan då ge mer hjälp till de svaga eleverna. Då olika lärare kan undervisa olika grupper i den åldersblandade klassen blir det en tätare vuxenkontakt för lärarna. Detta gynnar diskussioner av pedagogiska metoder. Lärarens pedagogiska nackdelar En nackdel för läraren är att det kan vara svårt att se den sociala utvecklingen hos eleverna i en åldersblandad klass. Det är lätt att förlora referenspunkter när det är stor åldersspridning i en klass. Sundell (1993) menar att det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven. En annan nackdel är att det blir svårare för pedagogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, vilket också missgynnar elevernas kunskapsinlärning. Vinterek (2003) skriver att det är ett problem att ha samövningar i en grupp där elevernas mognad och kunskapsbas är mycket varierad. Det är svårt att hitta material som passar alla elever, till exempel högläsningsböcker och matematikuppgifter. Det är också ett problem att utveckla saker från år till år med hela gruppen (Johansson & Jönsson, 1995). Vinterek (2003) menar att läraren inte har sid 5/21

27 samma möjlighet att hjälpa svagpresterande elever att strukturera sitt arbete som lärare i åldershomogena klasser. En strukturerad undervisning är speciellt viktigt för många av de svagpresterande eleverna. Det finns helt enkelt ingen konsensus kring hur åldersblandad undervisning fungerar. sid- 6 - Finns en optimal skolstorlek? Många kommuner har en demografisk utveckling liknande den i Lilla Edet. Precis som Lilla Edet gör därför många kommuner just nu översyn av sin skolorganisation. Utifrån den demografiska utvecklingen har frågan kring en skolas storlek (sett till antal elever) aktualiserats även på nationell nivå. I utredningen Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) görs antagandet att en optimal skolstorlek för åk 1-5 skulle vara 200 elever och att merkostnader uppstår vid ett elevantal under 100. Motsvarande uppgift för åk 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever. Dessa siffror har utredningen tagit fram med stöd av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Det händer ibland att det i en allmän skoldiskussion sätts likhetstecken mellan en liten skola och en trygg skola. Vi vill i sammanhanget avråda från den typen av resonemang. Dels är liten skola ett relativt begrepp, dels är frågan egentligen irrelevant. Skolan har enligt skollagen ett absolut ansvar för elevens trygghet, sociala situation och resultat i skolan oavsett hur stor eller liten skolan är. PISA PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34 OECD-länder deltar i PISA PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECDländer. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden. Matematik De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478 poäng i PISA Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra nordiska länder når bättre resultat än Sverige. Läsförståelse Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i PISA Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder - Slovakien, Chile och Mexiko - har sämre resultat. Naturvetenskap Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i PISA Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder presterar sämre än Sverige. Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till sid 6/21

28 OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till OECD-genomsnittet för flickor på något område. I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i den svenska skolan kvarstår. sid- 7 - I analyser av orsakerna till resultaten har bland annat det individualiserade arbetssätt som varit rådande i landet de senaste decennierna nämnts. Man menar att eleverna lämnats alltför mycket åt sin egen inlärning istället för att klassen lär tillsammans under lärarens ledning. Enskilt arbete är vanligt i åldersblandad undervisning. Hur kan skolan bli framgångsrik? Grundskolans resultat på nationell nivå är föremål för debatt, undersökning och forskning. Det är svårt att finna entydiga förklaringar till varför så många elever inte når målen för utbildningen i Sverige. Lättare är att finna underlag som syftar till att förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola. I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket att den sammantagna bilden av den svenska grundskolans resultat är fortsatt bekymmersam. Alla skolor måste vara bra skolor menar man och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och engagerade lärare. Skolverket konstaterar, med stöd i forskning, att lärare bör mer tillsammans. Avgörande för elevers lärande är hur undervisningen bedrivs och detta är till skillnad från elevernas socioekonomiska bakgrund något som skolan kan påverka. Vidare behöver skolornas huvudmän ha en tydligare strategisk användning av de befintliga resurserna. Det senare framgår också av Skolverkets fördjupade studie om resursfördelning (Rapport 391/2013). Enligt denna rapport behöver kommunerna i ännu högre grad än vad som sker idag följa upp hur resurser fördelas och används inom varje skola. Dessutom bör man analysera sambandet mellan fördelning och måluppfyllelse, så att resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som finns. Ungefär samma slutsats drar Skolinspektionen (2012) i sin sammanställning av forskningsresultat, Framgång i undervisningen. Lärares kunskaper, förmågor och ageranden i undervisningssituationen är avgörande för elevers lärande och kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete mellan lärare under ledning av rektor. Skolans huvudmän kan bidra till detta genom att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande.... I boken Utmärkt undervisning, som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och internationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg (2012) skickat med några som de anser vara nödvändiga förutsättningar för att den fortsatta färden ska gå åt rätt håll. Bland annat förordar de lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt forskningen höjer kvaliteten i undervisningen och förbättrar elevers resultat. Med lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och utvecklar sin undervisning. SKL (2010) konstaterar i skriften Bra måste bli bättre att om skolan inte lyckas med sitt uppdrag, måste man tänka nytt och ändra sitt arbetssätt. En skola i tiden måste ligga steget före, vara innovativ och öppen för förändringar. Vidare behöver arbetsorganisationen styras av elevernas behov. Den traditionella skolkulturen som präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs. sid 7/21

29 sid- 8 - Riksdagsförvaltningen (2013) har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Att yrkesverksamma lärare tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan utvecklas i samverkan samt varaktiga professionella arbetslag som observerar och lär av varandra, framstår som framgångsfaktorer. Ledare, politiker och tjänstemän behöver se nyttan med att använda forskningen och förstå vad som krävs för att ny forskning ska bli ny praktik. Av samma rapport framgår att det bara är hälften av de tillfrågade lärarna som anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att ta del av och använda ny kunskap i sitt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en central framgångsfaktor för den kommun som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planera, undervisa, utvärdera och utveckla. Arbetsmiljö Personalen är en verksamhets största och främsta tillgång. En tillfredsställande arbetsmiljö ger förutsättningar för de anställda att utföra de uppgifter som verksamheten kräver. Brister i arbetsmiljön förebyggs på nationell nivå bl.a. genom en ständigt föränderlig lagstiftning som kommunen har att förhålla sig till. Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Under senare år har dock de förändrade och ökade kraven inom skolan medfört en större press på både lärare och skolledning. De högre kraven har gjort att arbetslagens sammansättning blivit än viktigare. En skolas arbetslag behöver möta krav på kompetens inom alla grundskolans ämnen och årskurser. Alltför små arbetslag ställer krav på enskilda medarbetare som ibland kan upplevas som orimligt höga. Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper varje lektion. Detta innebär en betydande ökad arbetsbelastning. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Övergripande arbetsuppgifter såsom t.ex. rastvakt, materialvård, och IT ska fördelas mellan lärarna oavsett hur många de är. I fallstudier, som forskningslitteraturen beskriver, har framkommit att åldersblandning och individualisering skapar en dålig arbetsro för eleverna: barn och vuxna kommer och går i en ständig ström, grupper förändras hela tiden, aktiviteter och undervisningspass går omlott och det finns ett konstant arbetsmummel som kan försvåra koncentrationen. FÖRUTSÄTTNINGAR Måluppfyllelse Hur väl lyckas Lilla Edets kommun med sitt uppdrag enligt skollagen? Hur ser grundskolans måluppfyllelse ut? Mellan läsåren 10/11 och 12/13 sjönk kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 från 199,1 till 189,6 (läsåret 11/12 var meritvärdet 194,3). Detta gäller även om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Riksgenomsnittet för kommunala grundskolor låg läsåret 12/13 på 209,4. sid 8/21

30 Mellan läsåren 10/11 och 11/12 1 har Lilla Edets kommun sänkt sin placering 2 i SKL:s ranking 3 av skolverksamheten avseende grundskolans meritvärde samt andel elever med godkända betyg i alla ämnen. Detta gäller även här om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Vidare har kommunen sänkt sin ranking vad gäller det av SKL framräknade effektivitetstalet. sid- 9 - Elevantal; nuläge och prognoser Förvaltningens egna prognoser visar att elevantalet i åk 7-9 på Tingbergskolan sjunker från 2013, första året från 144 till 118 elever, året därpå till 112 elever. Elevantalet i yngre årskurser visar inte någon ökning på åtminstone 8-10 år. Den inflyttning som skett till Lödöse under senaste tiden har genererat fler barn i kommunens förskolor men ingen märkbar ökning av skolelever. Man kan anta att fortsatt inflyttning sker av liknande åldersgrupper. Ht-14 Lödöse/Nygård Göta/Hjärtum/Lilla Edet/Ström/Västerlanda Totalt Åk Åk Åk Lödöse/Nygård Göta Lilla Edet Hjärtum/Ström/Västerlanda Totalt Åk Åk Åk Lödöse Nygård Göta Lilla Edet Hjärtum Ström Västerlanda Totalt Åk Åk Åk Förskoleklass (29) (16) (11) (54) (18) (19) (10) 1 För läsåret 12/13 finns ännu inga Öppna jämförelser att tillgå. 2 10/11 Nått godkänt i alla ämnen faktiskt 267 Nått godkänt i alla ämnen avvikelse SALSA 266 Genomsnittligt meritvärde faktiskt 217 Genomsnittligt meritvärde avvikelse från SALSA /12 Nått godkänt i alla ämnen faktiskt 273 Nått godkänt i alla ämnen avvikelse SALSA 275 Genomsnittligt meritvärde faktiskt 247 Genomsnittligt meritvärde avvikelse från SALSA 223 Effektivitetstal Ranking av Sveriges 290 kommuner Källa: SKLs Öppna jämförelser 2012 och 2013 sid 9/21

31 sid Lokaler Lokalerna på Fuxernaskolan kan inrymma upp till ca 750 elever fördelade på ca 30 klasser i åk F-9 samt särskola. I dagsläget disponerar ca 450 elever, fördelade på 20 klasser samt särskola, motsvarande yta. Fuxernaskolan är, oavsett hur många elever som går där, i behov av kontinuerlig upprustning och modernisering. För några år sedan byggdes skolan ut med kontor för ledning/administration, lärararbetsplatser samt ett uppehållsrum för eleverna. Just nu pågår upprustning av särskolans lokaler samt ämnessalarna för bild, textilslöjd samt musik. Vid en eventuell sammanslagning av högstadieskolorna föreslås upprustning på plan 2 för att möjliggöra tre uppehållsytor/ skåpsutrymmen en för vardera åk 7, 8 och 9. Idrottssalen är i behov av en upprustningsplan. Underhållsbehovet på Tingbergsskolan 7-9 är stort och inom en snar framtid kommer omfattande åtgärder behövas för att säkerställa lokalernas funktion. Skolan är omodern och mörk och saknar grupprum, elevutrymmen och ämnessalar. En fördjupad analys krävs för att kunna avgöra om och i så fall hur skolan bör byggas om eller om den ska rivas och återskapas. I den pågående planläggningen av Lödöse har skolan tilldelats en tomt om 2,2 ha i Ekebergsområdet. Tomten kommer så snart det är möjligt att bebyggas med en förskola men rymmer även en skola för ca 500 elever. Det innebär att det finns en valmöjlighet mellan att renovera och anpassa byggnaden för Tingbergsskolans nuvarande högstadium eller att riva alternativt upplåta huset till annan verksamhet och när behov uppstår bygga en helt ny skola i Lödöse. Utbildningsnämndens hyreskontrakt för Tingbergsskolan löper t.o.m Om hyreskontraktet inte kan omförhandlas kvarstår hyreskostnaden för utbildningsnämnden. Lokaleffektivisering som flytt av Tingbergsskolans högstadium skulle medföra innebär att lokalersättningen i elevpengen minskas med ca :-/högstadieelev och år, förutsatt att alla elever väljer att följa med till Fuxernaskolan. Om ingen väljer att följa med minskar lokalersättningen i elevpengen med 1150:-/högstadieelev och år. Bild 1: Lokaler på Fuxernaskolans högstadium sid 10/21

32 sid Skolskjuts 67 av de 118 berörda eleverna har redan idag skolskjuts. 34 av dessa (från Nygård och Prässebo) reser med Västtrafiks linjer och för dem innebär en flytt till Fuxernaskolan att restiden inkl. väntetid till och från skolan förlängs med minuter i vardera riktningen. 15 av skolskjutseleverna bor så till att de reser till skolan med upphandlad skolskjuts, idag utförs denna av Göteborgs Buss. För att deras restid till skolan inte ska bli alltför lång kan flertalet av dem behöva bussas direkt mellan hemmen och Fuxernaskolan, alltså inte via Lödöse. Det innebär nya turer från Larsered/Mossen. En ny tur kostar ca 1300 kr. Antal nya turer beror på hur schemaläggningen blir. Flyttas Tingbergsskolan åk 7-9 till Fuxernaskolan behövs förmodligen inte alla turer som går i dagläget, då årskurs F-6 inte går lika långa skoldagar. Det är svårt att i detta skede göra en exakt beskrivning av varje elevs skolskjutsväg och dess kostnader då det, enligt skollagen, ska göras en individuell prövning för varje enskild elev. Ca 50 av de 118 eleverna bor så till att de idag inte har skolskjuts till skolan men kommer att behöva det vid en eventuell flytt till Fuxernaskolan. De behöver alltså förses med ett busskort på Västtrafik à kr, totalt ca 200 tkr. BESLUTSUNDERLAG Alternativ 1 Åk 7-9 förblir på Tingbergsskolan I det här alternativet stannar åk 7-9 kvar på Tingbergsskolan. Organisation Ht 14 börjar 33 elever i åk 7 på Tingbergsskolan. Det är inte hållbart att varken organisera dem som en klass eller att dela dem i två mindre klasser. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna på något sätt. För att få en organisation som är hållbar över tid måste även elevgrupper av mer optimal storlek involveras. Det har diskuterats att åldersblanda klasserna i åk 7-9 alternativt i åk 4-5 samt åk 7-8, där åk 6 och åk 9 undervisas i åldershomogena klasser. Vid ett beslut om alternativ 1 återstår för rektor att skapa en inre organisation av Tingbergsskolan 4-9 som på bästa möjliga sätt möter elevernas behov inom ramen för skolans ekonomi. Då rektor har ett helhetsansvar för åk 4-9 har han möjlighet, om det är ett alternativ, att inordna årskurs 6 i högstadiets organisation med ämneslärare osv. Konsekvenser I det här alternativet där Tingbergskolans åk 7-9 blir kvar medför det en rad utmaningar i det dagliga genomförandet av skolans uppdrag att ge eleverna de bästa förutsättningar att få en god utbildning. Detta är än mer märkbart i och med införandet av den nya skollagen och de nya läroplanerna. Grundskolans ämnen har alla fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat. Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Att undervisa åldersblandat ställer särskilda krav på läraren. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper under samma lektion. Endast ett fåtal av befintliga lärare på Tingbergsskolans högstadium har utbildning och erfarenhet av att undervisa åldersblandat. Det innebär att de närmaste årens sid 11/21

33 kompetensutvecklingstid behöver inriktas mot detta arbetssätt och annat utvecklingsarbete som t.ex. det pågående arbetet kring Bedömning för lärande får prioriteras ner. sid De omfattande kunskapskrav och den stora mängden ämnesstoff som eleverna, enligt Lgr 11, ska få ta del av kräver ämnesintegrering - att lärare samarbetar mellan ämnen. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Utöver undervisningen och det direkta arbetet med eleverna finns övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas mellan lärarna. Då Tingbergsskolan blir alltför liten för att ha eget tjänsteunderlag för heltidstjänster, kommer behöriga lärare att tvingas arbeta på flera skolenheter. Det finns anledning att anta att dessa delade tjänster inte anses attraktiva och kan därmed komma att påverka möjligheten att bemanna dessa tjänster med behöriga och skickliga lärare. För eleverna innebär alternativet att de får gå kvar i Tingbergsskolan under högstadietiden och behålla den skolväg de haft under åk F-6. Det innebär att de kommer att byta klasskamrater vid två eller tre läsårsstarter under sin högstadietid. Det finns en risk att de inte når så höga resultat som de skulle kunna, då den åldersblandade undervisningen kan ha svårigheter att utmana dem att nå så långt som möjligt. Tingbergsskolan har det senaste året haft svårt att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram slutade med ett underskott på -1,7 mkr. Om alla 118 elever stannar på Tingbergsskolan kommer klasserna att organiseras så att ca 11 lärartjänster undervisar dem. Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att fortsätta sin skolgång på Tingbergsskolan är svåra att bedöma. Det spelar stor roll hur många elever per årskull det handlar om. Ett mindre bortfall får troligen ingen konsekvens för skolans inre organisation. Blir det ett utfall med elever per årskurs kvar kan dessa komma att organiseras i åldershomogena klasser. Om 25% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 8 lärartjänster undervisar de kvarvarande. I sammanhanget bör påpekas att 8 tjänster troligtvis inte innebär 8 faktiska lärare då så få lärare tillsammans inte har behörighet i alla 19 ämnen. Deltidstjänster blir då alternativet. Alltför många deltidstjänster gör organisationen ogenomförbar. Lärare som arbetar deltid på flera skolor tvingas lägga arbetstid på resor vilket fördyrar organisationen. Eleverna ska ha tillsyn på raster vilket kräver en viss lärarnärvaro även då. Om 50% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 5,5 lärartjänster undervisar de kvarvarande. Om 75% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 2,5 lärartjänster undervisar de kvarvarande. Om skolan ska fortsätta att organiseras med åldershomogena klasser krävs minst 12 lärartjänster. Denna beräkning förutsätter att tjänsternas ämneskombinationer kan optimeras maximalt, vilket är föga troligt. Mer rimligt är att anta att tjänster krävs. sid 12/21

34 sid I denna beräkning finns inget utrymme för särskilda undersvisningsgrupper. Kostnaden för denna organisation beräknas till mellan 6,1 mkr (12 lärartjänster) och 6,9 mkr (13,5 lärartjänster). De 118 elever vars elevpeng utgör skolans personalbudget uppgår till ca 5,3 mkr läsåret 2014/15. Åldershomogena klasser skulle alltså innebära en merkostnad om ca 0,8-1,6 mkr för läsåret 2014/2015. Då elevantalet fortsätter sjunka ökar denna merkostnad läsåren därpå. Läsåret 2015/16 när skolan beräknas ha 112 elever är skolans personalbudget ca 5,0 mkr. Alternativ 2 - Åk 7-9 Tingbergsskolan samlokaliseras på Fuxernaskolan I det här alternativet avvecklas Tingbergskolans åk 7-9 och dessa elever flyttas till Fuxernaskolan. Organisation Eleverna i årskurs 7 blandas från start med elever från Fuxernaskolan, Ryrsjöskolan och Strömsskolan. Klasserna i årskurs 8 och 9 flyttas intakta till Fuxernaskolan för att möjliggöra en tjänsteplanering där lärare som är väl kända för eleverna, så långt det är möjligt, fortsätter undervisningen i dessa klasser. Konsekvenser En större skola har större tjänsteunderlag och därmed möjlighet att erbjuda behöriga lärare heltidstjänster. Lärarna blir fler och kan bilda arbetslag som har ett samlat, gemensamt ansvar för eleverna i ett antal klasser. De kan dela på mentorskap o.s.v. Lärarna kan samarbeta kring läroplanens kunskapskrav genom tematiskt ämnesintegrerat arbete. När en skola har flera lärare som undervisar i samma ämne kan dessa samarbeta kring kunskapsfördjupning och utveckling av ämnesundervisningen. Flera kan dela på de övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas mellan lärarna såsom rastvakt, materialvård, utvecklingsarbete och IT. För eleverna innebär alternativet att de får gå i Fuxernaskolan under högstadietiden och får längre skolväg. De kommer att få nya klasskamrater i årskurs 7 och sedan hålls klasserna intakta under årskurs 7, 8 och 9. Då lärarna i huvudsak arbetar heltid på en skola underlättas stödet till varje elev då det finns en tät kontakt mellan lärare elev. En större skola har möjlighet att organisera så det skapas utrymme för kringresurser, såsom specialundervisning, elevhälsopersonal och skolvärdar. Om alla 118 elever flyttar till Fuxernaskolan innebär det ca 320 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 29 lärartjänster. Om Tingbergsskolan flyttas till Fuxernaskolan planeras för 4 klasser i årskurs 7, 5 klasser i årskurs 8 och 5 klasser i årskurs 9. Det första året kommer organisationen vara i överkant för stor då man prioriterar att klasserna i årskurs 8 och 9 ska hållas intakta. Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att fortsätta sin skolgång på Fuxernaskolan är svåra att bedöma. Ett bortfall på 25% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 290 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 26 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. sid 13/21

35 Ett bortfall på 50% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 260 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 23 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. Ett bortfall på 75% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 230 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 21 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. sid Om ingen väljer att följa med till Fuxernaskolan tar eleverna med sig sin elevpeng till sin nya huvudman. Då högstadiehuset på Tingbergsskolan inte längre används som skollokaler innebär att lokalersättningen i elevpengen minskar med 1150:- /högstadieelev och år. Så snart lokalhyran upphört alt. omförhandlats minskar också de faktiska lokalkostnaderna. Initialt kan kostnader för övertalig personal finnas, men omställningsarbete bör ske skyndsamt. Då elever som väljer en skola i en annan kommun inte är berättigare till skolskjuts kommer troligen skolskjutskostnaderna vid detta scenario att minska avsevärt. Kvaliteten på undervisningen kommer inte att påverkas av ett mindre antal klasser på Fuxernaskolan. Ambitionen, att eleverna i största möjliga utsträckning ska behålla de lärare som nu undervisar dem, kan påverkas om alltför många elever väljer en annan huvudman. Det kan innebära uppsägningar på grund av övertalighet av lärare i kommunen. DISKUSSION OCH ANALYS Den mest effektiva skolorganisationen innebär att resurser samlas i möjligaste mån för att kunna utnyttja dem på bästa sätt. Ett sådant förslag innebär att kommunen minskar antalet enheter för att istället stärka några färre. En naturlig konsekvens av detta är att några elevers resväg till skolan ökar. Detta uppvägs mot att elever får ökad tillgång till lärare med rätt kompetens. Möjligheten att ge fler elever stöd ökar också. Dock finns en gräns för vad som är positivt för kommunen, för samhället och för den enskilde eleven. Där får kommunen väga effektivitet och kvalitet mot bl.a. närhet. Hur man väljer att organisera kommunens skolverksamhet är ytterst en politisk fråga. Ansvariga tjänstemän lägger fram förslag och har att beskriva vad de olika förslagen i praktiken innebär och vilka konsekvenser de väntas ge. För eleverna innebär båda alternativen en betydande påverkan för eleverna i Tingbergskolans åk 7-9, oavsett om eleverna går kvar på Tingbergsskolan och får nya klasskamrater i de nya åldersblandade klasserna eller om klasserna flyttas, intakta, till Fuxernaskolan. Alla elever kommer, vid ett beslut om nedläggning av Tingbergsskolans högstadium, att erbjudas plats i Fuxernaskolan men det fria skolvalet gör det möjligt för alla att söka den skola man önskar. Lilla Edets kommun ersätter den huvudmannen med fastställd elevpeng. Dock ersätts inte skolskjutskostnader utanför kommunen. sid 14/21

36 sid I skolperspektiv får de olika alternativen stor betydelse på möjligheten för den enskilda skolan att rekrytera behöriga lärare. Om högstadiet förblir på Tingbergsskolan kommer möjligheten att erbjuda lärare heltidstjänst begränsas. Det får till följd att lärare tvingas pendla mellan kommunens skolor för att få full sysselsättning. Närheten till eleverna minskas, man kommer inte att kunna komma i kontakt med sina lärare varje dag. Lärarnärvaron blir generellt låg vilket påverkar elevernas trygghet. En kartläggning över vilka lärartjänster som behövs kommer att genomföras. Det finns inte ett entydligt svar på hur tjänsteplaneringen för lärarna kan se ut. Under flera perioder i lärarutbildningens historia har den lärarstuderande själv kunnat planera sin utbildning. Det har fått till följd att högstadielärare kan ha flera olika ämneskombinationer, t.ex. matematik/musik eller matematik/slöjd. Lärarnas behörigheter utgör alltså tillsammans ett stort pussel som ska läggas för att få timplan, schema och behörig undervisande lärare att stämma. En mindre skolenhet får svårare att få detta att stämma bra. I alternativ 2 erbjuds samtliga lärare i åk 7-9 på Tingbergsskolan arbete på Fuxernaskolan, det leder alltså inte till någon övertalighet i kommunen förutsatt att samtliga elever väljer att gå i Fuxernaskolan. Små skolenheter får svårigheter att klara verksamheten, exempelvis på grund av ämnesbehörigheter, inom skolans egen budget. Skolorna måste samverka och lärare måste arbeta deltid på flera skolor om de önskar heltidstjänst. Om inte den enskilda skolan klarar sin organisation inom ekonomisk ram resulterar det i resursineffektivitet och att också övriga skolor i kommunen tvingas betala priset i form av försämrad kvalitet. FÖRSLAG TILL BESLUT Utbildningsnämnden föreslås besluta enligt något av alternativen. Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida Bilaga 2: minnesanteckningar från informations- och dialogmöte 2+4 december 2013 Bilaga 3: Referenser Maria Andersson Bildningschef Beslutet expedieras till Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen sid 15/21

37 sid Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida Ett högstadium? Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation. Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna. Detta har väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit: Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i kommunen, på Fuxernaskolan. Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Högstadiet kommer att bestå av elever. Tidsplan utredning högstadieorganisation 16 december-16 januari Arbeta med tjänsteskrivelse 17 januari Dialog i presidiet. Visa och gå igenom utkast till tjänsteskrivelse 17 januari-22 januari Färdigställande av tjänsteskrivelse 23 januari Skicka ut tjänsteskrivelsen till utbildningsnämnden 27 januari Samverkan i FSG 30 januari Dialog och Bordläggning/Återremiss i UN 31 januari-26 februari Dialog med kommuninvånarna 31 januari - 26 februari Dialog med berörda föräldrar och elever 27 februari Beslut i UN Frågor och svar Varför behöver vi förändra? Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation. Är detta ett politiskt uppdrag? Nej. När det stod klart att Tingbergsskolan behöver åldersblanda klasserna till hösten på grund av få elever har reaktioner kommit från flera håll. Föräldrarådet, lärare och andra har frågat om eleverna inte kan flyttas till Fuxernaskolan istället. Därefter har bildningsförvaltningen tittat vidare på förutsättningarna. Vilka är fördelarna med ett högstadium? En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Hur många elever berörs? Nästa år har Tingbergsskolan 122 högstadieelever och antalet fortsätter sjunka under några år. På Fuxernaskolan går det 202 elever till hösten, även detta elevantal sjunker. Får alla plats? Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. Se skisser nedan. Kommer lärare att sägas upp? Nej, det här handlar inte ekonomiska besparingar utan att använda de lärare vi har på bättre sätt. sid 16/21

38 sid När sker sammanslagningen? Om man ska flytta Tingbergsskolans högstadium behöver det ske inför höstterminsstart Skulle inte Lödöse växa? Vi har positiv befolkningsökning i kommunen. Vi väntar en ökning av elevantalet i Lödöse med anledning av den. När man ser ett tillräckligt elevunderlag kan Tingbergsskolan upprustas för att starta igen i fräscha, moderna och ändamålsenliga lokaler. Varför är mötena på Fuxernaskolan? Vi väntar oss ett stort intresse och har därför valt en stor lokal. Här finns möjlighet att föräldrar med barn i Tingbergsskolan och Fuxernaskolan att mötas och höra vandras frågor och funderingar. Med två mötestillfällen hoppas vi att fler får möjlighet att gå. Det kommer också finnas möjlighet att se och uppleva lokalerna på plats. Hur ser resultaten ut på Tingbergsskolan och Fuxernaskolan i förhållande till övriga Sverige? På kan man söka skolresultat på skol- eller kommunnivå och jämföra med andra skolor och kommuner. Hur upplever eleverna i Lilla Edets kommun sina skolor? I vårens elevenkätsundersökning svarade eleverna i åk 8 Lilla Edets kommun så är: (klicka för större bild) Informationen uppdateras löpande Senast uppdaterat :54 Idéskisser över Fuxernaskolan (klicka för större bild) sid 17/21

39 sid Bilaga 2: Minnesanteckningar Informations- och dialogmöte samt När min idag 20-årige son gick i skolan var det positivt med blandade klasser. Vad hände med det? Vilka erfarenheter finns av åldersblandade klasser? Varför är det negativt med åldersblandade klasser? Det är väl bättre att lärarna åker i mellan skolorna, istället för att eleverna ska pendla. Eleverna på Fuxernaskolan har ju sämre resultat. Är forskning gjord på kommunala skolor? Jag skiter väl i ekonomin, det är ert problem. Om Tingbergskolan läggs ner flyttar vi våra elever till Ale! Finns något politiskt engagemang i frågan? Det borde varit fler politiker här i kväll. Södra Lödöse ska ju växa, varför då inte behålla skolan. Hur många av Fuxernas elevunderlag väljer privata alternativ. Hur kan man göra för att attrahera elever från Alvhem/Ale? Hur försvarar man att ha skolor i Lilla Edets kommun som har totalt 20 elever? Det borde inte vara några problem att Tingbergskolan och Fuxernaskolan samarbetar kring lärare. Tingbergeleverna vill inte sjunka till Fuxernaelevernas nivå resultatmässigt. Varför räknar ni kallt med att alla elever och lärare följer med till Fuxernaskolan? Om Tingbergskolan försvinner, försvinner motivationen att bo i Lödöse. Lödöse är mer vana att pendla söderut. Är det bara ekonomi som ligger bakom detta? Hur kan det vara pedagogiskt bättre att ha fler elever på en skola? Hur säkerställer ni elevernas trygghet när inga vuxna i Lilla Edet känner Lödöseungdomarna Kommer man att blanda elever från Tingberg med Fuxernaelever eller får de egna klasser? Vad tycker elever och föräldrar på Fuxernaskolan? Kommer det att bli övertaliga lärare? De riktigt bra lärarna på Tingbergskolan kommer inte att flytta med till Fuxerna! Något är fel med hela skolan i Lilla Edet. Tingbergskolan fungerar inte! Framgångsfaktorer för en bra skola är möjligheten till kollegor. Klangen Fuxerna. Som lärare skulle jag aldrig vilja flänga mellan två skolor. Då får jag inte samma kontakt med eleverna i vardagen. Det har redan försvunnit pengar från Tingbergskolan till Fuxernaskolan. Vi har en bedrövlig skola i Lilla Edet, men frågan är om detta är lösningen. Det handlar om ekonomi, ljug inte! Är det bra för Nygårdseleverna att gå 3 år i Nygård, 3 år i Lödöse och 3 år i Lilla Edet? Som lärare vill man arbeta nära sina elever dagligen. Inte bra att nya lärare ska bedöma eleverna sista året. Alldeles för lång resväg från Prässebo till Lilla Edet. Jag kommer inte alls att känna mig trygg på Fuxernaskolan. Tingberg har 89% behöriga lärare och Fuxerna har bara 76% behöriga lärare. sid 18/21

40 sid Det känns som att man vill lösa Fuxernas problem med denna lösningen. Fuxerna är en bra skola, jag tycker det är en orättvis stämpel. Lilla Edets kommun har problem! Politisk fråga! De högst presterande eleverna kommer att lämna kommunen. Ni betalar för mycket i lokalhyror, Leifab borde kunna halvera hyran. Vilket är viktigast en bra skola eller ett välmående fastighetsbolag? Det har aldrig satsats på Tingbergskolan. Leifab kan väl renovera Tingbergskolan, de har ju pengar. Det är inkompetens som styr hela denna kommun. Jag har hört att kranskommunerna dumpar familjer med problem i Lilla Edets kommun. Bygg en helt ny skola och börja om. Vad säger lärarna på Tingbergskolan? Hur ser sjuktalen för lärarkåren ut? Gör ditt jobb och förhandla så du får den budget du behöver. Det blir längre dagar för eleverna. Hur långt är hyreskontraktet på Tingbergskolan? Är man inte anställd inom Lilla Edets kommun inom skolvärlden? Detta är inte en dialog utan en presentation. Beslutet är ju redan fattat. Varför sitter vi här? Det är för snabbt att fatta beslut den 30 januari på det underlag som finns idag Var är lärarna idag? Hade det inte varit bra om de hade varit här och lyssnat? Har ni pratat med Nya Skolan om åldersblandat? Årskurs 6 till högstadiet? Enkät till vårdnadshavare önskas. Hur är elevernas upplevelse? Glöm inte att lyssna till barnen! Oroliga över Fuxernas rykte. Hur ska ni hinna? Varför är utredningen inte klar? Vi hade dykt upp då också. Tidspress Stor oro över skolskjutsar (slitna bussar, en oro idag) och pendlingstid Oro över Fuxernas dåliga skolresultat. Hur påverkar detta Tingbergs elever? Hur stora är skillnaderna mellan skolorna? Skolorna och barnen jämförs mot varandra. Föräldrarna vill ha önskar ett extra möte där det tredje förslaget redovisas. Politikerna deltar. Hur kan skolan ta hand om niorna? Inte läge att byta till Göteborg eller Trollhättan. Hur bemöter ni eleverna som går i nian? Var är politikerna? Ska de inte lyssna och höra på oss föräldrar? Kan vi få se skrivelsen? Ni har redan bestämt er. Vad gör vi här? Oroa över slitna bussar. Hur ska barnen orka? Långa resvägar. Hur lång är den faktiska resvägen? Risk- och konsekvensanalys - Många barn kommer inte att följa med. Motstånd mellan Lilla Edetbor och Lödösebor. Hur kan ni öka tryggheten för våra barn? Vad händer när de möts? Vad görs åt motsättningarna? Vad kan vi föräldrar göra? Föräldrastöd när det är oroligt. Föräldrarna är noga med att påpeka att de ser rektorernas arbete för bättre skolmiljö. Vad är er uppfattning om åldersblandat? LEIFAB. Kolla upp Paradisskolan och Essungaskolan. sid 19/21

41 sid Bilaga 3: Referenser Edlund, Ann-Charlotte och Sundell, Knut Åldersintegrerat eller åldersinblandat? FoU-rapport 1999:9/Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten. Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Johansson, Elly-Ann och Lindahl, Erica Åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevernas studieresultat? IFAU-rapport 2008:20/IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Stockholm. IFAU. Johansson, Sofia och Jönsson, Malin Åldersblandade klasser på vinst eller förlust? Examensarbete. Malmö högskola. Rapport från riksdagen 2012/13:RFR Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Stockholm: Riksdagsförvaltningen. Sundell, Knut Åldersindelat eller åldersblandat? Forskning om ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Sundell, Knut Är åldersblandade klasser bra för eleverna? FoU-rapport 2002:7/ Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och Utvecklingsenheten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Bra måste bli bättre. Dagens skola och hur den kan bli bättre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Öppna jämförelser Grundskola Elevernas syn på skolan och undervisningen. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Öppna jämförelser Grundskola Hur motiverar skolan eleverna?. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Skolinspektionen Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Dnr 2010:1284/Skolinspektionen. Stockholm: Skolinspektionen. SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes. Skolverket PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Skolverket Skolverkets lägesbedömning Rapport 387:2013./Skolverket. Stockholm: Fritzes. Skolverket Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Rapport 391:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes. sid 20/21

42 sid SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen. Veenman, S Cognitive and noncognitive effects of multigrade and multi-age classes: A best-evidence synthesis. Review of Educational Research vol. 65, s Vinterek, Monika Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter. Umeå: Umeå Universitet. Vinterek, Monika Åldersblandade klasser - Lärares föreställningar och elevers erfarenheter. Lund: Studentlitteratur. Östmar, J-E Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. Skola i utveckling. Stockholm: Liber. sid 21/21

43 Dnr: 11UN045 Utredning om det optimala lokalbehovet för Lilla Edets kommuns grundskolor utifrån ett pedagogiskt, administrativt och ekonomiskt perspektiv Lilla Edets Kommun Lilla Edet sid 1/14 Besökadress:, Järnvägsgatan 12 Tel: Fax: E-post:bildningsforvaltningen@lillaedet.se

44 sid Bakgrund Bildningsförvaltningen har på uppdrag av Utbildningsnämndens ordförande genomfört en utredning kring det optimala lokalbehovet som krävs för en modern undervisning bedriven av Lilla Edets kommun. I uppdraget konstateras att kommunen haft en minskning på ca 600 elever under en tioårsperiod utan att lokalanvändningen minskat nämnvärt. Det gör att kommunen idag har mycket höga kostnader per i elev för lokaler, inte minst ur ett riks- och regionalt perspektiv. Dessutom träder en ny skollag ikraft till sommaren, som ställer ytterligare krav på skolornas kapacitet och den bemanning och kompetens som behöver finnas hos bl.a. personalen. Samtidigt bedrivs ett utvecklingsarbete i kommunens skolor under namnet attraktiv skola med goda resultat. Detta mot bakgrund av den låga måluppfyllelsen i kommunens skolor. Ett viktigt utvecklingsområde är att skapa en organisation för samarbete och lärande, där en bättre organisation av enheterna och verksamheterna ska bidra till att höja måluppfyllelsen. Till stöd för detta finns bl.a. utredningar gjorda av kommunens skolverksamhet av bl.a. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Dessa rapporter pekade på en hel del förbättringsområden för att Lilla Edet ska bli en framgångsrik skolkommun. Ett av förbättringsområdena var att anpassa skolan efter omvärldens förutsättningar och behov. Synpunkter och frågeställningar som togs upp var bland annat: Givet att Lilla Edet har de demografiska och geografiska förutsättningarna som råder så bör skolan och dess verksamhet organiseras i harmoni med dessa snarare än att förklara dessa förutsättningar som grunder för skolans oförmåga Hur är verksamheten organiserad för att vara så kostnadseffektiv som möjligt samt för att kunna erbjuda rimlig stimulans, valmöjlighet och utveckling för elever, personal och föräldrar? Hur organiserar sig skolan för att möta de specifika behov som finns i kommunen vad gäller stöd och stimulans för skolans alla elever? Uppdraget ska redovisas och innehålla förslag till beslut inför utbildningsnämndens sammanträde Tillvägagångssätt Utredningen har genomförts av bildningsförvaltningens centrala administration, med stöd av kommunens rektorer. Huvudarbetet, det vill säga, utredandet av den mest optimala lokallösningen har i huvudsak genomförts av berörda rektorer. Som hjälp har rektorerna fått ett antal tänkbara förslag att utvärdera pedagogiska och organisatoriska för- och nackdelar för. Till detta har man även lämnat en helhetsbedömning av respektive förslag. Man har även kunnat lämna tilläggsförslag som man sett skulle kunna vara av antingen pedagogisk, organisatorisk eller ekonomisk fördel. Nämnas bör att rektorerna enbart har utvärderat förslag som påverkar deras egen verksamhet. Rektorernas material har sammanställts till denna rapport. sid 2/14

45 sid- 3 - De förslag rektorerna utvärderat är följande: Förslag 1 - Flytta Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan. Förslag 2 - Flytta Strömsskolans, Hjärtums och Västerlandas skolverksamhet till Fuxernaskolan. Förslag 3 - Flytta Nygårdsskolans skolverksamhet till Tingbergsskolan. Förslag 4 Flytta Ryrsjöns 4-6 verksamhet till Fuxernaskolan. Utöver detta inkom även två andra förslag som innebär följande förslag på förändring: Förslag 5 Flytta Hjärtums och Västerlandas skolverksamhet till Strömsskolan. Förslag 6 Se förslag 5 samt använda del av Strömsskolans lokal till annan verksamhet. 3. Resultat Avsnitt 3 är upplagt enligt följande: Förslagen presenteras var för sig med först en helhetsbedömning av förslaget och sedan pedagogiska och organisatoriska fördelar; pedagogiska och organisatoriska nackdelar samt en redovisning för konsekvenserna ur ett ekonomiskt perspektiv. Eftersom flytt av Strömsskolan ingår i både förslag 1 och 2 redogörs inte samma fördelar och nackdelar i båda förslagen utan återges enligt se förslag 1 som kompletteras med de fördelar och nackdelar som en flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda genererar. 3.1 Förslag 1 Flytta Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar verksamheten på Strömsskolan till Fuxernaskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till Fuxernaskolan Helhetsbedömning förslag 1 Att flytta elever och personal från Strömskolan till Fuxernaskolan kommer till största del generera positiva effekter för Fuxernaskolan. Det ger skolan bättre möjligheter till att tillgodose varje enskild elevs behov och med det en högre måluppfyllelse. Fuxernaskolan har idag relativt få elever i varje åldergrupp vilket gör att de är begränsade i hur de kan effektivisera sina resurser. De är tvungna att ha små grupper, som i sin tur kostar mycket och är ekonomiskt ineffektivt. Med Strömsskolans elevunderlag kan man skapa en organisation med bra gruppstorlekar med en god ekonomi, vilket innebär att man kan ha råd med pedagoger som kan arbeta med riktade insatser på individ- och gruppnivå. Vissa nackdelar förekommer såsom intern omlokalisering av skolbarnomsorgens verksamhet samt vissa ämnen men det krävs även omstrukturering/omflyttning av delar av personalens arbetsplatser. Fördelarna är fler och större än nackdelarna vilket gör förslaget pedagogiskt, organisatoriskt och ekonomiskt fördelaktigt. sid 3/14

46 sid Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 1 En flytt av Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan medför och möjliggör många pedagogiska och organisatoriska fördelar såsom: En flytt möjliggör att ett ökat antal lärarbehörigheter samlas på samma ställe vilket möjliggör för en högre andel behöriga lärare i enskilda ämnen. Detta innebär en kvalitetshöjning samt att det möter bestämmelserna om ämnesbehörighet i den nya skollagen. Vidare skulle en flytt medföra en breddning av arbetslagens kompetens på Fuxernaskolan och en ökad möjlighet till pedagogiskt utbyte/lärandeorganisation, något som är direkt kvalitetshöjande för både undervisningen samt för lärarnas kompetensutveckling. Det skulle även öka möjligheten att omorganisera arbetslagen för att motverka negativa sociala strukturer och tankesätt. En skola med fler elever medför en större organisatorisk flexibilitet mellan undervisningsgrupper ur ett köns-, ålders-, kunskapsmässigt och socialt perspektiv men även en större flexibilitet gällande arbetslagens organisation ur ett kompetens- och storleksperspektiv. Mer rationella lösningar i tjänsteplaneringen möjliggörs. Det medför även en ökad möjlighet till ett tematiskt (att arbeta gränsöverskridande mellan ämnena kring ett visst tema) arbetssätt. En större organisatorisk flexibilitet ger dessutom utrymme för ett ökat utbud av aktiviteter vid friluftsdagar. Det innebär dessutom bättre förutsättningar för att skapa aktiviteter såsom läxhjälp, extra riktade insatser mot enskild elev eller elevgrupp vid sidan av klasschemat med ökad måluppfyllelse som resultat. En flytt innebär även att läromedelsanslagen samlas under ett tak vilket genererar samordningsvinster samt ökar möjligheten till ett mer varierat läromedelsinköp som i sin tur ökar möjligheten till en mer differentierad och individanpassad undervisning. Det skapar ökade möjligheter till samordningsvinster mellan skola och fritids, vilket även skapar bättre möjligheter till differentierad och varierad undervisning. En flytt innebär även en minskad arbetsbelastning för personal då uppdrag vid sidan av undervisningen kan fördelas på fler personer. Fler personal innebär även högre vuxennärvaro på rasterna och fler elever innebär även ett större antal kamratkontakter med jämnåriga Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 1 En flytt av Strömsskolans verksamhet skulle innebära att Västerlanda och Hjärtumsskolan isoleras än mer än idag och risken ökar att de blir pedagogiska öar som är svårare att organisera. Det kan även medföra en försämring/försvåring av möjligheten till pedagogiskt utbyte för lärarna i Västerlanda och Hjärtum. sid 4/14

47 sid- 5 - I nuläget har eleverna i skolår 3 på Västerlanda och Hjärtum en heldag i veckan på Strömsskolan då de bland annat har ämnen man själva inte har ändamålsenliga lokaler för inom ämnen som t.ex. idrott och slöjd. Detta är något som måste lösas om flytten genomförs. Skolbarnomsorgen på Fuxerna växer (i och med förslaget) drastiskt vilket kommer att medföra att verksamheten blir utspridd på skolans lokaler. Inför HT 10 genomfördes en organisations- och lokalförändring (inom skolbarnomsorgen på Fuxerna) för att samla verksamheten och skapa ett bättre samarbete med skolan. Detta kommer således att påverkas negativt. Verksamhet blir även något ekonomiskt ineffektivare. En flytt av Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan kommer att medföra att personalens arbetsplatser behöver ses över/omfördelas. I nuläget är arbetsplatserna fördelade i ett F-9 perspektiv, något som inte kommer att vara möjligt vid eventuell flytt då man tvingas omgruppera sig i F-6 och 7-9. Fler elever på raster innebär sannolikt en högre risk för mobbing och diskriminering Ekonomiska konsekvenser förslag 1 Det ekonomiska perspektivet visar på att man vid en flytt kan omfördela pengar från lokaler till pedagogiska insatser. En avyttring av Strömsskolan innebär att lokalpengen i elevpengen sänks kraftigt. Det utrymme som frigörs, upp till 0,8 mkr per år beroende på elevströmmar, kan som sagt användas till pedagogiska insatser avhängigt att utbildningsnämndens totala budgetram förblir intakt. På längre sikt kan ytterligare ca 1,5 mkr per år sparas in i form av mindre kök och städkostnader. Förslaget innebär dock ökade skolskjutskostnader (ca tkr per år) eftersom fler elever skulle behöva skolskjuts. Break even ligger på cirka 25 elever. Förslaget är ekonomiskt lönsamt på lång sikt. Utbildningsnämndens hyreskostnader minskar med förslaget med ca 5,3 miljoner kr. Om även lokalkostnaden beaktas i resonemanget om break even hamnar break even på cirka 85 elever. Ett visst inköp av inventarier behöver eventuellt genomföras för den utökade fritidsverksamheten. 3.2 Förslag 2 Flytta Strömsskolans verksamhet samt skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till Fuxernaskolan Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar verksamheten på Strömsskolan och skolverksamheten i Västerlanda och Hjärtum till Fuxernaskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till Fuxernaskolan Helhetsbedömning förslag 2 Alla pedagogiska och organisatoriska fördelar med förslag 1 återfinns i förslag 2. Dessutom frigör förslag 2 lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum och Västerlanda. Ser man till nackdelarna i förslag 1 gäller dessa även för förslag 2, med undantaget att Hjärtum och Västerlanda inte blir pedagogiska öar med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte. sid 5/14

48 sid- 6 - Detta gör förslaget pedagogiskt och organisatoriskt fördelaktigt. Troligtvis är det även ekonomiskt fördelaktigt på kort sikt. Det beror på elevflödet. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt. Det finns tillräckligt utrymme för eleverna på Strömsskolan, Hjärtumskolan och Västerlandaskolan på Fuxernaskolan. Dock kan konstateras att F-6 verksamheten på Fuxernaskolan skulle bli full, sett i antalet klasser, beaktat den nuvarande lokalorganisationen. Ytterligare enstaka elever finns det alltid plats för Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 2 Alla pedagogiska och organisatoriska fördelar med förslag 1 återfinns i förslag 2. Förslag 2 frigör dessutom lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum och Västerlanda. I Västerlanda är efterfrågan på förskola stor och en eventuell flytt av dess skolverksamhet skulle medföra att all förskoleverksamhet ryms i samma lokal, vilket är en stor pedagogisk och organisatorisk fördel. Förskoleverksamheten i Västerlanda skulle inte längre vara i behov av Skogsviolen (grannbyggnaden till Västerlandaskolan), där verksamhet bedrivs sen årsskiftet. Ytterligare fördel med förslag 2 är att Hjärtum och Västerlanda inte blir pedagogiska öar med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte (nackdel i förslag 1). Förslaget skulle innebära utökad möjlighet för pedagogiskt utbyte mellan både personal och elever. De elever som idag går på Västerlandaskolan och Hjärtumsskolan skulle kunna erbjudas pedagogiska resurser som finns på Fuxernaskolan. Man får även bättre möjligheter att samordna insatser för barn i behov av särskilt stöd. Förslaget möjliggör/underlättar för förändrade, mer specialiserade, rektorsuppdrag. I arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö i Lilla Edets kommun framkom att rektorerna generellt sett har för hög arbetsbelastning. Förslag 2 möjliggör en förbättring inom detta område. En inventering av lärarnas utbildning och behörighet vid Hjärtumskolan och Västerlandaskolan visar att lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock att de är få lärare (till antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas behörighet i vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir personalförändringar. Förslag 2 möjliggör en förbättring inom detta område Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 2 Nackdelarna i förslag 2 är samma som de i förslag 1 med undantaget att Hjärtum och Västerlanda inte blir pedagogiska öar med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte (nackdel i förslag 1). Med ytterligare (det vill säga fler än i förslag 1) fritidselever blir verksamheten ytterligare något utspridd samt att nya lokaler (Erngrenska villan) behöver tas i anspråk. Dessa behöver troligen även rustas upp något sett till inventarier Ekonomiska konsekvenser förslag 2 Det ekonomiska perspektivet i förslag 1 gäller även i förslag 2 och följande tillkommer för förändringarna i Hjärtum och Västerlanda. sid 6/14

49 sid- 7 - En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till förskoleverksamheten. I Hjärtum har det i dagsläget ingen större betydelse men i Västerlanda skulle all förskoleverksamhet rymmas i samma lokal, vilket innebär att en lokal (Skogsviolen, 0,25 mkr) kan avyttras. Dessutom skulle lokalpengen i elevpengen sänkas ytterligare, vilket innebär att upp till 0,25 mkr, beroende på elevströmmar, kan omfördelas från interkommunal ersättning till pedagogiska insatser. Ökade skolskjutskostnader tillkommer med cirka 150 tkr per år beroende på elevströmmar. Break even ligger på cirka 3-5 elever. Förslaget är ekonomiskt lönsamt på lång sikt. Totalt är break even för förslag 2 är mellan elever. Utbildningsnämndens hyreskostnader minskar totalt med förslaget med ca 5,5 miljoner kr. Om även lokalkostnaden beaktas i resonemanget om break even hamnar break even på cirka 85 elever. Ett visst inköp av inventarier behöver genomföras för den utökade fritidsverksamheten. 3.3 Förslag 3 Flytta skolverksamheten i Nygård till Tingbergsskolan Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar skolverksamheten på Nygårdsskolan till Tingbergsskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till Tingbergsskolan Helhetsbedömning förslag 3 Förslaget medför betydligt fler pedagogiska och organisatoriska fördelar än nackdelar och ger bättre förutsättningar för en ökad måluppfyllelse. Det ger en mer samlad och strukturerad bild av skolan med färre skolenheter. Vi får med färre enheter en större möjlighet till samsyn kring elevers lärande. Vid färre enheter får man en mer rationell struktur kring underhåll och skötsel av skolorna. Det pedagogiska ledarskapet ökar och blir mer nära verksamheten om antalet enheter minskar. Ett eventuellt ökat elevunderlag med 15 % under en femårsperiod i den södra kommundelen är beaktat i förslaget och vid händelse av detta ryms dessa på Tingbergsskolan Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 3 En flytt av Nygårdsskolans skolverksamhet till Tingbergsskolan medför och möjliggör många pedagogiska och organisatoriska fördelar såsom: En flytt medför en breddning av arbetslagens kompetens på Tingbergsskolan och en ökad möjlighet till pedagogiskt utbyte/lärandeorganisation, något som är direkt kvalitetshöjande för både undervisningen samt för lärarnas kompetensutveckling. Fler lärare under samma tak skapar även bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd. Mer rationella lösningar i tjänsteplaneringen möjliggörs. En samling av all skolpersonal under ett tak skapar ökade möjligheter till flera aktiviteter vid friluftsdagar och mer tid för gemensamt planeringsarbete och befintliga resurser. Vidare ökar möjligheterna till samordningsvinster mellan skola och fritids och det ges bättre förutsättningar för en högre kvalité i verksamheten i och med att fler vuxna finns tillgängliga under större del av dagen. sid 7/14

50 sid- 8 - En påfyllning av elever i skolår F-3 på Tingbergsskolan skulle innebära jämnare klasstorlekar och användandet av åldersheterogen undervisning avskaffas. En flytt innebär även att läromedelsanslagen samlas under ett tak vilket genererar samordningsvinster samt ökar möjligheten till ett mer varierat läromedelsinköp som i sin tur ökar möjligheten till en mer differentierad och individanpassad undervisning. En flytt innebär även en minskad arbetsbelastning för personal då uppdrag vid sidan av undervisningen kan fördelas på fler personer. Fler personal innebär även högre vuxennärvaro på rasterna och fler elever innebär även ett större antal kamratkontakter med jämnåriga. Nygårdsskolan saknar ändamålsenliga lokaler för bland annat idrott och slöjd, vilket innebär att eleverna på Nygårdsskolan transporteras med buss till Tingberg för dessa ämnen. Med all skolverksamhet i den södra kommundelen förlagd på Tingbergsskolan skulle detta upphöra. En flytt av skolverksamheten i Nygård möjliggör för att kunna möta en eventuell ökad efterfrågan på barnomsorg i Nygård i befintliga lokaler. Det öppnar även upp för en flexiblare tjänstplanering förskola kontra pedagogisk omsorg samt möjliggör/underlättar för förändrade, mer specialiserade, rektorsuppdrag. I arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö i Lilla Edets kommun framkom att rektorerna generellt sett har för hög arbetsbelastning. Förslag 3 möjliggör en förbättring inom detta område. En inventering av lärarnas utbildning och behörighet vid Nygårdsskolan visar att lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock att de är få lärare (till antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas behörighet i vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir personalförändringar. Förslag 3 möjliggör en förbättring inom detta område. En flytt möjliggör att ett ökat antal lärarbehörigheter samlas på samma ställe vilket möjliggör för en högre andel behöriga lärare i enskilda ämnen. Detta innebär en kvalitetshöjning samt att det möter bestämmelserna om ämnesbehörighet i den nya skollagen. Förslaget skulle innebära utökad möjlighet för pedagogiskt utbyte mellan både personal och elever. De elever som idag går på Nygårdsskolan skulle kunna erbjudas pedagogiska resurser som Tingbergsskolan. Man får även bättre möjligheter att samordna insatser för barn i behov av särskilt stöd Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 3 Det enda pedagogiska och organisatoriska nackdelarna med förslaget är att möjligheten till samarbete mellan skolbarnomsorg och förskola försvåras samt att antalet elever på rasterna på Tingbergsskolan ökar något, vilket ökar risken något för mobbing och diskriminering. sid 8/14

51 En eventuell ökning av elevunderlaget med 15 % under en femårsperiod medför ingen pedagogisk eller organisatorisk nackdel. sid Ekonomiska konsekvenser förslag tkr kan frigöras, beroende på elevströmmar, att användas till pedagogiska insatser i stället för lokalpeng i interkommunal ersättning. Förslaget innebär dock något ökade skolskjutskostnader (ca 50 tkr per år), vilket innebär en nettoeffekt på 75 tkr. Detta medför en break even på ca 1 elev. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt. En eventuell ökning av elevunderlaget med 15 % under en femårsperiod har ingen ekonomisk påverkan. 3.4 Förslag 4 Flytta Ryrsjön åk 4-6 till Fuxerna Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar verksamheten på Ryrsjöns montessoriskola åk 4-6 till Fuxernaskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till Fuxernaskolan Helhetsbedömning förslag 4 Att flytta Ryrsjöns 4-6 verksamhet till Fuxernaskolan medför pedagogiska och organisatoriska fördelar och möjligheter på Fuxerna såsom övriga förslag. Det frigör även lokalyta för en eventuell ökad efterfrågan på förskola i Göta. Fördelarna på Fuxerna uppstår på dock på Ryrsjöskolans bekostnad vars verksamhet skulle försämras ur ett pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv. Om förslaget är ekonomiskt lönsamt eller inte är avhängigt elevströmmarna Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 4 En flytt av Ryrsjöns 4-6 verksamhet till Fuxernaskolan medför en breddning av arbetslagens kompetens på Fuxernaskolan och en ökad möjlighet till pedagogiskt utbyte/lärandeorganisation. Detta är direkt kvalitetshöjande för både undervisningen samt för lärarnas kompetensutveckling. Det skulle även medföra optimalare elevgruppstorlekar på Fuxernaskolan, vilket skapar bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd. En flytt av Ryrsjöns 4-6 verksamhet möjliggör för att kunna möta en eventuell ökad efterfrågan på barnomsorg i Göta i befintliga lokaler Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 4 Fuxernaskolans fördelar uppstår på Ryrsjöns bekostnad. Det blir en pedagogisk och organisatorisk försämring på Ryrsjön som får motsvarande nackdelar som Fuxernaskolan får fördelar Ekonomiska konsekvenser förslag tkr kan frigöras, beroende på elevströmmar, att användas till pedagogiska insatser i stället för lokalpeng i interkommunal ersättning. Ökade skolskjutskostnader tillkommer sid 9/14

52 sid med cirka 100 tkr per år beroende på elevströmmar. Detta medför en break even på ca 1 elev. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt. 3.5 Förslag 5 Flytta skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till Strömsskolan Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar skolverksamheten i Västerlanda och Hjärtum till Strömsskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till Strömsskolan Helhetsbedömning förslag 5 Ett bra förslag med många positiva och organisatoriska fördelar i form av bland annat ökade möjligheter till pedagogiskt utbyte samt större flexibilitet i tjänsteplanering gruppering av elever. Fler lärare under samma tak skapar även bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd. Dessutom skulle lokalyta frigöras i Hjärtum och Västerlanda för att lättare kunna möta en eventuell ökad efterfrågan inom barnomsorgen Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 5 En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda skulle medföra en samlad tillgång av fler lärarbehörigheter, vilket ger möjligheter att möta bestämmelserna i nya skollagen om ämnesbehörighet. Detta skapar även bättre förutsättningar för ett pedagogiskt utbyte/lärandeorganisation där lärare lär av varandra. Fler elever på Strömskolan skapar fler paralleller i årskurserna och ett större antal kamratkontakter med jämnåriga. Fler elever på skolan innebär även fler lärare vilket skapar en större flexibilitet mellan arbetslag och möjliggör rationella lösningar gällande tjänstefördelning vad gäller undervisning och vikarieanskaffning. Det skapar även sänkt arbetsbelastning då arbetsuppgifterna delas på ett större antal personer samt bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning och större flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd. När det gäller läromedel ökar möjligheten till samordningsvinster och större möjlighet till differentiering genom till exempel pedagogiska och interaktiva hjälpmedel. Större samordningsvinster mellan skola och fritids möjliggörs samt att det erbjuder goda möjligheter till differentierad och varierad undervisning inom verksamheten. En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum och Västerlanda. I Västerlanda är efterfrågan på förskola i nuläget stor och en eventuell flytt av dess skolverksamhet skulle medföra att all förskoleverksamhet ryms i samma lokal, vilket är en stor pedagogisk och organisatorisk fördel. Förskoleverksamheten i Västerlanda skulle inte vara i behov av Skogsviolen (grannbyggnaden till Västerlandaskolan), där verksamhet bedrivs sen årsskiftet. I arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö i Lilla Edets kommun framkom att rektorerna generellt sett har för hög arbetsbelastning. Förslag 5 möjliggör sid 10/14

53 sid en förbättring inom detta område i form av förändrade, mer specialiserade, rektorsuppdrag. En inventering av lärarnas utbildning och behörighet vid Hjärtumskolan och Västerlandaskolan visar att lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock att de är få lärare (till antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas behörighet i vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir personalförändringar. Förslag 5 möjliggör en förbättring inom detta område Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 5 Förslaget innebär fler antal elever på raster vilket innebär en något ökad risk för mobbning och diskriminering. En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda försvårar/försämrar den röda tråden med förskolan Ekonomiska konsekvenser förslag 5 En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till förskoleverksamheten. I Hjärtum har det i dagsläget ingen större betydelse men i Västerlanda skulle all förskoleverksamhet rymmas i samma lokal, vilket innebär att en lokal (Skogsviolen, 0,25 mkr) kan avyttras. Dessutom skulle lokalpengen i elevpengen sänkas, vilket innebär att upp till 0,25 mkr, beroende på elevströmmar, kan omfördelas från interkommunal ersättning till pedagogiska insatser. Ökade skolskjutskostnader tillkommer med cirka 150 tkr per år beroende på elevströmmar. Break even är ca 3-5 elever. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt. 3.6 Förslag 6 Flytta skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till Strömsskolan samt avveckla A-huset för annan verksamhet Helhetsbedömning förslag 6 Ett förslag som medför positiva och organisatoriska fördelar i form av bland annat ökade möjligheter till pedagogiskt utbyte samt större flexibilitet i tjänsteplanering gruppering av elever. Fler lärare under samma tak skapar även bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd. Dessutom skulle lokalyta frigöras i Hjärtum och Västerlanda för att lättare kunna möta en eventuell ökad efterfrågan inom barnomsorgen. Förslagets nackdelar ligger främst i att det lokala skolbiblioteket behöver avvecklas samt att skolbaromsorgen inte kan ha egna lokaler Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 6 Förslag 6 medför samma pedagogiska och organisatoriska fördelar och möjligheter som förslag 5 samt att det möjliggör att A-huset (en del av Strömskolan) kan användas till annan verksamhet, vilket också medför en integrering av olika verksamheter Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 6 Förslag 6 medför samma pedagogiska och organisatoriska nackdelar som förslag 5. Dessutom tillkommer att skolbiblioteket, datasalen och sinnesrummet måste avvecklas sid 11/14

54 sid på grund av lokalbrist. Dessutom måste skolbarnomsorgen avveckla sina lokaler och flytta in i skolans lokaler Ekonomiska konsekvenser förslag 6 En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till förskoleverksamheten. I Hjärtum har det i dagsläget ingen större betydelse men i Västerlanda skulle all förskoleverksamhet rymmas i samma lokal, vilket innebär att en lokal (Skogsviolen, 0,25 mkr) kan avyttras. Dessutom skulle lokalpengen i elevpengen sänkas, vilket innebär att upp till 0,25 mkr, beroende på elevströmmar, kan omfördelas från interkommunal ersättning till pedagogiska insatser. Ökade skolskjutskostnader tillkommer med cirka 150 tkr per år beroende på elevströmmar. Den ekonomiska effekten av en eventuell avyttring av Strömskolans A-hus är i dagsläget osäker eftersom en separat hyresförhandling måste till med Leifab. Break even är ca 3-5 elever. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt. 4. Analys och slutsatser Utredningen utgår från de pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna och möjligheterna i de olika förslagen. Eventuella andra bedömningar av konsekvenser har inte tagits i beaktande. Utredningen visar att de pedagogiska och organisatoriska fördelarna är många och likartade i samtliga förslag. Även nackdelarna, som är betydligt färre än fördelarna, påminner om varandra i förslagen. Samtliga förslag genererar samordningsvinster i läromedel samt en ökad organisatorisk och pedagogisk flexibilitet. Samtliga förslag skapar bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd. Förslagen ökar även möjligheterna till det pedagogiska utbytet lärare emellan. Allt detta är faktorer som bidrar till förbättrad kvalité i verksamheten. De pedagogiska och organisatoriska nackdelar som framkommit i förslagen är få och inte av den digniteten som fördelarna är. En viktig faktor är de nya styrdokumenten för skolan som träder ikraft från höstterminen För att eleverna ska få likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål, är lärarnas utbildning och behörighet i de olika kompetensområdena viktig. Vid färre men större enheter blir det lättare att tillmötesgå lagstiftningens krav på verksamheten. Vid inventering kring lärarnas utbildning och behörighet vid de mindre enheterna, Hjärtumskolan, Västerlandaskolan och Nygårdsskolan ser vi att lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock att de är få lärare (till antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas behörighet i vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir personalförändringar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det alltid ekonomiskt lönsamt att ha färre enheter eftersom det blir färre lokaler att hyra, städa och servera mat i. Samtliga förslag kan dock på kort sikt innebära en ekonomisk nackdel om det är så att ett stort antal elever övergår till fristående verksamhet eller till verksamhet i annan kommun. Det antalet har i förslagen ovan presenterats som break even. På längre sikt är det ingen ekonomisk nackdel att ha en stor andel elever i annan verksamhet, så länge organisationen i övrigt är anpassad för detta. En minskning av lokalkostnaderna har dubbel effekt på sid 12/14

55 sid utbildningsnämndens ekonomi, eftersom den dels sänker de faktiska hyreskostnaderna, men samtidigt även bidrar till att minska lokaldelen av elevpengen, vilket gör att summan som betalas ut till andra verksamheter minskar. I tabellerna nedan åskådliggörs besparingen för respektive förslag. Det förslag som sammanvägt innebär minst pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska fördelar är förslaget att flytta Ryrsjön åk 4-6 till Fuxernaskolan. En del i detta är att det medför en kvalitetsförsämring för den verksamheten (F-3) som blir kvar. Förslaget att flytta skolverksamheten i Nygård till Tingbergsskolan är det förslag som innebär flest fördelar och som även är relativt enkelt att genomföra från hösten En eventuell utökning av elevunderlaget i den södra kommundelen med 15 % under en femårsperiod är inget som påverkar verksamheten pedagogiskt, organisatoriskt eller ekonomiskt. Förslag 3 motiveras i huvudsak inte av ekonomiska besparingar utan en förbättrad kvalité i undervisningen för de elever som får flytta. Förslag 5 och 6 har också många pedagogiska och organisatoriska fördelar och är bra förslag ur den aspekten. Skillnaden mellan dem är att förslag 6 medför något fler pedagogiska och organisatoriska nackdelar än förslag 5, men bidrar med större omfördelningsmöjligheter ur ett ekonomiskt perspektiv. Inget av förslag 5 och 6 har dock den ekonomiska potentialen förslag 1 och 2 har. En jämförelse av förslag 1 och 2 visar följande: Förslag 2 innehåller samtliga pedagogiska och organisatoriska fördelar som förslag 1. Dessutom frigör förslag 2 lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum och Västerlanda. Nackdelarna i förslag 2 är färre än i förslag 1 eftersom Hjärtum och Västerlanda inte blir pedagogiska öar med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte. Möjligheten till pedagogiskt och organisatorisk flexibilitet blir ytterligare något större i förslag 2 än i förslag 1. Ur ett pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv är förslag 2 således att föredra framför förslag 1. Långsiktigt är förslag 2 mer ekonomiskt fördelaktigt än förslag 1, eftersom bl.a. lokalkostnader och ersättningar för interkommunal ersättning minskar. På kortare sikt är de två förslagen svårare att bedöma eftersom det finns en osäkerhet kring hur många av eleverna i Hjärtum och Västerlanda som väljer andra alternativ om skolverksamheten försvinner där. Ytterligare en aspekt som inte tagits med i de ekonomiska beräkningarna är att man med färre enheter bedriver en effektivare administration och förenklar ledningsfunktionerna ute på de mindre enheterna. Här sker avsevärda förbättringar, även om de är svåra att mäta rent ekonomiskt. Detta är ytterligare ett argument för förslag 2. sid 13/14

56 sid Tabellerna nedan redogör för den budgeterade ekonomiska besparingen i varje förslag. Siffrorna är preliminära och beroende av elevströmmar. Ekonomiska besparingar för 2011 för respektive förslag, belopp i tkr IKE 2011 Lokaler 2011 Övrigt 2011 Summa 2011 Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag Ekonomiska besparingar per år från 2012 för respektive förslag, belopp i tkr IKE Lokaler Övrigt Summa Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag X X X = hyreskostnad för A-huset på Strömsskolan. 5. Förslag till beslut Bildningsförvaltningen föreslår att flytta verksamheten på Strömskolan, skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till Fuxernaskolan samt att flytta skolverksamheten på Nygårdsskolan till Tingbergsskolan från höstterminen (Förslag 2 och 3) alternativt Bildningsförvaltningen föreslår att flytta verksamheten på Strömskolan till Fuxernaskolan samt att flytta skolverksamheten på Nygårdsskolan till Tingbergsskolan från höstterminen (Förslag 1 och 3) sid 14/14

57 Riskbedömning vid flytt av skolverksamhet Bakgrund Bildningsförvaltningen har på uppdrag av utbildningsnämndens ordförande genomfört en utredning kring det optimala lokalbehovet som krävs för modern undervisning. I utredningen konstateras att kommunen har haft en minskning på ca 600 elever under en tioårsperiod utan att lokalanvändningen minskat nämnvärt. Riskbedömningen avser bilningsförvaltningens båda förslag till beslut dvs att flytta verksamheten på Strömskolan, skolverksamheten i Hjärtum och västerlanda till Fuxernaskolan samt att flytta skolverksamheten på Nygårdsskolan till tingbergsskolan från höstterminen Alternativt Verksamheten på Strömskolan flyttar till Fuxernaskolan samt att flytta verksamheten på Nygårdsskolan till Tingbergsskolan från höstterminen Nedanstående riskbedömningar är upprättade av ansvariga rektorer i samverkan med lokala fackliga företrädare på respektive enhet. Riskbedömning vid flytt av skolverksamhet till Fuxernaskolan Planerad ändring: Elevperspektiv Strömskolan, Hjärtumskolan och Västerlandaskolans skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttas till Fuxernaskolan. Alternativt Strömskolans skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttas till Fuxernaskolan. Personalperspektiv Strömskolan, Hjärtumskolan och Västerlandaskolans skolpersonal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Fuxernaskolan. Skolbarnsomsorgens personal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Fuxernaskolan. Riskbedömning elevperspektiv: Riskerna innebär Eleverna får längre resväg. Eleverna kommer till en okänd miljö med fler elever och vuxna. Risk för en vi och dem kultur. Delvis nya regler och förhållningssätt. Kan innebära nya klassindelningar med nya sociala strukturer. Kan innebära nya lärare i undervisningen.

58 Riskbedömning personalperspektiv: Riskerna innebär Det kan innebära ett chefsbyte för personalen. Nya arbetslag och en ny skolkultur. Åtgärder: Ansvar och tid för genomförande av åtgärder Ledning kommer att snarast efter beslut påbörja ett tätt samarbete. Prioriterat är att övergången för eleverna skall bli så smidig som möjlig. Den pedagogiska personalen, tillsammans med ledning tar fram en handlingsplan inför förändringen. Tät och kontinuerlig information till vårdnadshavare och elever. Ledning ansvarar. De nya arbetslagen tar fram en gemensam struktur inom laget. Ansvara: rektor Pga. nya arbetslag utvecklar ledning tillsammans med personal samsyn kring rutiner och arbetssätt inom följande områden: o Kamratstödjarverksamhet o Elevhälsoteam o Trygghetsteam/vakt med gemensam framtagen handlingsplan. o Rastvaktsrutiner o Värdegrundsarbetet i klassrummet o Prioriterat arbete kring hur vi bemöter våra elever utifrån den enskilde elevens förutsättningar. o Elevinflytande Ansvarig: rektor och arbetslag Daniel Magnusson, rektor Riskbedömning vid flytt av Skolverksamhet och barnomsorg från Västerlanda, Ström, Hjärtum till Fuxernaskolan. eller Strömsskolan skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttar till Fuxernaskolan Planerad ändring: Västerlanda, Ström och Hjärtums skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttar till Fuxernaskolan. Eller Strömsskolans skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttar till Fuxernaskolan. Elever och personal berörs: Eleverna går från och med höstterminen 2011 på Fuxernaskolan. Personalen tjänstgör från och med höstterminen 2011 på en annan skolenhet.

59 Vilka risker innebär ändringarna Riskbedömning utifrån ett Elevperspektiv Minskad valmöjlighet inom de kommunala skolorna. Riskerar tapp av elever till skolor utanför kommunens gränser Trafiksituationen vid Fuxernaskolan. Kan uppstå oro vid kö- system / väntan på bussen Den privata biltrafiken kommer troligtvis att öka. Hämtning/lämning. Oro kring en eventuell förändring, tidspress, kan medföra ohälsa, p.g.a. av oro för kamratrelationer, gruppbildning, anonymitet, skolmatsal, nya klasskonstellationer, nya pedagoger, Oro inför: Är lokalerna åldersadekvata och anpassade efter elevernas behov? Icke ändamålsenliga lokaler. Längre resväg- skolskjuts för elever från och med förskoleklass Längre avstånd till naturen, mindre möjlighet att under kortare pass kunna utnyttja utemiljön som ett naturligt inslag i undervisningen i skolan och på fritids Fler antal elever kan ge ökad risk för mobbning och diskriminering Stor enhet med många dagliga möten för varje elev, kan skapa otrygghet Spridda fritidslokaler kan medföra försvårat samarbete. Strömsskolans upparbetade fritids pedagogik (äventyrspedagogik) riskeras att försvåras, alternativ att upphöra att p.g.a. av lokalerna Risk för att samarbetet mellan förskola och skola försvåras Riskbedömning utifrån ett Personalperspektiv Tidsbrist: kort tid från beslut till genomförande kan medföra minimerad tid för dialog kring värdegrund/handlingsplaner/organisation/struktur/läromedel. Kan påverka måluppfyllelsen. Arbetssituation, oro över hur vi skall kunna hinna med att organisera flytt, arbetslag, klassindelning, läromedelsbeställningar. Arbetet med attraktiv skola kan fördröjas genom att fokus kan komma att handla om omstrukturering, trygga flytten istället för arbete med kunskapskrav, läroplan, ny skola och pedagogiska dialoger. Oro kring den psykosociala arbetsmiljön. Oro över hur tjänstgöringen kommer att se ut till hösten/förändrad arbetssituation/nya arbetslag. Kan medföra ohälsa hos personalen. Kan medföra tapp av personal, Kan innebära ett chefsbyte för personalen, bristande kontinuitet Fritids lokaler? Är de utspridda? Finns det ändamålsenliga lokaler för Fritids. Många vuxenkontakter, Fritids pedagogik (äventyrspedagogik )kan komma att försvåras p.g.a. av lokalerna Om vi tappar elever risk för övertalighet - risk för uppsägningar Försvårat samarbetet förskola och skola

60 Åtgärder Ansvar för genomförande av åtgärder Rektor ansvarar för att en handlingsplan upprättas inför en eventuell förändring. Handlingsplanen skall innehålla vilka åtgärder som skall genomföras, när de skall genomföras och vem som skall vara ansvarig. Rektor och personal ser över det ökade buss- och bussvaktsbehovet och rastvärd Rektor samtalar med personalen vid medarbetarsamtal, enskilda samtal kring eventuella förändringar Rektor och elevhälsan har ett ökat fokus på elevernas fysiska och psykiska hälsa, både regelbundet och vid elevsamtal. Rektor har ett ökat fokus på personalens fysiska och psykiska hälsa, både regelbundet och vid medarbetarsamtal Vid svg, apt, vht möten och arbetslagsmöten skall rektor i öppen dialog med arbetslagen resonera kring eventuella förändringar Rektor ser till att vid en eventuell förändring berörd personal och eht- teamet omedelbart på de olika skolorna har gemensamma apt, vht - möten, a- lagmöten, a -lagledarmöten tillsammans med skolledningen i syfte att sammansvetsa personalen. Rektor och elevhälsoteamet ansvarar för att kamratstödjare och Trygghetsteamet genomför aktiviteter i syfte att eleverna skall känna sig trygga. Anneli Eriksson, rektor Riskbedömning vid flytt av skolverksamhet från Nygårdskolan till Tingbergskolan. Planerad ändring: Elevperspektiv Nygårdskolans skolverksamhet F-3 flyttas till Tingbergsskolan Skolbarnsomsorgen på Nygård flyttas till Tingbergskolan Personalperspektiv Nygårdskolans skolpersonal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Tingbergskolan. Fritidshemmets personal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Tingbergskolan.

61 Riskbedömning elevperspektiv: Riskerna innebär Risk för att samarbetet mellan förskola och skola försämras. Eleverna får längre resväg. En ny och okänd miljö. Risk för en vi och dom kultur. Riskbedömning personalperspektiv: Riskerna innebär Det kan innebära ett chefsbyte för personalen. Nya arbetslag och en ny skolkultur. Mindre samarbete förskola - skola. Åtgärder: Ansvar och tid för genomförande av åtgärder Rektor upprättar och förbättrar rutinerna för det nya samarbetet mellan förskola och skola. Rektor och personal ser över det ökade buss- och rastvakts behovet. Rektor ansvarar för att en inskolningsperiod i början av terminen genomförs. Kamratstödjare och trygghetsteam genomför aktiviteter i syfte att de nya eleverna skall känna sig trygga och välkomna. Rektor ansvara för kickoff i syfte att sammansvetsa ny och gammal personal. Rektor genomför lära känna samtal i samband med uppstart. Andreas Somos rektor, Lennart Skåål rektor Riskbedömning vid en förändring av antalet skolenheter ur ett lednings- och administrativt perspektiv I samband med att skolenheter kan komma att avvecklas eller flyttas över till större enheter, kan förändringarna innebära risker för de chefer som skall ansvara för genomförandet av dessa. Den administrativa personalen kan också komma att påverkas på de lokala skolkontoren. Riskbedömning ur ett chefs- och ledningsperspektiv: Riskerna innebär Ökad arbetsbelastning i samband med avveckling och flytt av verksamhet. Byte av arbetsplats Nya medarbetare Nytt ansvarsområde

62 Åtgärder: Ansvar och tid för genomförande av åtgärder Förvaltningschefen erbjuder samtal med de berörda cheferna runt den enskildes situation. Individuell handlingsplan upprättas efter genomfört samtal. Uppföljningssamtal hålls vid behov under pågående förändring. Förvaltningschefen ser till att arbetsuppgifter vid behov avlastas från de berörda cheferna. Samt att även ge stöd när prioriteringar behöver göras. Uppföljning skall ske efter genomförd förändring, förvaltningschefen ansvarar. Riskbedömning ur ett administratörsperspektiv: Riskerna innebär Ökad arbetsbelastning i samband med avveckling och flytt av kontor. Byte av arbetsställe Nya ansvars- och arbetsuppgifter Ny arbetsgrupp Chefsbyte Åtgärder Ansvar och tid för genomförande av åtgärder Ansvarig chef genomför samtal med den berörda personalen. En handlingsplan upprättas vid behov av ansvariga chefer. Ansvariga chefer ser till att arbetsuppgifter avlastas från de berörda vid behov. Ansvarig chef ger stöd när prioriteringar av arbetsuppgifter behöver göras. Introduktionssamtal vid byte av chef. Mona Tolf Förvaltningschef

63 .~.~, `'"`"` Q~ ~~Ä~=/ LILLA EDETS KOMMUN ~: Dnr 2015/LTN088 Under lång tid har Kunskapsresultaten ililla Edets kommunala skolor varit låga. Lilla Edets kommun lever inte upp till de krav som Skollagen ställer på skolans huvudman. Barn och unga i Lilla Edets kommun har inte de förutsättningar till fortsatta studier och ett framtida yrkesliv som de har rätt till. Nu måste Lilla Edets kommun, som huvudman för skolan och därmed ytterst ansvarig för det statliga utbildningsuppdraget ililla Edet, ta sitt ansvar och skapa goda förutsättningar för barns och_el_evers lärande._lilla Edets - kommun ska på allvar satsa på att bli en riktigt bra skolkommun. Kvalitet och förutsättningar för barns och elevers lärande slca sättas i centrum. För att detta ska möjliggöras måste Lilla Edets kommun förändra skolorganisationen. Omstruktureringen av skolorganisationen ska ta sin utgångspunkt i goda läxmiljöer och goda förutsättningar för rektorer och lärare att genomföra utbildningsuppdraget med hög kvalitet, där fokus sätts på barns. och elevers lärande. Utbildningsnämnden påbörjade 2013 ett utvecklingsarbete där en del av arbetet bestod i att se över högstadieorganisationen. Utgångspunkten var bland annat ett minskande elevantal inom högstadiet på Tingbergsskolan och svårigheten att bedriva en kvalitativt optimal verksamhet både i Tingbergsskolans och Fuxernaskolans högstadium. Bildningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda och konsekvensbeskriva frågan om den bästa möjliga högstadieorganisationen ililla Edets kommun. Dialog om sammanslagning av högstadierna fördes med personalgrupper, föräldraråd, vårdnadshavare och elever på Tingbergsskolan nch Fuxei-naskolan. Dialog och informationsmöten hölls för intresserade. Utredningen presenterades för utbildningsnämnden ibörjan av Utredningen visade att en sammanslagning var möjlig och skulle ge organisatoriska och pedagogiska vinster totalt sett för både Tingbergsskolans och Fuxernaskolans elever. Någon förändring genomfördes inte av utbildningsnämnden vid detta tillfälle. Utbildningsnämnden har därefter informerats av förvaltningen om de stora svårigheterna att forma en fortsatt högstadieorganisation påbåde Tingbergsskolan och Fuxernaskolan, för Tingbergsskolans del med ett fortsatt vikande elevantal. Skolan måste kraftsamla, särskilt högstadieorganisationen som är mer komplex och kräver mer resurser. Ärendet om kommunens högstadieorganisation ska återupptås. En satsning behöver göras på Fuxernaskolans om kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 ska samlas. När upptagningsområdet ilödöre åter haren långsiktig bärkraft av elevunderlag till högstadiet kommer det att planeras för ett nytt högstadium i Lödöre..~

64 f,.f, W W LILLA EDETS ure ~~~ \~~=:/~ KOMMUN :, Skrivelse från ledamöter från socialdemokraterna, vänsterpartiet och folkpartiet i utbildningsnämnden. Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse samt utredning Tjänsteskrivelse Fastställd tidplan i utbildningsnämndens presidium 2013/2014. Utbildningsnämndens beslut 2013/ 98. Utbildningsnämndens beslut 2014/ 6. Utbildningsnämndens beslut 2014/18. Utbildningsnämndens beslut 2014/ 34. Utbildningsnämndens beslut 2014/ 40. Utbildningsnämnden ajournerar sig kl Yrkande Leif Håkansson (S): FuYernaskolan blir, från och med höstterminen 2015, kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas. En handlingsplan, för kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i.årskurs 7-9 samlas, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper. Beslutsgång Ordföranden finner att utbildningsnämnden bifaller Leif Håkanssons (S) förslag. Beslut i utbildningsnämnden Fuxernaskolan blir, från och med höstterminen 2015, kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas. En handlingsplan, för kommunens enda F-9-skola, där alla l~ommunens elever i.årskurs 7-9 samlas, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper. P roto ko l l s a ntec kn i n g Samtliga närvarande ledamöter från moderaterna, centerpartiet, och miljöpartiet deltar inte i beslutet. Anders Johansson (SD) deltar inte i beslutet. Samtliga närvarande ledamöter från moderaterna, centerpartiet och miljöpartiet lämnar en anteckning till protokollet. lo

65 Protokollsanteckning till Utbildningsnämnden , punkt 5 "Högstadieorganisationen ililla Edets kommun' o Oppositionen (C, M, n/ip) lämnar följande motivering till att inte aktivt deltaga i beslut om förändring av skolorganisation i kommunen De blocköverskridande förhandlingar som förts tidigare i år för att stärka den kommunala skolan avbröts på initiativ av majoriteten, Istället har majoriteten lagt fram egna förslag för skolorganisationen ikommunen. det läget kan vi inte stå bakom majoritetens förslag ~m nedläggning eller flytt av delar av skolan i Lilla Edets korrimuno Majoriteten föreslår den största förändringen av skolstrukturen i Lilla Edets kommun i rtiodern tid. Ett sådant beslut skall enligt vår mening fattas i Kommunfullmäktige. ljtöver det anser vi att det saknas en helhetssyn när det gäller hur kommunen påverkas av förändringarna. Fr~dr~lc ~lermansson (C) Michael Grönlund (NI) iornrr~y Nilzen (IVIp) /

66

67

68

69 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl UN Högstadieorganisation Dnr 2013 UN 222 dpl 607 Sammanfattning Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation. Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna. Detta har väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit: Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i kommunen, på Fuxernaskolan. Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Högstadiet kommer att bestå av elever. En dialog om sammanslagningen pågår i personalgrupper, föräldraråd, vårdnadshavare och elever i Tingbergsskolans och Fuxernaskolans årskurs 7-9. Eventuellt lyfts idén vidare till politiskt beslut. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att Informationen antecknas. Maria Andersson Bildningschef «Handläggare_Handlaggare» Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: «Objtyp»«Handläggare_Telefonarbetet» «Handläggare_ Arbetet» «Avdelning_Forvaltning» Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

70 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl UN Högstadieorganisation Dnr 2013 UN 222 dpl 607 ÄRENDET Vid utbildningsnämndens möte uppdrog nämnden åt bildningsförvaltningen att, utifrån perspektivet elevernas bästa och mot bakgrund av elevantalet på Tingbergsskolan höstterminen 2014, Behörighetsförordningens fulla genomslag samt uppkomna frågeställningar i Utbildningsnämnden och vid informationsmöten och 04 utreda och till nämnden återkomma med förslag om den mest optimala högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun från och med höstterminen Utredningen ska innehålla en konsekvensanalys. SAMMANFATTNING Det pågår intensivt utvecklingsarbete för att alla kommunens elever ska lyckas och nå goda resultat. Samtidigt behöver högstadieskolornas organisation ses över då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Om Tingbergsskolan ska fortsätta bedriva undervisning för årskurs 7-9 måste eleverna åldersblandas. Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med fler elever och lärare på samma skola kan man organisera effektivare för att ge stöd och specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Ansvariga politiker ska fatta beslut om kommunens övergripande skolorganisation. Enligt Skollagen 2 kap 10 ska beslut kring skolans inre organsation fattas av rektor. Det är alltså ingen politisk fråga huruvida den enskilda skolan ska åldersblanda eleverna i de olika klasserna. Rektor har till uppgift att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram. Denna skrivelse ger en övergripande kunskapsöversikt och beskrivning av skolans uppdrag, en nulägesbeskrivning av skolan i Lilla Edets kommun, beskrivning av två olika beslutsalternativ samt avslutas med en sammanfattande diskussion och analys. Organisationsöversynen är initierad för att säkerställa undervisningens kvalitet och elevernas möjlighet att lyckas så bra som möjligt. Ekonomiska konsekvenser är efterfrågade och finns beskrivna för läsåret 2014/15. Observera att elevantalet fortsätter sjunka även efter läsåret 14/15, vilket ger fortsatta ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska konsekvenserna bör ses som underordnade elevernas möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar att kunskapsmässigt nå så långt som möjligt.

71 sid- 2 - INLEDNING Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. Huvudmannens ansvar beträffande skolverksamhet är att organisera på så sätt att den ger kommunens barn, ungdomar och vuxna förutsättningar till ett liv där den egna försörjningen och ett livslångt lärande är primärt. Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utformandet av en skolorganisation. Ingen av faktorerna kan anses mindre betydelsefull än de andra, de är alla delar av en helhet som måste tas hänsyn till för att skapa en hållbar och fungerande skolorganisation. Kraven på ämnesbehörighet har i form av nya statliga regelverk ökat under de senaste åren. För att leva upp till dessa lagkrav blir det allt tydligare att en förutsättning är större skolor. Lärarbehörigheter är en viktig faktor för måluppfyllelse avseende de pedagogiska resultaten. För att kunna uppfylla kraven på behöriga lärare, att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt och för att skapa resurseffektivitet till gagn för samtliga elever i Lilla Edets kommun behöver utbildningsnämnden göra ett vägval inför framtiden. Fokus ska ligga på huvudmannens uppdrag, att skapa förutsättningar för en skolverksamhet i Lilla Edets kommun som lever upp till skollagens krav och ger elever den utbildning av kvalitet de har rätt till. Skolan är viktig för kommunens attraktionskraft. För att vara attraktiv behöver skolan ha goda resultat. Det finns inget egenvärde i att avveckla skolor eller förändra en skolorganisation. Att frågan ändå periodvis blir aktuell beror på att förutsättningar förändras vad gäller elevunderlag, ekonomi och lagstiftning. Den åtgärd som förordas är inte av ekonomisk karaktär utan handlar om att säkerställa kvaliteten på utbildningen för samtliga elever i Lilla Edets kommun. En mer effektiv organisation medför att avsatta medel för grundskolan används på ett bättre sätt. I en föränderlig värld är det nödvändigt i de flesta organisationer att ha utrymme för flexibilitet. Rätt skolstruktur ger möjlighet att ta kontroll över ekonomin och därmed skapas möjligheter att lägga resurser där de behövs. KUNSKAPSÖVERSIKT Statens regelverk Den kommunala huvudmannen för skolverksamheten i Lilla Edets kommun, utbildningsnämnden, har utsetts att ansvara för att skolverksamheten organiseras utifrån de krav som aktuella lagar och styrdokument ställer. Staten reglerar skolan genom ett antal lagar och styrdokument. De främsta är Skollagen 2010:800, Skolförordningen samt läroplanerna för de olika skolformerna. Den stora förändring som den senaste skollagen medförde är de skärpta kraven på lärarbehörighet. Anledningen till förändringen är den tydliga kopplingen mellan lärarens kompetens och undervisningens kvalitet. sid 2/21

72 sid- 3 - Av gällande skollag (2010:800) framgår att: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Elever ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av var man bor och av hemförhållanden. Utbildningen ska vara likvärdig. Elever ska ges ledning, stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Hänsyn ska tas till elevers olika behov och förutsättningar. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utredningsskyldighet föreligger om det befaras att en elev inte kommer att uppnå de kunskapsmål som minst ska uppnås. Om utredning visar att eleven har behov av särskilt stöd ska detta anordnas. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Forskning om åldersblandad undervisning Det finns inte mycket forskning kring vilken påverkan åldersintegrerad undervisning har för elevernas resultat. Den forskning som ändå finns att tillgå är ganska gammal, en förklaring kan vara att intresset för åldersblandad undervisning svalnat då alltfler överger organisationsformen. Omkring 1980 började uppfattningen spridas att ålderintegrerad undervisning var bättre än traditionell undervisning och under de efterföljande åren ökade antalet barn i åldersblandade klasser kraftigt (Vinterek 2003). År 2000 gick omkring en tredjedel av alla lågstadieelever och en fjärdedel av alla barn i årskurs 4 och 5 i en åldersintegrerad klass. Det var oftast grupper av lärare i en skola som drev fram den åldersintegrerade undervisningen (Vinterek 2003). På högstadiet har det alltid varit ovanligt med åldersintegrerade klasser, mellan 1996 och 1998 var det bara 2 procent av alla elever som gick i sådana klasser. Sundell (1995) beskriver åldersblandat undervisning på högstadiet som en marginell företeelse. Under de senare åren, i och med genomförandet av den nya läroplanen Lgr 11, har alltfler skolor med ålderblandade klasser övergått till åldershomogena klasser. I Lgr 11 har grundskolans ämnen fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat. Enligt utbildningsforskaren Monika Vinterek (2001) återfinns de flesta argument för åldersblandade klasser i populärvetenskapliga tidningar, medan motargumenten finns i vetenskapliga tidsskrifter. Analyserar man argumenten för och emot de olika organisationsformerna framträder en märklig bild. Vad man vill uppnå skiljer sig inte åt och man tar ofta fasta på samma förhållanden men värderar dem helt olika. Vad förespråkarna för en klassform tror ska leda fram till ett visst mål hävdar kritiker leder bort från målet. Argumenten mot liknar ofta argumenten som används för åldersblandade klasser. Till exempel menar vissa att åldersblandade klasser innebär en större arbetsbelastning för lärarna och att många lärare saknar utbildning för den typ av undervisning som krävs (Veenman 1995). Detta kan jämföras med liknande argument för åldersblandade klasser, som går ut på att lärarna får en bättre arbetsmiljö eftersom bara en liten del av klassen byts ut varje år (Sundell 1995). Sundell (2002) beskriver att åldersindelad undervisning fortsatt i vissa ämnen i de åldersblandade klasserna. Motivet till det tycks vara att eleverna i annat fall inte når den kunskapsmässiga nivå som eftersträvas. Det gäller främst i kärnämnena. Han skriver till exempel om att lärarna i åldersblandade klasser bedrev matematikundervisning i åldersindelade tvärgrupper. I hans undersökning nämner pedagogerna att det är svårt att finna en lagom nivå för alla åldrar och att det saknas läromedel för åldersblandad undervisning. sid 3/21

73 sid- 4 - I Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket (2009) sammanfattas en studie där Johansson & Lindahl (2008) undersöker effekterna av åldersintegrering på elevernas studieresultat. Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån (SCB) har ett ursprungligt urval på elever som följs från årskurs 3 till årskurs 9, funnits tillgängligt. Av artikeln framgår att cirka hälften av dessa elever deltar i den aktuella studien. Den information som har inhämtats är socioekonomiska statusvariabler t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarstatus, enkätsvar från elever, föräldrar och lärare om attityder i olika skolfrågor samt kognitiva tester i årskurs 6 och elevernas meritvärden i årskurs 9. De kognitiva testerna som genomfördes i årskurs 6 sägs representera verbal, spatial och matematisk förmåga. Även om författaren påpekar vissa osäkerhetsfaktorer, hävdas att det rika och representativa datamaterialet bidrar till att kontrollera många faktorer som annars skulle kunna snedvrida jämförelsen. Resultaten visar på sämre resultat på testerna i årskurs 6 för de elever som har gått i åldersintegrerade klasser. Effekten tycks vara likartad för pojkar, flickor, lågpresterande elever och elever med utländsk bakgrund. När det gäller effekterna på det sammanvägda betyget i årskurs 9 skiljer sig också resultaten åt, till fördel för elever som gått i åldershomogena klasser. Den effekten är dock enligt Johansson & Lindahl (2008), inte statistiskt säkerställd. Elevernas kunskapsmässiga fördelar En av fördelarna är att de yngre elevernas inlärning gynnas när de lär av äldre och de äldre eleverna måste göra sig förstådda hos de yngre och sätta ord på det som de har lärt sig. Östmar (1981) skriver att kontakten mellan elever är betydelsefull eftersom huvudtanken med åldersintegrerad undervisning är att eleverna både ger och tar emot kunskap. Även svagpresterade elever gynnas på så sätt att det kommer yngre elever med mindre kunskap (Sundell, 1993). Eftersom eleverna i en åldersblandad klass arbetar med olika saker på olika nivåer är det svårare att jämföra sig med sina klasskamrater. Elevernas självtillit och självförtroende ökar eftersom ingen elev ligger sist kunskapsmässigt i klassen (Vinterek, 2003). Vinterek skriver att eftersom nya grupper bildas varje år får de äldre eleverna en repetition av tidigare genomgångna områden, vilket inverkar positivt på elevernas kunskapsinhämtning. Det blir inte bara en naturlig repetition utan varje år ges ett nytt tillfälle att för eleven ta igen något som han eller hon inte tillgodosett sig av när den aktuella årskursen gått igenom ett visst avsnitt (Edlund och Sundell, Åldersintegrerat eller åldersinblandat?,1999). Elevernas kunskapsmässiga nackdelar Ovan nämns att svagpresterande elever gynnas i åldersintegrerade klasser, men det finns en annan sida av det också. Sundell (1993) skriver att svagpresterande elever kanske till och med hamnar efter de yngre eleverna. Sundell skriver vidare att elever i en åldershomogen klass åtminstone kan få tro att de är duktigare än de yngre eleverna. En annan nackdel är de stora språkliga skillnader. Barns språk utvecklas genom samtal med andra, men det kan vara svårt att genomföra klassdiskussioner i en grupp med stora språkliga skillnader (Vinterek 2003). Vinterek (2003) menar att det finns en risk att det är vanligare att elever i åldersblandade klasser som behöver mycket stöd går om ett år än elever i åldershomogena klasser. Om så är fallet kan det leda till i att skolan inte erbjuder eleverna det extra stöd de behöver för att klara grundskolan på nio år. Ett extra skolår är då istället alternativet. Elevernas sociala fördelar En av elevernas sociala fördelar är att de äldre eleverna hjälper de yngre och på så sätt ökar de äldre elevernas ansvarskänsla. Den sociala fostran blir en naturlig del av verksamheten, nya elever ärver klassens regler och normer. Tryggheten ökar då eleverna lär känna de som är äldre och rädslan för de yngre minskar. En annan fördel är att i åldersblandade klasser får eleverna inte fasta roller under grundskolan, utan deras roller förändras i kraft av stigande ålder. Tack vare rollförändringarna motverkas mobbning, konkurrens och självhädelse. Barnen utvecklar egenskaper som tolerans sid 4/21

74 sid- 5 - och öppenhet mot sina kamrater tack vare att alla är så uppenbart olika (Sundell, 1993). Elevernas sociala nackdelar En av elevernas sociala nackdelar med att gå i en ålderblandad klass är det att vid varje skolstart efter sommarlovet formas nya gruppsammansättningar i klassen och eleverna måste då söka nya roller. Det leder enligt Sundell (1993) till att det är svårt att hitta gruppkänslan i klassen och till att barnens känslomässiga utveckling inte gynnas eftersom det sker en omsättning av elever varje år. Han menar också att eleverna har svårt att hitta trygghet i gruppen på grund av att en del av eleverna lämnar klassen och andra tillkommer. Det är först när man lärt känna varandra som en trygg relation kan utvecklas och detta tar tid. Trots åldersspridningen leker eleverna oftast med jämnåriga kamrater. Vinterek (2003) menar att relationer mellan elever i olika åldrar kan vara resultatet av att man så att säga fick ta det som stod till buds. Författaren menar vidare att relationer över åldersgränserna i en åldersblandad klass inte alltid beror på att eleverna föredrar en sådan kamratkrets. Vilken samhörighet som kan uppstå i en klass bestäms främst genom de gemensamma erfarenheter eleverna är med om (Sundell, 1993). En annan social nackdel är att det inte bara är bra vanor som ärvs mellan klasskamrater, även de dåliga medföljer (Johansson, 1995). Det kan vara jobbigt för de äldre eleverna att hela tiden behöva ta hänsyn till de yngre eleverna och om läraren förväntar sig att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater är de lätt att de äldre tar på sig en hjälplärarroll och betraktas mer som vuxna än barn. Andra sociala nackdelar för eleverna är att eftersom det för det mesta är indelat i olika grupper i åldersblandade klasser kan de innebära flera lokalbyten under samma dag. Sundell (1993) menar att dålig arbetsro är en av nackdelarna med denna organisationsform. Varje höst så får eleverna i en åldersblandad klass uppleva uppbrott. Eleverna skiljs från en stor del av sina gamla klasskamrater och möter en grupp nya kamrater. Sundell (1993) menar att elevernas trygghet finns bland de kamrater som finns kvar tills en ny samhörighet i klassen bildats. Lärarens pedagogiska fördelar Att arbeta ålderblandat medför en del fördelar för läraren och en av dem är att läraren får en lättare inskolningsperiod och kan därigenom få mer tid att möta varje ny elev på ett positivt och stödjande sätt (Vinterek, 2003). I och med de årliga uppbrotten i den åldersblandade klassen tar läraren emot färre nybörjare samt att hon inte mister alla sina elever på samma gång. En annan fördel som gäller både elever och lärare är att individualiseringen ökar då läraren kan se till den enskilde elevens behov. Det är elevernas mentala ålder och inte den fysiska som syns i gruppsammansättningen (Sundell, 1993). Edlund och Sundell (1999) menar att samarbetet mellan klasslärare och speciallärare intensifieras och de menar vidare att lärarens tid frigörs vid den individuella undervisningen och pedagogen kan då ge mer hjälp till de svaga eleverna. Då olika lärare kan undervisa olika grupper i den åldersblandade klassen blir det en tätare vuxenkontakt för lärarna. Detta gynnar diskussioner av pedagogiska metoder. Lärarens pedagogiska nackdelar En nackdel för läraren är att det kan vara svårt att se den sociala utvecklingen hos eleverna i en åldersblandad klass. Det är lätt att förlora referenspunkter när det är stor åldersspridning i en klass. Sundell (1993) menar att det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven. En annan nackdel är att det blir svårare för pedagogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, vilket också missgynnar elevernas kunskapsinlärning. Vinterek (2003) skriver att det är ett problem att ha samövningar i en grupp där elevernas mognad och kunskapsbas är mycket varierad. Det är svårt att hitta material som passar alla elever, till exempel högläsningsböcker och matematikuppgifter. Det är också ett problem att utveckla saker från år till år med hela gruppen (Johansson & Jönsson, 1995). Vinterek (2003) menar att läraren inte har sid 5/21

75 samma möjlighet att hjälpa svagpresterande elever att strukturera sitt arbete som lärare i åldershomogena klasser. En strukturerad undervisning är speciellt viktigt för många av de svagpresterande eleverna. Det finns helt enkelt ingen konsensus kring hur åldersblandad undervisning fungerar. sid- 6 - Finns en optimal skolstorlek? Många kommuner har en demografisk utveckling liknande den i Lilla Edet. Precis som Lilla Edet gör därför många kommuner just nu översyn av sin skolorganisation. Utifrån den demografiska utvecklingen har frågan kring en skolas storlek (sett till antal elever) aktualiserats även på nationell nivå. I utredningen Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) görs antagandet att en optimal skolstorlek för åk 1-5 skulle vara 200 elever och att merkostnader uppstår vid ett elevantal under 100. Motsvarande uppgift för åk 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever. Dessa siffror har utredningen tagit fram med stöd av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Det händer ibland att det i en allmän skoldiskussion sätts likhetstecken mellan en liten skola och en trygg skola. Vi vill i sammanhanget avråda från den typen av resonemang. Dels är liten skola ett relativt begrepp, dels är frågan egentligen irrelevant. Skolan har enligt skollagen ett absolut ansvar för elevens trygghet, sociala situation och resultat i skolan oavsett hur stor eller liten skolan är. PISA PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34 OECD-länder deltar i PISA PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECDländer. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden. Matematik De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478 poäng i PISA Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra nordiska länder når bättre resultat än Sverige. Läsförståelse Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i PISA Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder - Slovakien, Chile och Mexiko - har sämre resultat. Naturvetenskap Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i PISA Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder presterar sämre än Sverige. Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till sid 6/21

76 OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till OECD-genomsnittet för flickor på något område. I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i den svenska skolan kvarstår. sid- 7 - I analyser av orsakerna till resultaten har bland annat det individualiserade arbetssätt som varit rådande i landet de senaste decennierna nämnts. Man menar att eleverna lämnats alltför mycket åt sin egen inlärning istället för att klassen lär tillsammans under lärarens ledning. Enskilt arbete är vanligt i åldersblandad undervisning. Hur kan skolan bli framgångsrik? Grundskolans resultat på nationell nivå är föremål för debatt, undersökning och forskning. Det är svårt att finna entydiga förklaringar till varför så många elever inte når målen för utbildningen i Sverige. Lättare är att finna underlag som syftar till att förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola. I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket att den sammantagna bilden av den svenska grundskolans resultat är fortsatt bekymmersam. Alla skolor måste vara bra skolor menar man och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och engagerade lärare. Skolverket konstaterar, med stöd i forskning, att lärare bör mer tillsammans. Avgörande för elevers lärande är hur undervisningen bedrivs och detta är till skillnad från elevernas socioekonomiska bakgrund något som skolan kan påverka. Vidare behöver skolornas huvudmän ha en tydligare strategisk användning av de befintliga resurserna. Det senare framgår också av Skolverkets fördjupade studie om resursfördelning (Rapport 391/2013). Enligt denna rapport behöver kommunerna i ännu högre grad än vad som sker idag följa upp hur resurser fördelas och används inom varje skola. Dessutom bör man analysera sambandet mellan fördelning och måluppfyllelse, så att resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som finns. Ungefär samma slutsats drar Skolinspektionen (2012) i sin sammanställning av forskningsresultat, Framgång i undervisningen. Lärares kunskaper, förmågor och ageranden i undervisningssituationen är avgörande för elevers lärande och kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete mellan lärare under ledning av rektor. Skolans huvudmän kan bidra till detta genom att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande.... I boken Utmärkt undervisning, som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och internationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg (2012) skickat med några som de anser vara nödvändiga förutsättningar för att den fortsatta färden ska gå åt rätt håll. Bland annat förordar de lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt forskningen höjer kvaliteten i undervisningen och förbättrar elevers resultat. Med lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och utvecklar sin undervisning. SKL (2010) konstaterar i skriften Bra måste bli bättre att om skolan inte lyckas med sitt uppdrag, måste man tänka nytt och ändra sitt arbetssätt. En skola i tiden måste ligga steget före, vara innovativ och öppen för förändringar. Vidare behöver arbetsorganisationen styras av elevernas behov. Den traditionella skolkulturen som präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs. sid 7/21

77 sid- 8 - Riksdagsförvaltningen (2013) har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Att yrkesverksamma lärare tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan utvecklas i samverkan samt varaktiga professionella arbetslag som observerar och lär av varandra, framstår som framgångsfaktorer. Ledare, politiker och tjänstemän behöver se nyttan med att använda forskningen och förstå vad som krävs för att ny forskning ska bli ny praktik. Av samma rapport framgår att det bara är hälften av de tillfrågade lärarna som anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att ta del av och använda ny kunskap i sitt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en central framgångsfaktor för den kommun som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planera, undervisa, utvärdera och utveckla. Arbetsmiljö Personalen är en verksamhets största och främsta tillgång. En tillfredsställande arbetsmiljö ger förutsättningar för de anställda att utföra de uppgifter som verksamheten kräver. Brister i arbetsmiljön förebyggs på nationell nivå bl.a. genom en ständigt föränderlig lagstiftning som kommunen har att förhålla sig till. Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Under senare år har dock de förändrade och ökade kraven inom skolan medfört en större press på både lärare och skolledning. De högre kraven har gjort att arbetslagens sammansättning blivit än viktigare. En skolas arbetslag behöver möta krav på kompetens inom alla grundskolans ämnen och årskurser. Alltför små arbetslag ställer krav på enskilda medarbetare som ibland kan upplevas som orimligt höga. Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper varje lektion. Detta innebär en betydande ökad arbetsbelastning. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Övergripande arbetsuppgifter såsom t.ex. rastvakt, materialvård, och IT ska fördelas mellan lärarna oavsett hur många de är. I fallstudier, som forskningslitteraturen beskriver, har framkommit att åldersblandning och individualisering skapar en dålig arbetsro för eleverna: barn och vuxna kommer och går i en ständig ström, grupper förändras hela tiden, aktiviteter och undervisningspass går omlott och det finns ett konstant arbetsmummel som kan försvåra koncentrationen. FÖRUTSÄTTNINGAR Måluppfyllelse Hur väl lyckas Lilla Edets kommun med sitt uppdrag enligt skollagen? Hur ser grundskolans måluppfyllelse ut? Mellan läsåren 10/11 och 12/13 sjönk kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 från 199,1 till 189,6 (läsåret 11/12 var meritvärdet 194,3). Detta gäller även om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Riksgenomsnittet för kommunala grundskolor låg läsåret 12/13 på 209,4. sid 8/21

78 Mellan läsåren 10/11 och 11/12 1 har Lilla Edets kommun sänkt sin placering 2 i SKL:s ranking 3 av skolverksamheten avseende grundskolans meritvärde samt andel elever med godkända betyg i alla ämnen. Detta gäller även här om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Vidare har kommunen sänkt sin ranking vad gäller det av SKL framräknade effektivitetstalet. sid- 9 - Elevantal; nuläge och prognoser Förvaltningens egna prognoser visar att elevantalet i åk 7-9 på Tingbergskolan sjunker från 2013, första året från 144 till 118 elever, året därpå till 112 elever. Elevantalet i yngre årskurser visar inte någon ökning på åtminstone 8-10 år. Den inflyttning som skett till Lödöse under senaste tiden har genererat fler barn i kommunens förskolor men ingen märkbar ökning av skolelever. Man kan anta att fortsatt inflyttning sker av liknande åldersgrupper. Ht-14 Lödöse/Nygård Göta/Hjärtum/Lilla Edet/Ström/Västerlanda Totalt Åk Åk Åk Lödöse/Nygård Göta Lilla Edet Hjärtum/Ström/Västerlanda Totalt Åk Åk Åk Lödöse Nygård Göta Lilla Edet Hjärtum Ström Västerlanda Totalt Åk Åk Åk Förskoleklass (29) (16) (11) (54) (18) (19) (10) 1 För läsåret 12/13 finns ännu inga Öppna jämförelser att tillgå. 2 10/11 Nått godkänt i alla ämnen faktiskt 267 Nått godkänt i alla ämnen avvikelse SALSA 266 Genomsnittligt meritvärde faktiskt 217 Genomsnittligt meritvärde avvikelse från SALSA /12 Nått godkänt i alla ämnen faktiskt 273 Nått godkänt i alla ämnen avvikelse SALSA 275 Genomsnittligt meritvärde faktiskt 247 Genomsnittligt meritvärde avvikelse från SALSA 223 Effektivitetstal Ranking av Sveriges 290 kommuner Källa: SKLs Öppna jämförelser 2012 och 2013 sid 9/21

79 sid Lokaler Lokalerna på Fuxernaskolan kan inrymma upp till ca 750 elever fördelade på ca 30 klasser i åk F-9 samt särskola. I dagsläget disponerar ca 450 elever, fördelade på 20 klasser samt särskola, motsvarande yta. Fuxernaskolan är, oavsett hur många elever som går där, i behov av kontinuerlig upprustning och modernisering. För några år sedan byggdes skolan ut med kontor för ledning/administration, lärararbetsplatser samt ett uppehållsrum för eleverna. Just nu pågår upprustning av särskolans lokaler samt ämnessalarna för bild, textilslöjd samt musik. Vid en eventuell sammanslagning av högstadieskolorna föreslås upprustning på plan 2 för att möjliggöra tre uppehållsytor/ skåpsutrymmen en för vardera åk 7, 8 och 9. Idrottssalen är i behov av en upprustningsplan. Underhållsbehovet på Tingbergsskolan 7-9 är stort och inom en snar framtid kommer omfattande åtgärder behövas för att säkerställa lokalernas funktion. Skolan är omodern och mörk och saknar grupprum, elevutrymmen och ämnessalar. En fördjupad analys krävs för att kunna avgöra om och i så fall hur skolan bör byggas om eller om den ska rivas och återskapas. I den pågående planläggningen av Lödöse har skolan tilldelats en tomt om 2,2 ha i Ekebergsområdet. Tomten kommer så snart det är möjligt att bebyggas med en förskola men rymmer även en skola för ca 500 elever. Det innebär att det finns en valmöjlighet mellan att renovera och anpassa byggnaden för Tingbergsskolans nuvarande högstadium eller att riva alternativt upplåta huset till annan verksamhet och när behov uppstår bygga en helt ny skola i Lödöse. Utbildningsnämndens hyreskontrakt för Tingbergsskolan löper t.o.m Om hyreskontraktet inte kan omförhandlas kvarstår hyreskostnaden för utbildningsnämnden. Lokaleffektivisering som flytt av Tingbergsskolans högstadium skulle medföra innebär att lokalersättningen i elevpengen minskas med ca :-/högstadieelev och år, förutsatt att alla elever väljer att följa med till Fuxernaskolan. Om ingen väljer att följa med minskar lokalersättningen i elevpengen med 1150:-/högstadieelev och år. Bild 1: Lokaler på Fuxernaskolans högstadium sid 10/21

80 sid Skolskjuts 67 av de 118 berörda eleverna har redan idag skolskjuts. 34 av dessa (från Nygård och Prässebo) reser med Västtrafiks linjer och för dem innebär en flytt till Fuxernaskolan att restiden inkl. väntetid till och från skolan förlängs med minuter i vardera riktningen. 15 av skolskjutseleverna bor så till att de reser till skolan med upphandlad skolskjuts, idag utförs denna av Göteborgs Buss. För att deras restid till skolan inte ska bli alltför lång kan flertalet av dem behöva bussas direkt mellan hemmen och Fuxernaskolan, alltså inte via Lödöse. Det innebär nya turer från Larsered/Mossen. En ny tur kostar ca 1300 kr. Antal nya turer beror på hur schemaläggningen blir. Flyttas Tingbergsskolan åk 7-9 till Fuxernaskolan behövs förmodligen inte alla turer som går i dagläget, då årskurs F-6 inte går lika långa skoldagar. Det är svårt att i detta skede göra en exakt beskrivning av varje elevs skolskjutsväg och dess kostnader då det, enligt skollagen, ska göras en individuell prövning för varje enskild elev. Ca 50 av de 118 eleverna bor så till att de idag inte har skolskjuts till skolan men kommer att behöva det vid en eventuell flytt till Fuxernaskolan. De behöver alltså förses med ett busskort på Västtrafik à kr, totalt ca 200 tkr. BESLUTSUNDERLAG Alternativ 1 Åk 7-9 förblir på Tingbergsskolan I det här alternativet stannar åk 7-9 kvar på Tingbergsskolan. Organisation Ht 14 börjar 33 elever i åk 7 på Tingbergsskolan. Det är inte hållbart att varken organisera dem som en klass eller att dela dem i två mindre klasser. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna på något sätt. För att få en organisation som är hållbar över tid måste även elevgrupper av mer optimal storlek involveras. Det har diskuterats att åldersblanda klasserna i åk 7-9 alternativt i åk 4-5 samt åk 7-8, där åk 6 och åk 9 undervisas i åldershomogena klasser. Vid ett beslut om alternativ 1 återstår för rektor att skapa en inre organisation av Tingbergsskolan 4-9 som på bästa möjliga sätt möter elevernas behov inom ramen för skolans ekonomi. Då rektor har ett helhetsansvar för åk 4-9 har han möjlighet, om det är ett alternativ, att inordna årskurs 6 i högstadiets organisation med ämneslärare osv. Konsekvenser I det här alternativet där Tingbergskolans åk 7-9 blir kvar medför det en rad utmaningar i det dagliga genomförandet av skolans uppdrag att ge eleverna de bästa förutsättningar att få en god utbildning. Detta är än mer märkbart i och med införandet av den nya skollagen och de nya läroplanerna. Grundskolans ämnen har alla fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat. Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Att undervisa åldersblandat ställer särskilda krav på läraren. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper under samma lektion. Endast ett fåtal av befintliga lärare på Tingbergsskolans högstadium har utbildning och erfarenhet av att undervisa åldersblandat. Det innebär att de närmaste årens sid 11/21

81 kompetensutvecklingstid behöver inriktas mot detta arbetssätt och annat utvecklingsarbete som t.ex. det pågående arbetet kring Bedömning för lärande får prioriteras ner. sid De omfattande kunskapskrav och den stora mängden ämnesstoff som eleverna, enligt Lgr 11, ska få ta del av kräver ämnesintegrering - att lärare samarbetar mellan ämnen. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Utöver undervisningen och det direkta arbetet med eleverna finns övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas mellan lärarna. Då Tingbergsskolan blir alltför liten för att ha eget tjänsteunderlag för heltidstjänster, kommer behöriga lärare att tvingas arbeta på flera skolenheter. Det finns anledning att anta att dessa delade tjänster inte anses attraktiva och kan därmed komma att påverka möjligheten att bemanna dessa tjänster med behöriga och skickliga lärare. För eleverna innebär alternativet att de får gå kvar i Tingbergsskolan under högstadietiden och behålla den skolväg de haft under åk F-6. Det innebär att de kommer att byta klasskamrater vid två eller tre läsårsstarter under sin högstadietid. Det finns en risk att de inte når så höga resultat som de skulle kunna, då den åldersblandade undervisningen kan ha svårigheter att utmana dem att nå så långt som möjligt. Tingbergsskolan har det senaste året haft svårt att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram slutade med ett underskott på -1,7 mkr. Om alla 118 elever stannar på Tingbergsskolan kommer klasserna att organiseras så att ca 11 lärartjänster undervisar dem. Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att fortsätta sin skolgång på Tingbergsskolan är svåra att bedöma. Det spelar stor roll hur många elever per årskull det handlar om. Ett mindre bortfall får troligen ingen konsekvens för skolans inre organisation. Blir det ett utfall med elever per årskurs kvar kan dessa komma att organiseras i åldershomogena klasser. Om 25% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 8 lärartjänster undervisar de kvarvarande. I sammanhanget bör påpekas att 8 tjänster troligtvis inte innebär 8 faktiska lärare då så få lärare tillsammans inte har behörighet i alla 19 ämnen. Deltidstjänster blir då alternativet. Alltför många deltidstjänster gör organisationen ogenomförbar. Lärare som arbetar deltid på flera skolor tvingas lägga arbetstid på resor vilket fördyrar organisationen. Eleverna ska ha tillsyn på raster vilket kräver en viss lärarnärvaro även då. Om 50% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 5,5 lärartjänster undervisar de kvarvarande. Om 75% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 2,5 lärartjänster undervisar de kvarvarande. Om skolan ska fortsätta att organiseras med åldershomogena klasser krävs minst 12 lärartjänster. Denna beräkning förutsätter att tjänsternas ämneskombinationer kan optimeras maximalt, vilket är föga troligt. Mer rimligt är att anta att tjänster krävs. sid 12/21

82 sid I denna beräkning finns inget utrymme för särskilda undersvisningsgrupper. Kostnaden för denna organisation beräknas till mellan 6,1 mkr (12 lärartjänster) och 6,9 mkr (13,5 lärartjänster). De 118 elever vars elevpeng utgör skolans personalbudget uppgår till ca 5,3 mkr läsåret 2014/15. Åldershomogena klasser skulle alltså innebära en merkostnad om ca 0,8-1,6 mkr för läsåret 2014/2015. Då elevantalet fortsätter sjunka ökar denna merkostnad läsåren därpå. Läsåret 2015/16 när skolan beräknas ha 112 elever är skolans personalbudget ca 5,0 mkr. Alternativ 2 - Åk 7-9 Tingbergsskolan samlokaliseras på Fuxernaskolan I det här alternativet avvecklas Tingbergskolans åk 7-9 och dessa elever flyttas till Fuxernaskolan. Organisation Eleverna i årskurs 7 blandas från start med elever från Fuxernaskolan, Ryrsjöskolan och Strömsskolan. Klasserna i årskurs 8 och 9 flyttas intakta till Fuxernaskolan för att möjliggöra en tjänsteplanering där lärare som är väl kända för eleverna, så långt det är möjligt, fortsätter undervisningen i dessa klasser. Konsekvenser En större skola har större tjänsteunderlag och därmed möjlighet att erbjuda behöriga lärare heltidstjänster. Lärarna blir fler och kan bilda arbetslag som har ett samlat, gemensamt ansvar för eleverna i ett antal klasser. De kan dela på mentorskap o.s.v. Lärarna kan samarbeta kring läroplanens kunskapskrav genom tematiskt ämnesintegrerat arbete. När en skola har flera lärare som undervisar i samma ämne kan dessa samarbeta kring kunskapsfördjupning och utveckling av ämnesundervisningen. Flera kan dela på de övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas mellan lärarna såsom rastvakt, materialvård, utvecklingsarbete och IT. För eleverna innebär alternativet att de får gå i Fuxernaskolan under högstadietiden och får längre skolväg. De kommer att få nya klasskamrater i årskurs 7 och sedan hålls klasserna intakta under årskurs 7, 8 och 9. Då lärarna i huvudsak arbetar heltid på en skola underlättas stödet till varje elev då det finns en tät kontakt mellan lärare elev. En större skola har möjlighet att organisera så det skapas utrymme för kringresurser, såsom specialundervisning, elevhälsopersonal och skolvärdar. Om alla 118 elever flyttar till Fuxernaskolan innebär det ca 320 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 29 lärartjänster. Om Tingbergsskolan flyttas till Fuxernaskolan planeras för 4 klasser i årskurs 7, 5 klasser i årskurs 8 och 5 klasser i årskurs 9. Det första året kommer organisationen vara i överkant för stor då man prioriterar att klasserna i årskurs 8 och 9 ska hållas intakta. Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att fortsätta sin skolgång på Fuxernaskolan är svåra att bedöma. Ett bortfall på 25% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 290 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 26 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. sid 13/21

83 Ett bortfall på 50% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 260 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 23 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. Ett bortfall på 75% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 230 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 21 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. sid Om ingen väljer att följa med till Fuxernaskolan tar eleverna med sig sin elevpeng till sin nya huvudman. Då högstadiehuset på Tingbergsskolan inte längre används som skollokaler innebär att lokalersättningen i elevpengen minskar med 1150:- /högstadieelev och år. Så snart lokalhyran upphört alt. omförhandlats minskar också de faktiska lokalkostnaderna. Initialt kan kostnader för övertalig personal finnas, men omställningsarbete bör ske skyndsamt. Då elever som väljer en skola i en annan kommun inte är berättigare till skolskjuts kommer troligen skolskjutskostnaderna vid detta scenario att minska avsevärt. Kvaliteten på undervisningen kommer inte att påverkas av ett mindre antal klasser på Fuxernaskolan. Ambitionen, att eleverna i största möjliga utsträckning ska behålla de lärare som nu undervisar dem, kan påverkas om alltför många elever väljer en annan huvudman. Det kan innebära uppsägningar på grund av övertalighet av lärare i kommunen. DISKUSSION OCH ANALYS Den mest effektiva skolorganisationen innebär att resurser samlas i möjligaste mån för att kunna utnyttja dem på bästa sätt. Ett sådant förslag innebär att kommunen minskar antalet enheter för att istället stärka några färre. En naturlig konsekvens av detta är att några elevers resväg till skolan ökar. Detta uppvägs mot att elever får ökad tillgång till lärare med rätt kompetens. Möjligheten att ge fler elever stöd ökar också. Dock finns en gräns för vad som är positivt för kommunen, för samhället och för den enskilde eleven. Där får kommunen väga effektivitet och kvalitet mot bl.a. närhet. Hur man väljer att organisera kommunens skolverksamhet är ytterst en politisk fråga. Ansvariga tjänstemän lägger fram förslag och har att beskriva vad de olika förslagen i praktiken innebär och vilka konsekvenser de väntas ge. För eleverna innebär båda alternativen en betydande påverkan för eleverna i Tingbergskolans åk 7-9, oavsett om eleverna går kvar på Tingbergsskolan och får nya klasskamrater i de nya åldersblandade klasserna eller om klasserna flyttas, intakta, till Fuxernaskolan. Alla elever kommer, vid ett beslut om nedläggning av Tingbergsskolans högstadium, att erbjudas plats i Fuxernaskolan men det fria skolvalet gör det möjligt för alla att söka den skola man önskar. Lilla Edets kommun ersätter den huvudmannen med fastställd elevpeng. Dock ersätts inte skolskjutskostnader utanför kommunen. sid 14/21

84 sid I skolperspektiv får de olika alternativen stor betydelse på möjligheten för den enskilda skolan att rekrytera behöriga lärare. Om högstadiet förblir på Tingbergsskolan kommer möjligheten att erbjuda lärare heltidstjänst begränsas. Det får till följd att lärare tvingas pendla mellan kommunens skolor för att få full sysselsättning. Närheten till eleverna minskas, man kommer inte att kunna komma i kontakt med sina lärare varje dag. Lärarnärvaron blir generellt låg vilket påverkar elevernas trygghet. En kartläggning över vilka lärartjänster som behövs kommer att genomföras. Det finns inte ett entydligt svar på hur tjänsteplaneringen för lärarna kan se ut. Under flera perioder i lärarutbildningens historia har den lärarstuderande själv kunnat planera sin utbildning. Det har fått till följd att högstadielärare kan ha flera olika ämneskombinationer, t.ex. matematik/musik eller matematik/slöjd. Lärarnas behörigheter utgör alltså tillsammans ett stort pussel som ska läggas för att få timplan, schema och behörig undervisande lärare att stämma. En mindre skolenhet får svårare att få detta att stämma bra. I alternativ 2 erbjuds samtliga lärare i åk 7-9 på Tingbergsskolan arbete på Fuxernaskolan, det leder alltså inte till någon övertalighet i kommunen förutsatt att samtliga elever väljer att gå i Fuxernaskolan. Små skolenheter får svårigheter att klara verksamheten, exempelvis på grund av ämnesbehörigheter, inom skolans egen budget. Skolorna måste samverka och lärare måste arbeta deltid på flera skolor om de önskar heltidstjänst. Om inte den enskilda skolan klarar sin organisation inom ekonomisk ram resulterar det i resursineffektivitet och att också övriga skolor i kommunen tvingas betala priset i form av försämrad kvalitet. FÖRSLAG TILL BESLUT Utbildningsnämnden föreslås besluta enligt något av alternativen. Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida Bilaga 2: minnesanteckningar från informations- och dialogmöte 2+4 december 2013 Bilaga 3: Referenser Maria Andersson Bildningschef Beslutet expedieras till Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen sid 15/21

85 sid Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida Ett högstadium? Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation. Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna. Detta har väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit: Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i kommunen, på Fuxernaskolan. Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Högstadiet kommer att bestå av elever. Tidsplan utredning högstadieorganisation 16 december-16 januari Arbeta med tjänsteskrivelse 17 januari Dialog i presidiet. Visa och gå igenom utkast till tjänsteskrivelse 17 januari-22 januari Färdigställande av tjänsteskrivelse 23 januari Skicka ut tjänsteskrivelsen till utbildningsnämnden 27 januari Samverkan i FSG 30 januari Dialog och Bordläggning/Återremiss i UN 31 januari-26 februari Dialog med kommuninvånarna 31 januari - 26 februari Dialog med berörda föräldrar och elever 27 februari Beslut i UN Frågor och svar Varför behöver vi förändra? Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation. Är detta ett politiskt uppdrag? Nej. När det stod klart att Tingbergsskolan behöver åldersblanda klasserna till hösten på grund av få elever har reaktioner kommit från flera håll. Föräldrarådet, lärare och andra har frågat om eleverna inte kan flyttas till Fuxernaskolan istället. Därefter har bildningsförvaltningen tittat vidare på förutsättningarna. Vilka är fördelarna med ett högstadium? En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning. Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Hur många elever berörs? Nästa år har Tingbergsskolan 122 högstadieelever och antalet fortsätter sjunka under några år. På Fuxernaskolan går det 202 elever till hösten, även detta elevantal sjunker. Får alla plats? Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. Se skisser nedan. Kommer lärare att sägas upp? Nej, det här handlar inte ekonomiska besparingar utan att använda de lärare vi har på bättre sätt. sid 16/21

86 sid När sker sammanslagningen? Om man ska flytta Tingbergsskolans högstadium behöver det ske inför höstterminsstart Skulle inte Lödöse växa? Vi har positiv befolkningsökning i kommunen. Vi väntar en ökning av elevantalet i Lödöse med anledning av den. När man ser ett tillräckligt elevunderlag kan Tingbergsskolan upprustas för att starta igen i fräscha, moderna och ändamålsenliga lokaler. Varför är mötena på Fuxernaskolan? Vi väntar oss ett stort intresse och har därför valt en stor lokal. Här finns möjlighet att föräldrar med barn i Tingbergsskolan och Fuxernaskolan att mötas och höra vandras frågor och funderingar. Med två mötestillfällen hoppas vi att fler får möjlighet att gå. Det kommer också finnas möjlighet att se och uppleva lokalerna på plats. Hur ser resultaten ut på Tingbergsskolan och Fuxernaskolan i förhållande till övriga Sverige? På kan man söka skolresultat på skol- eller kommunnivå och jämföra med andra skolor och kommuner. Hur upplever eleverna i Lilla Edets kommun sina skolor? I vårens elevenkätsundersökning svarade eleverna i åk 8 Lilla Edets kommun så är: (klicka för större bild) Informationen uppdateras löpande Senast uppdaterat :54 Idéskisser över Fuxernaskolan (klicka för större bild) sid 17/21

87 sid Bilaga 2: Minnesanteckningar Informations- och dialogmöte samt När min idag 20-årige son gick i skolan var det positivt med blandade klasser. Vad hände med det? Vilka erfarenheter finns av åldersblandade klasser? Varför är det negativt med åldersblandade klasser? Det är väl bättre att lärarna åker i mellan skolorna, istället för att eleverna ska pendla. Eleverna på Fuxernaskolan har ju sämre resultat. Är forskning gjord på kommunala skolor? Jag skiter väl i ekonomin, det är ert problem. Om Tingbergskolan läggs ner flyttar vi våra elever till Ale! Finns något politiskt engagemang i frågan? Det borde varit fler politiker här i kväll. Södra Lödöse ska ju växa, varför då inte behålla skolan. Hur många av Fuxernas elevunderlag väljer privata alternativ. Hur kan man göra för att attrahera elever från Alvhem/Ale? Hur försvarar man att ha skolor i Lilla Edets kommun som har totalt 20 elever? Det borde inte vara några problem att Tingbergskolan och Fuxernaskolan samarbetar kring lärare. Tingbergeleverna vill inte sjunka till Fuxernaelevernas nivå resultatmässigt. Varför räknar ni kallt med att alla elever och lärare följer med till Fuxernaskolan? Om Tingbergskolan försvinner, försvinner motivationen att bo i Lödöse. Lödöse är mer vana att pendla söderut. Är det bara ekonomi som ligger bakom detta? Hur kan det vara pedagogiskt bättre att ha fler elever på en skola? Hur säkerställer ni elevernas trygghet när inga vuxna i Lilla Edet känner Lödöseungdomarna Kommer man att blanda elever från Tingberg med Fuxernaelever eller får de egna klasser? Vad tycker elever och föräldrar på Fuxernaskolan? Kommer det att bli övertaliga lärare? De riktigt bra lärarna på Tingbergskolan kommer inte att flytta med till Fuxerna! Något är fel med hela skolan i Lilla Edet. Tingbergskolan fungerar inte! Framgångsfaktorer för en bra skola är möjligheten till kollegor. Klangen Fuxerna. Som lärare skulle jag aldrig vilja flänga mellan två skolor. Då får jag inte samma kontakt med eleverna i vardagen. Det har redan försvunnit pengar från Tingbergskolan till Fuxernaskolan. Vi har en bedrövlig skola i Lilla Edet, men frågan är om detta är lösningen. Det handlar om ekonomi, ljug inte! Är det bra för Nygårdseleverna att gå 3 år i Nygård, 3 år i Lödöse och 3 år i Lilla Edet? Som lärare vill man arbeta nära sina elever dagligen. Inte bra att nya lärare ska bedöma eleverna sista året. Alldeles för lång resväg från Prässebo till Lilla Edet. Jag kommer inte alls att känna mig trygg på Fuxernaskolan. Tingberg har 89% behöriga lärare och Fuxerna har bara 76% behöriga lärare. sid 18/21

88 sid Det känns som att man vill lösa Fuxernas problem med denna lösningen. Fuxerna är en bra skola, jag tycker det är en orättvis stämpel. Lilla Edets kommun har problem! Politisk fråga! De högst presterande eleverna kommer att lämna kommunen. Ni betalar för mycket i lokalhyror, Leifab borde kunna halvera hyran. Vilket är viktigast en bra skola eller ett välmående fastighetsbolag? Det har aldrig satsats på Tingbergskolan. Leifab kan väl renovera Tingbergskolan, de har ju pengar. Det är inkompetens som styr hela denna kommun. Jag har hört att kranskommunerna dumpar familjer med problem i Lilla Edets kommun. Bygg en helt ny skola och börja om. Vad säger lärarna på Tingbergskolan? Hur ser sjuktalen för lärarkåren ut? Gör ditt jobb och förhandla så du får den budget du behöver. Det blir längre dagar för eleverna. Hur långt är hyreskontraktet på Tingbergskolan? Är man inte anställd inom Lilla Edets kommun inom skolvärlden? Detta är inte en dialog utan en presentation. Beslutet är ju redan fattat. Varför sitter vi här? Det är för snabbt att fatta beslut den 30 januari på det underlag som finns idag Var är lärarna idag? Hade det inte varit bra om de hade varit här och lyssnat? Har ni pratat med Nya Skolan om åldersblandat? Årskurs 6 till högstadiet? Enkät till vårdnadshavare önskas. Hur är elevernas upplevelse? Glöm inte att lyssna till barnen! Oroliga över Fuxernas rykte. Hur ska ni hinna? Varför är utredningen inte klar? Vi hade dykt upp då också. Tidspress Stor oro över skolskjutsar (slitna bussar, en oro idag) och pendlingstid Oro över Fuxernas dåliga skolresultat. Hur påverkar detta Tingbergs elever? Hur stora är skillnaderna mellan skolorna? Skolorna och barnen jämförs mot varandra. Föräldrarna vill ha önskar ett extra möte där det tredje förslaget redovisas. Politikerna deltar. Hur kan skolan ta hand om niorna? Inte läge att byta till Göteborg eller Trollhättan. Hur bemöter ni eleverna som går i nian? Var är politikerna? Ska de inte lyssna och höra på oss föräldrar? Kan vi få se skrivelsen? Ni har redan bestämt er. Vad gör vi här? Oroa över slitna bussar. Hur ska barnen orka? Långa resvägar. Hur lång är den faktiska resvägen? Risk- och konsekvensanalys - Många barn kommer inte att följa med. Motstånd mellan Lilla Edetbor och Lödösebor. Hur kan ni öka tryggheten för våra barn? Vad händer när de möts? Vad görs åt motsättningarna? Vad kan vi föräldrar göra? Föräldrastöd när det är oroligt. Föräldrarna är noga med att påpeka att de ser rektorernas arbete för bättre skolmiljö. Vad är er uppfattning om åldersblandat? LEIFAB. Kolla upp Paradisskolan och Essungaskolan. sid 19/21

89 sid Bilaga 3: Referenser Edlund, Ann-Charlotte och Sundell, Knut Åldersintegrerat eller åldersinblandat? FoU-rapport 1999:9/Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten. Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Johansson, Elly-Ann och Lindahl, Erica Åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevernas studieresultat? IFAU-rapport 2008:20/IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Stockholm. IFAU. Johansson, Sofia och Jönsson, Malin Åldersblandade klasser på vinst eller förlust? Examensarbete. Malmö högskola. Rapport från riksdagen 2012/13:RFR Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Stockholm: Riksdagsförvaltningen. Sundell, Knut Åldersindelat eller åldersblandat? Forskning om ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Sundell, Knut Är åldersblandade klasser bra för eleverna? FoU-rapport 2002:7/ Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och Utvecklingsenheten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Bra måste bli bättre. Dagens skola och hur den kan bli bättre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Öppna jämförelser Grundskola Elevernas syn på skolan och undervisningen. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Öppna jämförelser Grundskola Hur motiverar skolan eleverna?. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Skolinspektionen Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Dnr 2010:1284/Skolinspektionen. Stockholm: Skolinspektionen. SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes. Skolverket PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Skolverket Skolverkets lägesbedömning Rapport 387:2013./Skolverket. Stockholm: Fritzes. Skolverket Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Rapport 391:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes. sid 20/21

90 sid SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen. Veenman, S Cognitive and noncognitive effects of multigrade and multi-age classes: A best-evidence synthesis. Review of Educational Research vol. 65, s Vinterek, Monika Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter. Umeå: Umeå Universitet. Vinterek, Monika Åldersblandade klasser - Lärares föreställningar och elevers erfarenheter. Lund: Studentlitteratur. Östmar, J-E Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. Skola i utveckling. Stockholm: Liber. sid 21/21

91 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN222 Högstadieorganisation Dnr 2013/UN222 Ärendet Efter att utbildningsnämnden den 27 februari 2014 fattade beslut om att utbildningsnämnden även fortsättningsvis ska bedriva undervisning i årskurs 7-9 på Tingbergsskolan har skolorna inlett planeringen av nästa läsårs organaisation. Utbildningsnämnden informeras om planeringsförutsättningarna. Beslutsunderlag Muntlig föredragning. Finansiering Inom ram. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att Informationen antecknas. Maria Andersson Bildningschef

92 Bästa resultat får du om du öppnar den här PDF-portföljen i Acrobat eller Adobe Reader eller senare. Hämta Adobe Reader nu!