Utbildningsnämnden. Tid: Torsdagen den 28 maj 2015 kl. 16:00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: Torsdagen den 28 maj 2015 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning 4. Yttranden till Förvaltningsrätten Dnr 2015 UN Energiplan, internremiss Dnr 2015 UN 111 Föredraganden Förvaltningschef Olle Isaksson Miljöplanerare Helena Grimm 6. Jämställdhetsstrategi Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin Rydbo 7. Information från polisen ang. ungdomar och droger Polisen 8. Tertialrapport 1 Dnr 2015 UN Internkontroll 2014, uppföljning Dnr 2014 UN Internkontroll 2015 Dnr 2015 UN Förskola i Lödöse Dnr 2015 UN Fördelning av kontakpolitiker Dnr 2011 UN 264 Ekonom Anna Ernhede Ekonom Anna Ernhede Förvaltningschef Olle Isaksson/ekonom Anna Ernhede Förvaltningschef Olle Isaksson Förvaltningschef Olle Isaksson/ nämndsekreterare Julia Domby 13. Rapport från kontaktpolitiker Kontaktpolitiker 14. Information från förvaltning och presidium

2 Kallelse Utbildningsnämnden 15. Anmälan om inkomna skrivelser Kommunstyrelsens protokoll , 60. Uppföljning samtliga nämnders internkontrollplaner st. skrivelser från en kommuninvånare ang. trafiken 16. Anmälan av delegeringsbeslut Inga anmälda delegeringsbeslut Leif Håkansson (S) Ordförande

3 Datum Dnr UN087 Utbildningsnämnden Yttranden i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr , avd 1, enhet 12, Sammanfattning Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser utbildningsnämndens beslut / 23 Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun samt utbildningsnämndens beslut / 24 Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun. Beslutsunderlag Föreläggande från Förvaltningsrätten i Göteborg inklusive överklaganden i mål nr Förslag till yttranden avseende utbildningsnämndens beslut / 23 och 24. Förslag till beslut Utbildningsnämnden yttrar sig i enlighet med bilagda förslag UN samt UN Leif Håkansson Ordförande i utbildningsnämnden

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111 Datum Dnr /UN Förvaltningsrätten i Göteborg Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr , avd 1, enhet 12, Avser Utbildningsnämndensbeslut / 23, Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser utbildningsnämndens beslut / 23 Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun De klagande anser att ärendet är av sådan principiell beskaffenhet att beslut ska fattas av fullmäktige. De klagande anför även att fullmäktige tidigare fattat beslut om skolområdesstrukturen. De menar också att det i beslutsunderlagen saknas helhetssyn på hur kommunen påverkas på sikt. De klagande har även invändningar i övrigt som har karaktären av lämplighetsfrågor. Utbildningsnämndens beslut: Lilla Edets kommun delar in skolverksamheten i fyra skolområden från och med höstterminen 2016: Fuxerna F-9 Ryrsjön F-6 Lödöse F-6 Ström F-6 Förslaget innebär en förändring av skolorganisationen enligt följande: Årskurs F-3, Nygårdsskolan överförs till Tingbergsskolan Årskurs F-3, Hjärtumskolan överförs till Strömsskolan Årskurs F-3, Västerlandaskolan överförs till Strömsskolan. Förskolan ska bedrivas på samma geografiska platser som idag. En handlingsplan, för att dela in skolverksamheten i fyra områden från och med höstterminen 2016, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper.

112 Tillämpliga bestämmelser I 2 kap 2 skollagen anges bl a att kommuner är huvudmän för förskoleklass och grundskola och att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. sid- 2 - I 3 kap 13 kommunallagen anges att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige delegerat till dem. Kompetensfördelningen mellan olika kommunala organ är grundlagsfäst genom 1 kap 7 och 8 i regeringsformen. Kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna regleras närmare i 3 kap 9 kommunallagen. Fullmäktiges beslutsområde omfattar avgöranden av mera grundläggande natur eller av mer generell räckvidd. Det handlar främst om beslut där det politiska momentet är avgörande. I kommunallagen har det uttryckts på så sätt att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunfullmäktige beslutar vidare om mål och riktlinjer för verksamheten. Härmed avses sådana övergripande frågor som har betydelse för den kommunala verksamheten i stort. Det gäller t ex finanspolitiska riktlinjer och beslut om verksamhetens inriktning på olika områden. Det hindrar inte att de nämnder som har ansvar för ett visst område också har till uppgift att formulera mål för verksamheten. Vad som förbehålls fullmäktige är de kommunövergripande frågorna. I uttrycket andra ekonomiska frågor ligger ett allmänt krav på att fullmäktige ska besluta i sådana ärenden som, liksom budgeten och skatten, har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Det kan t ex handla om avgiftsfinansiering och viktiga beslut om förmögenhetstillgångarna. Kommunallagen 10 kap 8 Grunder för laglighetsprövningen. Ärendet Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har, enligt sitt reglemente, att fullgöra kommunens uppgifter inom det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige angivna ramarna. Lilla Edets kommun, liksom nästan alla Sveriges kommuner, tillämpar målstyrning. Detta framgår av kommunens mål- och resursplan. Nämnderna har ansvar för sin verksamhet utifrån givna mål och resurser. Nämnderna äger även rätt att fördela budgeten inom sin verksamhet. Utbildningsnämndens beslut är en del i nämndens arbete med att fullfölja de av fullmäktige fastställda övergripande målen. Mål- och resursplanen 2015 som antagits av Fullmäktige i Lilla Edets kommun är det nu aktuella styrdokument som nämnderna har att förhålla sig till i sitt arbete. De resurser som tilldelats utbildningsnämnden ska användas där de bäst behövs för att nå måluppfyllelse. Enligt kommunens Mål- och resursplan 2015 ska alla barn och ungdomar, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Detta inriktningsmål följs därefter av ett antal prioriterade mål. Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har fattat beslut om en omstrukturering av den inre skolorganisationen. Omorganisationen innebär ingen minskning av antalet sko- sid 2/4

113 sid- 3 - lor i kommunen. Samtliga skolor i berörda orter behålls således och skolverksamhet bedrivs i alla orterna i form av fortsatt förskoleverksamhet inom ramen för gällande skollagstiftning. Beslutet innebär således inte några stora infrastrukturella förändringar för orterna. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Beslutet innebär att nämnden tar ansvar för att genomföra fullmäktiges mål för att skapa goda förutsättningar för barn och elevers lärande. Genom beslutet har nämnden påbörjat förändringar som avser att leda till höjd kvalitet i verksamheterna. Detta beskrivs väl i det underlag som tagits fram inför beslutet. De barn som direkt berörs av omorganisationen och får byta skola är ca 30 elever i Västerlanda, knappt 20 elever i Hjärtum och ca 30 elever i Nygård d v s en mindre del av det totalt drygt 600 barn som beräknas gå i årskurs F-3 i kommunen höstterminen Skolskjuts kommer att erbjudas eleverna. Restiden mellan nuvarande skolor och nya skolor beräknas till ca minuter. I skolorna bedrivs fortsatt förskoleverksamhet med ca 50 barn i Västerlanda, ca 40 barn i Hjärtum och ca 50 barn i Nygård. Tidigare avgöranden i regeringsrätt, kammarrätt och förvaltningsrätt pekar på att beslutet som Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun fattat, ligger inom nämndens befogenhet. Nedan redovisas några domstolsavgöranden som avser mer långtgående förändringar än vad som avses i Lilla Edets kommun, men som ansetts ligga inom ramen för en nämnds kompetensområde. Avgöranden i domstol Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten) fann i RÅ 1987 ref 26 II att ett beslut om nedläggning av en skola var att hänföra till förvaltning avseende skolväsendet. Kammarrätten i Göteborg fastställde i dom den 9 maj 2005 i mål nr att en barnoch utbildningsnämnd hade befogenheter att lägga ned en skola. Nämnden ansågs ha denna befogenhet, då den tillsatts av fullmäktige för att fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen och för att verkställa fullmäktiges beslut på detta område. Vid verkställigheten av fullmäktiges budgetbeslut har barn- och utbildningsnämnden att driva grundskolan inom givna ekonomiska ramar, vilket även ansågs inkludera beslut om att lägga ned en skola. Länsrätten i Skåne fastställde i dom , mål nr att avveckling av en F- 6 skola inte var av sådan principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen att beslutanderätten i förevarande fall skulle vara förbehållen fullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden hade därför inte överskridit sin befogenhet. Förvaltningsrätten i Uppsala , mål nr En skolnämnd hade beslutat flytta ett högstadium till centralortens högstadieskolor. Skolnämndens beslut rörde omorganisation av högstadieskolorna i kommunen och var att se som en sådan organisations- och verkställighetsfråga som skolnämnden kunde avgöra. Förvaltningsrätten fann inte visat att ärendet var med hänsyn till sin karaktär och omfattning av sådan principiell beskaffenhet eller betydelse för kommunen att kommunfullmäktige borde ha beslutat i ärendet. Trots att fullmäktige tidigare fattat beslut om tilldelning av extra medel avseende högstadieverksamheten vid berörd skola föranledde det inte en annan bedömning. sid 3/4

114 sid- 4 - Förvaltningsrätten i Linköping , mål nr En barn- och ungdomsnämnd har i beslut om skolorganisation beslutat att bl a lägga ner två grundskolor och flytta två grundskolors verksamhet till ny skolenhet. Förvaltningsrätten fann inte att nämnden överskridit sina befogenheter eller att det överklagade beslutet annars var olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap 8 första st kommunallagen. I bedömningen beaktades att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet samt att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt att endast fullmäktige haft befogenhet att besluta i ärendet. Det saknades således skäl att upphäva beslutet. Förvaltningsrätten i Luleå , mål nr En barn- och utbildningsnämnd hade fattat beslut beträffande en ny skolstruktur innebärande bl a nedläggning av en skola. Vad gäller behörighet att fatta det överklagade beslutet har inte annat framkommit enligt förvaltningsrätten än att barn- och utbildningsnämnden har att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman för det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Förvaltningsrätten hänvisar till vägledande avgörande i regeringsrätt och kammarrätt och menar att behörigheten innefattar beslut om förändring av skolstrukturen. Med hänvisning till ovanstående redogörelse samt tidigare domstolsavgöranden anser Lilla Edets kommun att utbildningsnämnden haft behörighet att fatta beslut om förändring av den inre skolstrukturen. Utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet och beslutet har fattats av nämnden i enlighet med fullmäktiges mål och inom givna ekonomiska ramar. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Då skolorna finns kvar på de berörda orterna, verksamhet bedrivs även fortsättningsvis enligt gällande skollagstiftning och endast ett mindre antal elever är direkt berörda av förändringen, kan det inte sägas vara av sådan principiell beskaffenhet eller större vikt för kommunen att endast fullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Det har även i överklagandet anförts att det finns brister i det underlag som presenterats i utbildningsnämnden. Frågor rörande beredningens omfattning, beslutsunderlagets kvalitet och liknande ligger inte inom ramen för en laglighetsprövning. Det är nämnden själv som avgör om det finns tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan. Vad den klagande anfört i detta hänseende utgör inte grund för att upphäva beslutet. Vad de klagande i övrigt anför avser lämplighetsfrågor som inte medför att beslutet kan anses vara olagligt. Lilla Edets kommun anser att överklagandena ska avslås. Leif Håkansson Ordförande i utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun sid 4/4

115 Datum Dnr /UN Förvaltningsrätten i Göteborg Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr , avd 1, enhet 12 Avser Utbildningsnämndens beslut / 24, Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser utbildningsnämndens beslut / 24 Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun De klagande anser att ärendet är av sådan principiell beskaffenhet att beslut ska fattas av fullmäktige. De klagande anför även att fullmäktige tidigare fattat beslut om skolområdesstrukturen. De menar också att det i beslutsunderlagen saknas helhetssyn på hur kommunen påverkas på sikt. De klagande har även invändningar i övrigt som har karaktären av lämplighetsfrågor. Utbildningsnämndens beslut: Fuxernaskolan blir, från och med höstterminen 2015, kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas. En handlingsplan, för kommunens enda F-9- skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper. Tillämpliga bestämmelser I 2 kap 2 skollagen anges bl a att kommuner är huvudmän för förskoleklass och grundskola och att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. I 3 kap 13 kommunallagen anges att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige delegerat till dem. Kompetensfördelningen mellan olika kommunala organ är grundlagsfäst genom 1 kap 7 och 8 i regeringsformen. Kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna regleras närmare i 3 kap 9 kommunallagen. Fullmäktiges beslutsområde omfattar avgöranden av mera grundläggande natur eller av mer generell räckvidd. Det handlar främst om beslut där det politiska momentet är avgörande. I kommunallagen har det

116 uttryckts på så sätt att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. sid- 2 - Kommunfullmäktige beslutar vidare om mål och riktlinjer för verksamheten. Härmed avses sådana övergripande frågor som har betydelse för den kommunala verksamheten i stort. Det gäller t ex finanspolitiska riktlinjer och beslut om verksamhetens inriktning på olika områden. Det hindrar inte att de nämnder som har ansvar för ett visst område också har till uppgift att formulera mål för verksamheten. Vad som förbehålls fullmäktige är de kommunövergripande frågorna. I uttrycket andra ekonomiska frågor ligger ett allmänt krav på att fullmäktige ska besluta i sådana ärenden som, liksom budgeten och skatten, har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Det kan t ex handla om avgiftsfinansiering och viktiga beslut om förmögenhetstillgångarna. Kommunallagen 10 kap 8 Grunder för laglighetsprövningen. Ärendet Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har enligt sitt reglemente, att fullgöra kommunens uppgifter inom det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige angivna ramarna. Lilla Edets kommun, liksom nästan alla Sveriges kommuner, tillämpar målstyrning. Detta framgår av kommunens mål- och resursplan. Nämnderna har ansvar för sin verksamhet utifrån givna mål och resurser. Nämnderna äger även rätt att fördela budgeten inom sin verksamhet. Utbildningsnämndens beslut är en del i nämndens arbete med att fullfölja de av fullmäktige fastställda övergripande målen. Mål- och resursplanen 2015 som antagits av Fullmäktige i Lilla Edets kommun är det nu aktuella styrdokument som nämnderna har att förhålla sig till i sitt arbete. De resurser som tilldelats utbildningsnämnden ska användas där de bäst behövs för att nå måluppfyllelse. Enligt kommunens Mål- och resursplan ska alla barn och ungdomar, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Detta inriktningsmål följs därefter av ett antal prioriterade mål. Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har fattat beslut om en omstrukturering av den inre skolorganisationen. Omorganisationen innebär ingen minskning av antalet skolor i kommunen. Åtgärderna handlar om att samordna högstadiet i Tingbergsskolan Lödöse med Fuxerna högstadium i Lilla Edet. I Tingbergsskolan bedrivs även fortsättningsvis skolverksamhet i årskurs F-6. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Beslutet innebär att nämnden tar ansvar för att genomföra fullmäktiges mål för att skapa goda förutsättningar för elevers lärande. Genom beslutet har nämnden påbörjat förändringar som avser att leda till höjd kvalitet i verksamheterna. Detta beskrivs väl i det underlag som tagits fram inför beslutet. De elever som direkt berörs av omorganisationen och får byta skola är ca 100 elever av totalt över 415 ungdomar som beräknas gå i högstadiet Skolskjuts kommer att erbjudas eleverna. Restid mellan Tingbergsskolan och Fuxernaskolan beräknas till ca 15 minuter. sid 2/4

117 sid- 3 - Lödöse är en ort i stark utveckling, där stora satsningar planeras under de närmaste åren. När elevunderlaget ökar planeras för ett nytt högstadium. Tidigare avgöranden i regeringsrätt, kammarrätt och förvaltningsrätt pekar på att beslutet som Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun fattat, ligger inom nämndens befogenhet. Nedan redovisas några domstolsavgöranden som avser mer långtgående förändringar än vad som avses i Lilla Edets kommun, men som ansetts ligga inom ramen för en nämnds kompetensområde. Avgöranden i domstol Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten) fann i RÅ 1987 ref 26 II att ett beslut om nedläggning av en skola var att hänföra till förvaltning avseende skolväsendet. Kammarrätten i Göteborg fastställde i dom den 9 maj 2005 i mål nr att en barnoch utbildningsnämnd hade befogenheter att lägga ned en skola. Nämnden ansågs ha denna befogenhet, då den tillsatts av fullmäktige för att fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen och för att verkställa fullmäktiges beslut på detta område. Vid verkställigheten av fullmäktiges budgetbeslut har barn- och utbildningsnämnden att driva grundskolan inom givna ekonomiska ramar, vilket även ansågs inkludera beslut om att lägga ned en skola. Länsrätten i Skåne fastställde i dom , mål nr att avveckling av en F- 6 skola inte var av sådan principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen att beslutanderätten i förevarande fall skulle vara förbehållen fullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden hade därför inte överskridit sin befogenhet. Förvaltningsrätten i Uppsala , mål nr En skolnämnd hade beslutat flytta ett högstadium till centralortens högstadieskolor. Skolnämndens beslut rörde omorganisation av högstadieskolorna i kommunen och var att se som en sådan organisations- och verkställighetsfråga som skolnämnden kunde avgöra. Förvaltningsrätten fann inte visat att ärendet med hänsyn till sin karaktär och omfattning var av sådan principiell beskaffenhet eller betydelse för kommunen att kommunfullmäktige borde ha beslutat i ärendet. Trots att fullmäktige tidigare fattat beslut om tilldelning av extra medel avseende högstadieverksamheten vid berörd skola föranledde det inte en annan bedömning. Förvaltningsrätten i Linköping , mål nr En barn- och ungdomsnämnd har i beslut om skolorganisation beslutat att bl a lägga ner två grundskolor och flytta två grundskolors verksamhet till ny skolenhet. Förvaltningsrätten fann inte att nämnden överskridit sina befogenheter eller att det överklagade beslutet annars var olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap 8 första st kommunallagen. I bedömningen beaktades att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet samt att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt att endast fullmäktige haft befogenhet att besluta i ärendet. Det saknades således skäl att upphäva beslutet. Förvaltningsrätten i Luleå , mål nr En barn- och utbildningsnämnd hade fattat beslut beträffande en ny skolstruktur innebärande bl a nedläggning av en skola. Vad gäller behörighet att fatta det överklagade beslutet har inte annat framkommit enligt förvaltningsrätten än att barn- och utbildningsnämnden har att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman för det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Förvaltningsrätten hänvisar till vägledande avgörande i re- sid 3/4

118 sid- 4 - geringsrätt och kammarrätt och menar att behörigheten innefattar beslut om förändring av skolstrukturen. Med hänvisning till ovanstående redogörelse samt tidigare domstolsavgöranden anser Lilla Edets kommun att utbildningsnämnden haft behörighet att fatta beslut om förändring av den inre skolstrukturen. Utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet och beslutet har fattats av nämnden i enlighet med fullmäktiges mål och inom givna ekonomiska ramar. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Då Tingbergsskolan även fortsättningsvis bedriver skolverksamhet F-6 enligt gällande skollagstiftning och orten i övrigt är i stark utveckling, kan det inte sägas vara av sådan principiell beskaffenhet eller större vikt för kommunen att endast fullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Det har även i överklagandet anförts att det finns brister i det underlag som presenterats i utbildningsnämnden. Frågor rörande beredningens omfattning, beslutsunderlagets kvalitet och liknande ligger inte inom ramen för en laglighetsprövning. Det är nämnden själv som avgör om det finns tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan. Vad den klagande anfört i detta hänseende utgör inte grund för att upphäva beslutet. Vad de klagande i övrigt anför avser lämplighetsfrågor som inte medför att beslutet kan anses vara olagligt. Lilla Edets kommun anser att överklagandena ska avslås. Leif Håkansson Ordförande i utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun sid 4/4

119 Datum Dnr UN088 Utbildningsnämnden Yttranden i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr , avd 1, enhet 12, Sammanfattning Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser utbildningsnämndens beslut / 23 Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun samt utbildningsnämndens beslut / 24 Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun. Beslutsunderlag Föreläggande från Förvaltningsrätten i Göteborg inklusive överklaganden i mål nr Förslag till yttranden avseende utbildningsnämndens beslut / 23 och 24. Förslag till beslut Utbildningsnämnden yttrar sig i enlighet med bilagda förslag UN samt UN Leif Håkansson Ordförande i utbildningsnämnden

120

121

122

123

124

125

126 Datum Dnr /UN Förvaltningsrätten i Göteborg Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr , avd 1, enhet 12, Avser Utbildningsnämndensbeslut / 23, Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser utbildningsnämndens beslut / 23 Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun De klagande anser att ärendet är av sådan principiell beskaffenhet att beslut ska fattas av fullmäktige. De klagande anför även att fullmäktige tidigare fattat beslut om skolområdesstrukturen. De menar också att det i beslutsunderlagen saknas helhetssyn på hur kommunen påverkas på sikt. De klagande har även invändningar i övrigt som har karaktären av lämplighetsfrågor. Utbildningsnämndens beslut: Lilla Edets kommun delar in skolverksamheten i fyra skolområden från och med höstterminen 2016: Fuxerna F-9 Ryrsjön F-6 Lödöse F-6 Ström F-6 Förslaget innebär en förändring av skolorganisationen enligt följande: Årskurs F-3, Nygårdsskolan överförs till Tingbergsskolan Årskurs F-3, Hjärtumskolan överförs till Strömsskolan Årskurs F-3, Västerlandaskolan överförs till Strömsskolan. Förskolan ska bedrivas på samma geografiska platser som idag. En handlingsplan, för att dela in skolverksamheten i fyra områden från och med höstterminen 2016, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper.

127 Tillämpliga bestämmelser I 2 kap 2 skollagen anges bl a att kommuner är huvudmän för förskoleklass och grundskola och att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. sid- 2 - I 3 kap 13 kommunallagen anges att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige delegerat till dem. Kompetensfördelningen mellan olika kommunala organ är grundlagsfäst genom 1 kap 7 och 8 i regeringsformen. Kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna regleras närmare i 3 kap 9 kommunallagen. Fullmäktiges beslutsområde omfattar avgöranden av mera grundläggande natur eller av mer generell räckvidd. Det handlar främst om beslut där det politiska momentet är avgörande. I kommunallagen har det uttryckts på så sätt att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunfullmäktige beslutar vidare om mål och riktlinjer för verksamheten. Härmed avses sådana övergripande frågor som har betydelse för den kommunala verksamheten i stort. Det gäller t ex finanspolitiska riktlinjer och beslut om verksamhetens inriktning på olika områden. Det hindrar inte att de nämnder som har ansvar för ett visst område också har till uppgift att formulera mål för verksamheten. Vad som förbehålls fullmäktige är de kommunövergripande frågorna. I uttrycket andra ekonomiska frågor ligger ett allmänt krav på att fullmäktige ska besluta i sådana ärenden som, liksom budgeten och skatten, har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Det kan t ex handla om avgiftsfinansiering och viktiga beslut om förmögenhetstillgångarna. Kommunallagen 10 kap 8 Grunder för laglighetsprövningen. Ärendet Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har, enligt sitt reglemente, att fullgöra kommunens uppgifter inom det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige angivna ramarna. Lilla Edets kommun, liksom nästan alla Sveriges kommuner, tillämpar målstyrning. Detta framgår av kommunens mål- och resursplan. Nämnderna har ansvar för sin verksamhet utifrån givna mål och resurser. Nämnderna äger även rätt att fördela budgeten inom sin verksamhet. Utbildningsnämndens beslut är en del i nämndens arbete med att fullfölja de av fullmäktige fastställda övergripande målen. Mål- och resursplanen 2015 som antagits av Fullmäktige i Lilla Edets kommun är det nu aktuella styrdokument som nämnderna har att förhålla sig till i sitt arbete. De resurser som tilldelats utbildningsnämnden ska användas där de bäst behövs för att nå måluppfyllelse. Enligt kommunens Mål- och resursplan 2015 ska alla barn och ungdomar, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Detta inriktningsmål följs därefter av ett antal prioriterade mål. Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har fattat beslut om en omstrukturering av den inre skolorganisationen. Omorganisationen innebär ingen minskning av antalet sko- sid 2/4

128 sid- 3 - lor i kommunen. Samtliga skolor i berörda orter behålls således och skolverksamhet bedrivs i alla orterna i form av fortsatt förskoleverksamhet inom ramen för gällande skollagstiftning. Beslutet innebär således inte några stora infrastrukturella förändringar för orterna. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Beslutet innebär att nämnden tar ansvar för att genomföra fullmäktiges mål för att skapa goda förutsättningar för barn och elevers lärande. Genom beslutet har nämnden påbörjat förändringar som avser att leda till höjd kvalitet i verksamheterna. Detta beskrivs väl i det underlag som tagits fram inför beslutet. De barn som direkt berörs av omorganisationen och får byta skola är ca 30 elever i Västerlanda, knappt 20 elever i Hjärtum och ca 30 elever i Nygård d v s en mindre del av det totalt drygt 600 barn som beräknas gå i årskurs F-3 i kommunen höstterminen Skolskjuts kommer att erbjudas eleverna. Restiden mellan nuvarande skolor och nya skolor beräknas till ca minuter. I skolorna bedrivs fortsatt förskoleverksamhet med ca 50 barn i Västerlanda, ca 40 barn i Hjärtum och ca 50 barn i Nygård. Tidigare avgöranden i regeringsrätt, kammarrätt och förvaltningsrätt pekar på att beslutet som Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun fattat, ligger inom nämndens befogenhet. Nedan redovisas några domstolsavgöranden som avser mer långtgående förändringar än vad som avses i Lilla Edets kommun, men som ansetts ligga inom ramen för en nämnds kompetensområde. Avgöranden i domstol Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten) fann i RÅ 1987 ref 26 II att ett beslut om nedläggning av en skola var att hänföra till förvaltning avseende skolväsendet. Kammarrätten i Göteborg fastställde i dom den 9 maj 2005 i mål nr att en barnoch utbildningsnämnd hade befogenheter att lägga ned en skola. Nämnden ansågs ha denna befogenhet, då den tillsatts av fullmäktige för att fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen och för att verkställa fullmäktiges beslut på detta område. Vid verkställigheten av fullmäktiges budgetbeslut har barn- och utbildningsnämnden att driva grundskolan inom givna ekonomiska ramar, vilket även ansågs inkludera beslut om att lägga ned en skola. Länsrätten i Skåne fastställde i dom , mål nr att avveckling av en F- 6 skola inte var av sådan principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen att beslutanderätten i förevarande fall skulle vara förbehållen fullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden hade därför inte överskridit sin befogenhet. Förvaltningsrätten i Uppsala , mål nr En skolnämnd hade beslutat flytta ett högstadium till centralortens högstadieskolor. Skolnämndens beslut rörde omorganisation av högstadieskolorna i kommunen och var att se som en sådan organisations- och verkställighetsfråga som skolnämnden kunde avgöra. Förvaltningsrätten fann inte visat att ärendet var med hänsyn till sin karaktär och omfattning av sådan principiell beskaffenhet eller betydelse för kommunen att kommunfullmäktige borde ha beslutat i ärendet. Trots att fullmäktige tidigare fattat beslut om tilldelning av extra medel avseende högstadieverksamheten vid berörd skola föranledde det inte en annan bedömning. sid 3/4

129 sid- 4 - Förvaltningsrätten i Linköping , mål nr En barn- och ungdomsnämnd har i beslut om skolorganisation beslutat att bl a lägga ner två grundskolor och flytta två grundskolors verksamhet till ny skolenhet. Förvaltningsrätten fann inte att nämnden överskridit sina befogenheter eller att det överklagade beslutet annars var olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap 8 första st kommunallagen. I bedömningen beaktades att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet samt att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt att endast fullmäktige haft befogenhet att besluta i ärendet. Det saknades således skäl att upphäva beslutet. Förvaltningsrätten i Luleå , mål nr En barn- och utbildningsnämnd hade fattat beslut beträffande en ny skolstruktur innebärande bl a nedläggning av en skola. Vad gäller behörighet att fatta det överklagade beslutet har inte annat framkommit enligt förvaltningsrätten än att barn- och utbildningsnämnden har att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman för det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Förvaltningsrätten hänvisar till vägledande avgörande i regeringsrätt och kammarrätt och menar att behörigheten innefattar beslut om förändring av skolstrukturen. Med hänvisning till ovanstående redogörelse samt tidigare domstolsavgöranden anser Lilla Edets kommun att utbildningsnämnden haft behörighet att fatta beslut om förändring av den inre skolstrukturen. Utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet och beslutet har fattats av nämnden i enlighet med fullmäktiges mål och inom givna ekonomiska ramar. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Då skolorna finns kvar på de berörda orterna, verksamhet bedrivs även fortsättningsvis enligt gällande skollagstiftning och endast ett mindre antal elever är direkt berörda av förändringen, kan det inte sägas vara av sådan principiell beskaffenhet eller större vikt för kommunen att endast fullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Det har även i överklagandet anförts att det finns brister i det underlag som presenterats i utbildningsnämnden. Frågor rörande beredningens omfattning, beslutsunderlagets kvalitet och liknande ligger inte inom ramen för en laglighetsprövning. Det är nämnden själv som avgör om det finns tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan. Vad den klagande anfört i detta hänseende utgör inte grund för att upphäva beslutet. Vad de klagande i övrigt anför avser lämplighetsfrågor som inte medför att beslutet kan anses vara olagligt. Lilla Edets kommun anser att överklagandena ska avslås. Leif Håkansson Ordförande i utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun sid 4/4

130 Datum Dnr /UN Förvaltningsrätten i Göteborg Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr , avd 1, enhet 12 Avser Utbildningsnämndens beslut / 24, Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser utbildningsnämndens beslut / 24 Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun De klagande anser att ärendet är av sådan principiell beskaffenhet att beslut ska fattas av fullmäktige. De klagande anför även att fullmäktige tidigare fattat beslut om skolområdesstrukturen. De menar också att det i beslutsunderlagen saknas helhetssyn på hur kommunen påverkas på sikt. De klagande har även invändningar i övrigt som har karaktären av lämplighetsfrågor. Utbildningsnämndens beslut: Fuxernaskolan blir, från och med höstterminen 2015, kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas. En handlingsplan, för kommunens enda F-9- skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 samlas, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper. Tillämpliga bestämmelser I 2 kap 2 skollagen anges bl a att kommuner är huvudmän för förskoleklass och grundskola och att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. I 3 kap 13 kommunallagen anges att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige delegerat till dem. Kompetensfördelningen mellan olika kommunala organ är grundlagsfäst genom 1 kap 7 och 8 i regeringsformen. Kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna regleras närmare i 3 kap 9 kommunallagen. Fullmäktiges beslutsområde omfattar avgöranden av mera grundläggande natur eller av mer generell räckvidd. Det handlar främst om beslut där det politiska momentet är avgörande. I kommunallagen har det

131 uttryckts på så sätt att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. sid- 2 - Kommunfullmäktige beslutar vidare om mål och riktlinjer för verksamheten. Härmed avses sådana övergripande frågor som har betydelse för den kommunala verksamheten i stort. Det gäller t ex finanspolitiska riktlinjer och beslut om verksamhetens inriktning på olika områden. Det hindrar inte att de nämnder som har ansvar för ett visst område också har till uppgift att formulera mål för verksamheten. Vad som förbehålls fullmäktige är de kommunövergripande frågorna. I uttrycket andra ekonomiska frågor ligger ett allmänt krav på att fullmäktige ska besluta i sådana ärenden som, liksom budgeten och skatten, har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Det kan t ex handla om avgiftsfinansiering och viktiga beslut om förmögenhetstillgångarna. Kommunallagen 10 kap 8 Grunder för laglighetsprövningen. Ärendet Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har enligt sitt reglemente, att fullgöra kommunens uppgifter inom det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige angivna ramarna. Lilla Edets kommun, liksom nästan alla Sveriges kommuner, tillämpar målstyrning. Detta framgår av kommunens mål- och resursplan. Nämnderna har ansvar för sin verksamhet utifrån givna mål och resurser. Nämnderna äger även rätt att fördela budgeten inom sin verksamhet. Utbildningsnämndens beslut är en del i nämndens arbete med att fullfölja de av fullmäktige fastställda övergripande målen. Mål- och resursplanen 2015 som antagits av Fullmäktige i Lilla Edets kommun är det nu aktuella styrdokument som nämnderna har att förhålla sig till i sitt arbete. De resurser som tilldelats utbildningsnämnden ska användas där de bäst behövs för att nå måluppfyllelse. Enligt kommunens Mål- och resursplan ska alla barn och ungdomar, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Detta inriktningsmål följs därefter av ett antal prioriterade mål. Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun har fattat beslut om en omstrukturering av den inre skolorganisationen. Omorganisationen innebär ingen minskning av antalet skolor i kommunen. Åtgärderna handlar om att samordna högstadiet i Tingbergsskolan Lödöse med Fuxerna högstadium i Lilla Edet. I Tingbergsskolan bedrivs även fortsättningsvis skolverksamhet i årskurs F-6. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Beslutet innebär att nämnden tar ansvar för att genomföra fullmäktiges mål för att skapa goda förutsättningar för elevers lärande. Genom beslutet har nämnden påbörjat förändringar som avser att leda till höjd kvalitet i verksamheterna. Detta beskrivs väl i det underlag som tagits fram inför beslutet. De elever som direkt berörs av omorganisationen och får byta skola är ca 100 elever av totalt över 415 ungdomar som beräknas gå i högstadiet Skolskjuts kommer att erbjudas eleverna. Restid mellan Tingbergsskolan och Fuxernaskolan beräknas till ca 15 minuter. sid 2/4

132 sid- 3 - Lödöse är en ort i stark utveckling, där stora satsningar planeras under de närmaste åren. När elevunderlaget ökar planeras för ett nytt högstadium. Tidigare avgöranden i regeringsrätt, kammarrätt och förvaltningsrätt pekar på att beslutet som Utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun fattat, ligger inom nämndens befogenhet. Nedan redovisas några domstolsavgöranden som avser mer långtgående förändringar än vad som avses i Lilla Edets kommun, men som ansetts ligga inom ramen för en nämnds kompetensområde. Avgöranden i domstol Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten) fann i RÅ 1987 ref 26 II att ett beslut om nedläggning av en skola var att hänföra till förvaltning avseende skolväsendet. Kammarrätten i Göteborg fastställde i dom den 9 maj 2005 i mål nr att en barnoch utbildningsnämnd hade befogenheter att lägga ned en skola. Nämnden ansågs ha denna befogenhet, då den tillsatts av fullmäktige för att fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen och för att verkställa fullmäktiges beslut på detta område. Vid verkställigheten av fullmäktiges budgetbeslut har barn- och utbildningsnämnden att driva grundskolan inom givna ekonomiska ramar, vilket även ansågs inkludera beslut om att lägga ned en skola. Länsrätten i Skåne fastställde i dom , mål nr att avveckling av en F- 6 skola inte var av sådan principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen att beslutanderätten i förevarande fall skulle vara förbehållen fullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden hade därför inte överskridit sin befogenhet. Förvaltningsrätten i Uppsala , mål nr En skolnämnd hade beslutat flytta ett högstadium till centralortens högstadieskolor. Skolnämndens beslut rörde omorganisation av högstadieskolorna i kommunen och var att se som en sådan organisations- och verkställighetsfråga som skolnämnden kunde avgöra. Förvaltningsrätten fann inte visat att ärendet med hänsyn till sin karaktär och omfattning var av sådan principiell beskaffenhet eller betydelse för kommunen att kommunfullmäktige borde ha beslutat i ärendet. Trots att fullmäktige tidigare fattat beslut om tilldelning av extra medel avseende högstadieverksamheten vid berörd skola föranledde det inte en annan bedömning. Förvaltningsrätten i Linköping , mål nr En barn- och ungdomsnämnd har i beslut om skolorganisation beslutat att bl a lägga ner två grundskolor och flytta två grundskolors verksamhet till ny skolenhet. Förvaltningsrätten fann inte att nämnden överskridit sina befogenheter eller att det överklagade beslutet annars var olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap 8 första st kommunallagen. I bedömningen beaktades att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet samt att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt att endast fullmäktige haft befogenhet att besluta i ärendet. Det saknades således skäl att upphäva beslutet. Förvaltningsrätten i Luleå , mål nr En barn- och utbildningsnämnd hade fattat beslut beträffande en ny skolstruktur innebärande bl a nedläggning av en skola. Vad gäller behörighet att fatta det överklagade beslutet har inte annat framkommit enligt förvaltningsrätten än att barn- och utbildningsnämnden har att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman för det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Förvaltningsrätten hänvisar till vägledande avgörande i re- sid 3/4

133 sid- 4 - geringsrätt och kammarrätt och menar att behörigheten innefattar beslut om förändring av skolstrukturen. Med hänvisning till ovanstående redogörelse samt tidigare domstolsavgöranden anser Lilla Edets kommun att utbildningsnämnden haft behörighet att fatta beslut om förändring av den inre skolstrukturen. Utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom skolväsendet och beslutet har fattats av nämnden i enlighet med fullmäktiges mål och inom givna ekonomiska ramar. Utgångspunkten för förändringen är det sedan länge låga kunskapsresultaten i kommunen samt ett vikande elevunderlag. Då Tingbergsskolan även fortsättningsvis bedriver skolverksamhet F-6 enligt gällande skollagstiftning och orten i övrigt är i stark utveckling, kan det inte sägas vara av sådan principiell beskaffenhet eller större vikt för kommunen att endast fullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Det har även i överklagandet anförts att det finns brister i det underlag som presenterats i utbildningsnämnden. Frågor rörande beredningens omfattning, beslutsunderlagets kvalitet och liknande ligger inte inom ramen för en laglighetsprövning. Det är nämnden själv som avgör om det finns tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan. Vad den klagande anfört i detta hänseende utgör inte grund för att upphäva beslutet. Vad de klagande i övrigt anför avser lämplighetsfrågor som inte medför att beslutet kan anses vara olagligt. Lilla Edets kommun anser att överklagandena ska avslås. Leif Håkansson Ordförande i utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun sid 4/4

134 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 111 Utbildningsnämndens remissvar till Kommunstyrelsen gällande Energiplan Dnr 2015 UN 111 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att sända utkastet på Energiplan på remiss. Utbildningsnämnden ska lämna remissvar till Kommunstyrelsen senast Beslutsunderlag Utkast Energiplan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Utbildningsnämnden beslutar om följande remissvar: Utbildningsnämnden anser att de mål som är framskrivna i Energiplan är relevanta och rimliga och ser inte anledning att komplettera med något ytterligare. Olle Isaksson Bildningschef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen

135 _~_.~, W~~ W LILLA EDETS ri \=~%~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll Energiplan , beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Fc~rslaa på Energiplan för Lilla Edets kommun finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledrun~en till detta är att Lag om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka fra`mst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus z Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko ~0 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun Beslut KommunsTyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj Beslutet expedieras till Enlut sändlistan %~~~ ~~_

136 REMISS Datum Dnr Dpl /KS Energiplan , beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Ärendet överlämnas för yttrande till: Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Leifab Lokala partigrupper för: Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 31 maj 2015 Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer.

137 sid- 2 - Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank sid 2/2

138 Följebrev till internremiss för Energiplan För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?

139 Energiplan För Lilla Edets kommun

140 Sammanfattning Energiplan för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp växthusgaser jämfört % 40% 20 % * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2

141 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering Åtgärder Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet Åtgärder Miljökonsekvensbeskrivning MKB Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:

142 Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4

143 Uppföljning Energiplan Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5

144 Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/2015 fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från 2015 ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6

145 I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att välja miljöfordon samt att minimera sin användning av sina egna fordon. Strategi fordon Samtliga fordon som ägs, hyrs eller leasas av Lilla Edets kommun ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Detta innebär att de måste vara snåla och så långt det är möjligt drivas fossilfritt. Kommunens fordon ska vara miljöfordon enligt statens definition och för att minska risken vid svängningar i värdsekonomin bör riskerna fördelas mellan olika energibärare/bränslen. Lilla Edets kommun ska föregå med gott exempel gentemot sina invånare vad gäller fordonsanvändningen. De kommunala fordonen ska finnas tillgängliga så att allmänheten kan få prova den nya tekniken. Transporter När det gäller transporter är trenden i Sverige och världen att allt fler yngre inte tar körkort, fler cyklar och åker kollektivt. Genom att fler cyklar ställs helt andra krav på infrastrukturen för detta transportslag än tidigare då man vill komma fram fort och inte behöva stanna för korsande bilvägar eller gående som använder cykelbanan med mera. Även för kollektivtrafiken sker just nu en mycket snabb utveckling vad gäller fordon. De vanliga stadsbussarna ersätts av både betydligt längre fordon, t ex dubbelledade bussar, men även mindre och helt andra fordon såsom linbana för att överbrygga geografiska barriärer. Kollektivtrafiken är också av central betydelse i samhällsutvecklingen för att denna ska bli hållbar. Det innebär att någon form av kollektivtrafik måste finnas med redan i samband med att de första bostäderna byggs i ett område. Tanken är att det ska vara lättare och minst lika snabbt att ta sig med kollektivtrafik mellan tätorter och med cykel inom tätorter än med bil så att det enklaste valet också blir det miljö-, socialt- och hälsomässigt bästa. Målbeskrivning transporter Internt den kommunala organisationen Transportarbetet från, till samt inom den kommunala organsationen ska minimeras. De fordon som används i kommunens verksamheter ska göra ett så litet koldioxidavtryck som möjligt avseende utsläppen för drift. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt, säkert och miljöanpassat i kommunen. Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att resa kollektivt både inom kommunen och utanför. Strategi transporter De transporttjänster som kommunen upphandlar ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Vidare ska kommunen aktivt verka för att transporter av gods till och från kommunen samordnas så att antalet transporter minskas. Transporttjänster liksom 7

146 kommunanställdas resor regleras i enlighet med Resepolicyn samt Regler för resor och transporter. För att underlätta att ta sig fram till fots eller med cykel ska cykelvägar anläggas strategiskt och med koppling till målpunkter. Kollektivtrafiken ska prioriteras vid nybyggnation av områden och vid vägdragningar så att det blir lättare att åka kollektivt än att ta bilen både inom och utanför kommunen. Lilla Edets kommun ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken för medborgarna. Åtgärder fordon och transporter Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta fram en cykelvägsplan TN Vid framtagning av detaljplaner säkerställ att de mest sårbara samhällsgrupperna får bäst tillgång till goda förbindelser (utan bil). Från 2015 MEX Arbeta fram en plan för laddinfrastruktur i kommunen KS Vid upphandling av kommunala fordon, ställ krav på koldioxidutsläpp och upphandla för en mångfald av bränslen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Möjliggör för laddning av elfordon i anslutning till Lilla Edets kommunhus Ta fram en strategi för de kommunala fordonen så att inte ett bränsle dominerar vilket utgör en risk vid stora svängningar i oljepris Från 2015 Från 2015 KS 2015 KS 2015 KS Underlätta för kommunanställda och andra att samåka 2015 KS TN, KS, MBN 8

147 Fastigheter och samhällsplanering Efter många år utan någon större nybyggnation har nu byggandet i Lilla Edets kommun ökat kraftigt under Det är därför av största vikt att det finns en tydlig plan för vilken sorts fastigheter liksom vilken samhällsutveckling som är önskvärd. Fastigheter Då en fastighet är tänkt att användas under lång tid, ofta minst 50 år, är det av stor vikt att det som byggs är så bra som möjligt ur alla perspektiv för att bibehålla sitt värde och minimera driftskostnaderna. För de fastigheter, både lokaler och bostäder som kommunen bygger i egen regi bör krav ställas på någon form av certifiering då detta i förlängningen ger en god driftsekonomi. Privatpersoner och företag ska få information om vilken effekt energiförbrukningen har på framtida driftskostnader och fastighetens värde så att de utifrån den kunskapen kan fatta ett välgrundat beslut gällande den egna fastigheten. Vid byggnation handlar det om att bygga med bra klimatskal, helst ha en uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle och gärna förbereda för solvärme och/eller solceller. Placeringen av en fastighet påverkar energiförbrukningen liksom i vilket vädersträck fönster sitter samt den totala fönsterytan. Målbeskrivning fastigheter Internt den kommunala organisationen Nybyggnation ska, så långt det är möjligt, göras i enlighet med Miljöbyggnad silver. Energianvändningen och koldioxidutsläppen från kommunala fastigheter ska ständigt minskas och till 2020 vara under 100 kwh/m2. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska informera sina nuvarande och framtida invånare så att de får kännedom om vilka kostnader som följer av den energianvändning som deras fastigheter har och vet hur de kan minska den. Strategi fastigheter Vid byggnation av fastigheter ska alltid beaktas läget och de hinder och möjligheter som detta innebär för energieffektiv byggnation. I Lilla Edets kommun ska fastigheter, så långt det är möjligt, placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energiförlusterna. I de fall större sammanhängande områden planerar att anläggas ska gemensamt system för energiflöden mellan fastigheterna utredas (jämför Kongahälla plusenergiområde). 9

148 Samhällsplanering När kommunen detaljplanerar områden finns stora möjligheter att påverka hur framtidens befolkning kommer att använda och trivas i området. Genom fastigheters höjd och inbördes placering kan mikroklimatet i marknivån påverkas så att det blir mer eller mindre trevligt att vistas där vid olika väderlek men även energiförbrukningen i fastigheterna påverkas av detta. I ett blåsigt område är det extra viktigt att tänka på hur gator förhåller sig till varandra för att undvika kraftiga vindtunnlar och blåshål. Hur samhället är planerat påverkar också hur människor rör sig i detta, en trivsam miljö som känns trygg och säker medverkar till att fler rör sig i gaturummet. Med fler personer i rörelse minskar även risken för skadegörelse och förutsättningarna för butiker och affärer blir mer gynnsam. Genom att utforma gatumiljöerna så att bilen inte har högsta priorietet i de mest centrala delarna utan hänvisas till parkeringar en bit bort finns även möjlighet att minimera transporterna med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Även detta har visat sig öka viljan hos människor att röra sig i gaturummet. Genom att anlägga närvärmeområden följs intentionerna med Lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439, där inverkan på miljö, hälsa och hushållningen av naturresurser ska belysas. I närvärmeområdet ska inga bostäder ha annan uppvärmning vilket dels gör att det går att styra bränslet mot ett så miljövänligt som möjligt men även att husen enligt BBR måste byggas med hårdaste krav på energieffektivitet. Meningen med att bygga så energisnålt som möjligt är att boendet då blir förhållandevis immunt mot prisförändringar för uppvärmning. I en energisnål byggnad står de boendes egen kroppsvärme för merparten av den uppvärmning som behövs. Målbeskrivning samhällsplanering Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt och säkert i kommunen utan bil. Inom Lilla Edets kommun ska all samhällplanering fokusera på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. I Lilla Edets kommun ska bebyggelse, så långt det är möjligt, planeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energianvändningen. Strategi samhällsplanering För att minimera behovet av privata fordon bör detaljplaner prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk före bilvägar. I tätorter bör samplacering av brevlådor, sopkärl och dylikt bör i största möjliga mån göras för att minimera körsträckor samt med tanke på framtida insamlings- och distribueringssystem. Friliggande nybyggnation av bostäder ska undvikas, istället bör förtätning ske i befintliga områden. 10

149 Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Inför krav på kommunala fastigheter vad gäller solvärme, KS solceller Vid nybyggnation skall kommunens och LEIFAB KS, Leifab verksamhetslokaler uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld* och med intentionen att bli certifierade. 100 % av Leifabs elförbrukning ska komma från förnybara 2016 Leifab källor. Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall MBN, KS rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. Flerbostadshus som byggs av almännyttan (LEIFAB) skall KS, Leifab byggas enligt passivhusstandard/plusenergi (t ex genom partnering) Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom MBN, KS rabatter och avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Dialog för att komma till ett gemensamt bra energibeslut. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter KS utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Vid anläggning av hela kvarter eller större KS verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet MBN och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Centraliserad uppvärmning genom närvärmeverk i KS planområden med mycket flerfamiljsfastigheter, offentliga lokaler etc. Ta fram en p-norm, olika för en- respektive 2016 TN flerfamiljsfastigheter. Anlägg gator för bra för bra mikroklimat i markplan KS Industriers användning av el och annan energi ska uppmärksammas vid tillsyn. Livscykelkostnad ska användas vid ekonomisk bedömning av investeringsalternativ vid ombyggnad och nybyggnad av kommunens och de kommunala bolagens byggnader, t ex beträffande energieffektiviseringsåtgärder MBN Alla förvaltningar * Miljöbyggnad förser fastighetsägare och konsulter med ett bra underlag för att skapa en sund miljö där människor kan känna sig trygga. Systemet driver marknaden mot en mer effektiv energianvändning, en sundare innemiljö samt tydliga krav på de byggmaterial som används. En investering i Miljöbyggnad ger ett bättre driftnetto. Bedömningen görs inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial och kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. 11

150 Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet VA-verksamheten i Lilla Edets kommun gjorde 2013 av med knappt 2.4 miljoner kwh energi, som skall ställas mot att Lilla Edets kommuns organisation köper totalt drygt 3.5 miljoner kwh el om året. Närmare 70 % av den el som kommunen köper används alltså för att pumpa dricksvatten och avloppsvatten och totalt används ca 17 % av kommunens energi för VAverksamheten. VA-verksamhet är i sig mycket energikrävande men i Lilla Edets kommun finns dessutom problem med stora volymer så kallat ovidkommande vatten i form av in- och utläckage i rörsystemen. Detta innebär att avloppsvattnet innehåller mycket dagvatten som egentligen inte skall transporteras till, och renas i reningsverken. Dessutom pumpas stora mängder renat färskvatten ut i systemet som aldrig slutanvändaren på grund av läckage till omgivande mark eller i värsta fall till avloppsrören direkt och ökar den volymen. Lilla Edets kommun deltog i ett energieffektiviseringsprojekt ENVA (energieffektivisering i kommunala VA-nät) under ledning av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet var att se om de pumpar som fanns var rätt dimensionerade och ta fram ett upphandlingsunderlag för VA-pumpar. Lilla Edet är en av tre kommuner som lyckats bäst och energibesparingen är kring 50 % i de anläggningar som var med i projektet. Kunskapen om kravsättning avseende energianvändning i pumpar kommer användas vid framtida upphandlingar på VA-sidan. Målbeskrivning övrig energiförbrukning Lilla Edets kommun ska ha ett energieffektivt VA-system. Energirådgivning ska finnas tillgänglig för alla små och medelstora företag och privatpersoner som bor och verkar i Lilla Edets kommun. Strategi övrig energiförbrukning Mängden vatten som behöver pumpas ska motsvara den mängd som faktiskt används, ovidkommande vatten ska inte in i systemet och läckage av renvatten ska inte förekomma. De VA-pumpar som finns ska kontinuerligt bytas mot mer energieffektiva och vara dimensionerade utifrån det arbete som ska utföras. Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta för att minimera in- och utläckage i VA-systemet TN Energieffektivisering av pumpstationer TN Energieffektivisering av renings- och vattenverk TN Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen MBN 12

151 Miljökonsekvensbeskrivning MKB Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva de effekter som energiplanen med sina mål och åtgärder förväntas ge. För att beskriva vad som händer om en ny energiplan inte antas utan utvecklingen fortgår som den ser ut i dagsläget finns nollscenariot. Utöver detta presenteras ett utvecklingsscenario där hänsyn har tagits till de förändringar som denna energiplan medför eller förväntas medföra. Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs enligt BBR-krav. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav och några med lågenergistandard. Något ökande energianvändning/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar långsamt med enstaka per år. Fler pendlar till och från kommunen och man gör det med bil. Kollektivtrafiken bibehålls som i dagsläget och utgör inget verkligt alternativ för dem som har körkort. Cykel kan upplevas som otryggt då det är få som rör sig i samhället och cykelvägar saknas eller är felplacerade i vissa områden. Ökande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs som tidigare med bilen i centrum. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Något ökande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning avloppssystemet förnyas när något går sönder och åtgärdas enligt plan, pumpar byts när de går sönder. Något minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Något ökande energianvändning per person 13

152 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs med hårdare energikrav än i BBR. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav men genom att flera bygger samtidigt inom ett område kan påverkan från dem som bygger energisnålt medföra att fler bygger med passivhus eller med lågenergistandard. Något minskad energipåverkan/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar kontinuerligt tack vare att det finns laddstationer för elbilar och att den kommunala organisationen genom sina anställdas användning av kommunens fordon avdramatiserar den nya tekniken så att privatpersoner vågar köpa egna miljöbilar som drivs fossilfritt. Fler pendlar till och från kommunen men man gör det med kollektivtrafiken eller cykel inom närområdet. Kollektivtrafikens linjenät samt avgångar har kunnat utökas något tack var bättre befolkningsunderlag. Cykel utgör ett verkligt alternativ för barn och unga till skola och fritidsaktiviteter då fler vuxna rör sig i samhället och det finns bra cykelvägar till utpekade målpunkter. Minskande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs med människan i centrum och med tanke på att det ska vara lätt att röra sig utan bil för alla. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Minskande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning - avloppssystemet förnyas när något går sönder och enligt plan men även när samordningsvinster finns genom att nya fastigheter byggs. Pumpar byts när de går sönder men även när belastningen på dem förändras. Minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Minskande energianvändning per person 14

153 Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål för jämställdhet I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bakgrund Begreppet jämställdhet innefattar endast kön och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Lilla Edets kommun har undertecknat deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR). Denna är framtagen av Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Deklarationen är ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet. I korthet går deklarationen ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Undertecknandet innebär också att kommunens verksamheter ska ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras.

154 sid- 2 - Sveriges mål för jämställdhetspolitiken är dels att motverka och förändra det system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sitt liv och sin livssituation. Grundtanken är att först när kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhället kan vi få ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Genom att jämställdheten främjar kvinnors och mäns kompetens och kreativitet bidrar den även till ekonomisk tillväxt. Varje politikområde och verksamhet har ett ansvar att verka för jämställdhet. Utgångspunkter för hållbar jämställdhet 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Flera maktordningar, som t.ex. kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, spelar in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i ett jämställdhetsarbete behöver en medvetenhet finnas kring hur olika maktordningar är sammanflätade och samvarierar. Men trots skillnader inom könen, finns det strukturella mönster i samhället som ger kvinnor och män olika sociala positioner och skilda villkor. Strategi Lilla Edets kommun skall vara pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet och har ett viktigt uppdrag i att främja jämställdhet inom organisationen såväl som i samhället i stort. Som arbetsgivare finns exempelvis möjlighet att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och som servicegivare har Lilla Edets kommun möjlighet att erbjuda en jämställd samhällsservice som speglar individers behov oavsett vilket kön de har. En strategi utgår ifrån visioner och mål och beskriver på ett övergripande sätt vilka vägar och tillvägagångssätt man kan välja för att förverkliga de målen. Denna strategi fastställer de övergripande riktlinjerna för jämställdhetsarbetet. Den fungerar som ett verktyg för verksamheterna i deras aktiva arbete för att nå det av kommunfullmäktige satta målet. Prioriterat mål Lilla Edets kommun ska ge kommuninvånarna en likvärdig verksamhet, service och bemötande, en likvärdig myndighetsutövning och en likvärdig fördelning av resurser oavsett kön. Kommunens nämnder och förvaltningar ska integrera jämställdhet i verksamhetens arbete gentemot brukare och medborgare i kommunen Metod Jämställdhetsintegrering är det arbetssätt som valts och innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politiska områden och myndigheters arbetssätt samt att sid 2/3

155 sid- 3 - jämställdhetsfrågor inte behandlas sidoordnat utan är en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Arbetet sker i enlighet med kommunens styrmodell. Det är viktigt att nämnder och verksamheter identifierar vilka prioriterade områden som är mest relevanta utifrån deras perspektiv och verksamhetsfunktion. Att bryta ner mål till mer konkreta delmål och aktiviteter innebär att dessa integreras i ordinarie verksamhetsplanering. Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) innehåller sex grundläggande principerna och trettio artiklar. Dessa ska fungera som ett stöd för nämndernas arbete med jämställdhet. Ansvar och organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret att fatta beslut om strategidokument för jämställdhet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att stödja, samordna och följa upp nämndernas och förvaltningarnas mål och åtaganden vad gäller jämställdhetsintegrering. Nämnder och förvaltning Nämnder och förvaltningarna ansvarar för att ha handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras. sid 3/3

156 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 153 Tjänsteskrivelse, tertialrapport 1 Dnr 2015 UN 153 Sammanfattning Utbildningsnämndens tertialrapport 1 för 2015 presenteras i bilaga. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 Förslag till beslut Tertialrapport 1 för 2015 godkänns. Olle Isaksson Bildningschef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen

157 Tertialrapport Dnr 2015 UN 153 Tertialrapport Utbildningsnämnden Period: Januari - april Datum:

158 Tertialrapport INNEHÅLL 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Uppföljning av mål Kommunfullmäktiges mål Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ekonomisk uppföljning Nämndens ekonomiska utrymme Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Analys av utfall och prognos Utfall januari-april Prognos Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Investeringar... 15

159 Tertialrapport Sammanfattning Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Under perioden har ett fåtal mål delvis uppnåtts. Flertalet mål är ännu inte uppnådda eller ännu inte uppföljningsbara, t.ex. meritvärde som mäts i juni. Periodens utfall visa på ett positivt resultat, som till största delen beror på felperiodiseringar inom förskoleverksamheten och gymnasieverksamheten. Prognosen för 2015 visar på ett negativt resultat på 4,4 mkr. Fokus under våren har varit att skapa en ny ledningsorganisation och att förbereda sammanslagning av högstadieskolorna och att förbereda öppnandet av en ny förskola i Lödöse. Nämnden har över tid inte lyckats uppnå de mål som gäller utifrån skollagen, vilket kräver insatser i många led i kommunen. Under våren 2015 har nämnden därför fattat ett beslut om skolstrukturen för Lilla Edets kommunala grundskolor. Bildningsförvaltningen har initierat ett flertal processer som ska leda till kontinuitet och bättre förutsättningar för rektorer, förskolechefer och pedagoger i verksamheterna att lyckas med det statliga utbildningsuppdraget.

160 Tertialrapport Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskoleklass samt grundskola år 1-9, gymnasiestudier inom introduktionsprogram och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för att gymnasiestudier erbjuds till kommunens ungdomar, samt har kommunens aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år Uppföljning av nämndens grunduppdrag Förskolorna i Lilla Edet håller god kvalitet. Andelen förskollärare i förhållande till samtlig personal i den pedagogiska verksamheten är relativt hög. Alla barn som behöver förskoleplats erbjuds detta inom den lagstadgade 4-månadersperioden. Detta ställer i nuläget utbildningsnämnden inför utmaningar då efterfrågan på plats i förskola ökar. Under flera år har måluppfyllelsen och det genomsnittliga meritvärdet i Lilla Edets kommunala skolor varit låga. Dessa båda resultatmått blir klara i juni och kan därför inte redovisas i tertialrapport 1. Elevernas upplevelse av sin skolgång, utifrån olika faktorer, mäts årligen under vårterminen. Resultaten från 2015 års elevenkät visar på att Lilla Edets årskurs 2-elever är nöjdast i hela GR. De högsta omdömena ger eleverna i årskurs 2 inom områdena Trivsel och trygghet samt Bemötande. I årskurs 5 och årskurs 8 är eleverna däremot inte nöjda, där är Lilla Edets elever minst nöjda i hela GR. Ändå ger årskurs 5-eleverna höga omdömen inom området Trivsel och trygghet, medan eleverna i årskurs 8 ger regionens lägsta omdömen i fråga om Trivsel och trygghet. 24 mars fattade Utbildningsnämnden beslut om en ny skolorganisation, i syfte att skapa goda förutsättningar för att höja kvaliteten i kommunens skolor. Förvaltningen arbetar nu med att slå samman dagens båda högstadier till en högstadieskola från och med läsårsstart i augusti Elfhems gymnasium har få elever och söktrycket är lågt. De behöriga sökanden till lärlingsprogrammen får plats i utbildningen. Elever som inte är behöriga till nationella program erbjuds istället studier inom något av introduktionsprogrammen.

161 3. Uppföljning av mål 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål 1 Tertialrapport Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. 1) Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta samtliga elevråd minst 1 gång per år. 2) Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta samtliga föräldraråd i förskola och skola minst 1 gång per år. 1) Målet är ej uppnått. Kontaktpolitiker är ännu ej utsedda. 2) Målet är ej uppnått. Kontaktpolitiker är ännu ej utsedda. Prioriterat mål 2 Mål 2015 enl vpl % 100 % 100 % % 100 % 100 % Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag. Prioriterat mål 3 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 3) Pojkars meritvärde i förhållande till flickors meritvärde ska vara i nivå med rikets motsvarande förhållande i årskurs 9.* L: 82,1 % R: 90,2 % L: 76,6 % R: 89,7 % * L = Lilla Edets kommunala skolors resultat, R = Rikssnittet, samtliga huvudmän. i.u. i.u. 90 % 3) Utfallet framkommer efter att slutbetygen i årskurs 9 satts i juni. Utfallet redovisas därför i tertialrapport 2 och i bokslutet. Prioriterat mål 4 Utfall 2013 Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag.

162 Tertialrapport Prioriterat mål 5 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. 4) Samtliga elever i behov av KLARAs verksamheter ska fortsätta få sina behov tillgodosedda. 5) Ingen elev ska genom beslut inom Bildningsförvaltningen placeras externt % 88 % i.u. 100 % elever 0 elever 0 elever 4) Målet är ej uppnått. Totalt är 22 barn aktiva inom KLARAs verksamheter, tre barn står på kölista. Behovet är således större än vad KLARAs verksamhet är optimerad för. Prioriterat mål 6 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 6) Tallrikssvinnet ifrån i skolmåltiderna ska inte överstiga 3 %.* 3 % 4,7 % 5,6 % i.u. < 3 % 6) Målet är ej uppnått. Svinnet har ökat något vilket tros bero på att det har serverats ett flertal favoriträtter. När barnens favoriträtter serveras så slängs det mer mat än annars. Även de dagar då nya rätter serveras slängs det något mer mat. Prioriterat mål 7 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 7) Meritvärdet i åk 9 i Lilla Edets kommunala skolor ska minst vara i nivå med rikssnittet. 8) Lilla Edets elevers genomsnittliga nöjdhet ska överstiga GR:s genomsnitt.* Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy * Mäts genom GR:s Elevenkät. L: 189,8 R: 213, L: 192,2 R: 214, Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl i.u. i.u ) Utfallet framkommer efter att slutbetygen i årskurs 9 satts i juni. Utfallet redovisas därför i tertialrapport 2 och i bokslutet. 8) Målet är delvis uppnått. I årskurs 2 överstiger Lilla Edets elevers nöjdhet GR:s genomsnitt. I årskurs 5, 8 och i gymnasiet är Lilla Edets elever mindre nöjda än GR:s genomsnitt. Frågeområdena Skolmiljö och Delaktighet och inflytande är de frågeområden där eleverna är minst nöjda. Frågeområdena Trivsel och trygghet samt Bemötande är eleverna mest nöjda med > 80 > 60 > 54 > 63

163 Prioriterat mål 8 Tertialrapport Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag. Prioriterat mål 9 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag. Prioriterat mål 10 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 9) Miljön i skolorna ska vara trivsam. Lilla Edets elevers genomsnittligas värderingar ska överstiga GR:s genomsnitt.* Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 * Mäts genom GR:s Elevenkät Mål 2015 enl vpl > 66 > 71 > 67 > 73 9) Målet är delvis uppnått. I årskurs 2 överstiger Lilla Edets elevers värden på skolmiljön GR:s genomsnitt. I årskurs 5, 8 och i gymnasiet är Lilla Edets elever mindre nöjda med skolmiljön än GR:s genomsnitt. Prioriterat mål 11 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: - Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag.

164 Prioriterat mål 12 Tertialrapport Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag. Prioriterat mål 13 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården. Mål 2015 enl vpl Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag. Prioriterat mål 14 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag. Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål 15 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag.

165 Tertialrapport Prioriterat mål 16 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. 10) Samtliga förskolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån Bildningsförvaltningens rutiner och stödstrukturer. a. 4 st uppföljningsrapporter, b. 1 st pedagogiskt bokslut 11) Samtliga skolenheter arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån Bildningsförvaltningens rutiner och stödstrukturer. a. 4 st uppföljningsrapporter, b. 1 st pedagogiskt bokslut 12) Bildningsförvaltningen följer upp enheternas systematiska kvalitetsarbete utifrån förvaltningens rutiner och stödstrukturer. a. 4 st uppföljningsrapporter, b. 1 st pedagogiskt bokslut a. 6/10 enheter upprättade UR 1. b. i.u. a. 5/10 enheter upprättade UR 1. b. i.u. a. 100 % b. i.u. Prognos helår 2015 a. i.u b. i.u a. i.u. b. i.u. a. 100 % b. 100 % Mål 2015 enl vpl a. 10/10 b. 10/10 a. 10/10 b. 10/10 a. 100 % b. 100 % 10) Målet är ej uppnått. Förändringar på chefsposter inom förskolan påverkar omedelbart förutsättningarna för det systematiska kvalitetsarbetet. De enheter där förskolechef nyligen tillträtt har inte upprättat uppföljningsrapporter. 11) Målet är ej uppnått. Förändringar på chefsposter inom grundskolan påverkar omedelbart förutsättningarna för det systematiska kvalitetsarbetet. De enheter som haft tillförordnade rektorer under läsåret har inte upprättat uppföljningsrapporter. 12) Målet kommer ej att uppnås. Uppföljningsrapport 2 har ej upprättats. Prioriterat mål 17 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 13) Alla elever ska vara behöriga till nationellt program i gymnasieskolan efter årskurs 9. Mål 2015 enl vpl 87,6 % 78,9 % i.u. i.u. 100 % 13) Utfallet framkommer efter att slutbetygen i årskurs 9 satts i juni. Utfallet redovisas därför i tertialrapport 2 och i bokslutet.

166 Prioriterat mål 18 Tertialrapport Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 14) Elevernas trivsel och trygghet i skolorna i Lilla Edets kommun ska vara högre än GR:s genomsnitt. Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy * Mäts genom GR:s Elevenkät. 14) Målet är delvis uppnått. I årskurs 2 överstiger Lilla Edets elevers värden på Trygghet och trivsel GR:s genomsnitt. I årskurs 5 är Lilla Edets elevers värden samma som GR:s genomsnitt. I årskurs 8 och i gymnasiet är Lilla Edets elever mindre nöjda med skolmiljön än GR:s genomsnitt. Prioriterat mål Utfall Utfall Utfall perioden Prognos helår 2015 Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Mål 2015 enl vpl > 93 > 92 > 89 > 91 Mål 2015 enl vpl 15) Personaltätheten ska öka i förskolan.* 6,3 5,9 5,9 i.u. < 5,9 * Mäts i antal barn per årsarbetare. Årsarbetare är heltidsmått. Mättillfällena är 15 mars och 15 oktober. Det mått som redovisas i KKIK är 15 oktober. 15) Målet är ej uppnått. Förskolecheferna genomför nu rekryteringsarbeten för att öka personaltätheten. Målet ska uppnås Nämndens egna mål Följande mål har beslutats av Utbildningsnämnden, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål 16) Antal/andel barn och elever i kommunens egen regi ska öka* Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Förskola och Pedagogisk omsorg 540/ 80% 571/ 82% 580/ 79% i.u 572/ 83% Grundskola (inkl. förskoleklass) 1155/ 83% 1094/ 82% 1157/ 82% Ekonomi: Finansieras inom ram. Ansvar: Nämnden Klart: 31/12, 2015 Redovisas: Tertialrapport 1 och Bokslut * Mäts fr.o.m vid datumen 15 mars och 15 oktober. Siffran som redovisas är genomsnittet från mätningen dessa två datum. i.u. 1095/ 83%

167 Tertialrapport Övrigt prioriterat arbete Skapa förutsättningar för utveckling av det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. Rektors och förskolechefs roller är avgörande för utvecklingen av den pedagogiska verksamheten i förskola/skola. För att utveckla verksamheterna med fokus på förbättrade kunskapsresultat krävs att rektor/förskolechef har goda förutsättningar att vara pedagogiska ledare. Uppföljning: En ny ledningsorganisation inom bildningsförvaltningen är beslutad och rekrytering av rektorer pågår. Den nya ledningsorganisationen innebär en förstärkt ledningsresurs inom både förskola och skola. Förvaltningsledningen arbetar även med att se över stödfunktioner kring rektorerna och förskolecheferna, i form av administrativt stöd, HR-stöd och ekonomistöd mm. Utveckla det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. Rektors/förskolechefs förmåga att ta ansvar för utvecklingsarbete i verksamheten och agera i rollen som pedagogisk ledare är en avgörande faktor för förbättrade skolresultat. Uppföljning: Kompetensutveckling pågår av flera av cheferna inom bildningsförvaltningen. Två chefer går rektorsprogrammet och ytterligare en ska påbörja utbildningen hösten Flera av cheferna inom bildningsförvaltningen har gått rektorsprogrammet tidigare. Intern kompetensutveckling av bildningsförvaltningens samtliga chefer med fokus på ledarskap genomförs av bildningschef och utvecklingsledare. Fortsätt kompetensutvecklingssatsningen med fokus på Bedömning för lärande, i former av kollegialt lärande. Strategierna inom Bedömning för lärande är enligt aktuell forskning effektiva för att förbättra elevers lärande i skolan. Genom att utveckla dessa strategier ska lärarnas undervisning förbättras, elevernas motivation öka och elevernas lärande och kunskapsresultat öka. Uppföljning: BFL-satsningen har nu pågått i snart två år. Det processtöd som Lilla Edets kommun köpt av GR i tar slut i och med juni Formerna för kompetensutveckling genom kollegialt lärande kommer att fortsätta och Lilla Edet har nu en kommungemensam bedömningspolicy, vilken fastslår hur lärare och rektorer ska använda formativ bedömning i undervisning och kvalitetsarbete. Utöka satsningen på moderna lärverktyg till att omfatta hela grundskolan och grundsärskolan. Tillgången till moderna lärverktyg är en förutsättning för lärande i vår tids informationsfyllda vardag. Att alla elever har god tillgång till lärplatta eller dator utjämnar även socioekonomiska skillnader i skolan, vilket är en av de största bakomliggande faktorerna till skillnader mellan olika gruppers kunskapsresultat. Uppföljning: Efter tre år med ipads i årskurs 7-9 kommer nu verktygen att bytas ut mot PC. I årskurs 4-6 arbetar man vidare med ipads som digitalt lärverktyg. Fram till tertialrapport 1 har inte någon utökad satsning i form av digitala lärverktyg till årskurs 1-3 påbörjats. Höj betygen i de naturorienterande ämnena och i matematik I chefernas analys av betygsresultat och resultat på nationella proven 2014, som genomfördes tillsammans med metodutvecklarna, framträdde NO och matematik, som ämnen som särskilt behöver utvecklas. Uppföljning: En lärare i Matematik och NO har rekryterats. Förbereda för miljödiplomering av förskolor Uppföljning: Förskolecheferna har tagit kontakt med utfärdare i Göteborgs stad.

168 Tertialrapport Allt förbrukningsmaterial som inhandlas till förskolan ska vara giftfritt. Vid framtida investeringar samt vid ny- och ombyggnationer ska giftfria alternativa material användas där sådana finnes. Uppföljning: Förvaltningen måste handla på de avtal som kommunen har. Vid nya upphandlingar måste kommunen kravställa på ett sätt där giftfria alternativ finns att tillgå för förskolorna att köpa.

169 4. Ekonomisk uppföljning Tertialrapport Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till. Beslutsdatum Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala i KF utrymme MoR-beslut tkr tkr Tabellen nedan visar den antagna verksamhetsramen indelad i Utbildningsnämndens fyra stora områden; Barnomsorg, Grundskola, Gymnasieverksamhet samt det som är verksamhetsövergripande. Organisatorisk struktur Utbildningsnämnden Barnomsorg 1-5 år lokaler Barnomsorg 1-5 år personal Barnomsorg 1-5 år övrigt Barnomsorg 1-5 år Resurs enligt verksamhetsplan 2015 Beslutad justering Föreslagen justering Total resurs totalt Skola F-9 lokaler Skola F-9 personal Skola F-9 övrigt Grundskola F totalt Gymnasieutbildning lokaler Gymnasieutbildning personal Gymnasieutbildning övrigt Gymnasieutbildning totalt Verksamhetsövergr Kostnader lokaler Verksamhetsövergr Kostnader personal Verksamhetsövergr Kostnader övrigt Verksamhetsövergr Kostnader totalt Totalt

170 Tertialrapport Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Tabellen nedan visar utfallet för Tertial 1 relaterad till ackumulerad budget motsvarande period samt hur prognostiserat årsresultat förhåller sig till fastlagd årsbudget. Utfall per verksamhet, tkr (netto) Ack utfall Tertial 1 Ack budget Tertial 1 Avvikelse Tertial 1 Prognos helår 2015 Budget helår 2015 Avvikelse helår 2015 Barnomsorg 1-5 år lokaler Barnomsorg 1-5 år personal Barnomsorg 1-5 år övrigt Barnomsorg 1-5 år totalt Skola F-9 lokaler Skola F-9 personal Skola F-9 övrigt Skola F-9 totalt Gymnasieutbildning lokaler Gymnasieutbildning personal Gymnasieutbildning övrigt Gymnasieutbildning totalt Verksamhetsövergr Kostnader lokaler Verksamhetsövergr Kostnader personal Verksamhetsövergr Kostnader övrigt Verksamhetsövergr Kostnader totalt Totalt

171 4.3. Analys av utfall och prognos Utfall januari-april Tertialrapport I perioden visar Utbildningsnämnden ett positivt resultat på 4,4 mkr. Det beror till största delen på en felperiodisering på gymnasiet på 3,2 mkr som borde tillhört Tertial 1. Barnomsorgen visar ett positivt resultat på 2,4 mkr i perioden. Överskottet beror dels på ett operiodiserat statsbidrag som jämnar ut sig över året, färre köpta platser än budgeterat samt att den satsning som nu görs år 2015 gällande personalförtätning inte hunnit få full verkan. Grundskolan redovisar ett underskott på 1,6 mkr i Tertial 1 beroende på högre personalkostnader än budgeterat Prognos 2015 Prognosen för 2015 visar ett negativt resultat på totalt 4,4 mkr. Grundskolan prognostiserar ett underskott på totalt 5,3 mkr. Till största delen beror underskottet på högre personalkostnader än budgeterat (4,1 mkr) och detta framförallt på Tingbergsskolans F-9. Grundskolans övriga kostnader ger ett underskott på 1,2 mkr vilket beror på fler köpta platser och högre skolskjutskostnader i samband med flytten av år 7-9 från Tingberg till Fuxernaskolan. De verksamhetsövergripande kostnaderna beräknas ge ett underskott på 0,3 mkr vilket förklaras med högre utbetalade tilläggsbelopp. Både barnomsorgen och gymnasieverksamheten förväntas ge ett överskott på helåret med 0,5 mkr respektive 0,7 mkr. 4.4 Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Beslutet som Utbildningsnämnden fattade den 24 mars 2015 skapar förutsättningar för höjd kvalitet samt att få en budget i balans. Beslutet medför möjligheter att minska lokalkostnader och uppnå samordningsvinster på personalsidan som borgar för kvalitet inom budgetram. 5. Investeringar Utbildningsnämnden har för 2015 ett investeringsutrymme på 1 mkr. I och med beslutet den 24 mars 2015 ändrades förutsättningarna och behoven i verksamheterna. Det pågår en behovsinventering utifrån verksamheternas anpassningar till den nya skolorganisationen. Investeringsutrymmet för 2015 förväntas bli utnyttjat i sin helhet. Investeringsobjekt (Belopp i tkr) Utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Avvikelse budg - prog Nygårds förskoleavdelning Inventarier strömskolan Planering pågår SUMMA

172 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 079 Internkontrollplan 2014, uppföljning Dnr 2014 UN 079 Sammanfattning Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande: Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Ärendet Utbildningsnämndens internkontrollsplan beslutades Uppföljning av internkontrollplanen har inte skett under Punkterna i 2014 års internkontrollplan är fortfarande relevanta och föreslås därför föras över i 2015 års internkontrollplan. Beslutsunderlag Internkontrollplan 2014 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår besluta att redovisningen godkänns. Olle Isaksson Bildningschef Beslutet expedieras till Förvaltningen Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen

173

174 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 154 Internkontrollplan 2015 Dnr 2015 UN 154 Sammanfattning Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande: Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Ärendet För 2015 föreslås följande kontrollmoment Process (rutin/system) Beställning/ inköp Representation Arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt arbete med stödinsatser. Kontrollmoment Att inköp sker enligt upphandlade avtal. Att redovisning av kostnader i samband med representation är enligt riktlinjer/ policy 1. Att årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och efterlevs på samtliga enheter, i enlighet med Skolverkets allmänna råd. 2. Att Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram följs. Kontrollansvar Ekonom Ekonom Enhetschef Barn- och Elevhälsa Uppföljning/ utförd och och och Metod Stickprov Stickprov Insamling och granskning av samtliga enheters planer. Uppföljnings möten med ansvarig rektor. Uppföljnings möte med ansvarig rektor. Rapport till Utbildnings nämnden Utbildnings nämnden Utbildnings nämnden

175 sid- 2 - Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås anta föreslagna kontrollmoment. Olle Isaksson Bildningschef Beslutet expedieras till Förvaltningen Administrativa avdelningen Ekonomiavdelningen sid 2/2

176 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 015 Förskola i Lödöse Dnr 2015 UN 015 Sammanfattning Förvaltningen informerar om förskolesituationen i Lödöse. Förslag till beslut Nämnden noterar informationen. Olle Isaksson Bildningschef

177 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl UN 264 Fördelning kontaktpolitiker Dnr 2011 UN 264 Sammanfattning Utbildningsnämndens ledamöter och ersättare är kontaktpolitiker för utbildningsnämndens verksamheter. Kontaktpolitikerna ska hålla sig väl informerade om sin verksamhet och vara väl insatta i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Nämnden har tidigare utsett vilka ledamöter som ska vara kontakpolitiker, samt vem som ska vara knuten till vilken/vilka verksamheter. Nu är det ny mandatperiod och många nya ledamöter och nämnden ska nu fördela kontaktpolitiker. Fördelningen ska även innefatta kontaktpolitiker för de fristående verksamheterna Nya Skolan, Nya Skolans förskola och Ströms Slotts förskola. Senast höstterminen 2016 bör därefter en ny fördelning äga rum. Förslag till fördelning av kontaktpolitiker: Område Väster Hjärtumskolan Tommy Nilzén (MP), Karin Hedborg (FP), Karl Jändel (V), Anders Johansson (SD) Strömskolan Tommy Nilzén (MP), Karin Hedborg (FP), Karl Jändel (V), Anders Johansson (SD) Västerlandaskolan Tommy Nilzén (MP), Karin Hedborg (FP), Karl Jändel (V), Anders Johansson (SD) Ströms Slotts förskola Lars Ivarsbo (C), Linda Alsing (V), Anders Johansson (SD) Hjärtums förskola Lars Ivarsbo (C), Linda Alsing (V), Anders Johansson (SD)