Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna

Transkript

1 Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna Remissversion

2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 Direktiven... 3 Länsplanen... 3 Nationell plan... 4 Tidplan Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet Regionförstoring Näringslivet Befolkning och befolkningsutveckling Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Bilanvändning IT-infrastruktur Målbild EU-mål Nationella mål Dalarnas målbild Transportsystemen tillstånd, brister Godstrafik Vägnätet Järnvägsnätet och dess standard Kollektivtrafik Flyg Hamnar Åtgärdsplan Nationell plan och grannlänens planer Effektbedömning Tillgänglighetsmål Hänsynsmål Miljömål Regionala mål Sammanfattning Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning

3 1. Inledning Länsplanen upprättas på uppdrag av staten och regeringen har den 20 december 2012 gett länen i uppdrag att ta fram nya länsplaner för perioden Regeringens direktiv säger att den s k fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särkilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. De föreslagna åtgärderna utgår således från ett länsgränsöverskridande och ett nationellt perspektiv där trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Länsplanen tar sin fortsatta utgångspunkt i gällande länsplan samt de strategiska inriktningar och prioriteringar som gjorts inom ramen för den regionala systemanalysen. Arbetet har bedrivits genom ett brett förankringsarbete genom dialoger och workshops med politiska beredningar och referensgrupper med representanter från trafikverken, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv, kommuner m fl organisationer. 1

4 2

5 Direktiven Regeringen uppdrog den 20 december 2012 åt trafikverken och länen att upprätta trafikslagsövergripande planer för transportinfrastrukturen, perioden I direktiven anges de ekonomiska ramarna uppgå sammanlagt till 522 miljarder kronor för nationell plan och länsplaner, varav 86 mdr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 mdr för drift och underhåll av statliga vägar. 281 mdr för utveckling av transportsystemet De ekonomiska ramarna för länsplanerna behålls oförändrade för perioden Vidare har regeringen bedömt att den genomsnittliga årliga nivån för länsplanerna förlängs för åren Dalarna har fått en preliminär planeringsram för på 346 mkr. En indexuppräkning har skett på drygt fem procent i prisnivå för Regeringen beslutar om definitiva planeringsramar till länen i mars/april Därutöver har Dalarna för planperioden tilldelats 51,8 mkr (ca 4,3 mkr/år) för Driftbidrag till icke statliga flygplatser (Borlänge och Mora). Utöver de givna ekonomiska planeringsramarna tillkommer cirka 35 miljoner kronor under planperioden genom avtal om medfinansiering som trafikverken och länen tecknat för enskilda objekt. Länsplanen Länsplanen ska ha ett trafikslagsövergripande synsätt och som utgår från ett länsöverskridande och ett nationellt perspektiv. Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för att förvalta och utveckla transportsystemet. Länsplaneupprättarna ska analysera väntad utveckling av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särkilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. Utifrån 6 kap. miljöbalken ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning och bedömning av planen. Planen får omfatta följande ändamål: investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet (inkl cykelvägar i anslutning till regionala vägar), åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet, som bör redovisas i planen, driftbidrag till icke statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen, medfinansiering av investeringar och förbättringsåtgärder i nationell plan, byggande och drift av enskilda vägar Statlig medfinansiering till: byggande av stationer, terminaler, hållplatser, spår-, väg- och gatuanläggningar för regional och lokal kollektivtrafik Åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning. transportinformatik eller miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet byggande av flygplatsanläggningar. Regeringen kommer att analysera förslagen till åtgärder utifrån: regeringens tidigare ställningstaganden samt riksdagens behandling och ställningstaganden av beskrivna propositioner, Åtgärderna ska riktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbetspendling, transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. 3

6 samband med andra relevanta planer inom Sverige och anda länders planer, uppfyllelse av transportpolitiska mål Samhällsekonomisk effektivitet, samt den samlade effektbedömningen att bidra med medel för att genomföra åtgärder av gemensamt intresse och nytta för staten och intressenterna. Medfinansieringen kan ske t.ex. genom direkta bidrag eller i form av brukaravgifter. Volymen åtgärder i planerna kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter som är villiga Nationell plan Den nationella planen får omfatta följande: investeringar och förbättringar samt drift och underhåll på det nationella stamvägnätet, det statliga järnvägsnätet, tillhörande gång- och cykelvägar, stationer och terminaler, Planen får också innehålla åtgärder som ska beviljas statlig medfinansiering när det gäller farleder och slussar, drift av icke statliga flygplatser, regionala kollektivtrafikanläggningar och enskilda vägar. Tidplan Remissbehandlade förslag till länsplan ska redovisas till regeringen senast 16 december Trafikverken redovisade förslag till nationell plan till regeringen den 14 juni Regeringen skickade trafikverkens förslag på remiss under tiden 14 juni - 1 oktober. I mars/april 2014 beslutar regeringen om definitiva planeringsramar till länen samt beslutar om nationell plan. Respektive län ska fastställa länsplanen senast två månader därefter. 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet 2.1 Regionförstoring I Dalarna ligger ett pärlband av tätorter längs tydliga stråk. Den befolkningsmässiga tyngdpunkten i tvillingstäderna Falun och Borlänge utgör en stark arbetsmarknad för omgivande kommuner i Dalarna. Här finns högteknologisk spetskompetens inom stål-, verkstads- och skogsbaserad industri. Större arbets- och bostadsmarknader Redan idag är inpendlingen stor. Ökat pendlingsutbyte är nödvändigt, dels för att nå kompletterande arbetsmarknader, dels för att säkerställa kompetens- och arbetskraftsförsörjningen i Dalarna. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Med väl fungerande kommunikationsstråk skapas förutsättningar för större gemensamma arbetsmarknader, såväl inom Dalarna som till och från angränsande regioner. Stärkta förutsättningar för arbetspendling ger bättre förutsättningar för inflyttning av såväl företag som arbetskraft. Bättre kommunikationsmöjligheter till och från utbildningsorter Universitets- och högskoleorterna Uppsala och Falun/Borlänge ligger strategiskt längs Dalabanan, vilken även ger resmöjlighet till Stockholms Universitet och Mälardalens Högskola. Bättre möjligheter att resa till eller mellan dessa studieorter underlättar dagspendling till högre utbildning, vilket bidrar positivt till regionens kompetensförsörjning. Fler ges möjlighet att studera vidare, varpå utbudet av högskoleutbildade till näringslivet stärks. 4

7 Utjämnade skillnader mellan olika delar av regionen Det krävs en bättre sammankoppling mellan framstående industriorter och läns- och utbildningscentrum genom möjligheter till dagspendling. Därigenom kan dagens obalanser mellan funktionella regioner ersättas av inbördes komplementaritet och differentiering. Kortare restider, särskilt med tågtrafik, ger bättre förutsättningar för ökat arbets-, tjänste- och studiependling. De mindre orterna får tillgång till en större arbets- och studiemarknad, vilket stärker hela regionen. Bland övriga positiva effekter med förbättrade järnvägsförbindelser kan nämnas att tillgången till samhällsservice, kommersiell service samt kultur- och nöjesutbud förbättras. Järnvägen central för regionförstoringen Utvecklingen i kommunerna och regionerna längs särskilt Dalabanan, men även Bergslagsbanan, är starkt beroende av goda kommunikationer och förbindelser. Utvecklingen av arbetsmarknaden, näringslivet, turismen och människors välfärd måste i dessa områden stärkas. Hittills har utvecklingen hämmats av att de fördelar som finns i en regionförstoring inte kunnat realiseras på grund av alltför bristfälliga förbindelser. Var och en av de kommuner och regioner som finns längs dessa banor vinner på snabbare och tätare transporter på järnväg. Viktiga studieorter, arbetsmarknader och offentlig service av kvalificerad art knyts samman och skapar bättre möjligheter för människor och företag att leva och verka längs banan. Ett viktigt led i de olika arbeten som pågår för att utveckla regionen är därför uppgraderingen av Dalabanan och Bergslagsbanan, så att dessa kan möta kraven på snabbare förbindelser mellan Dalarna, Uppsala och Stockholm samt inom regionen. På lång sikt krävs betydande åtgärder för att förverkliga de mål som satts upp. Åtgärder som gör att den gräns uppnås där kapacitet och standard möjliggör hastigheter och en turtäthet så att viktiga tidsgränser innehålls för att regionen ska kunna förstoras och människors välfärd förbättras. Målen är kortare restider med minuter, säkrare tidshållning och entimmestrafik med tåg mellan Dalarna och Stockholm. Förbättrad vägstandard för viktiga pendlings- och näringslivsvägar Åtgärder behövs för att både restider ska kunna minska och trafiksäkerheten ska förbättras. Nya hastighetsgränser kan komma att innebära en sänkning av hastighetsgränserna på delar av det strategiska vägnätet. Det är dock viktigt att de nya hastighetsgränserna inte ersätter planerade investerings- och underhållsåtgärder längs det strategiska vägnätet. 5

8 Hela resan För att hållbar regionförstoring ska åstadkommas räcker det inte enbart att bygga ny järnväg och köra tåg. Viktigt är också att hela resan fungerar, d.v.s. från startpunkt till slutdestination inklusive resan till och från resecentrum och busshållplatser. Hofors-Falun-Borlänge samt i hela stråket Ljusnarsberg-Ludvika-Borlänge-Falun. För detta krävs att samhällsplaneringen får ett tydligt hela resan-perspektiv och stödjer användningen av kollektivtrafik, strategiska och sammanhängande gång- och cykelstråk samt verkar för attraktiva bytespunkter. Högklassiga gång- och cykelbanor skapar förutsättningar för minskat bil- och bussberoende på kortare sträckor, vilket gynnar miljö, ekonomi och hälsa. Med Dalabanan utbyggd uppnås dagspendlingsmöjlighet i hela stråket Mora-Rättvik- Leksand-Gagnef-Borlänge. Vidare uppnås dagspendlingssamspel i hela stråket Avesta-Hedemora-Säter-Borlänge-Falun. Både Avesta och Hedemora får dagspendlingsrestid till den viktiga, kompletterande arbets- och utbildningsmarknaden Uppsala och via byte i Sala också till/från Västerås. Med uppgraderad Bergslagsbana blir det dagspendlingsbart i hela stråket Gävle-Sandviken- Med direkta regionaltåg blir det också möjligt att dagspendla Fagersta-Smedjebacken-Ludvika- Borlänge-Falun, Ludvika-Smedjebacken- Fagersta-Västerås samt Ludvika-Örebro. Förbättrad E 16/Rv 66) möjliggör dagspendling i hela ortsstråket Vansbro - Dala-Järna-Nås- Floda - Mockfjärd - Borlänge. Likaså blir det möjligt att dagspendla Vansbro-Malung och Malung-Sälen. 6

9 2.2 Näringslivet Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri, elektro- och teleprodukter samt inte minst besöksnäringen, men även livsmedelsindustrin är betydande Falun-Borlänge har en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarna är ett av Sveriges största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarknaden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt, långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Bergslagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För Dalarnas exportindustri utgör investeringar i transportsystemet, som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer, en viktig förutsättning för fortsatt utveckling i Dalarna och hela landet. Basindustrins utveckling i Bergslagen har under en lång följd av år varit starkt positiv och i regionen finns i dag ett antal företag som är världsledande inom sitt respektive område. Stora investeringar i industrins anläggningar har lagt grunden för denna utveckling och investeringarna fortsätter att ligga på en hög nivå. Därutöver tillkommer den planerade nyetableringen av gruvverksamheten i Grängesberg/Ludvika. Förutom den omfattande förädling/produktion som sker i Dalarna fungerar länet även som ett transitområde för godstransporter från norra Sverige till Göteborgs hamn eller till södra Sverige och vidare till kontinenten. 40 % av Sveriges exportvärde genereras i Bergslagsbanan Gävle-Göteborg, via väster om Vänern Det planeras investeringar enbart inom indusrin i Dalarna för uppskattningsvis ca 20 miljarder kr de närmaste åren. SSAB, som årligen investerar ca 0,7 miljarder i sina anläggningar, planerar i Borlänge för kraftiga ökningar i produktionsvolym och vidareförädling. I Fors utanför Avesta krävs omläggningar av både järnvägen och riksvägen för att Stora Enso Fors ska kunna fortsätta sin expansion och investera i en ny massafabrik som planeras. Enbart i Avesta och Borlänge innebär basindustrins investeringar en förväntad produktionsökning med uppskattningsvis 2 miljoner ton färdigvara, vilket motsvarar lastbilar eller järnvägsvagnar per år. Till detta kommer alla insatsvaror och råvaror som krävs för att framställa volymen färdigvara. Andra exempel på investeringar som genererar ökade transporter är Spendrups utbyggnad av bryggeriet i Grängesberg, ABB:s investeringar i Ludvika, stora investeringar i länets sågverk samt Clas Ohlsons pågående utbyggnad av centrallagret i Insjön. Till detta kommer en växande handel i regionen som alltmer börjar efterfråga miljövänliga transporter på järnväg. För att klara av transportbehoven ökar kraven på att kapaciteten på järnvägen hänger med och kan ta emot det kraftigt ökade antalet godståg som behövs för att klara näringslivets efterfrågan. 7

10 Utöver den identifierade efterfrågan på gods- och persontransporter finns en dold eller outtalad efterfrågan på järnvägstransporter. Brister i och den avtagande tilltron till kvaliteten i järnvägssystemet, innebär att många företag, men även resenärer, avstår att ens överväga järnvägen som transportmedel, trots att deras behov är väl lämpade att tillgodoses med järnväg. Ändrade strukturer ger ändrade transportbehov Industrins transportbehov är över tiden relativt stabila. Nya förutsättningar kan dock snabbt förändra den bilden. Ökad förädlingsgrad ställer andra och ökade krav på infrastrukturen då nya marknader etableras. Ändrade och utökade upptagningsområden för råvaror till massa och pappersindustrin ändrar transportbehoven. Industrin behöver därför väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade volymer. Ett exempel på krav på snabb omställning var stormen Gudrun, som med kort varsel ändrade råvaruflödet till pappers- och massaindustrin och sågverken. Viktiga godsstråk i nord-sydlig och öst-västlig riktning mot Mälardalen, Göteborg, Skåne och Norge I Dalarna sammantrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nord-sydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, vilka utgör basen för Dalarna som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Vart fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i alternativt passerar Borlänge. I debatten om vilken väg godset ska ta genom Bergslagen är det viktigt att påpeka de stora volymer gods som ska till Bergslagen och likaledes de stora volymer gods som har Bergslagen som startpunkt. I ett längre perspektiv måste därför Skogsbaserade näringar De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som i nordsydlig riktning. För skogsbolagen är det investeringar göras i både väg- och järnvägsnätet så att industrins råvaruförsörjning tryggas och att färdiga varor och produkter effektivt kan levereras till kunder i Sverige eller utomlands via hamnar eller den fasta förbindelsen över Öresund. För industrins del är det viktigt att godsstråk byggs ut, som är stabila över tiden och som kan klara svängningar i godsflöden. De två stråken på järnväg genom Bergslagen, Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan /Väster om Vänern måste byggas ut till två funktionella stabila stråk, som även kan fungera som alternativa vägar i händelse av eventuella störningar. Nödvändiga investeringar måste göras för att eliminera nuvarande brister i kapacitet och framkomlighet. På vägsidan är det de nord-sydliga stråken Riksväg 50 Bergslagsdiagonalen som är ett viktigt godsstråk genom det mellansvenska inlandet och E 45 som är viktiga nationella förbindelser mot Västsverige, Göteborgs hamn, hamnarna i Skåne och Öresundsförbindelsen samt att de förbinder Mellansverige och Norrland. E 16 är en öst-västlig förstärkning av vägnätet i norra Mellansverige och inre Skandinavien som knyter samman flera viktiga transportnoder mellan Gävle och Oslo och vidare kopplingen österut mot Finland och Baltikum. Stråket blir dessutom ett komplement i det övergripande svensk-norska vägsystemet för transportbehoven från norra Sverige och norra Norge (via E 45) till Osloregionen. Riksväg 70 i nord-sydlig riktning är ett viktigt godsstråk såväl mot Stockholm och Mälardalsområdet som för den inhemska godsvaruförsörjningen. Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljardklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem. Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna 8 och hela Sverige.

11 viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Vägtransporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kronor vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är ett av Sveriges största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter. Dalarna är Sveriges tredje största besöksdestination Dalarna är i särklass det ledande turistlänet utanför storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. När det gäller gästnätter per invånare växer Dalarna mest och är klart störst i landet. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt besökare varje vecka i området. Även Siljansbygden har en stor och betydelsefull besöksnäring. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensknorska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden med cirka 600 småföretag kopplade till besöksnäringen och den är under stark utveckling i Dalafjällen. Planerade investeringar inom besöksnäringen uppgår till nästan 10 miljarder under de närmaste tioårsperioden, vilket skapar ytterligare ca arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Cirkaa 90 % av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis såväl vinter som sommar, medför en mycket stor belastning på vägtransportsystemet. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Drygt 90 % kommer med bil, vilket motsvarar cirka 1,1 miljoner bilar som belastar vägtransportsystemet. Besöksnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsongen är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär, utifrån ett antagande att alla kommer med bil, cirka bilar ytterligare per år, varav drygt bilar under vinterperioden. Under vinterperioden är trafikbelastningen (torsdagar-söndagar) ca % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar drygt fordon per dygn, ofta under Ett fåtal kritiska timmar i Högtrafik 9

12 Besöksnäringen Tillväxt och nya marknader Globalt är turismen en av de starkast växande näringarna. Den inhemska turismen står för betydande transportflöden, som till stora delar har ett karaktäristiskt mönster över året kopplat till årstiderna, helger, sportlov och semestrar. Inkommande turism till Sverige ligger per invånare högre än snittet i Europa. Dalarna med sina förutsättningar för turism och besöksnäringens utbud, har redan idag stor betydelse för människor i mer tätbefolkade områden i Europa. Näst efter nordiska besökare är holländare och tyskar de största besöksgrupperna. Denna betydelse kan avläsas i att de utländska besökarna i Dalarna ökar och att alltfler människor söker sig till natursköna upplevelser. Det är av stor betydelse att transportsystemet kan tillgodose de olika turistiska segmenten. En stor del av Dalaturismen är idag alltför beroende av biltrafiken. Flyg-, järnvägs- och vägtrafiken behöver därför utvecklas på ett sätt som samtidigt medger ekonomisk, miljö- och klimatmässig hållbarhet. Samtidigt behöver biltrafiken utvecklas med bioenergidrivna miljöbilar, elbilar och kombinationer av dessa. Dalabanan är en av få järnvägsförbindelser till fjällvärlden och innebär en betydande potential för besöksnäringens tillväxt. Ett utvecklat flygsystem med direktflyg från både internationella och nationella noder, möjliggör utvecklad turisttrafik. Genom flygets positiva trend inom turisttrafiken, ökar intresset från besöksnäringen att hitta nya marknader och konkurrensfördelar genom flyget som stärker den internationella konkurrenskraften. Trafikverkets arbete med den strategiska utmaningen som ska bidra till att resor och transporter för turist- och besöksnäringen blir mer attraktiva och mer miljöanpassade. Det har anförts att flygets roll bör vara bland annat i reserelationer till viktiga resmål för besöksnäringen, där det inte går att nå restider under tre timmar med övriga trafikslag. I undersökningar som gjorts bland besökarna till Dalarnas fjälldestinationer, så framgår det att genomsnittsresan till destinationen ligger på sex timmar. Infrastrukturen behöver förbättras för att klara ökad turism Infrastrukturen i Dalarna, i synnerhet väg, är idag dimensionerad för trafikens normalflöden. I takt med att turismen ökar i betydelse och omfattning blir även trafiktopparna större. Då allt fler turistanläggningar inriktar sig mot helårsverksamhet kommer trafiktopparna att inträffa under en allt större del av året. Årstidsförändringarna och hur man organiserar sin tid i det svenska samhället med storhelger, skollov och semestrar är starkt styrande för hur efterfrågan av turistiska tjänster varierar under året. Detta innebär att den ökande turismen i Dalarna leder till alltmera accentuerade trafiktoppar vid sportlov, påsk, midsommar och semestertider. Trafiken är även mycket omfattande i samband med olika turistiska evenemang, som t ex Vasaloppet eller musikarrangemangen i Dalhalla. Dessa trafiktoppar slår påtagligt olika beroende på vilka turistiska segment som dominerar. För fjällturismen är trafiktopparna störst under vinterhalvåret och särskilt vid sportlov och påsk. I Siljansområdet är sommarturismen omfattande med stora trafiktoppar, särskilt genom Mora där det är dagliga köbildningar under sommarperioden. Fjällpaket Dalarna, som syftar till att det offentliga på såväl lokal som regional och nationell nivå, tillsammans med näringslivet, samverkar för att få ut högre nytta av de åtgärder som står till buds (Fyrstegsprincipen). Det är ett mycket tydligt och bra exempel där prioriteringar i nationell plan och länsplan i form av satsningar på väg, järnväg (Dalabanan) och flyg kan samspela för att verkligen stödja och stärka effekterna av de betydande investeringar som görs för att utveckla besöksnäringen. Samtidigt ger detta internationell samordning med den norska utbyggnaden av E16 såväl öster som väster om Oslo/Gardermoen. 10

13 Samverkande transportsystem Flygplatserna i Dalarna med dess kopplingar till väg och järnväg bildar tillsammans viktiga länkar mellan Europa och Dalarna. Med ett samverkande trafiksystem med hög standard enligt hela resan-perspektivet kan man med flyg eller tåg nå regionen från hela världen och därefter transportera sig lokalt med tåg, buss, bil eller cykel. För besöksnäringen är ett transportsystem med delar som kompletterar varandra inom regionen, lika viktigt som ett interregionalt system som transporterar människor till och från regionen. Försäljning av paketresor till fjällturister är inte särskilt omfattande och bör kunna utvecklas. Paketresor som består av transport och inkvartering i kombination med en eller flera turisttjänster bör i större grad erbjudas besökare som söker transportalternativ till bilen. Flyg- och tågtrafik i kombination med busstransfer kommer dock inte att kunna övergå till att vara annat än ett marginellt tillskott som transportalternativ till bilen. För skidanläggningarna i Sälenfjällen och Idre är det därför helt avgörande att de vägar som leder till fjällen håller en hög och säker standard. 2.3 Befolkning och befolkningsutveckling Figur 2 2:1 och 2 2:2 nedan kompletteras inför beslut av länsplan Statistiken gäller dock i stort med något negativa förändringar i södra Dalarna. I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att koncentreras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning, mycket beroende på att ungdomar flyttat ut, vilket lett till negativa födelsetal. Dalarna, bland landets tio största län befolkningsmässigt. Befolkningen är starkt koncentrerade till Falun-Borlänge och Siljansbygden. Befolkningen minskar något i sydöstra Dalarna samt i länets västra delar. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag, står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen. 11

14 2.4 Arbetsmarknad Figur 2 3:1 och 2 3:2 nedan kompletteras inför beslut om länsplan Figurerna gäller dock fortfarande ur ett strukturellt perspektiv. Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns- och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är läns- och utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till näraliggande arbetsmarknader. 12

15 Sysselsättning kvinnor Förvärvsfrekvenserna för kvinnor varierar starkt mellan kommunerna. Ett generellt mönster i landet är att kvinnors förvärvsfrekvenser är särskilt höga i läns- och utbildningscentra och betydligt lägre i industri- och periferikommuner. Arbetsplatser som av tradition har stor andel kvinnosysselsatta som vårdinrättningar, hotell och handel, koncentreras i stor omfattning till länscentra. Även för kvinnor är sysselsättningsnivån i Dalarna över rikssnitt i de flesta kommuner, dock inte för heltidsarbete. Besöksnäringen bidrar till att fler kvinnor får jobb. Arbetspendling kvinnor Arbetspendlingsmönstret för kvinnor karaktäriseras av stark fokusering på läns- och utbildningscentrum Falun-Borlänge. Även orterna vid Siljan har betydelsefull arbetspendling sinsemellan. Pendlingsflödena behöver dock öka ytterligare för att fullt ut nyttja kompletterande arbetsmarknader. Ett generellt mönster för landet är att läns- och utbildningscentra ofta har höga kvinnoandelar, medan industri- och periferikommuner har lägre andelar. Detta mönster är tydligt även i Dalarna. Stärkta möjligheter till dagspendling är en viktig faktor för att balansera kvinnoandelarna mellan kommunerna i regionen. Pendlingsmönstret visar betydelsefull potential Det rådande pendlingsmönstret visar att det finns stora potentialer i förkortade restider i stråken Mora-Falun/Borlänge-Avesta, Ludvika-Falun/ Borlänge samt Falun/Borlänge-Gävle, Ludvika- Västerås och Avesta-Fagersta-Uppsala. Med förkortade restider skulle Dalarna, som idag i alltför hög grad har isolerade arbetsmarknader, kunna fungera som en sammanhängande region med förbättrade pendlingssamspel. Man kan även konstatera att inpendlingen till Borlänge ökat väsentligt de senaste åren, särskilt vad gäller Grannkommunerna. 13

16 Funktionella regioner Genom den fortlöpande regionförstoringen minskar successivt antalet funktionella arbetsmarknadsregioner i landet. För Dalarnas del föreligger goda möjligheter till utvidgade arbetsmarknadsregioner i Svealandsregionen. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Detta understryker behovet av goda kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna, så att både kvinnor och män kan hitta arbeten som passar deras önskemål och kompetens inom rimligt reseavstånd. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag enligt följande 1. Vansbro 2. Malung-Sälen 3. Mora-Orsa-Älvdalen 4. Borlänge-Falun-Gagnef-Säter-Rättvik-Leksand 5. Avesta-Hedemora (-Fagersta) 6. Ludvika-Smedjebacken (-Ljusnarsberg) De lokala arbetsmarknaderna ser dock inte lika ut för kvinnor och män, bland annat beroende på att kvinnor pendlar mindre. Kartan nedan visar nåbarheten till/från Falun med bil. Borlänge, Leksand, Rättvik, Säter, Hedemora, Ludvika och Hofors har någorlunda rimliga bilrestider till Falun (<45 min). Överlag har Dalarnas arbetsmarknader inte förändrats lika mycket som på andra håll i landet, utan ser ungefär ut som för tjugo år sedan. Särskilt Vansbro och Malung- Sälen är fortfarande öar med en egen arbetskraftsförsörjning, vilken innebär betydande sårbarhet vid omstruktureringar i näringslivet. Tågets potential till kraftigt sänkta restider på längre sträckor och ett fullödigt samspel mellan lokala arbetsmarknader har ännu inte utnyttjas fullt ut i Dalarna. 14

17 2.5 Kompetensförsörjning Figur 2 4:2 kompletteras inför beslut om länsplan Figuren gäller dock fortfarande i stort. Andel högre utbildade Ett generellt mönster för landet är att universitetskommuner har höga andelar högutbildade, följt av högskoleorter, vanligtvis tillika länscentra. För män är obalansmönstret ofta tydligare än för kvinnor. Många av de högre utbildade är sysselsatta inom vård och kommunal administration, vilket i sig är viktigt. Samtidigt innebär detta att andelen högre utbildade inom den konkurrensutsatta industrin är alltför låg. Det är strategiskt mycket viktigt att verka för högre andelar högutbildade i industrin. God tillgänglighet till högre utbildning, helst på orten men även genom möjligheter till dagspendling, är av stor betydelse för att förbättra kompetensförsörjningen med höga utbildade. Detta gäller också för de förberedande utbildningarna, gymnasie, vuxenutbildning m fl. Den lägre andel högutbildade i industri- /landsbygdskommuner innebär på sikt ett strategiskt problem, som i betydande grad kan överbryggas med förbättrade kommunikationer. Utbildningsutbud Högskolorna i Falun-Borlänge och Gävle har under det senast decenniet bidragit till en väsentlig ökning av utbudet av högre utbildning i regionen. Dalarna behöver förbättrad koppling till utbildningsutbudet i Uppsala och Örebro, vilket är möjligt under förutsättning att järnvägssystemet stärks. Högskoleutbildningarna i Falun-Borlänge och Gävle har stor betydelse för tillgängligheten till dagspendling i Dalarna. Med förbättrade kommunikationer skulle denna tillgänglighet utökas även gentemot Uppsala och Örebro. Det skulle också innebära bättre tillgänglighet till högre utbildning för boende i landsbygdskommuner i Dalarna. Genom de målmedvetna satsningarna på decentraliserad utbildning, distansutbildning via Internet, lärcentra samt förbättrade kommunikationer till högre utbildning, har rekryteringen till högre utbildning förbättrats. För att klara en långsiktigt hållbar utveckling behöver dock tillgängligheten till högre studier förstärkas ytterligare. 15

18 16

19 2.6 Bilanvändning Bilnyttjandet har stor betydelse i synnerhet för de glesare områdena av Sverige. De flesta kommuner i Dalarna har körsträckor långt över rikssnitt. Dessutom finns flera av Sveriges absolut biltätaste kommuner i Dalarna Läns- och utbildningscentra har av tradition ett kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att alternativa färdsätt skapar god tillgänglighet under den vanligaste arbetstiden. För de mer glesbefolkade delarna av regionen är emellertid bilberoendet stort. Detta bilberoende kan reduceras genom förbättrade kollektiva resmöjligheter. Det är betydelsefullt att landsbygdskommunernas funktion för Sverige och EU kan tillgodoses. Genom att förbättrade miljö- och klimatmässigt baserade transportsystem kan ta hand om de stora flödena, skapas bätttre miljö- och klimatbuffert för nödvändig funktion i det glesbefolkade inlandet. Med ökande klimatmedvetenhet och stigande priser på fossila bränslen, ökar behoven av alternativa bränslen alltmer. En strategisk fråga är uppbyggnad av produktionsanläggningar och tankställen för alternativa bränslen. Detta är särskilt betydelsefullt för landsbygdskommuner, som ofta har högt bilberoende och få alternativ med kollektivtrafik. Det är dessutom viktigt för att tillgodose den bilburna turismens ökande efterfrågan på alternativa drivmedel. 2.7 IT-infrastruktur IT-infrastrukturen har stor betydelse för regionerna som helhet ska kunna fungera långsiktigt konkurrenskraftigt. En stabil bredbandsnivå är lika viktigt för besöksnäringens bokningssystem som det är för basnäringens produktionssystem. Möten på distans kan ersätta längre resor. Bredband möjliggör för informationsintensiva företag att verka i regionen. Genom en kraftig utbyggnad av distansutbildningar och nätuniversitet, stärks även tillgången till högre utbildning. IT infrastrukturen kan även utgöra ett stöd i trafiksystemet och härvid användas för trafikinformation, variabla hastighetsgränser, styrning av trafikströmmar etc. Tillgång till bredband, spelar även en viktig roll i att göra landsbygdskommunerna attraktiva att bo och verka i. 17

20 3. Målbild 3.1 EU-mål Inriktningen för den europeiska transportpolitiken enligt EU-kommissionen är att förse medborgare och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av: Stor rörlighet för medborgare och näringsliv Miljöanpassning Trygg energiförsörjning Goda anställnings- och arbetsvillkor Skydd och säkerhet för resenärer och allmänhet Innovativ utveckling Internationellt samarbete 3.2 Nationella mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Effektbedömningar av åtgärder i länsplanerna ska beskrivas utifrån de transportpolitiska målen. Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. transportsystemet för att Sverige år 2030 vara oberoende av fossila bränslen, att transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Av miljömålen är det mest utmanande att begränsa klimatpåverkan. EU har satt som mål att minska utsläppen av klimatgaser. 3.3 Dalarnas målbild Kompletteras inför beslut om länsplan Dalarnas regionala utvecklingsprogram, Dalastrategin är under omarbetning Konkretiserade regionala mål och funktionsmål nedan, kopplade till transportinfrastrukturen, förväntas dock i huvudsak överensstämma med målen i den nya Dalastrategin. Utgångspunkt Med den regionala funktionsanalysen (kap 2) och den regionala transportsystemsanalysen (kap 4) som grund har en målbild tagits fram. Målbilden är framtagen utifrån EU-mål, nationella mål och regionala mål, vilka bland annat utgör grunden för Dalarnas regionala utvecklingsprogram, Dalastrategin. Målbilden är utformad utifrån ett helhetsperspektiv för transportsituationen och transportmöjligheter inom och mellan regioner, till övriga landet och internationellt. Tillvägagångssätt Målbilden är konkretiserad utifrån Dalastrategins strategiska vägval: 1. Det samspelta Dalarna Betonar ledarskapets betydelse för Dalarnas utveckling. 2. Det gränslösa Dalarna Betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. För att uppfylla hänsynsmålet föreslås bland annat: att antalet döda inom vägtrafiken halveras och antalet skadade minskas med en fjädedel, att transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i 18

21 3. Det attraktiva Dalarna Betonar det goda livet och Dalarnas särskildhet. 4. Det bärkraftiga Dalarna Betonar betydelsen av näringslivets förändringsoch konkurrensförmåga. 5. Det välkomnande Dalarna Betonar betydelsen av att vi bör bli fler samt betydelsen av ett gott mottagande av människor, kompetens och kapital. Övergripande målbild I Dalarna möts tradition och nytänkande och här kan alla utvecklas. Dalarna drivs av lust, vilja och skapandekraft samt växer och utvecklas i aktivt utbyte med sin omvärld. Dalarna är en bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i en nationell och internationell konkurrens. Det gränslösa Dalarna betonar betydelsen av att leva i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld, där relationerna stärks genom bland annat strategiska allianser. Det är därför viktigt att förbättra och effektivisera transportsystem och infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte. Inriktningsmål Bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i nationell och internationell konkurrens. Starkt regioncentrum som skapar tillväxt och nya möjligheter för hela Dalarna. Aktivt och vardagligt utbyte med omvärlden och är ett attraktivt och konkurrenskraftigt län för boende, näringsliv och turism. Ökad miljö- och klimathänsyn i transportsystemet. Säker trafik minskat antal döda och skadade i trafiken. Jämställdhet. Miljö- och klimatmål I länstransportplanens Miljökonsekvensbeskrivning redovisas de miljöoch klimatmål som utgör en grund för målbilden. I Dalarnas miljömål är de nationella miljömålen anpassade till länet. Den regionala klimat- och energistrategin anger de regionala klimatoch energimålen. I strategin för miljöanpassade transporter i Dalarna ingår mål 2020 och vision Mål Delmål Funktion Dalarna är en bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i nationell och internationell konkurrens. Tillgängligheten för Dalarnas industri till den nationella och internationella marknaden garanteras genom ett transportsystem som undanröjer hindret av långa avstånd till den europeiska marknaden. Tillgängligheten till funktionella vägoch järnvägsstråk samt hamnar ska uppfylla en hög standard för att stärka Dalarnas position som ett av Sveriges största exportlän. Stärka positionen som Sveriges i särklass ledande turistlän utanför de tre storstadsregionerna och ha en infrastruktur som möjliggör detta. Nettotillväxten i nyföretagande inom nya branscher ska ha en hög ökningstakt. Det nationella vägnätet ska vara tjälsäkrat och hålla hög bärighet för att klara skogsindustrins transporter av skogsråvaror som framförs på vägnätet året runt. Hög framkomlighet och regelbundenhet för basindustrins transporter på väg och järnväg för punktliga in- och uttransporter av företagens insats- och färdigvaror i en jämn ström. Effektiva omlastningsmöjligheter mellan och inom de olika trafikslagen i knutpunkter där de nationella och regionala stråken samverkar. Genomfartstrafik av tunga godstransporter och transporter av farligt gods på väg som leds utanför tätorternas centrala delar. Säkra och funktionella rastplatser med 19

22 service och bevakning ska finnas i strategiska lägen så att yrkesförare ska kunna stanna riskfritt för efterlevnad av kör- och vilotidsregler. Dalarna är en region med ett starkt regioncentra som skapar tillväxt och nya möjligheter för hela Dalarna. Dalarna lever i ett aktivt och vardagligt utbyte med omvärlden. Dalarna är ett attraktivt och konkurrenskraftigt län för boende, näringsliv och turism. Antalet LA-regioner ska minska från dagens sex till fyra till % av länets befolkning når regioncentrum Falun/Borlänge inom en timmes restid. Mora stärker positionen som ett tillväxtcentrum och nav för kommunikationer i norra Dalarna. Västerdalarna, Falun/Borlänge och Mora bildar tillsamman kompletterande arbetsmarknader. Södra Dalarna sammanlänkas med regioncentrum och Uppsala/ Mälardalen i en större pendlingsregion. Starkare koppling mellan Västerbergslagen, regioncentrum och Västerås/Mälardalen för en större pendlingsregion. Alltfler människor väljer att bo och verka i regionen. Tillgängligheten till funktionella vägoch järnvägsstråk samt flygförbindelser i kopplingen mot Västsverige, Osloregionen och Öresundsregionen ska uppfylla en standard som möjliggör åtkomlighet över dagen. Med hjälp av transportsystemet når individen en differentierad marknad för arbete, studier, service, fritid och turism inom dagsreseavstånd. Målet gäller oavsett individens ålder, kön och eventuella funktionshinder. Tillgängligheten med allmänna kommunikationer når successivt en lägsta garanterad nivå på 1,5 timmars restid (enkel resa) i högtrafik för tjänsteresor, arbets- och studiependling: mellan Dalarnas regioncentrum och regioncentrum i Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Restider mellan inbördes kompletterande arbetsmarknader som inte överstiger minuter. Utvidgningen av pendlingsregioner ska i första hand ske med kollektivtrafik där snabb pendeltågstrafik överbryggar längre avstånd för arbetsoch studiependling. Effektiv samverkan mellan trafikslag och hög kapacitet i järnvägs- och vägnät. Trafiken på Dalabanan ska ha sådana restider att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen och inrikesflyg i stråket mot Mälardalen. Resor med sammodala transportsystem ska kunna ske med korta bytestider och med omstigning mellan transportslag i attraktiva, bekväma, trygga och säkra bytespunkter. Hög framkomlighet och korta restider för näringslivets affärs- och tjänsteresor samt turism. 20

23 Ökad miljö- och klimathänsyn i transportsystemet Dalarna är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att använda energi- och miljöomställningen till utveckling och tillväxt Säker trafik minskat antal döda och skadade i trafiken Jämställdhet - mellan Dalarnas regioncentrum och Stockholm/Mälardalen inklusive Arlanda flygplats. Tidsåtgången för kollektivtrafikresa jämfört med bilresa förbättras successivt så att det går minst lika snabbt att dagpendla med kollektivtrafik som bil. Alltfler turister väljer allmänna kommunikationer för att besöka Dalarna. Utsläppssnåla och energieffektiva godstransporter som ställer krav på det järnvägstransportsystem som börjar i respektive genomkorsar länet. Transportsystemet anpassas successivt genom omställningsfaktorer som ger ekonomiska fördelar till bränslen och teknik som kan samspela med naturen. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. Kollektivtrafikens egna utsläpp av växthusgaser ska, räknat per resenär, minska med 20 % fram till år Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. All samhällsplanering i Dalarna grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser och service kan åstadkommas så att transportbehovet minskar. Transportsystemet är utformat så att det motsvarar högt ställda krav på trafiksäkerhet. Inga personer ska dödas eller skadas svårt vid resor med kollektivtrafik eller på väg till och från kollektivtrafiken Män och kvinnor anser i lika hög grad att kollektivtrafiken är ett attraktivt Avbrottsfria, heltäckande och säkra gång- och cykelvägnät genom och mellan tätorter som skapar möjligheter för gång- och cykeltrafik på avstånd upp till 5 kilometer. Drivmedelsförsörjning med alternativa bränslen finns tillgänglig i hela länet. Förutsättningar för effektiv kommunikation utan förflyttning i transportsystemet finns. Ett kollektivtrafiksystem som ger hög tillgänglighet på flera geografiska nivåer samtidigt, inom och mellan kommuner, inom och mellan större arbetsmarknader samt med effektiv koppling till interregionala trafiksystem. Hög trafiksäkerhet och framkomlighet genom en separation mellan tung trafik och personbilstrafik. Oskyddade trafikanter ska kunna färdas säkert i transportsystemet. Pendlingsmöjligheterna ska motsvara 21

24 resealternativ. Lika möjligheter för män och kvinnor att bredda sin arbetsmarknad. män och kvinnors behov. Såväl kvinnor som män ska med hjälp av transportsystemet på lika villkor nå en utökad arbetsmarknad. 4. Transportsystemen tillstånd, brister 4.1 Godstrafik Figur 3 1:1 nedan kompletteras inför beslut om länsplan Figuren gäller dock fortfarande ur ett strukturellt perspektiv. Dalarnas exportintensiva näringsliv är starkt beroende av kopplingarna mot hamnarna i Göteborg och Trelleborg samt mot Öresundsbron. I detta sammanhang är Bergslagsbanans förlängning väster om Vänern mot Göteborg mycket viktig. Gävle hamn får en alltmer betydelsefull roll för näringslivet i Dalarna. I Dalarna sammantrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nord-sydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, vilka utgör basen för Dalarna som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Vart fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i alternativt passerar Borlänge. Vägtransporter De största godstrafikflödena på Dalarnas vägnät förekommer längs E 16, E 45, 26, 50, 70, och 68. E 16 bär en stor del av den öst-västliga trafiken till Gävle hamn och mot norra Sverige, väg 70 från Idre/Älvsalen/Mora söder ut mot Stockholm/Mälardalen och väg 50 från Falun- Borlänge norrut mot E4 samt söder ut genom mellansverige med vidare koppling mot södra Sverige. Väg 68 är viktig för näringslivets transporter genom Bergslagen, med vidare koppling till syd- och västsverige och samt till kusten/e4 inklusive Gävle hamn. Hög belastning på transportsystemet Turistresande med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på de mindre vägarna som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Redan idag är vägnätets kapacitetsproblem stora under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade stora investeringar. Den i vissa delar dåliga standarden på vägnätet till Dalafjällen kan därför bli en flaskhals för turistnäringens utveckling. 22

25 Järnvägstransporter En dominerande del av Dalarnas industriproduktion utgörs av exportvaror på den globala marknaden. Dalarna är ett av Sveriges största exportlän. Tillgängligheten till de internationella marknaderna är helt avgörande för Dalarnas framtida konkurrensförmåga. För industrins godstransporter är de kapacitetsstarka sjö- och järnvägsalternativen helt avgörande för att skapa robusta och kostnadseffektiva logistiklösningar. Utbyggnad av dubbelspår mellan Falun och Borlänge är en högt prioriterad åtgärd på Bergslagsbanan i en kombination med en modernisering av Vänerlänken väster om Vänern till Göteborgs hamn. Dalarnas basindustri har flera tunga järnvägspendlar med gods. Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Fors har systemtåg på sträckan Borlänge-Avesta-Hallsberg-Göteborg för vidare sjötransport till England och ner på den Europeiska kontinenten. 23

26 Containers med gods från Bergqvists såg och Tomuku hus lastas vid kombiterminalen i Insjön för transport på järnväg mot Göteborgs eller Gävle hamn, för vidare sjötransport till kunder i Asien. Outokumpus stålpendel trafikerar sträckan Avesta-Hallsberg-Göteborg. De stålämnen som framställs i Luleå transporteras med Stålpendeln till SSAB i Borlänge för vidare förädling. SSAB har även en pendel från Oxelösund till Borlänge. Export till utlandet sker därefter via Oxelösunds hamn och hamnarna i Skåne samt Öresundsbron. Logistikupplägget Trätåg transporterar massaved till pappersbruken i Dalarna och längs Gävleborgskusten med systemtåg och trafikerar de flesta banorna i Dalarna och Gävleborg. Den planerade gruvetableringen i Ludvika och Grängesberg kommer att innebära ett ännu större tryck på järnvägssystemet och i synnerhet på Bergslagsbanan. Utöver de järnvägstransporter som genereras i Dalarna, går även mycket stora volymer transitgods på Dalarnas järnvägsnät. 24

27 4.2 Vägnätet Figur 3 3:1 nedan kompletteras inför besluts av länsplan Rv 80 utgår, ersätts av E 16. Rv 71 utgår, ersätts av Rv 66; Västerås-Ludvika- Björbo/E 16-Malung- Sälen/riksgränsen. Strategiska vägnät genom Dalarna Vägsystemet är i sin grundkaraktär yttäckande och fungerar därför i betydelsefullt samspel med övriga trafikslag, såväl järnväg, flyg som sjöfart. Vägsystemet har särskilt stor betydelse för lokala och inomregionala resor samt för godstransporter. Dalarna är ett av landets i särklass största turistlän utanför storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt besökare varje vecka (3 miljoner besökare per år) i vägtransportsystemet. Detta innebär stora belastningar i vägtransportsystemet längs de nord-sydliga och öst-västliga stråken genom Dalarna. Riksväg 50/Bergslagsdiagonalen, och E 45 är viktiga transitstråk. Störst flöden går längs riksväg 70 från Mälardalen via Mora och vidare mot Dalafjällen samt längs riksväg 66 från Mälardalen via Smedjebacken/Ludvika/Västerdalarna/ Malung mot Dalafjällen. betydelsefull förbindelse för gods- och persontransporter längs hela stråket. Det är ett särskilt viktig turistrafikstråk från Väst- och Sydsverige och Danmark till och från Dalafjällen. Stråket har en varierande standard genom inlandet vad gäller tillgänglighet och trafiksäkerhet. Det föreligger stora variationer i vägbredd och vägstandard längs hela stråket. Två flaskhalsar är identifierade i Dalarna; genomfarten Mora och delen Mora-Orsa. E 16 Gävle-Oslo (Rv 50-Rv 66-E 45-Lv 239/ Torsby-Rv 2/Kongsvinger-Oslo) E 16 förväntas bli den nödvändiga förstärkningen av infrastrukturen i norra Mellansverige och inre Skandinavien. Den knyter bättre samman flera viktiga transportnoder; Gävle, Falun/Borlänge, Malung, Torsby, Kongsvinger, Gardermoen och Osloregionen och möjliggör en regional samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt i hela området. Stråket blir dessutom ett komplement i det övergripande svensk-norska vägsystemet för att lösa transportbehoven från norra Sverige och norra Norge till Osloregionen genom gränslänken E 16 Gävle-Oslo-Bergen genom Dalarna, med kopplingar öster ut mot Finland/Baltikum, är således ett starkt gränsöverskridande stråk. Rustas de svaga länkarna skapas ett internationellt transportstråk för regionala, interregionala och internationella transporter. I stråket förstoras regionerna med bättre samspel, med kompletterande arbetsmarknader och serviceutbud. Vägsystemet och dess standard E 45 Vägstråket utgör en viktig övergripande nationell förbindelse mellan Västsverige, Mellansverige och Norrlands inland. Sträcker sig genom Dalarna via Värmland- Malung-Mora-Orsa-Jämtland. Den är en 25

28 Kongsvinger-Torsby, som beräknas bli den fjärde största gränsövergången mellan Sverige-Norge. E 16 blir uppsamlingsstråket för vägtrafiken till Sälenfjällen och Idre, norra Europas största vinterturismområde. Den kanske största positiva lokala effekten väntas i nordvästra Dalarna och i norra Värmland, kring Torsby, som tidsmässigt sett kommer närmare Kongsvinger, Osloregionen och flygplatsen Gardermoen. Stora effekter kommer att märkas i Dalarna, då stråket är viktigt för arbetspendling och regional utveckling i länet, särskilt Malung-Sälen kan dra nytta av att vägsystemet utvecklas genom att knutpunktsfunktionen stärks med bland annat två europavägar. E 16 stråket har en varierande standard med flera sträckor med stora brister avseende tillgänglighet och trafiksäkerhet. Det finns ett antal identifierade flaskhalsar längs stråket (Dala-Floda, Nås, Snöån), men framför allt tre proppar i form av sträckorna Dala-Järna- Vansbro (nationell plan ), Förbi Yttermalung (länsplan ) och Ö Tandö-Bu ( ). Riksväg 26 Utgör en förbindelselänk mellan Sydsverige och Svealands samt Norrlands inland. Vägen har en viktig funktion för företagen att nå marknader i Sverige och på kontinenten samt att den också är ett betydande uppsamlingsstråk för vägtrafiken till Dalafjällen. Riksväg 50, Bergslagsdiagonalen Riksväg 50 är ett nord-sydligt vägstråk genom det mellansvenska inlandet med koppling till; Jönköping-Örebro-Ludvika-Falun/Borlänge- Bollnäs-Söderhamn/Hudiksvall. Är nationell stamväg på sträckan Jönköping-Falun. Bergslagsdiagonalen är ett nationellt prioriterat stråk för gods- och persontrafik. Den binder samman nationella godsnoder, till exempel två av landets största godsbangårdar i Hallsberg och Borlänge. Längs stråket finns flera av landets största, expansiva och mest transportkrävande företag (t ex ABB och Spendrups) för både den inhemska marknaden och exportmarknaden. Stråkets betydelse för persontrafiken innebär en utvidgning av regioner och bidrar och bidrar därmed till regionförstoring och regionintegrering. Bergslagsdiagonalen är därutöver ett betydande turiststråk, där besöksnäringen ökar kraftigare än för landet totalt. Bergslagsdiagonalen har en varierande standard med ett antal brister i tillgänglighet och trafiksäkerhet. Det gäller främst de tre eftersatta länsgränsövergångarna, den kvarvarande centrumgenomfarten i Ludvika, anslutningslänkar till E 4 i norr och söder samt två trafikfarliga 70-sträckor i Örebro län. Bergslagens utvecklingsmöjligheter längs Bergslagsdiagonalen baseras i hög grad på en ny väg genom Ludvika tätort och förbifart Grängesberg. Ludvikas världsledande industri- och tjänsteföretag ABB och Spendrups stora godsvolymer, tillsammans med den förestående gruvetableringen i Ludvika och Grängesberg, är mycket beroende av en konkurrenskraftig transportinfrastruktur. Dessutom är riksväg 50 söder om Ludvika en betydelsefull länk för turisttrafiken, särskilt från mellansverige till Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen. Riksväg 66 Riksväg 66 sträcker sig mellan Västerås via Fagersta, Smedjebacken, Ludvika, Björbo/E 16 och vidare i gemensam sträckning med E 16 till Malung och sedan via Sälenfjällen till norska gränsen/trysil. Den är ett betydande gods- och pendlingsstråk, men även ett stråk med en omfattande turisttrafik från västra Mälardalsområdet till Dalafjällen. Vägen har en vägbredd på meter mellan Västerås och Smedjebacken. Den är mötesseparerad (2+1 väg) mellan Västerås och ca tre kilometer söder om länsgränsen (Fagersta) till Dalarna. Vägstandarden varierar mellan Smedjebacken och Ludvika med en vägbredd på 9-11 meter. Mötesfri väg mellan Fagersta- 26

29 Smedjebacken och infarten till Ludvika är angelägna åtgärder. Riksväg 68 Riksväg 68 är ett strategiskt stråk från Örebro/Lindesberg genom Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Stråket är särskilt viktigt för näringslivets transporter genom Bergslagen till kusten/e 4 och söder ut mot riksväg 50/Bergslagsdiagonalen och mellansvenska inlandet. Stråket är även viktigt för persontrafiken och för den pendling som sker inom stråket. Stråket har i vissa delar låg standard med tillgänglighets-, miljö och trafiksäkerhetsproblem. En omfattande länsöverskridande samverkan har skett, där ett antal betydande standardhöjande åtgärder har genomförts. Stora Enso Fors är idag begränsade av vägens (och järnvägens) fysiska läge, vilket utgör ett hot mot en långsiktig överlevnad. En Förbifart i Fors är planerad i gällande plan (se Ekonomisk planeringsram; Grundalternativ ) Sträckan Mästerbo-Dicka är smal med dålig framkomlighet, miljö- och trafiksäkerhetsproblem. Genomfarten i Horndal har dålig framkomlighet (bland annat nedsatt hastighet till 30 km/tim under skoltid), miljö- och trafiksäkerhetsproblem. Riksväg 69 Är ett nytt övergripande stråk Fagersta-Norberg- Hedemora-Falun-Rättvik, inte minst i fördelningen av turisttrafiken till Siljansområdet och Dalafjällen, men även för arbetspendling mellan södra Dalarna och Falun. Sträckorna Uppbo- Trollbo och Vika-Hosjö samt genom Grycksbo och Bjursås är återstående tydliga flaskhalsar längs vägstråket. Delen Falun-Rättvik har ingått i projektet Gävle- Dala utvecklingsstråk - Gävle-Falun-Rättvik- Mora/Älvdalen (E 16, Rv 69, Rv 70) vilket initierats av berörda kommuner i Gävleborgs och Dalarnas län utifrån sträckans ökade betydelse efter nybyggnaden av E 4 söder om Gävle. Sträckan Falun-Rättvik-Mora är viktig för regional utveckling och regionförstoring genom bättre möjligheter till arbetspendling och därmed en bredare arbetsmarknad. De främsta flaskhalsarna är passagerna genom Hofors, Grycksbo och Bjursås samt trafikplats Rv 70 i Rättvik. Riksväg 70 Riksväg 70 är ett nationellt prioriterat stråk. Vägen är en viktig inkörsport till Dalarna. Förbindelsen till Stockholmsområdet, Mälardalen och Uppsala är en kritisk framgångsfaktor för länets regionala utveckling och regionförstoring samt för vidgad arbetsmarknad genom ökad arbetspendling. Stråket är en pulsåder för den omfattande turisttrafiken från Stockholm och Mälardalen till Siljansområdet och Sälen (via Vasaloppsvägen) och Idre-Grövelsjöfjällen. Vägen har mötesfri standard på sträckan Sala- Borlänge (med undantag av Smedjebacksvägen/väg 635 cirkulationsplats Gyllehemsvägen (förslag nationell plan ). Förstudie genomförd för mötesfri väg Borlänge-Djurås. Åtgärder i form av mötesfri väg hela sträckan Borlänge-Rättvik krävs sannolikt för att på sikt kunna gradera upp vägen till 100 km/tim. Genomfart Mora (förslag nationell plan ) är ytterligare en angelägen åtgärd för riksväg 70. Mora tätort korsas av E 45 och riksväg 70, vilket innebär betydande miljö- och trafiksäkerhetsproblem. E 4 E 16 och Riksväg 50 ansluter båda i öster till E 4. Vägen längs kusten har stora flöden och utgör ett viktigt transitstråk för person- och godstrafik till och från Norrland. E 4 är en mycket viktig väg för person- och godstransporter både på nationell, regional och lokal nivå. Sedan nollvisionen infördes har det genomförts betydande trafiksäkerhetssatsningar inom Gävleborgs län. Utbyggnaden av motorväg på hela sträckan Uppsala-Gävle har bidragit till att E 4 tillsammans med E 16 blivit ett av huvudstråken till och från Dalarna. 27

30 Länsväg 635 Är en viktig länk för pendlingstrafik mellan Smedjebacken och Borlänge samt inte minst för turisttrafiken vintertid från mälardalsområdet till Romme Alpin. Sträckan har en omfattande gångoch cykeltrafik. Den tunga trafiken utgör 6-7 %. Förstudie med inriktning mot trafiksäkerhetsåtgärder har gjorts genom Halvarsgårdarna med kopplingar till Romme Alpin. Länsväg 1024/25 (Vasaloppsvägen) Är en viktig övergripande länk för den omfattande turisttrafiken till Sälenfjällen, inte minst från norra Stockholm och Uppsala området via stråket E 4 Gävle, E 16 och riksvägarna 69 och 70 genom länet. Vidare är det ett viktigt stråk för främst skogsnäringen, varför bärighetsåtgärder är planerade längs vägsträckan. Förstudie har gjorts för länsväg 1024/1025/Vasaloppsvägen, delen väg 70 (Oxberg) Rv 66/Fiskarheden; dels beträffande behovet av bärighetsåtgärder längs sträckan och dels behovet av åtgärder för ökad trafiksäkerhet, då vägen är en viktig länk i turiststråket mot Sälenfjällen. Betydelsen av det glesa vägnätet Anknytande vägstråk från/till inlandet har stor betydelse både för godsflöden och för persontrafiken mellan regioner. Det anslutande vägnätet i länen har mycket varierande kvalitet. Tjälsäkring och rekonstruktion är av avgörande betydelse för att säkerställa kostnadseffektiv och tillförlitlig råvaruförsörjning från det skogsrika inlandet till sågverken och massa- och pappersindustrierna vid kusten. Bärighetsproblemen tenderar dessutom att öka som följd av den globala uppvärmningen. Både skogsnäringen och besöksnäringen efterlyser fortsatta satsningar på bärighetshöjande åtgärder på det prioriterade vägnätet, men ser det samtidigt som nödvändigt att underhållet på det övriga finmaskiga vägnätet består eller ökar. De absolut största virkesvolymerna går idag på väg. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Vidare är det viktigt att kunna öka nyttolasterna. Skogsbolagen anser att åtminstone ett antal av de stora vägarna bör ha större nyttolaster än idag för att möjliggöra en mer konkurrenskraftig transportstruktur. Periodvis mycket höga biltrafikflöden Personbilsstrukturen i Dalarna är främst sydöstnordväst/ost-väst i E 16 stråket och stråken 66 och 70 från Mälardalen till södra Dalarna, Falun/Borlänge, Siljansområdet och Dalafjällen samt i nord/syd i riksväg 50-stråket från mellansvenska inlandet till/från Ludvika, Dalafjällen, Falun/Borlänge. Trafiken sammanfaller med den omfattande pendling som sker mellan kommunerna i området; Avesta-Falun/Borlänge-Mora samt Ludvika-Falun/Borlänge. Turisttrafiken till/från Dalarna är under högsäsong mycket omfattande, särskilt under veckosluten. Detta medför stora tillgänglighetsoch trafiksäkerhetsproblem i vägnätet, som är dimensionerat för betydligt mindre trafikflöden. Trafikbeslastningen under högsäsongens toppar är i många fall ca % högre än genomsnittet över året. Olycksfrekvensen följer trafiktätheten Under den senaste femårsperioden har det skett 73 dödsolyckor i Dalarna (ca 100 dödsolyckor i femårsperioden innan), varav 48 st på statligt 28

31 vägnätet, 8 st på kommunalt vägnät, 4 st på enskilt vägnät samt 13 st inte kategoriserat. Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen i dödsolyckor på statliga vägar, särskilt på 70 km/tim vägar medan mötesolyckor är vanligast på 90 km/tim vägar. Totalt (exklusive 13 inte kategoriserade ) var det 18 dödsolyckor på 70 km/tim vägar respektive 14 st på 90 km/tim vägar. De flesta olyckor sker i anslutning till turistvägarna mot fjällområdena. I Dalarna är särskilt stråken från Mälardalen till Mora och Västerdalarna/Malung längs E 16/Rv 66 och Rv 70 de vägar som har flest antal olyckor. Riksväg 70 är ett av de mest trafikerade stråken för arbetspendling mellan de olika orterna. Till det kommer en omfattande turisttrafik, såväl sommar som vinter, då ett stort antal bilar ska färdas på vägar som inte är dimensionerade för den trafikmängden. Nya hastigheter I arbetet med att ta fram förslaget på nya hastigheter har Trafikverket fortsatt arbetat efter ett antal kriterier för säkerhet, tillgänglighet, krockvåld, miljö och kundanpassning (social acceptans). Trafikverkets intention med de nya intervallen 40, 60, 80 och 100 km/tim, är att bättre svara mot såväl miljö- som trafiksäkerhetsmålen. Trafikverket har genomfört en översyn på det nationella stamvägnätet. En en fortsatt översyn av det regionala vägnätet är påbörjad. Eventuella åtgärder för en hastighetsanpassning av det regionala vägnätet torde bli skarpt inför planeringen av nästkommande planperiod. Målbilden 2025 är att hastighetsgränserna sänks till 80 km/tim på vägar med måttlig (Ådt fordon) och betydande trafik Ådt >4000 fordon) senast till år 2025 om inte åtgärder för 100 km/tim vidtas Tillgänglighet Ökad tillgänglighet är ett av de kriterier som ligger till grund för det nya hastighetsförslaget. Stora delar av Dalarna ligger idag inom rimliga tidsavstånd från viktiga noder eller övrig samhällsservice. Minskade hastigheter minskar tillgängligheten i länet genom att det tar längre tid att transportera sig mellan angränsande arbetsregioner, sjukvård och övrig samhällsservice. Den psykologiska effekten av att lägre hastigheter ökar det upplevda avståndet får inte heller underskattas. Säkerhet/krockvåld Minskad hastighet medför mindre skaderisk vid olycka. Risken att det skall ske en olycka är dock inte lika avhängig hastigheten. En kollision mellan två fordon är mer trolig på en 1+1 väg med hög trafikbelastning än en motsvarande lågtrafikerad väg. Att vid hastighetssättning endast jämföra vägstandard och inte lägga större vikt vid trafikflöden gör att de nya hastighetsbegränsningarna kan få orimligt negativa effekter. Miljö Minskade utsläpp är ett av Trafikverkets mål med de nya hastigheterna. I den genomförda översynen av det nationella stamvägnätet sker i stort sett endast hastighetssänkningar i och norr om Dalarna, medan det i söder förekommer många hastighetsökningar från 110 till 120 km/h. De miljövinster som uppnås genom hastighetssänkningar i de norra länen kommer att nollställas av ökade hastigheter på de mer trafikerade vägarna i södra Sverige. I den fortsatta hastighetsöversynen av det regionala vägnätet är det därför av stor vikt att beakta förhållandet att högt trafikerade vägar i södra Sverige med större utsläpp ges högre hastighetsgränser ur främst tillgänglighetssynpunkt på bekostnad av mera lågtrafikerade vägar landets norra delar som totalt sett har betydligt mindre utsläpp. Kundanpassning (social acceptans) Den sociala acceptansen för hastighetsbegränsningar på vissa vägsträckor är låg om det inte tydligt framgår varför hastigheten är satt till en viss nivå. Det nya systemet är tänkt att införa en konsekvens i hastighetsnivåerna och därmed öka förståelsen för hastighetssättningen hos trafikan- 29

32 terna. En sänkning på glest trafikerade vägar med förhållandevis hög standard, exempelvis E 45, kommer troligen att ge ett rakt motsatt resultat. Jämför detta kriterium med resonemanget ovan vad gäller miljö och hanteringen av högrespektive lågtrafikerade vägar. Dalarnas position Det är viktigt för Dalarna att utifrån Trafikverkets förslag se framåt och arbeta för att hastighetssänkningar inte får ersätta planerade investerings- och drift och underhållsåtgärder på vägarna. Hastighetsöversynen innebär dock en risk att det behöver avsättas en stor del av länstransportplanens anslag för att behålla den hastighetsstandard som råder idag. Det är viktigt för näringslivet i Dalarna att de lägre hastigheterna inte permanentas. Då det redan nu finns behov av många standardhöjande åtgärder för att behålla dagens vägstandard, måste Trafikverket och regionerna tillsammans fokusera på de åtgärder som ger de största effekterna. Om trafikanterna följde de hastighetsgränser som gäller idag, skulle 150 liv räddas per år, enligt Trafikiverkets beräkningar. Det är viktigt att reducera de verkliga hastigheterna med exempelvis hastighetskameror och höja säkerheten med hjälp av mötesseparerade vägar och planskilda korsningar istället för att genomgående sänka hastighetsgränserna. Nivån på hastighetsgränser som Trafikverket satt på de nationella stamvägarna, enligt översynen 2008, kommer givetvis att vara styrande för hastighetsgränserna på det regionala vägnätet (övriga riksvägar och länsvägar) i pågående hastighetsöversyn. minskade underhållskostnader och en miljö- och hälsovinst i exempelvis minskade partiklar i luften. En ökad andel resor med cykel förbättrar även hälsoläget hos befolkningen genom mer regelbunden motion. För att på allvar möjliggöra ett byte från bil till GC-trafik, är det viktigt att skapa ett sammanhängande gång- och cykelvägsnät. I första hand för arbets- och utbildningspendling, inklusive barns skolvägar och äldres trygghet, in mot kommuncentra, inom större tätorter samt mellan närliggande tätorter. Behoven finns främst längs det regionala vägnätet och på det kommunala vägnätet inom tätorter, men även längs 2+1 vägar. Genom att anlägga flera bilfria cykelvägar längs tungt trafikerade pendlingsstråk, minskar behovet av stora hastighetssänkningar vid samhällen samtidigt som säkerheten för alla trafikanter ökar. Möjligheterna till överflyttning av kortare arbetspendling till cykel utökas. För kortare resor, Trafikverket beräknar att 50 procent av alla bilresor som sker är kortare än 5 km, finns stora tidsvinster att hämta vid en överflyttning till GCtrafik. Ett rätt dimensionerat lokalt nät av bilfria pendlingsvägar skapar tidsvinster jämfört med ett under dimensionerat bilvägnät. Om större noder för kollektivtrafiken förses med ordentliga cykelparkeringar, kan hela resan ske utan bil, även för pendlare som inte har sin arbetsplats precis i centrum. Gång- och cykeltrafik En ökad gång- och cykeltrafik (GC-trafik) är en viktig del av ett tillgängligt och långsiktigt hållbart transportsystem. En ökad övergång från bil till GC-trafik stärker miljöarbetet genom minskade utsläpp från biltrafiken, särskilt inom och i vissa delar av länet, mellan tätorter och kommuncentra. GC-trafiken kräver inledande investeringar, men sliter i gengäld mindre på infrastrukturen då den finns på plats. Det ger en ekonomisk vinst i 30

33 Det finns en stor efterfrågan för en utbyggd GCinfrastruktur. För att maximera nyttan av investeringen från början, kan enklare GC-stråk byggas. Tidigare erfarenheter visar på att det finns många trafikanter som tar bilen eftersom det inte känns säkert att cykla. Därför är det viktigt att redan från början planera säkra GC-stråk som är väl upplysta, inte alltför avskilda från övrig trafik, men fortfarande utan biltrafik. Det finns potential i att stärka cykelturismen, i synnerhet under sommarmånaderna, med tydliga cykelleder, skilda från bilvägarna. Små åtgärder, som att förenkla för trafikanten att ta med sig cykel på bussar och tåg, är viktiga inledande åtgärder. Vidare kan rastplatser anläggas på cykelvänliga platser. 31

34 Sammanfattning av nödvändiga åtgärder i vägtransportsystemet - nationell plan och länsplan Ökad trafiksäkerhet genom att bygga bort farliga korsningar och anlägga fler Gång- och cykelvägar samt möjlig mötesseparering. Tjälsäkring och bärighetshöjande åtgärder är av avgörande betydelse för att säkerställa kostnadseffektiv och tillförlitlig råvaruförsörjning för basindustrin och varuförsörjning för besöksnäringen. Flera av de stora vägarna bör ha större nyttolaster än idag. Underhållet på det övriga finmaskiga vägnätet bör bestå eller öka. Hastighetssänkningar får inte ersätta planerade investeringsunderhålls- och driftsåtgärder i vägtransportsystemet. Flaskhalsar längs det viktiga vägnätet måste byggas bort. Komplementerande gång- och cykelvägar behövs vid viktiga pendlingsstråk för att främja en överflyttning från bil. E45 är i behov av åtgärder för att eliminera flaskhalsarna i Mora samt delen in mot Orsa Riksväg 50 behöver förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet vid: länsövergångarna genomfart Ludvika och Grängesberg anslutningslänkarna till E4 (norr och söder) två trafikfarliga 70-sträckor i Örebro län Riksväg 66 behöver mötesfri väg Fagersta-Smedjebacken/Ludvika. Riksväg 68 behöver nybyggnadsåtgärder genom/förbi Fors och genom/förbi Horndal. Bärighets- och trafiksäkerhetsåtgärder/mötesseparering behövs på delen Avesta till X länsgräns. Riksväg 69 är i behov av åtgärder för sträckorna Uppbo-Trollbo och Vika- Hosjö/E 16 samt flaskhalsarna genom Grycksbo och Bjursås. Riksväg 70 behöver mötesfri väg och hastighetsanpassning på sträckan Borlänge-Djurås och vidare på hela stråket till Mora. Särnaheden-Idre. E16 är i behov av att åtgärda identifierade flaskhalsar: Torsby-riksgränsen-Kongsvinger, Längs stråket Djurås-Malung, genom Hofors. Länsväg 1024/1025 Vasaloppsvägen är i behov av trafiksäkerhets- och bärighetsåtgärder Oxberg-Fiskarheden 32

35 4.3 Järnvägsnätet och dess standard Strategiska banor genom Dalarna Dalabanan och Bergslagsbanan är de dominerande stråken för den regionala och interregionala tågtrafiken i Dalarna. Borlänge resecentrum är noden och knutpunkten för både person- och godstrafiken såväl på Dalabanan som på Bergslagsbanan. Järnvägssystemet har en stjärnstruktur med femtågsmöten i Borlänge, vilket medför att nästan samtliga av länets kommuncentra och cirka 90 procent av länets befolkning har tillgång till tågtrafik, vilket torde vara unikt i landet. Detta utgör en stor potential för en utveckling av såväl interregional och regional trafik som lokal pendeltågstrafik. 33

36 Dalabanan (Stockholm)-Uppsala-Borlänge/Falun-Mora Dalabanan binder samman flera befolkningskoncentrationer, som ligger på ideala avstånd för modern tågtrafik. De två största befolkningstyngdpunkterna är Uppsala i stråkets södra del och Falun-Borlänge. Uppsala och Falun-Borlänge fungerar som motorer i en regionförstoring, där de stora vinnarna är de mindre orterna i stråket. Dalabanan är dessutom det viktigaste persontrafikstråket för Dalarna vad gäller förbindelsen till och från Stockholm/ Mälardalsområdet. Potentialen för regionförstoring, regional utveckling och därmed även en utökad arbetsmarknad är stor. Dalabanans attraktivitet är ett av dess problem. Idag har banan passerat taket vad gäller såväl trafikens kvantitet som kvalitet. Förseningarna är betydligt fler än vad som är acceptabelt. Restiden och tågfrekvensen mellan viktiga målpunkter är betydligt sämre än vad resandeunderlaget motiverar. Dalabanan måste ges en långsiktigt högre standard som ökar kapaciteten på banan och minskar restiden. Trafiken är företagsekonomiskt lönsam för SJ som redovisa en betydande resandeökning de senaste åren. Med förbättrade restider kommer även Stockolm att fungera som en motor för regionförstoring långt in i Dalarna. Banan kan då på ett tydligare sätt luta sig mot tre starka regioncentra istället för dagens två, Uppsala och Falun/Borlänge. Dalabanans upptagningsområde är idag till 50 procent Stockholm och Uppsala. Knappt tre procent av fritidsresorna till Dalarna sker idag med tåg. Dalabanan, inklusive Bergslagsbanans anslutning, har stor potential att bidra till utvecklad turism i Dalarna, med ca 7 miljoner besökare per år. Dalabanan leder rakt in i centrala Dalarna och ger resmöjligheter till södra Dalarna, Falun/Borlänge och Siljansbygden. Goda förutsättningar finns för anslutningar till Sälenfjällen och Idre- /Grövelsjöfjällen. Det fraktas även mycket gods på Dalabanan. Godsets utveckling på främst den mellersta och norra delen har även gjort banan till en viktig bana för näringslivets försörjning. Den ökade trafiken på Dalabanan har dock medfört ökade störningar med förseningar såväl för person- som godstrafiken. Bergslagsbanan Gävle-Falun-Borlänge-Ludvika-Ställdalen- Kil/Frövi Bergslagsbanan är ett nationellt prioriterat godsstråk i Mellansverige. Borlänge är en utpekad nod i en stråkstrategi från Norrland och Bergslagen ner mot Göteborg via stråket Väster om Vänern och Västra stambanan. Bergslagsbanan är också en betydande transportled till Gävle Hamn för näringslivets godstransporter i Mellansverige. 40 procent av Sveriges exportvärde genereras i stråket Gävle- Göteborg. Bergslagsbanan har stor betydelse för Dalarnas basindustri och tjänsteföretag och utgör tillsammans med Godsstråket genom Bergslagen Gods-korridoren genom Bergslagen. Banan kommer att få en allt större tyngd i takt med den nya gruvetableringen i Ludvika och Grängesberg. Godskorridoren genom Bergslagen kan snart behöva prioriteras ytterligare, på grund av gruvindustrins tilltagande intresse för mineralfyndigheterna i Bergslagen. Efter Botniabanans öppnande får Bergslagsbanan och länken väster om Vänern en än viktigare roll i godsstråket Luleå-Umeå-Borlänge-Kil-Göteborgs hamn. Stråket väster om Vänern är ett samlingsnamn för järnvägsstråket som förbinder västkusten med järnvägsnätet i Dalarna och vidare mot Gävleborg och norra Sverige. Bergslagsbanan är kapacitetsmässigt hårt belastad och har bitvis brister i geometrisk standard (branta backar). Godsflödena till från samt genom Bergslagen mot Göteborg går i dag till 34

37 övervägande del på Godsstråket genom Bergslagen och på Bergslagsbanan via Hallsberg och Västra Stambanan. Västra Stambanan har idag stora kapacitets- och bullerproblem. Stråket väster om Vänern har i gällande nationell plan utpekats som ett huvudstråk för transporter på järnväg Gävle-Falun/Borlänge-Göteborg. Satsningen på detta strategiska stråk behöver genomföras i en samlad systemsyn på hela Godskorridoren genom Bergslagen. Bergslagsbanan är även viktig för persontrafiken och utgör tillsammans med Dalabanan stommen för den regionala trafiken inom Tåg i Bergslagen. Arbetspendlingen längs banan är relativt omfattande idag, men bör ha stor potential att utvecklas ytterligare, bland annat inom ramen för en satsning på pendeltågstrafik. Speciellt angeläget är att åtgärda Dalarnas getingmidja genom dubbelspår Falun-Borlänge. Denna investering är mycket viktig för att frigöra kapacitet och ger positiva effekter även för hela stråket och minst trafiken på Dalabanan. Godsstråket genom Bergslagen Storvik-Hallsberg-Örebro-Hallsberg-Mjölby- (Malmö-Trelleborg) Godsstråket genom Bergslagen utgör tillsammans med Bergslagsbanan Godskorridoren genom Bergslagen och är ett av de dominerande järnvägsstråken i regionen. Godsstråket genom Bergslagen är kapacitetsmässigt inte anpassat till de successivt ökande trafikbehoven. Tåg måste ibland dirigeras om via Falköping väster om Vättern, en omväg på 70 km, eftersom sträckan Hallsberg-Mjölby saknar kapacitet för fler tåg. kunna genomföras, krävs alternativa spår- och vägdragningar genom Fors. Bergslagspendeln Ludvika-Fagersta-Västerås Bandelen mellan Ludvika-Fagersta klassas som lågtrafikerad, men är en viktig del i Bergslagens och Mälardalens järnvägsnät och bör därför inte räknas till det lågtrafikerade järnvägsnätet. Bergslagspendeln anknyter till de stora infrastruktursatsningar som genomförts runt Mälaren och delen Ludvika-Fagersta bör därför likställas med delen Fagersta-Västerås, som en del i det strategiska järnvägsnätet. Ostkustbanan Sundsvall-Gävle-Uppsala (-Stockholm). Efter Botniabanans färdigställande kommer Ostkustbanan att få stor betydelse för godstranporterna från norra Sverige till basindustrin i Dalarna, ex SSABs stålpendel. För Falun- Borlänge området är Ostkustbanan även en alternativ resväg för personresor mot Stockholm. Norra Stambanan Gävle/Storvik-Ockelbo-Bollnäs-Ånge-Bräcke. Norra stambanan är mycket viktig för godstransporter från norra Sverige till Dalarna, exempelvis SSAB:s stålpendel Luleå-Borlänge. Sammantaget sker ungefär 60 procent av det svenska godstransportarbetet på järnväg i norra Sverige, främst på Malmbanan och på Stambanan genom övre Norrland/Norra Stambanan. Industriernas nord-sydliga transporter nyttjar idag Stambanan. Stora Enso Fors är idag begränsade av att banans fysiska läge är begränsande för företagets möjlighet att öka godstransporterna på järnväg, vilket utgör ett hot mot en långsiktig överlevnad. Planer finns för en alternativ spårdragning genom Fors. Stora Enso-koncernen avser att stänga flera bruk (med ca anställda). Man har dock beslutat att satsa på Fors. För att denna satsning skall 35

38 Sammanfattning av nödvändiga åtgärder i järnvägsnätet Dalabanan Uppgradering av banan med utbyggnad till partiella dubbelspår i hela dess sträckning från Mora till Uppsala. Bygga bort plankorsningar mellan väg och järnväg längs hela banan. Utbyggnad med dubbelspår från Borlänge station till Repbäcken. Bergslagsbanan Kapacitetsförstärkning i form av dubbelspår mellan Falun-Borlänge och på delar av sträckan Storvik -Borlänge-Ludvika. Kapacitetsutbyggnad väster om Vänern med spårbyten, fjärrblockering och utbyggnad mötesstationer Ställdalen-Hällefors. På delen Falun-Storvik behöver de kraftiga backarna vid Hofors åtgärdas och sträckan behöver byggas ut med fler mötesstationer för att höja kapaciteten. Bergslagspendeln Delen Fagersta-Ludvika behöver kapacitetshöjning till 25 tons axellast och en utökning till lastprofil C, fjärrstyrt trafikstyrningssystem samt banupprustning. Godstråket genom Bergslagen Utbyggnad med dubbelspår på bandelen Hallsberg-Mjölby. Ny spårdragning genom Fors. Borlänge bangård 36

39 4.2 Kollektivtrafik Dagens kollektivtrafikupplägg Kollektivtrafiknätet i Dalarna är relativt välutvecklat i de stora trafikstråken. Dalarna är ett geografiskt mycket vidsträckt län, varför flera regionala busslinjer är mycket långa med långa restider. Busslinjerna täcker en stor del av det allmänna vägnätet och de större tätorterna. Även om busstrafiken kan anses vara bra sett till linjenätets yttäckning är turutbudet många gånger mycket bristfälligt. Det gäller särskilt i områden med lågt resandeunderlag, där trafiken endast finns för att tillgodose skolans behov. Tåg i Bergslagen trafikerar hela Bergslagen från Gävle till Örebro och Mjölby, från Mora till Västerås. De järnvägar som trafikeras är; Dalabanan inom Dalarna, Bergslagsbanan, Stråket genom Bergslagen och Bergslagspendeln. Samordning sker med busstrafiken för att nå andra orter i Bergslagen. För långväga resor sker samordning även med andra tågsystem. Resmöjligheter och en god regional tillgänglighet har stor betydelse för tillgängligheten till arbetsplatser, samhällsservice och utbildning samt för företagens möjlighet att rekrytera arbetskraft. Åtgärder i transportsystemet samt i trafikering och infrastruktur, för att förbättra den regionala tillgängligheten och öka den geografiska räckvidden, har störst verkan i restidsintervall under en timme enkel väg. Kollektivtrafikens uppgift är att bidra till att Dalarna fungerar i vid mening. I detta sammanhang är det ur flera aspekter viktigt att kunna erbjuda en effektiv kollektivtrafik. Detta tar sig uttryck i en rad olika krav och förväntningar på trafiksystemet, särskilt i fråga om den regionala tågtrafiken. En viktig uppgift är att utforma kollektivtrafiken Kartan visar det övergripande kollektivtrafiknätet, vilket även sammanfaller med det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning, som har kopplingar mot grannlänens huvudorter och mot Stockholm/Mälardalen. Dessutom finns kompletterande inomkommunal lokaltrafik. Kollektivtrafik och regional tillgänglighet Kollektivtrafiken och trafiksystemet på väg och järnväg är en viktig förutsättning för utvecklingen i Dalarna. Trafiken baseras på var människor bor och arbetar, hur utbildningsväsendet struktureras och används, hur människors livsstil förändras, samt på struktur och utbud inom kultur och annan service. Dagens kollektivtrafik Källa: Resplus, bearbetning av ÅF Infraplan så att de starka sidorna hos respektive trafikslag utnyttjas på bästa sätt. De olika trafikslagen buss och tåg ska verka där de gör bäst nytta. Störst regional nytta skapas av en kollektivtrafik som ger hög tillgänglighet på flera geografiska 37