LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA Preliminär plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA 2014-2025. Preliminär plan 2013-12-04"

Transkript

1 LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR FÖR DALARNA Preliminär plan Falun december 2013

2

3 2(68) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Direktiven 4 Länsplanen 4 Nationell plan 5 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet 6 Regionförstoring 6 Näringslivet 8 Dalarna är Sveriges tredje största besöksdestination 11 Befolkning och befolkningsutveckling 14 Arbetsmarknad 15 Kompetensförsörjning 18 Bilanvändning 19 IT-infrastruktur Målbild 20 EU-mål 20 Nationella mål 20 Dalarnas målbild Transportsystemen tillstånd, brister 24 Godstrafik 24 Vägnätet 26 Järnvägsnätet 35 Kollektivtrafik 39 Flyg 43 Hamnar Åtgärdsplan Nationell plan och grannlänens planer 55 Nationell plan 55 Grannlänens planer Effektbedömning Sammanfattning miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning 64

4 3(68) 1. Inledning Länsplanen upprättas på uppdrag av staten och regeringen har den 20 december 2012 gett länen i uppdrag att ta fram nya länsplaner för perioden Regeringens direktiv säger att den sk fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transport-systemet. Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbets-pendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande trans-porter. Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särskilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. De föreslagna åtgärderna utgår således från ett länsgränsöverskridande och ett nationellt perspektiv där trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska och regionala målen. Länsplanen tar sin fortsatta utgångspunkt i gällande länsplan, vilken bygger på de strategiska inriktningar och prioriteringar som gjorts inom ramen för den regionala systemanalysen. Arbetet har bedrivits genom ett brett förankringsarbete genom dialoger och workshops med politiska beredningar och referensgrupper med representanter från Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget, näringsliv, kommuner m fl organisationer.

5 4(68) Direktiven Regeringen uppdrog den 20 december 2012 åt Trafikverket och länen att upprätta trafikslagsövergripande planer för transportinfrastrukturen, perioden I direktiven anges de ekonomiska ramarna uppgå sammanlagt till 522 miljarder kronor för nationell plan och länsplaner, varav 86 mdr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 mdr för drift och underhåll av statliga vägar. 281 mdr för utveckling av transportsystemet De ekonomiska ramarna för länsplanerna behålls oförändrade för perioden Vidare har regeringen bedömt att den genomsnittliga årliga nivån för länsplanerna förlängs för åren Dalarna har fått en preliminär planeringsram för på 346 mkr. En indexuppräkning har skett på drygt fem procent i prisnivå för Regeringen beslutar om definitiva planeringsramar till länen i mars/april Därutöver har Dalarna för planperioden tilldelats 51,8 mkr (ca 4,3 mkr/år) för Driftbidrag till icke statliga flygplatser (Borlänge och Mora). Utöver de givna ekonomiska planeringsramarna tillkommer cirka 35 miljoner kronor under planperioden genom avtal om medfinansiering för enskilda objekt. Länsplanen Länsplanen ska ha ett trafikslagsövergripande synsätt som utgår från ett länsöverskridande och ett nationellt perspektiv. Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för att förvalta och utveckla transportsystemet. Länsplaneupprättarna ska analysera väntad utveckling av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen Åtgärderna ska riktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbetspendling, transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särskilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. Utifrån 6 kap. miljöbalken ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning och bedömning av planen. Planen får omfatta följande ändamål: Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet (inkl cykelvägar i anslutning till regionala vägar), Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet, som bör redovisas i planen, Driftbidrag till icke statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen, Medfinansiering av investeringar och förbättringsåtgärder i nationell plan, Byggande och drift av enskilda vägar

6 5(68) Statlig medfinansiering till: Byggande av stationer, terminaler, hållplatser, spår-, väg- och gatuanläggningar för regional och lokal kollektivtrafik, Åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer med funktionsnedsättning. Transportinformatik eller miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet Byggande av flygplatsanläggningar. Regeringen kommer att analysera förslagen till åtgärder utifrån: Regeringens tidigare ställningstaganden samt riksdagens behandling och ställningstaganden av beskrivna propositioner, Samband med andra relevanta planer inom Sverige och anda länders planer Uppfyllelse av transportpolitiska mål Samhällsekonomisk effektivitet Den samlade effektbedömningen Nationell plan Volymen åtgärder i planerna kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter som är villiga att bidra med medel för att genomföra åtgärder av gemensamt intresse och nytta för staten och intressenterna. Medfinansieringen kan ske t.ex. genom direkta bidrag eller i form av brukaravgifter. Den nationella planen får omfatta följande: Investeringar och förbättringar samt drift och underhåll på det nationella stamvägnätet, det statliga järnvägsnätet, tillhörande gång- och cykelvägar, stationer och terminaler, Planen får också innehålla åtgärder som ska beviljas statlig medfinansiering när det gäller farleder och slussar, drift av icke statliga flygplatser, regionala kollektivtrafikanläggningar och enskilda vägar.

7 6(68) 2. Regionens förutsättningar och krav på transportsystemet Regionförstoring I Dalarna ligger ett pärlband av tätorter längs tydliga stråk. Den befolkningsmässiga tyngdpunkten i tvillingstäderna Falun och Borlänge utgör en stark arbetsmarknad för omgivande kommuner i Dalarna. Här finns högteknologisk spetskompetens inom stål-, verkstads- och skogsbaserad industri samt inom transport- och infrastrukturområdena. Dessutom finns, inte minst, en hög och bred kompetens inom vår starka besöksnäring. Större arbets- och bostadsmarknader Redan idag är inpendlingen stor. Ökat pendlingsutbyte är nödvändigt, dels för att nå kompletterande arbetsmarknader, dels för att säkerställa kompetens- och arbetskraftsförsörjningen i Dalarna. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Med väl fungerande kommunikationsstråk skapas förutsättningar för större gemensamma arbetsmarknader, såväl inom Dalarna som till och från angränsande regioner. Stärkta förutsättningar för arbetspendling ger bättre förutsättningar för inflyttning av såväl företag som arbetskraft. Bättre kommunikationsmöjligheter till och från utbildningsorter Universitets- och högskoleorterna Uppsala och Falun/Borlänge ligger strategiskt längs Dalabanan, vilken även ger resmöjlighet till Stockholms Universitet och Mälardalens Högskola. Bättre möjligheter att resa till eller mellan dessa studieorter underlättar dagspendling till högre utbildning, vilket bidrar positivt till regionens kompetensförsörjning. Fler ges möjlighet att studera vidare, varpå utbudet av högskoleutbildade till näringslivet stärks. Utjämnade skillnader mellan olika delar av regionen Det krävs en bättre sammankoppling mellan framstående industriorter och läns- och utbildningscentrum genom möjligheter till dagspendling. Därigenom kan dagens obalanser mellan funktionella regioner ersättas av inbördes komplementaritet och differentiering. Kortare restider, särskilt med tågtrafik, ger bättre förutsättningar för ökat arbets-, tjänste- och studiependling. De mindre orterna får tillgång till en större arbets- och studiemarknad, vilket stärker hela regionen. Bland övriga positiva effekter med förbättrade järnvägsförbindelser kan nämnas att tillgången till samhälls-service, kommersiell service samt kultur- och nöjesutbud förbättras. Järnvägen central för regionförstoringen Utvecklingen i kommunerna och regionerna längs särskilt Dalabanan, men även Bergslagsbanan, är starkt beroende av goda kommunikationer och förbindelser. Utvecklingen av arbetsmarknaden, näringslivet och människors välfärd måste i dessa områden stärkas. Hittills har utvecklingen hämmats av att de fördelar som finns i en regionförstoring inte kunnat realiseras på grund av bristfälliga förbindelser. Var och en av de kommuner och regioner som finns längs dessa banor vinner på snabbare och tätare transporter på järnväg. Viktiga studieorter, arbetsmarknader och offentlig service av kvalificerad art knyts samman och skapar bättre möjligheter för människor och företag att leva och verka längs banan.

8 7(68) Ett viktigt led i de olika arbeten som pågår för att utveckla regionen är därför uppgraderingen av Dalabanan och Bergslagsbanan, så att dessa kan möta kraven på snabbare förbindelser mellan Dalarna, Uppsala och Stockholm samt inom regionen. På lång sikt krävs betydande åtgärder för att förverkliga de mål som satts upp. Åtgärder som gör att den gräns uppnås där kapacitet och standard möjliggör hastigheter och en turtäthet så att viktiga tidsgränser nås för att regionen ska kunna förstoras och människors välfärd förbättras. Målen är kortare restider med minuter, säkrare tidshållning och entimmestrafik med tåg mellan Dalarna och Stockholm. Förbättrad vägstandard för viktiga pendlings- och näringslivsvägar Åtgärder behövs för att både restider ska kunna minska och trafiksäkerheten ska förbättras. Nya hastighetsgränser kan komma att innebära en sänkning av hastighetsgränserna på delar av det strategiska vägnätet. Det är dock viktigt att de nya hastighetsgränserna inte ersätter planerade investerings- och underhålls-åtgärder längs det strategiska vägnätet. Hela resan För att hållbar regionförstoring ska åstadkommas räcker det inte enbart att bygga ny järnväg och köra tåg. Viktigt är också att hela resan fungerar, d.v.s. från start-punkt till slutdestination inklusive resan till och från resecentrum, viktiga bytes-punkter och busshållplatser. För detta krävs att samhällsplaneringen får ett tydligt hela resan-perspektiv och stödjer användningen av kollektivtrafik, strategiska och sammanhängande gång- och cykelstråk samt verkar för attraktiva bytespunkter. Högklassiga gång- och cykelbanor skapar förutsättningar för minskat bil- och bussberoende på kortare sträckor, vilket gynnar miljö, ekonomi och hälsa. Med Dalabanan utbyggd uppnås dagspendlingsmöjlighet i hela stråket Mora-Rättvik-Leksand- Gagnef-Borlänge. Vidare uppnås dagspendlingssamspel i hela stråket Avesta-Hedemora-Säter- Borlänge-Falun. Både Avesta och Hedemora får dagspendlingsrestid till den viktiga, kompletterande arbets- och utbildningsmarknaden Uppsala och via byte i Sala också till/från Västerås. Med uppgraderad Bergslagsbana blir det dagspendlingsbart i hela stråket Gävle- Sandviken-Hofors-Falun- Borlänge samt i hela stråket Ljusnarsberg-Ludvika- Borlänge-Falun.

9 8(68) Med direkta regionaltåg blir det också möjligt att dagspendla Fagersta-Smedjebacken- Ludvika-Borlänge-Falun, Ludvika-Smedjebacken-Fagersta-Västerås samt Ludvika- Örebro. Förbättrad E 16/Rv 66) möjliggör dagspendling i hela ortsstråket Vansbro - Dala- Järna-Nås-Floda - Mockfjärd - Borlänge. Likaså blir det möjligt att dagspendla Vansbro-Malung och Malung-Sälen. Näringslivet Dalarna har ett brett näringsliv, som domineras av skogsbruk, trävaruindustri, pappers- och massaindustri, stål- och metallverk, verkstadsindustri, elektro- och teleprodukter samt inte minst besöksnäringen, men även livsmedelsindustrin är betydande. Det finns även inom transport- och infrastrukturområdena ett stort antal företag med hög kompetens och utvecklingspotential. Falun-Borlänge har en betydelsefull roll som handels- och administrativa centrum och som transportknutpunkt. Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i Dalarnas kommuner och har även varierat mycket över tid. Den inbördes specialiseringen av länets näringsliv är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Samtidigt medför specialiseringen obalanser mellan arbetsmarknaderna, ifall restiderna inbördes mellan kommunerna är för långa. Dessa obalanser är ofta särskilt påtagliga för kvinnor. Basindustrin i Dalarna är en av Sveriges främsta Dalarna är ett av Sveriges största exportlän, med stål- och metallindustri samt pappers- och trävaruindustri som dominerande inslag. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har ytterligare ökat företagens exponering mot exportmarknaden. Industriorterna Borlänge och Avesta har höga förädlingsvärden per sysselsatt, långt över rikssnitt. Basindustrin i Bergslagen genererar stora godsflöden. Dalarna är ett av Sveriges mest godsgenererande län på järnväg. Under en följd av år har basindustrin i Bergslagen genomfört investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna har inneburit betydande volymökningar samt allt högre förädlingsgrader och ökade exportvolymer. För Dalarnas exportindustri utgör investeringar transport-systemet, som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer, en viktig förutsättning för fortsatt utveckling i Dalarna och hela landet. Basindustrins utveckling i Bergslagen har under en lång följd av år varit starkt positiv och i regionen finns i dag ett antal företag som är världsledande inom sitt respektive område. Stora investeringar i industrins anläggningar har lagt grunden för denna utveckling och investeringarna fortsätter att ligga på en hög nivå. Därutöver tillkommer den planerade nyetableringen av gruvverksamheten i Grängesberg/Ludvika. Förutom den omfattande förädling/produktion som sker i Dalarna fungerar länet även som ett transitområde för godstransporter från norra Sverige till Göteborgs hamn eller till södra Sverige och vidare till kontinenten. 40 procent av Sveriges exportvärde genereras längs Bergslagsbanan Gävle-Göteborg, via väster om Vänern Det planeras investeringar enbart inom industrin i Dalarna för uppskattningsvis cirka 20 miljarder kr de närmaste åren. SSAB, som årligen investerar ca 0,7 miljarder i sina anläggningar, planerar i Borlänge för kraftiga ökningar i produktionsvolym och

10 9(68) vidareförädling. I Fors utanför Avesta krävs omläggningar av både järnvägen och riksvägen för att Stora Enso Fors ska kunna fortsätta sin expansion. Enbart i Avesta och Borlänge har basindustrins investeringar inneburit en produktionsökning med uppskattningsvis 2 miljoner ton färdigvara, vilket motsvarar lastbilar eller järnvägsvagnar per år. Till detta kommer alla insatsvaror och råvaror som krävs för att framställa volymen färdigvara. Andra exempel på investeringar som genererar ökade transporter är Spendrups utbyggnad av bryggeriet i Grängesberg, ABB:s investeringar i Ludvika, stora investeringar i länets sågverk samt Clas Ohlsons kraftiga utbyggnad av centrallagret i Insjön. Till detta kommer en växande handel i regionen som alltmer börjar efterfråga miljövänliga transporter på järnväg. Ett skolexempel på detta är IKEA:s etablering i centrala Borlänge. För att klara av transportbehoven ökar kraven på att kapaciteten på järnvägen hänger med och kan ta emot det kraftigt ökade antalet godståg som behövs för att klara näringslivets efterfrågan. Utöver den identifierade efterfrågan på gods- och persontransporter finns en dold eller outtalad efterfrågan på järnvägstransporter. Brister i och den avtagande tilltron till kvaliteten i järnvägssystemet, innebär att många företag, men även resenärer, avstår att ens överväga järnvägen som transportmedel, trots att deras behov är väl lämpade att tillgodoses med järnväg. Ändrade strukturer ger ändrade transportbehov Industrins transportbehov är över tiden relativt stabila. Nya förutsättningar kan dock snabbt förändra den bilden. Ökad förädlingsgrad ställer andra och ökade krav på infrastrukturen då nya marknader etableras. Ändrade och utökade upptagningsområden för råvaror till massa och pappersindustrin ändrar transport-behoven. Industrin behöver därför väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade volymer. Exempel på krav på snabb omställning har varit regnoväder och stormar, som med kort varsel ändrat råvaruflödet till pappers- och massaindustrin och sågverken.

11 10(68) Viktiga godsstråk i nord-sydlig och öst-västlig riktning mot Mälardalen, Göteborg, Skåne och Norge I Dalarna sammantrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nordsydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, vilka utgör basen för Dalarna, som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Vart fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i alternativt passerar Borlänge. I debatten om vilken väg godset ska ta genom Bergslagen är det viktigt att påpeka de stora volymer gods som ska till Bergslagen och likaledes de stora volymer gods som har Bergslagen som startpunkt. I ett längre perspektiv måste därför investeringar göras i både väg- och järnvägsnätet så att industrins råvaruförsörjning tryggas och att färdiga varor och produkter effektivt kan levereras till kunder i Sverige eller utomlands via hamnar eller den fasta förbindelsen över Öresund. För industrins del är det viktigt att godsstråk byggs ut, är stabila över tid och som kan klara svängningar i godsflöden. De två stråken på järnväg genom Bergslagen, Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan /Väster om Vänern måste byggas ut till två funktionella stabila stråk, som även kan fungera som alternativa vägar i händelse av eventuella störningar. Nödvändiga investeringar måste göras för att eliminera nuvarande brister i kapacitet och framkomlighet. På vägsidan är det de nord-sydliga stråken Riksväg 50 Bergslagsdiagonalen, ett viktigt godsstråk genom det mellansvenska inlandet och E 45, som båda är viktiga nationella förbindelser mot Västsverige, Göteborgs hamn, hamnarna i Skåne och Öresundsförbindelsen samt att de förbinder Mellansverige och Norrland. E 16 är en öst-västlig förstärkning av vägnätet i norra Mellansverige och inre Skandinavien som knyter samman flera viktiga transportnoder mellan Gävle och Oslo-Bergen och vidare kopplingen österut mot Finland och Baltikum. Stråket blir dessutom ett komplement i det övergripande svensk-norska vägsystemet för transportbehoven från norra Sverige och norra Norge (via E 45) till Osloregionen. Riksväg 70 i nord-sydlig riktning är ett viktigt godsstråk såväl mot Stockholm och Mälardalsområdet som för den inhemska godsvaruförsörjningen. Skogsbaserade näringar De största volymerna skogsråvara i länet går såväl i öst-västlig som i nord-sydlig riktning. För skogsbolagen är det viktigt att kunna köra året runt, även på det finmaskiga vägnätet. Väg-transporterna av skogsråvara dominerar, men det finns en ökad efterfrågan att kunna köra ännu mer skogsråvara på järnväg. Den skogsbaserade industrin i Dalarna skapar ett årligt produktionsvärde på ca 14 miljarder kronor vilket motsvarar ca 10 % av rikets skogsproduktionsvärde. Skogsnäringen och andra industribaserade näringar är helt beroende av fungerande vägnät. Tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder och underhåll på det finmaskiga vägnätet måste säkerställas och förbättras. Dalarna är ett av Sveriges största exportlän, med drygt en fjärdedel av Sveriges ståloch metallindustri. Stål- och pappersindustrin är helt beroende av ett robust järnvägssystem för sina systemtransporter

12 11(68) Dalarnas världsledande basindustri är i ett expansivt skede med investeringar i mångmiljonklassen och är starkt beroende av ett robust transportsystem Dalarnas exportindustri efterfrågar väl utbyggda godsstråk som på kort tid kan ta emot ökade transportvolymer. Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri inklusive besöksnäringen för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige Dalarna är Sveriges tredje största besöksdestination Dalarna är i särklass det ledande turistlänet utanför storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. När det gäller gästnätter per invånare växer Dalarna mest och är klart störst i landet. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturism-område. Under högsäsong (dec-april) rör sig cirka besökare varje vecka i området. Även Siljansbygden har en stor och betydelsefull besöksnäring. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden med cirka 600 småföretag kopplade till besöksnäringen och den är under stark utveckling i Dalafjällen. Planerade investeringar inom besöksnäringen uppgår till nästan 10 miljarder inom den närmaste tioårsperioden, vilket skapar ytterligare ca arbetstillfällen. Med en utbyggnad av ca nya bäddar når Dalarna ca 14 miljoner gästnätter, 7 miljarder i omsättning och sysselsätter ca människor. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Cirka 90 % av fritidsresorna till Dalarna sker med bil, vilket periodvis såväl vinter som sommar, medför en mycket stor belastning på vägtransportsystemet. Dagens 13, 8 miljoner gästnätter i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Detta motsvarar cirka 1,1 miljoner bilar som belastar vägtransportsystemet. Besöksnäringens planerade investeringar har stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turistsäsongen är mycket omfattande. De expansionsplaner som redovisats innebär, utifrån ett antagande att alla kommer med bil, cirka bilar ytterligare per år, varav drygt bilar under vinterperioden. Under vinterperioden är trafikbelastningen (torsdagar-söndagar) ca gånger högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar drygt fordon per dygn, ofta under ett fåtal kritiska timmar i Högtrafik, vilket faktiskt motsvarar en Ådt på cirka fordon. Utredningar visar på ett kapacitetstak /kritisk gräns på 1800 fordon/tim, där man riskerar en Trafikinfarkt då genomsnittshastigheten beräknas sjunka drastiskt från 70 km/tim till 40 km/tim. Vid trafikmätningar våren 2013 har det uppmätts 1786 fordon/tim norr om Fiskarheden Rv 66/Vasaloppsvägen), vilket således innebär att risken redan vid nuvarande förhållanden är uppenbar för en trafikinfarkt under högtrafiktimmar.

13 12(68) ggr mer trafik under högsäsong Besöksnäringen- Tillväxt och nya marknader Globalt är turismen en av de starkast växande näringarna. Den inhemska turismen står för betydande transportflöden, som till stora delar har ett karaktäristiskt mönster över året kopplat till årstiderna, helger, sportlov och semestrar. Inkommande turism till Sverige ligger per invånare högre än snittet i Europa. Dalarna med sina förutsättningar för turism och besöksnäringens utbud, har redan idag stor betydelse för människor i mer tätbefolkade områden i Europa. Näst efter nordiska besökare är holländare och tyskar de största besöksgrupperna. Denna betydelse kan avläsas i att de utländska besökarna i Dalarna ökar och att alltfler människor söker sig till natursköna upplevelser. Det är av stor betydelse att transportsystemet kan tillgodose de olika turistiska segmenten. En stor del av Dalaturismen är idag alltför beroende av biltrafiken. Flyg-, järnvägs- och vägtrafiken behöver därför utvecklas på ett sätt som samtidigt medger ekonomisk, miljö- och klimatmässig hållbarhet. Samtidigt behöver biltrafiken utvecklas med bioenergidrivna miljöbilar, elbilar och kombinationer av dessa. Dalabanan är en av få järnvägsförbindelser till fjällvärlden och innebär en betydande potential för besöksnäringens tillväxt. Ett utvecklat flygsystem med direktflyg från både internationella och nationella noder, möjliggör utvecklad turisttrafik. Genom flygets positiva trend inom turisttrafiken, ökar intresset från besöksnäringen att hitta nya marknader och konkurrensfördelar genom flyget som stärker den internationella konkurrenskraften. Trafikverkets arbete med den strategiska utmaningen som ska bidra till att resor och transporter för turist- och besöksnäringen blir mer attraktiva och mer miljöanpassade. Det har anförts att flygets roll bör vara bland annat i reserelationer till viktiga resmål för besöksnäringen, där det inte går att nå restider under tre timmar med övriga trafikslag. I undersökningar som gjorts bland besökarna till Dalarnas fjälldestinationer, så framgår det att genomsnittsresan till destinationen ligger på sex timmar.

14 13(68) Lägger man därtill utvecklingen av nya bäddar i Dalafjällen, som förväntas till stor del fyllas av utländska besökare, måste flyget få en tydligare roll som trafikslag för bland annat fjällturismen. En planerad flygplats i Sälen tillsammans med flygplatsen i Mora, når 210 miljoner innevånare inom två timmar. Infrastrukturen behöver förbättras för att klara ökad turism Infrastrukturen i Dalarna, i synnerhet väg, är idag dimensionerad för trafikens normalflöden. I takt med att turismen ökar i betydelse och omfattning blir även trafiktopparna större. Då allt fler turistanläggningar inriktar sig mot helårsverksamhet kommer trafiktopparna att inträffa under en allt större del av året. Årstidsförändringarna och hur man organiserar sin tid i det svenska samhället med storhelger, skollov och semestrar är starkt styrande för hur efterfrågan av turistiska tjänster varierar under året. Detta innebär att den ökande turismen i Dalarna leder till alltmera accentuerade trafiktoppar vid sportlov, påsk, midsommar och semestertider. Trafiken är även mycket omfattande i samband med olika turistiska evenemang, som t ex Vasaloppet, Vansbrosimningen eller musikarrangemangen i Dalhalla. Dessa trafiktoppar slår påtagligt olika beroende på vilka turistiska segment som dominerar. För fjällturismen är trafiktopparna störst under vinterhalvåret och särskilt vid sportlov och påsk. I Siljansområdet är sommarturismen omfattande med stora trafiktoppar, särskilt genom Mora där det är dagliga köbildningar under sommar-perioden. Fjällpaket Dalarna, som syftar till att det offentliga på såväl lokal som regional och nationell nivå, tillsammans med näringslivet, samverkar för att få ut högre nytta av de åtgärder som står till buds (Fyrstegsprincipen). Det är ett mycket tydligt och bra exempel där prioriteringar i nationell plan och länsplan i form av satsningar på väg, järnväg (Dalabanan) och flyg kan samspela för att verkligen stödja och stärka effekterna av de betydande investeringar som görs för att utveckla besöksnäringen. Samtidigt ger detta internationell samordning med den norska utbyggnaden av E16 såväl öster som väster om Oslo/Gardermoen.

15 14(68) Samverkande transportsystem Flygplatserna i Dalarna med dess kopplingar till väg och järnväg bildar tillsammans viktiga länkar mellan Europa och Dalarna. Med ett samverkande trafiksystem med hög standard enligt hela resan-perspektivet kan man med flyg eller tåg nå regionen från hela världen och därefter transportera sig lokalt med tåg, buss, bil eller cykel. För besöksnäringen är ett transportsystem med delar som kompletterar varandra inom regionen, lika viktigt som ett interregionalt system som transporterar människor till och från regionen. Försäljning av paketresor till fjällturister är inte särskilt omfattande och bör kunna utvecklas. Paketresor som består av transport och inkvartering i kombination med en eller flera turisttjänster för i större grad erbjudas besökare som söker transportalternativ till bilen. Flyg- och tågtrafik i kombination med busstransfer kommer dock inte att kunna övergå till att vara annat än ett marginellt tillskott som transportalternativ till bilen. För skidanläggningarna i Sälenfjällen och Idre är det därför helt avgörande att de vägar som leder till fjällen håller en hög och säker standard. Befolkning och befolkningsutveckling I Sverige pågår sedan många år en kraftig urbanisering, varvid befolkningen i stora delar av landet tenderar att koncentreras till storstadsområden med relativt god tillgång till arbetstillfällen. Många landsbygds- och industrikommuner har minskat i befolkning, mycket beroende på att ungdomar flyttat ut, vilket lett till negativa födelsetal. Dalarna är bland landets tio största län befolkningsmässigt. Befolkningen är starkt koncentrerade till Falun-Borlänge och Siljansbygden. Befolkningen minskar något i länet utanför Falun-Borlänge, dock med undantag av Ludvika. För att säkerställa bland annat kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag, står dessa landsbygds- och industrikommuner inför särskilt stora utmaningar vad gäller att vända befolkningsutvecklingen.

16 15(68) Arbetsmarknad Arbetspendling ger stärkt tillgång till arbetsplatser utanför bostadskommunen, vilket kan kompensera för svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Dessutom förbättras möjligheterna till arbete både för dagens samt för inflyttande befolkning. Förbättrad transportinfrastruktur möjliggör ökad dagspendling, vilket bidrar till ökad flexibilitet i arbetslivet och utvidgning av de funktionella bosättnings- och arbetsmarknadsregionerna. Sysselsättning män Förvärvsfrekvensen för män ligger generellt över rikssnitt och är högst i läns- och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Även för män är länsoch utbildningscentra viktiga, kompletterande arbetsmarknader, även om detta inte är lika påtagligt för kvinnor. Sysselsättningsnivån för män är över rikssnitt i de flesta kommuner i Dalarna. Arbetspendling män Regioners funktion är i betydande grad beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orter kan komplettera varandra. I detta balanseringssystem har läns- och utbildningscentra stor betydelse. För industriorter med strukturomvandlingsproblem är det av stor betydelse att utpendlingsmöjligheterna är goda till näraliggande arbetsmarknader.

17 16(68) Sysselsättning kvinnor Förvärvsfrekvenserna för kvinnor varierar starkt mellan kommunerna. Ett generellt mönster i landet är att kvinnors förvärvsfrekvenser är sär-skilt höga i läns- och utbildningscentra och betydligt lägre i industri- och periferikommuner. Arbetsplatser som av tradition har stor andel kvinnosysselsatta som vårdinrättningar, hotell och handel, koncentreras i stor omfattning till länscentra. Även för kvinnor är sysselsättningsnivån i Dalarna över rikssnitt i de flesta kommuner, dock inte för heltidsarbete. Besöksnäringen bidrar till att fler kvinnor får jobb. Arbetspendling kvinnor Arbetspendlingsmönstret för kvinnor karaktäriseras av stark fokusering på läns- och utbildningscentrum Falun-Borlänge. Även orterna vid Siljan har betydelsefull arbetspendling sinsemellan. Pendlingsflödena behöver dock öka ytterligare för att fullt utnyttja kompletterande arbetsmarknader. Ett generellt mönster för landet är att läns- och utbildningscentra ofta har höga kvinnoandelar, medan industri- och periferikommuner har lägre andelar. Detta mönster är tydligt även i Dalarna. Stärkta möjligheter till dagspendling är en viktig faktor för att balansera kvinnoandelarna mellan kommunerna i regionen. Pendlingsmönstret visar betydelsefull potential Det rådande pendlingsmönstret visar att det finns stora potentialer i förkortade restider i stråken Mora-Falun/Borlänge-Avesta, Ludvika-Falun/ Borlänge samt Falun/Borlänge-Gävle, Ludvika-Västerås och Avesta-Fagersta-Uppsala. Med förkortade restider skulle Dalarna, som idag i alltför hög grad har isolerade arbetsmarknader, kunna fungera som en sammanhängande region med förbättrade pendlingssamspel. Man kan även konstatera att inpendlingen till Borlänge ökat väsentligt de senaste åren, särskilt vad gäller Grannkommunerna.

18 17(68) Funktionella regioner Genom den fortlöpande regionförstoringen minskar successivt antalet funktionella arbetsmarknadsregioner i landet. För Dalarnas del föreligger goda möjligheter till utvidgade arbetsmarknadsregioner i Svealandsregionen. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till för-värvsarbete varierar kraftigt mellan kommunerna i Dalarna. Detta understryker behovet av goda kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna, så att både kvinnor och män kan hitta arbeten som passar deras önskemål och kompetens inom rimligt reseavstånd. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag enligt följande 1. Vansbro 2. Malung-Sälen 3. Mora-Orsa-Älvdalen 4. Borlänge-Falun-Gagnef-Säter-Rättvik-Leksand 5. Avesta-Hedemora (-Fagersta) 6. Ludvika-Smedjebacken (-Ljusnarsberg) De lokala arbetsmarknaderna ser dock inte lika ut för kvinnor och män, bland annat beroende på att kvinnor pendlar mindre. Kartan nedan visar nåbarheten till/från Falun med bil. Borlänge, Leksand, Rättvik, Säter, Hedemora, Ludvika och Hofors har någorlunda rimliga bilrestider till Falun (<45 min). Överlag har Dalarnas arbetsmarknader inte förändrats lika mycket som på andra håll i landet, utan ser ungefär ut som för tjugo år sedan. Särskilt Vansbro och Malung-Sälen är fortfarande öar med en egen arbetskraftsförsörjning, vilken innebär betydande sårbarhet vid omstruktureringar i näringslivet. Tågets potential till kraftigt sänkta restider på längre sträckor och ett fullödigt samspel mellan lokala arbetsmarknader har ännu inte kunnat utnyttjas fullt ut i Dalarna.

19 18(68) Kompetensförsörjning Andel högre utbildade Ett generellt mönster för landet är att universitetskommuner har höga andelar högutbildade, följt av högskoleorter, vanligtvis tillika länscentra. För män är obalansmönstret ofta tydligare än för kvinnor. Många av de högre utbildade är sysselsatta inom vård och kommunal administration, vilket i sig är viktigt. Samtidigt innebär detta att andelen högre utbildade inom den konkurrensutsatta industrin är alltför låg. Det är strategiskt mycket viktigt att verka för högre andelar högutbildade i industrin. God tillgänglighet till högre utbildning, helst på orten men även genom möjligheter till dagspendling, är av stor betydelse för att förbättra kompetens-försörjningen med höga utbildade. Detta gäller också för de förberedande utbildningarna, gymnasie, vuxenutbildning m fl. Den lägre andel högutbildade i industri-/landsbygdskommuner innebär på sikt ett strategiskt problem, som i betydande grad kan överbryggas med förbättrade kommunikationer. Utbildningsutbud Högskolorna i Falun-Borlänge och Gävle har under det senast decenniet bidragit till en väsentlig ökning av utbudet av högre utbildning i regionen. Dalarna behöver förbättrad koppling till utbildningsutbudet i Uppsala och Örebro, vilket är möjligt under förutsättning att järnvägssystemet stärks. Högskoleutbildningarna i Falun-Borlänge och Gävle har stor betydelse för tillgängligheten till dags-pendling i Dalarna. Med förbättrade kommunikationer skulle denna tillgänglighet utökas även gentemot Uppsala och Örebro. Det skulle också innebära bättre tillgänglighet till högre utbildning för boende i landsbygdskommuner i Dalarna. Genom de målmedvetna satsningarna på decentraliserad utbildning, distansutbildning via Internet, lärcentra samt förbättrade kommunikationer till högre utbildning, har rekryteringen till högre utbildning förbättrats. För att klara en långsiktigt hållbar utveckling behöver dock tillgängligheten till högre studier förstärkas ytterligare.

20 19(68) Bilanvändning Bilen som transportmedel har stor betydelse i synnerhet för de glesare områdena av Sverige. De flesta kommuner i Dalarna har körsträckor långt över rikssnitt. Dessutom finns flera av Sveriges absolut biltätaste kommuner i Dalarna Läns- och utbildningscentra har av tradition ett kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att alternativa färdsätt skapar god tillgänglighet under den vanligaste arbetstiden. För de mer glesbefolkade delarna av regionen är emellertid bilberoendet stort. Detta bilberoende kan reduceras genom förbättrade kollektiva resmöjligheter. Det är betydelsefullt att landsbygdskommunernas funktion för Sverige och EU kan tillgodoses. Genom att förbättrade miljö- och klimatmässigt baserade transportsystem kan ta hand om de stora flödena, skapas bättre miljö- och klimatbuffert för nödvändig funktion i det glesbefolkade inlandet. Med ökande klimatmedvetenhet och stigande priser på fossila bränslen, ökar behoven av alternativa bränslen alltmer. En strategisk fråga är uppbyggnad av produktionsanläggningar och tankställen för alternativa bränslen. Detta är särskilt betydelsefullt för landsbygdskommuner, som ofta har högt bilberoende och få alternativ med kollektivtrafik. Det är dessutom viktigt för att tillgodose den bilburna turismens ökande efterfrågan på alternativa drivmedel. IT-infrastruktur IT-infrastrukturen har stor betydelse för regionerna som helhet ska kunna fungera långsiktigt konkurrenskraftigt. En stabil bredbandsnivå är lika viktigt för besöksnäringens bokningssystem som det är för basnäringens produktionssystem. Möten på distans kan ersätta längre resor. Bredband möjliggör för informations-intensiva företag att verka i regionen. Genom en kraftig utbyggnad av distans-utbildningar och nätuniversitet, stärks även tillgången till högre utbildning. IT infrastrukturen kan även utgöra ett stöd i trafiksystemet och härvid användas för trafikinformation, variabla hastighetsgränser, styrning av trafikströmmar etc. Tillgång till bredband, spelar även en viktig roll i att göra landsbygdskommunerna attraktiva att bo och verka i.

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Regional systemanalys Dalarna

Regional systemanalys Dalarna Slutrapport 2008-10-01 Regional systemanalys Dalarna Innehåll 0 Sammanfattning... 4 1 Bakgrund... 6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Syfte...6 1.3 Organisation och process...7 2 Regionens roll och funktion - beskrivning

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Fjällpaketet: transporter etapp 1

Fjällpaketet: transporter etapp 1 Fjällpaketet: transporter etapp 1 Resandet till o från! Jarl Hammarqvist Susanne Karlsson Johan Bauer Fjällnäringen i Dalarna behöver och vill utvecklas Finns det brister i transportsystemet idag och framgent

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun Kjell Friman Näringslivskontoret Borlänge kommun Näringslivskontoret Näringslivskontoret ansvarar för etableringar och utveckling av kommunens fyra profilområden Transport och kommunikationer Handel Materialteknik

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Presidiekonferens Strandbaden 2011-11-10

Presidiekonferens Strandbaden 2011-11-10 Presidiekonferens Strandbaden 2011-11-10 Trafikverket Region Väst Jörgen Einarsson, enhetschef planering Jan Törnell, planerare Trafikverket och kommunerna Presentation: Kort om Trafikverket På gång i

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Länsplan för Västmanland

Länsplan för Västmanland Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling 2014 - Bemanningsplan Uppdragsgivare: Region Dalarna Styrgrupp: Projektledare: Projektsekreterare: Dalatrafiks ledningsgrupp Peter Holmberg Lena

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Länstransportplan 2014-2025

Länstransportplan 2014-2025 Remiss Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Länstransportplan 2014-2025 Förord Regionförbundet vill med detta förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna REMISSUTGÅVA VERSION 2008-10-10

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna REMISSUTGÅVA VERSION 2008-10-10 Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna REMISSUTGÅVA VERSION 2008-10-10 Innehållsförteckning En strategi som visar vägen in i framtiden... 1 Vision 2050... 2 Mål 2020... 3 Insatsområden... 4

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen,

Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen, 2 Regionens funktion Entreprenörsregionens funktion och samspel med angränsande kommuner, län och regiondelar analyseras utifrån befolkningsförändringar, näringsliv, förvärvsfrekvenser, utbildningsnivå

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer