Begäran om tilläggsanslag för "Marieberg Rockar 2014"

Transkript

1

2 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2013: Projekt Begäran om tilläggsanslag för "Marieberg Rockar 2014" Sammanfattning Kulturnämnden har inkommit med begäran dels om tilläggsanslag med 500 tkr ett förlustbidrag med tkr. Beslutsunderlag Kulturnämnden Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen Ärendet Kulturnämnden har inkommit med begäran om dels ett tilläggsanslag med 500 tkr dels ett förlustbidrag på tkr för vidare utveckling och satsning på Marieberg Rockar Ekonomiavdelningens kommentar: Kommunfullmäktige har i juni månad beslutat om budgetanslag för år 2014 och budgetramar för I beslutade anslag har utrymme ej kunnat skapas för Marieberg Rockar Ambitionsnivån för projektet bör vara att extern sponsring och biljettintäkter skall täcka kostnaderna. Skattemedel skall ej behöva ianspråktas. Kulturnämnden bör arbeta vidare med projektet utifrån denna ambitionsnivå. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå kulturnämndens begäran om tilläggsanslag. Skickas till Ekonomiavdelningen Kulturnämnden Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_120 - begäran om tilläggsanslag för _marieberg rockar 2014_ - ver 1{fcfe-6c a9eb- 000e-a101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

3

4

5

6 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2013: Ansökan om bidrag Begäran från kulturnämnden om tilläggsanslag avseende Picassoskulpturen 50 År Sammanfattning Kulturnämnden begär 5 mkr i anslag för att genomföra en Picassoutställning Beslutsunderlag Kulturnämnden Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen Ärendet Kulturnämnden har inkommit med begäran om tilläggsanslag med tkr för att genomföra en Picassoutställning 2015, detta för att uppmärksamma att det är 50 år sedan Picassoskulpturen uppfördes. Ekonomiavdelningens kommentar: Kommunfullmäktige har i juni månad beslutat om budgetanslag för år 2014 och budgetramar för I den dialog med nämnderna som ligger till grund för budget 2014, Plan har inte detta diskuterats. Att det är 50 år sedan Picassoskupturen uppfördes bör givetvis uppmärksammas, men med hänsyn till kommunens ekonomiska ställning får detta i så fall ske utifrån en helt annan ambitionsnivå. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_119 - begäran från kulturnämnden om tilläggsanslag avseende picassoskulpturen 50 år - ver 1{fcfe-6de a9d3-000e-a101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

7 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå kulturnämndens begäran om tilläggsanslag. Kommunstyrelsen föreslås samtidigt besluta att uppdra till Kulturnämnden att ta fram förslag till att uppmärksamma 50-års jubileet med en lägre ekonomisk ambitionsnivå. Skickas till Ekonomiavdelningen Kulturnämnden Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef

8

9

10

11 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, Datum Ks/2013: Remisser Remiss Värmlandsstrategin Sammanfattning Region Värmland har enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Region Värmland har arbetat fram ett förslag till regional utvecklingsstrategi, Värmlandsstrategin, som är tänkt att ersätta det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser från Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 augusti 2013 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande den 20 augusti 2013 Ärendet Region Värmland har enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Region Värmland har arbetat fram ett förslag till regional utvecklingsstrategi, Värmlandsstrategin, som är tänkt att ersätta det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser från Enligt Region Värmland ska Värmlandsstrategin innehålla konkreta mål för infrastruktur, utbildning och kompetens, näringsutveckling och innovation, för livskvalitet och för profileringen av Värmland. Förslaget till Värmlandsstrategin och dess bilagor och underlag finns tillgängliga på Sammanfattning av planeringsavdelningens synpunkter: Förslaget till Värmlandsstrategi griper över en stor spännvidd av frågeställningar utan att vara särskilt konkret inom något av dess prioriterade områden. Det är otydligt hur strategin ska förverkligas och vilka verktyg som finns för detta. Det framgår ej vad syftet med målet om fem lokala arbetsmarknader är och vilka dessa är. Strategin bör istället redogöra för hur olika arbetsmarknader kan integreras samt redogöra för vilka dessa är. Regionfrågan borde diskuteras i en regional utvecklingsstrategi. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_73 - remiss värmladsstrategin - ver 1{fcfe-6de a9c3-000e-a101}.rtf KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

12 2 Innebörden av Karlstad som tillväxtmotor skulle kunna förtydligas ytterligare. Vad innebär detta mer konkret för Karlstad och för länets övriga kommuner? Norge och Oslo är viktigt för Värmland men har fått ett oproportionerligt genomslag i Värmlandsstrategin. Angelägna satsningar på Norge och Oslo får inte ske på bekostnad av satsningar österut mot Örebro, Mälardalen och Stockholm. Istället för Länken till Oslo bör Värmland betrakta sig som Länken mellan Oslo och Stockholm. Mål om restidsförkortningar österut mot Örebro och Stockholm som finns i nu gällande regionalt utvecklingsprogram (Värmland växer och känner inga gränser) har tagits bort ambitionerna om regionförstoring och restidsvinster har sänkts i förhållande till gällande Trafikförsörjningsprogram. Syftet med denna ambitionssänkning avseende restider mot Örebro är otydliga och ur ett Östvärmländskt perspektiv djupt olyckliga eftersom en integrering med Karlskogas/Degerfors och Örebros arbetsmarknader är ett av Kristinehamns viktigaste utvecklingsmål. För detta krävs ytterligare restidsförkortningar österut. Värmlandsstrategin behöver en högre ambitionsnivå generellt vad gäller samordning av samhällsplaneringsinriktade frågor, såväl regionala som kommunala. Exempelvis genom att översiktligt redovisa hur platsbundna egenskaper och kvaliteter bör tas tillvara samt hur regionens fysiska strukturer samspelar. Strategin är mycket svagt kopplad till Regionen Värmlands övriga viktiga styrdokument, som t.ex. Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram. Ibland är de till och med motstridiga. Det framgår i dessa lägen inte vilket styrdokument som är överordnat. Översvämningsfrågan, Vänerns vattenreglering och igenväxningen av Vänerns stränder borde vara självklara frågor för Värmlandsstrategin. Den åldrande befolkningens konsekvenser i form minskande försörjningskvot, högre vårdkostnader och brist på arbetskraft inom vårdsektorn bör ges större utrymme i Värmlandsstrategin. Bristen på redovisning av prioriterade regionala strukturer, strategins breda anslag samt bristen på samordning med andra styrdokument tyder på att Region Värmlands ambition med Värmlandsstrategin är att den inte ska bli ett alltför vägledande styrdokument. Detta bedöms vara ett tecken på att det regionala ledarskapet kan stärkas ytterligare och att det regionala ledarskapet åter bör ges samma tyngd som i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens yttrande godkänns och översänds till Region Värmland. Skickas till Region Värmland Planeringsavdelningen Näringslivssamverkan Anders Dahlén Kommunchef Kalle Alexandersson Planeringschef

13 Sida Yttrande 1(8) Vårt datum Vår beteckning Ks/2013:73 Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, Yttrande Värmlandsstrategin KRISTINEHAMNS KOMMUN Kristinehamns kommuns yttrande Kristinehamns kommun är medveten om utmaningen att producera en tydlig och genomförbar regional utvecklingsstrategi när redskapen för att genomförandet huvudsakligen ligger hos 16 kommuner, landstinget, staten genom den högre utbildningen, arbetsförmedlingen m.fl. Det är därför till viss del förståeligt att strategin blir väldigt övergripande. Därmed har Kristinehamns kommun inte så mycket att invända mot förslaget som det som är skrivet, utan mer mot det som inte är skrivet. Yttrandet kommer därför i huvudsak kommentera sådant som saknas eller som uppfattas som otydligt. Synpunkterna följer i huvudsak Värmlandsstrategins rubricering. Om Värmlandsstrategin Svag koppling till kommunernas fysiska planering Region Värmland har enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ska vara vägledande för detta arbete. Vidare ska samordning med kommunernas översiktsplanering, länsplaner för regional transportinfrastruktur, landsbygdsprogrammet m.fl. eftersträvas i det regionala tillväxtarbetet. Under senare år har intresset bland såväl regionala som kommunala företrädare att ta in ett rumsligt perspektiv i det regionala tillväxtarbetet ökat. Flera regioner har därför påbörjat ett arbete kring regional översiktlig planering. Från kommunernas sida är frågan viktig eftersom kommunerna i samband med den nya Plan- och bygglagens införande är skyldiga att i dess översiktsplaner redovisa hur man avser att samordna dess fysiska planering med relevanta regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser var otillräcklig som underlag för den kommunala planeringen och tyvärr är förslaget till regional utvecklingsstrategi Värmlandsstrategin inte bättre i det avseendet. Redovisningen i Bilaga 1 om hur Värmlandsstrategins kopplar till kommunernas översiktsplaner stämmer ej och bör utgå. Någon koppling mellan Värmlandsstrategin och kommunernas översiktliga planering förekommer inte i Värmlandsstrategin eller i framtagandet av den. E-post kommunen@kristinehamn.se Organisationsnummer Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Plusgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

14 2 Region Värmland har under försommaren startat en dialog med kommunerna i länet kring frågor relaterade till fysisk planering, vilket är ett bra initiativ och ett steg i rätt riktning. Avsaknad av samordning med övrig regional samhällsplanering Det saknas en beskrivning av hur Värmlandsstrategin förhåller sig till övriga regionala styrdokument som t.ex. Länstransportplan, Trafikförsörjningsprogram, Kulturplan, Landsbygdsprogram, Regionala miljömål m.m. Det saknas en helhetsbild av hur de olika regionala styrdokumenten hänger ihop och hur det är tänkt att de ska påverka varandra. Syftet med att inte beakta den kommunala fysiska planeringen eller att samordna strategin med övriga regionala samhällsplaneringen tycks vara att Värmlandsstrategin inte ska bli alltför vägledande. Detta kan tolkas som att regionala ledarskapet kan stärkas ytterligare och att det regionala ledarskapet åter bör ges samma tyngd som i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet.. En regional utvecklingsstrategi är viktig och kommunerna och Region Värmland bör gemensamt anstränga sig för att få till stånd en tydligare, mer samordnad och mer konkret strategi. Bättre kommunikationer Regionfrågan och regionförstoring Värmlandsstrategin bör även belysa regionfrågan i stort. Även om man inte kan begära att Region Värmland ska ha en åsikt i frågan borde dokumentet redogöra för turerna i frågan och eventuella framtida scenarier. Bland annat skulle det kunna redovisas vilka samarbeten som finns med omkringliggande regioner och vilka gemensamma strategiska frågor som bör hanteras. Detta gäller såväl kommunikationer, arbetsmarknad, sjukvård, högre utbildningen och besöksnäring. Mål 26 i förslaget anger att antalet lokala arbetsmarknader i länet ska minska till fem. Detta skulle kunna beskrivas och motiveras mycket tydligare. Varför är det just fem lokala arbetsmarknader som önskas och vilka är dessa? Vilka åtgärder ska prioriteras för att uppnå detta och vad kommer i så fall inte att prioriteras? Begreppet lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) bygger på en statistisk definition som SCB använder sig av. Enligt den är Kristinehamn en egen arbetsmarknadsregion. Utgår man istället från Tillväxtverkets definition av funktionella analysregioner (FA-regioner) så är Kristinehamn en del av Karlstads FA-region. Istället för att utgå från antalet arbetsmarknadsregioner vore det lämpligare att ange vilken regionförstoring som eftersträvas. Då blir det även enklare att koppla åtgärder till målet. Skrivningarna i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser om det omfattande pendlingsutbytet till Örebro finns inte kvar i förslaget till Värmlandsstrategin. Inte heller restidsmålet om högst 1 timmas restid med bil och tåg från Karlstad till Örebro finns kvar. De viktiga relationerna till Örebro och Mälardalen nämns faktiskt inte med ett ord i Värmlandsstrategin. Eftersom en stor andel av Kristinehamns förvärvsarbetande befolkning pendlar är det av stor vikt att restiderna på väg och järnväg förbättras. Den kanske viktigaste frågan i Kristinehamns lokala tillväxtprogram är att

15 3 Kristinehamn bör integreras ytterligare med Karlstads och Karlskoga/Degerfors arbetsmarknader. Enligt Regionförbundet i Örebros regionala översiktsplanering kan en sådan sammansmältning ske innan På sikt bör Kristinehamn/Karlskoga/Degerfors även integreras med Örebros arbetsmarknad. Justerad bild ur Regional översiktlig planering rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro, 2011 Redan idag är utpendlingen från Kristinehamn till Örebro län ungefär lika stor som till Karlstad. För Kristinehamn finns en enorm potential om man på sikt kan bli en del i även Örebros lokala arbetsmarknad. Antal förvärvsarbetande pendlare 16+ år från Kristinehamn, SCB Örebro Karlskoga Karlstad Degerfors 1153 Regionförstoring till Örebro är tydligt prioriterade i exempelvis Region Värmlands Trafikförsörjningsprogram , samt i Värmlandstrafiks förslag till Taktisk handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg , men saknas alltså helt i Värmlandsstrategin. Även Örebroregionen prioriterar åtgärder för att integrera Kristinehamn med Karlskoga/Degerfors. Kristinehamns kommun förutsätter att Värmlandsstrategin strävar efter en regionförstoring österut mot Karlskoga/Degerfors/Örebro, men mycket tyder på att så inte är fallet. Istället för att ange ett mål om att minska till fem icke definierade arbetsmarknader bör strategin istället redogöra för vilka arbetsmarknader som bör integrerar samt vad som bör göras för att nå detta. Förbättrade restider

16 4 Mål 27 anger att Restiderna med tåg till Oslo, Stockholm och Göteborg ska minska. Mål i nu gällande regionalt tillväxtprogrammet anger att: Tågförbindelserna mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/Stockholm ska utvecklas så att resan går på mindre än två timmar. I gällande regionalt utvecklingsprogram finns även ett mål om att Transporter mellan Karlstad och kommunhuvudorterna i Värmland samt Örebro ska ske på mindre än en timma. Motsvarande mål finns även i Region Värmlands Trafikförsörjningsprogram , samt i Värmlandstrafiks förslag till Taktisk handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg I de fallen är restidsmålen till Örebro från Karlstad 1,5 timmar. Restidsmålet till Örebro finns inte med alls i förslaget till Värmlandsstrategi. Kristinehamns kommun tolkar förändringen av restidsmålet till Oslo, Stockholm och Göteborg samt borttagandet av restidsmålet till Örebro som en tydlig och medveten ambitionssänkning när det gäller förkortade restider i relationen Karlstad Kristinehamn Örebro. Förbättrade kommunikationer österut är en av Kristinehamns kommuns viktigaste strategiska utvecklingsfrågor och det är med betydande oro som kommunen noterar att restidsmålet är borttaget och att samordningen med Region Värmlands eget Trafikförsörjningsprogram saknas. Restidsmålet i det gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser är numer integrerat i såväl Kristinehamns Lokalt tillväxtprogram 2014 som i Karlstads kommuns Strategisk plan Ambitionssänkningen är extra olyckligt eftersom det i förslaget till Nationell plan för transportsystemet finns med en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) avseende Bristande tillgänglighet och punktlighet för mellanregionala och långväga/internationella kollektiva personresor mellan Oslo-Karlstad-Örebro- Stockholm. Det verkar i det sammanhanget olämpligt att sänka ambitionerna för restider för delar av denna sträcka. Målen i Värmlandsstrategin bör ändras för att harmonisera bättre med redan etablerade och välförankrade mål i ovanstående styrdokument. Om denna synpunkt inte beaktas bör Värmlandsstrategins ambitionssänkningar i så fall styrkas med någon typ av beslutsunderlag. Järnväg Att prioritera våra viktigaste kommunikationsstråk, däribland järnvägen Stockholm Oslo och Göteborg, redovisas som åtgärd för att Värmland ska komma närmare världen. Det finns två järnvägar till Göteborg och Kristinehamns kommun förutsätter att det är den västra som åsyftas i målformuleringen. Det skulle dock vara av värde att Värmlandsstrategin även redogjorde för vilken prioritet och funktion som den östra järnvägen mot Göteborg bör ha. I Värmlandstrafiks förslag till Taktisk handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg finns en förlängning av vissa turer till Laxå. Detta skulle möjliggöra utökad samordnad regionaltrafik med Västra Götaland och skulle vara väldigt positivt. Sjöfart Vänersjöfarten ska enligt strategin säkras genom ett aktivt nationellt påverkansarbete. Detta är naturligtvis viktigt vad gäller Trollhättans slussar och sjöfartens allmänna villkor men här har kommunerna och regionen ett starkt inflytande genom de kommunägda hamnarna och länstrafikplaneringen.

17 5 Här borde strategin ta upp några strategiska åtgärder för att kostnadseffektivisera hamnverksamheten och landbaserade infrastrukturåtgärder som betjänar den. Värmlands styrkor Länken till Oslo Oslo anges som Värmlands närmaste storstad. Från stora delar av Värmland är restiden dock kortare till såväl Stockholm som Göteborg. Det poängteras i strategin att cirka 6000 personer pendlar från Värmland till Norge varje vecka. Arbetspendlingen till Norge är i huvudsak enkelriktad mot Oslo och sker i stor utsträckning i form av veckopendling med bil. Den typ av pendling är svår att ersätta med kollektivtrafik. Som en jämförelse arbetspenslar över 1000 personer dagligen till Örebro län endast från Kristinehamns kommun. Därutöver dagspendlar många Kristinehamnare, och övriga Värmlänningar, till Stockholm. Arbetspendlingen mot såväl Stockholm som Göteborg genererar dubbelriktade flöden, till skillnad mot relationen Värmland Oslo. Relationen till Stockholm måste dessutom prioriteras högre än den till Oslo eftersom det trots allt är där de flesta myndigheter finns och dit huvuddelen av de dagliga affärsresorna går. Själva styrkan med Värmlands läge är lokaliseringen i stråket mellan Stockholm och Oslo. Stockholm är och förblir den viktigaste storstaden för Värmlands län. Det betyder inte att satsningen på Oslo är fel, men Värmland vinner lite på att endast fokusera på Oslo. Det är viktigt att de angelägna satsningarna på Norge och Oslo inte sker på bekostnad av relationerna österut mot Örebro, Mälardalen och Stockholm. Länken till Oslo bör omdefinieras till Länken mellan Oslo och Stockholm. Ett internationaliserat näringsliv Vad gäller internationaliseringen av regionens näringsliv kan det finnas en anledning att inte enbart tolka denna som positiv. Rapporten Framtida behov av nyproducerade lokaler i Karlstads tätort, WSP Strategi och Analys (2011) visar att sysselsättningen inom den kunskapsintensiva industrin har minskat kraftigt inom Karlstads kommun under perioden Detta har sannolikt att göra med att fjärrstyrningen av företagen har ökat i samband med det ökade internationella ägandet. Karlstads kommun urskiljer sig negativt jämfört med dess jämförelsekommuner på denna punkt. Frågan går alltså att problematisera och fokus bör ligga på att öka andelen beslutsfattande- och forskningsrelaterade tjänster inom de internationella företagen i länet, inte enbart på att ha en hög andel internationellt ägande. Övriga synpunkter Struktur och disposition Underlaget och uppslagen upplevs härstamma från olika håll, vilket gör inriktningen lite otydlig. En del av inriktningen är från diskussionen med medborgare och referensgrupper medan annat är nedbrytning från EU-mål medan ytterligare annat är från Bilaga 1 och 2. Det saknas en röd tråd som gör att man förstår vad som ligger till grund för de utpekade målen. Varför har man prioriterat som man gjort, t.ex. att minska antalet lokala arbetsmarknader till fem stycken, eller ta bort restidsmålet till Örebro? Kopplingen mellan vision, prioriterade områden, regionala styrkor och EU 2020 relativt otydlig. De föreslagna regionala styrkorna hänger dåligt ihop med de föreslagna målen.

18 6 De utpekade regionala styrkorna är dock relevanta (med vissa justeringar av t.ex. Länken till Oslo ) och skulle egentligen kunna utgöra grunden för strategin istället för de prioriterade områdena. Det skulle troligen göra det enklare att föreslå konkreta strategier och åtgärder och strategin skulle på sätt också hänga ihop bättre med visionen Värmland ett skönare liv. Avsaknad av strategier och åtgärder för att motverka negativa klimateffekter Värmlandsstrategin tar inte upp frågan om planering för att motverka negativa effekter av befarade klimatförändringar för kommunerna med Vänerkust. Översvämningsfrågan och Vänerns vattenreglering borde vara ett självklart ämne för en regionstrategi och en grund för ett aktivt nationellt påverkansarbete. Frågan har även koppling till den igenväxning som sker längs Vänerns stränder. Vänern unika karaktär som insjö med havskaraktär håller i snabb takt på att förändras. Karaktären påminner snart mer om stränderna kring andra svenska sjöar som Mälaren och Hjälmaren. Detta bör uppfattas som ett hot mot den potential som Vänern har för turism- och besöksnäring och bör belysas i Värmlandsstrategin. Hela länets strategi Som förslaget till Värmlandsstrategi nu är utformat så fokuserar det i huvudsak på Norge, och Karlstad. Karlstads roll som så kallad tillväxtmotor anses vara av betydande vikt för länets samlade utveckling. Innebörden av Karlstad som tillväxtmotor skulle kunna förtydligas ytterligare. Vad innebär detta mer konkret för Karlstad och för länets övriga kommuner? Vilka insatser kommer att göras för att skapa drivkraft även i länets mer perifera delar? Även om den största utvecklingspotentialen finns kring Karlstadsregionen så är det förhoppningsvis inte endast där som insatser kommer att ske? Förslaget bör kompletteras med förslag på hur även landsbygd och mindre kommuner kan utvecklas. Ett Värmland med allt äldre befolkning I Bilaga 1 Underlagsmaterial redovisas nio trender och skeenden som bedöms påverka länets framtid. En av trenderna som redovisas är Ett Värmland med allt äldre befolkning både restriktioner och möjligheter. Dessa trender är relevanta men har inte fullt ut fått genomslag i Värmlandsstrategin. Frågan om en åldrande befolkning är högt prioriterad i Kristinhamns kommuns lokala tillväxtprogram eftersom prognoser pekar på ett stort arbetskraftsunderskott, särskilt i vårdsektorn. Arbetskraftsbristen beror dels på den minskande försörjningskvoten samt att vårdutbildningarna inte attraherar unga i den omfattning som skulle behövas. Den minskande försörjningskvoten, de ökande vårdkostnaderna och bristen på arbetskraft inom vårdsektorn är så viktiga frågor att de borde ges större utrymme i Värmlandsstrategin. Processen Kristinehamns kommun noterar även att länets grannkommuner, inte ens de som ligger i landskapet Värmland, har fått förslaget på remiss. Kristinehamns kommun delar många förutsättningar med exempelvis Karlskoga och Degerfors kommuner och anser att även länets angränsande kommuner borde ha inkluderats i processen. Sammanfattade synpunkter Förslaget till Värmlandsstrategi griper över en stor spännvidd av frågeställningar utan att vara särskilt konkret inom något av dess

19 7 prioriterade områden. Det är otydligt hur strategin ska förverkligas och vilka verktyg som finns för detta. Det framgår ej vad syftet med målet om fem lokala arbetsmarknader är och vilka dessa är. Strategin bör istället redogöra för hur olika arbetsmarknader kan integreras samt redogöra för vilka dessa är. Regionfrågan borde diskuteras i en regional utvecklingsstrategi. Innebörden av Karlstad som tillväxtmotor skulle kunna förtydligas ytterligare. Vad innebär detta mer konkret för Karlstad och för länets övriga kommuner? Norge och Oslo är viktigt för Värmland men har fått ett oproportionerligt genomslag i Värmlandsstrategin. Angelägna satsningar på Norge och Oslo får inte ske på bekostnad av satsningar österut mot Örebro, Mälardalen och Stockholm. Istället för Länken till Oslo bör Värmland betrakta sig som Länken mellan Oslo och Stockholm. Mål om restidsförkortningar österut mot Örebro och Stockholm som finns i nu gällande regionalt utvecklingsprogram (Värmland växer och känner inga gränser) har tagits bort ambitionerna om regionförstoring och restidsvinster har sänkts i förhållande till gällande Trafikförsörjningsprogram. Syftet med denna ambitionssänkning avseende restider mot Örebro är otydliga och ur ett Östvärmländskt perspektiv djupt olyckliga eftersom en integrering med Karlskogas/Degerfors och Örebros arbetsmarknader är ett av Kristinehamns viktigaste utvecklingsmål. För detta krävs ytterligare restidsförkortningar österut. Värmlandsstrategin behöver en högre ambitionsnivå generellt vad gäller samordning av samhällsplaneringsinriktade frågor, såväl regionala som kommunala. Exempelvis genom att översiktligt redovisa hur platsbundna egenskaper och kvaliteter bör tas tillvara samt hur regionens fysiska strukturer samspelar. Strategin är mycket svagt kopplad till Regionen Värmlands övriga viktiga styrdokument, som t.ex. Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram. Ibland är de till och med motstridiga. Det framgår i dessa lägen inte vilket styrdokument som är överordnat. Översvämningsfrågan, Vänerns vattenreglering och igenväxningen av Vänerns stränder borde vara självklara frågor för Värmlandsstrategin. Den åldrande befolkningens konsekvenser i form minskande försörjningskvot, högre vårdkostnader och brist på arbetskraft inom vårdsektorn bör ges större utrymme i Värmlandsstrategin. Bristen på redovisning av prioriterade regionala strukturer, strategins breda anslag samt bristen på samordning med andra styrdokument tyder på att Region Värmlands ambition med Värmlandsstrategin är att den inte ska bli ett alltför vägledande styrdokument. Detta bedöms vara ett tecken på att det regionala ledarskapet kan stärkas ytterligare och att det regionala ledarskapet åter bör ges samma tyngd som i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser.

20 8 Bjarne Olsson Kommunstyrelsens ordförande Anders Dahlén Kommunchef Bilagor: - Lokalt tillväxtprogram för Kristinehamns kommun, Ks/2013:63 - Omvärldsanalys för Kristinehamns kommun, WSP Analys & Strategi,

21

22 Tjänsteskrivelse Sida 1(3) Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, Datum Ks/2013: Tillväxtprogram Remiss Värmlands länstransportplan Sammanfattning Region Värmland har tagit fram ett förslag till länstransportplan för Värmlands län för perioden Länstransportplanen redovisar vilka åtgärder som planeras under planperioden för att stärka transportsystemet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 augusti 2013 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande den 21 augusti 2013 Ärendet Region Värmland har som länsplaneupprättare gjort en fördelning av medlen mellan åtgärdskategorierna: utpekade vägobjekt, hållbart transportsystem (där kollektiv- och cykeltrafik ingår), åtgärder för trafiksäkerhet, trimning och miljö, marknadsanpassning och åtgärdsvalsstudier, samfinansiering av nationella objekt, enskilda vägar, återbetalning av förskotterade medel samt driftbidrag till Karlstad Airport. Det nya förslaget till länstransportplan omfattar, efter priskompensation om 64 miljoner kronor, mer till infrastruktur än tidigare plan, totalt 941 miljoner kronor att fördela inom planperioden. I den summan ingår inte årligt driftbidrag till Karlstad Airport om 3,6 mkr/år, totalt 43,2 mkr. Driftbidraget Karlstad Airport grundar sig på beslut i Regionsstyrelsen och i enlighet med direktiv från Näringsdepartementet.DnrRV N2011/3754/TE och 2012 /1670/TE. Innehåll och omfattning av länsplaner regleras i regeringens uppdragsbeskrivning och förordning om länsplaner, 1997:263. Åtgärdsplaneringen är ett viktigt instrument för att nå det övergripande målet för transportpolitiken med de tillhörande jämbördiga funktions- och tillsynsmålen. Jämfört med tidigare länsplan skiljer sig inte planen för speciellt mycket från den tidigare utgåvan. Planens huvudfokus i satsade medel ligger på i första hand vägprojekt därefter cykelåtgärder och kollektivtrafik. Vägprojekt är normalt dyrare satsningar än övriga åtgärder som behandlas i planen. Värmland är ett glesbefolkat län, där det inte är möjlig att ha c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_74 - remiss värmlands länstransportplan - ver 1{fcfe-6bfc-0000-a9a2-000e-a101}.rtf KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

23 2 kollektivtrafik eller cykelvägnät som täcker hela befolkningens vardagliga transportbehov, bilen är det färdmedel som i dagsläget är det enda realistiska färdmedlet för många. Detta i kombination med de stora avstånden gör att vägsatsningarna blir stora. Sammantaget bidrar därmed inte planen till att uppfylla det transportpolitiska målet om en långsiktig hållbar transportförsörjning och att miljökvalitetsmålen ska uppnås. Jämfört med nollalternativet (befintlig plan) bedöms dock utfallet som något mer positivt för möjligheten att klara miljökvalitetsmålen. Vägobjekt Vägobjekt som prioriteras i planen är vägarna 61,62,63. Både väg 62 och 63 får mer pengar än i den tidigare planen, totalt 203 respektive 145 miljoner kronor satsas på dessa vägar. På väg 61 pågår redan flera stora satsningar och de kommer att fullföljas under planperioden, totalt satsas det 208,5 miljoner kronor på väg 61. Totalt inom planen 420 mkr exkl medfinansieringar mm. Hållbart transportsystem; kollektivtrafik, cykel och trafiksäkerhet-trimnings- och miljöåtgärder Denna del av planen omfattar 281 mkr över planperioden. Medel avseende infrastrukturåtgärder för cykel har fått en rejäl ökning, från tidigare 30 mkr till 72 mkr. Den ökade summan har tillkommit via en omfördelning inom åtgärdsgruppen. Marknadsanpassning och åtgärdsvalsstudier Totalt 48 mkr med ca 4mkr/år gå till Marknadsanpassning och åtgärdsvalsstudier. Nya angelägna behov som uppstår i transportsystemet. Nya samfinansieringsobjekt som uppkommer under planperioden. Åtgärdsvalsstudier Samfinansiering av nationella objekt Planen avsätter också medel till de satsningar som prioriteras nationellt, 85 miljoner tillkollektivtrafikåtgärder på Karlstad C, 17,6 miljoner till E18 väster om Karlstad och 25 miljoner till Fryksdalsbanan. Enskilda vägar 2 mkr/år innebär 24 miljoner under planperioden. Återbetalning av medel Totalt är 41 miljoner avsatta för återbetalning av kommunala medel som finansierat tidigare igångsatta objekt. Planeringsavdelningens synpunkter Kristinehamns kommun anser att det är bra att tidigare prioriteringar ligger fast och att detta nu innebär igångsättning av objekt som under den gångna perioden planerats och projekterats. Prioriterade vägobjekt skapar möjligheter för utveckling av person- och godstransporter till och från Karlstad inom länet, men även till angränsande län och regioner. Hållbart transportsystem innebär att avsatta medel kan växlas upp med kommunal och statlig medfinansiering, speciellt vad gäller gc-nät, bytespunkter,

24 3 hållplatser och andra trafiksäkerhetsåtgärder. Innebär i många fall ett utökat antal alternativ till kollektivt resande för studie- och arbetspendlande. Medfinansiering i de tre redovisade nationella objekten anser Kristinehamns kommun vara av stort värde som kommer att innebära ökad tillgänglighet inom egna regionen men även mot andra län/regioner. Kommunen anser att planen som helhet betraktad är väl genomarbetad. Under kommande planperiod anser vi dock att regelbunden information och uppföljning av igångsättning olika objekt/projekt måste till för att förankringsprocessen och engagemanget skall bli bättre till nästa revidering. Delaktighet från kommunerna är viktigt för en väl förankrad planeringsprocess. Kommunen vill också lyfta fram ej prioriterade vägobjekt, tex väg 26, som norr om Kristinehamn inte är nationell väg utan hänvisad till regionala drifts- och investeringspengar. En diskussion om väg 26 under kommande delperiod bör komma till stånd för ev åtgärder till nästa revidering. Inom gruppen marknadsanpassningsåtgärder skulle tex avsatta medel kunna undanröja en eventuell hastighetsnedsättning från 90 till 80 km/tim i framtiden. Länsplanen, regional systemanalys och övrigt underlag finns att ta del av på: arbetar med/komminikation och infrastruktur/ Förslag till beslut Planeringsavdelningens förslag till yttrande godkänns och översänds till Region Värmland. Skickas till Region Värmland Planeringsavdelningen Anders Dahlén Kommunchef Kalle Alexandersson Planeringschef

25 Yttrande Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Conny Wolbe Datum Ks/2013:74 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland Kristinehamns kommun anser att det är bra att tidigare prioriteringar ligger fast och att detta nu innebär igångsättning av objekt som under den gångna perioden planerats och projekterats. Prioriterade vägobjekt skapar möjligheter för utveckling av person- och godstransporter till och från Karlstad inom länet, men även till angränsande län och regioner. Hållbart transportsystem innebär att avsatta medel kan växlas upp med kommunal och statlig medfinansiering, speciellt vad gäller gc-nät, bytespunkter, hållplatser och andra trafiksäkerhetsåtgärder. Innebär i många fall ett utökat antal alternativ till kollektivt resande för studie- och arbetspendlande. Medfinansiering i de tre redovisade nationella objekten anser Kristinehamns kommun vara av stort värde som kommer att innebära ökad tillgänglighet inom egna regionen men även mot andra län/regioner. Kommunen anser att planen som helhet betraktad är väl genomarbetad. Under kommande planperiod anser vi dock att regelbunden information och uppföljning av igångsättning olika objekt/projekt måste till för att förankringsprocessen och engagemanget skall bli bättre till nästa revidering. Delaktighet från kommunerna är viktigt för en väl förankrad planeringsprocess. Kommunen vill också lyfta fram ej prioriterade vägobjekt, tex väg 26, som norr om Kristinehamn inte är nationell väg utan hänvisad till regionala drifts- och investeringspengar. En diskussion om väg 26 under kommande delperiod bör komma till stånd för ev åtgärder till nästa revidering. Inom gruppen marknadsanpassningsåtgärder skulle tex avsatta medel kunna undanröja en ev hastighetsnedsättning från 90 till 80 km/tim i framtiden. Bjarne Olsson Kommunstyrelsens ordförande Anders Dahlén Kommunchef c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_74 - länsplan för regional transportinfrastruktur i värmlands län ver 1{fcfe- 6c2e-0000-a9a1-000e-a101} (1).doc E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Planeringsavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

26

27 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Planeringsavdelningen Marie Janäng, Datum Ks/2013: Remisser Översyn av riksintresseområden för friluftslivet Sammanfattning Kristinehamns kommun har, av Länsstyrelsen i Värmland, givits möjlighet att yttra sig i samband med en nationell översyn av riksintresseområden för friluftsliv. Beslutsunderlag Naturvårdsverkets riktlinjer för översyn av riksintressen för friluftsliv Planeringsavdelningens tjänsteskrivelse den 20 augusti 2013 Planeringsavdelningens förslag till yttrande den 20 augusti 2013 Ärendet Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att genomföra en översyn av riksintresseområden för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Arbetet ska ske enligt riktlinjer som är framtagna av Naturvårdsverket och innebär att samtliga utpekade områden ska bedömas, samtidigt som möjligheten att föreslå nya, tillkommande områden erbjuds. Länsstyrelsen i Värmland är nu intresserad av kommunernas syn på befintliga områden, om de ska kvarstå som riksintresse, om deras avgränsning fortfarande är relevant, samt om nya områden inom kommunen bör tillkomma. Vidare önskas underlagsmaterial om nyttjandet av de områden som utgör riksintresseområden för friluftslivet i nuläget. Det befintliga område som rör Kristinehamns kommun är norra Vänerskärgården. Ett riksintresseområde som även sträcker sig in i Karlstad, Hammarö, Grums och Säffle kommun. En unik skärgårdsmiljö med mycket stor betydelse som rekreationsområde för närboende och turister. Vanliga aktiviteter är bad, båtliv, kajak, fritidsfiske, vintermete, skridskoåkning, naturupplevelser, vandring och fågelskådning. Planeringsavdelningens synpunkter c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_88 - översyn av riksintresseområden för friluftslivet - ver 1{fcfe-6e1b-0000-a9d2-000ea101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

28 2 Kommunstyrelsen anser att det befintliga riksintresset för friluftsliv inom Kristinehamns kommun, Norra Vänerskärgården, ska kvarstå. Avgränsningen bör dock justeras genom att utvidgas in i vikarna, med undantag för befintliga fritidshusområden, för att komplettera värdet av den variation som finns inom norra Vänerskärgården. Här finns områden som har goda förutsättningar för berikande naturupplevelser och friluftsaktiviteter såsom fågelskådning och vandring t.ex. Kilsviken föreslås som nytt område för riksintressen friluftsliv p.g.a. områdets särskilda naturkvaliteter och kulturhistoriska värden i form av sjö-och hagmarkslandskap. Här finns stora värden för rekreation och friluftsliv både i landskapsbild, artrikedom och variation i landskapet. Området anses vara attraktivt för besökare och friluftslivet med aktiviteter såsom fågelskådning, vandring, bad osv. kan med fördel utvecklas. Bergslagskanalen kan även den ses över som ett tillägg till riksintressen för friluftsliv. Området bör dock bedömas i sin helhet, dvs. inom både Örebro och Värmlands län, i Kristinehamns, Storfors, Filipstads, Karlskogas och Degerfors kommuner. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande godkänns och översänds till Länsstyrelsen. Skickas till Länsstyrelsen i Värmland Planeringsavdelningen Kalle Alexandersson Planeringschef Marie Janäng Planarkitekt

29 Yttrande Sida 1(3) Planeringsavdelningen Marie Janäng, Datum Ks/2013:88 Översyn av riksintresseområden för friluftslivet Befintliga områden Det befintliga riksintresset inom Kristinehamns kommun, norra Vänerskärgården, ska kvarstå. Avgränsningen bör dock justeras genom att utvidgas in i vikarna, med undantag för befintliga fritidshusområden, för att komplettera värdet av den variation som finns inom norra Vänerskärgården. I Ölmeviken återfinns t.ex. ett mycket rikt fågelliv med stora vassarealer och betade strandängar. Viken är en av Värmlands främsta fågellokaler och dess värde ligger i faunan samt landskapsbilden med viken, som har karaktär av sjö, och det omgivande odlingslandskapet. Området har goda förutsättningar för berikande naturupplevelser och friluftsaktiviteter såsom fågelskådning och vandring t.ex. Idag sträcker riksintresse för friluftsliv till de yttre delarna av viken, men genom att vidga gränsen till de inre delarna kan åtgärder som främjar friluftslivet såsom tillgänglighet, fågeltorn osv. lättare genomföras. Att få en balans mellan naturskydd och friluftsliv bör eftersträvas. Tillkommande områden Kilsviken föreslås som nytt område för riksintressen friluftsliv p.g.a. områdets särskilda naturkvaliteter och kulturhistoriska värden i form av sjö-och hagmarkslandskap. Här finns stora värden för rekreation och friluftsliv både i landskapsbild, artrikedom och variation i landskapet. Området anses vara attraktivt för besökare och friluftslivet med aktiviteter såsom fågelskådning, vandring, bad osv. som med fördel kan utvecklas än mer i området. En balans mellan naturskydd och friluftsliv bör eftersträvas även här. Bergslagskanalen kan även den ses över som ett tillägg till riksintressen för friluftsliv. Här finns höga natur- och kulturvärden och området med sina kanaler, sjöar, sund och historiska minnesmärken ger goda förutsättningar för friluftslivet. Området bör dock bedömas i sin helhet, dvs. inom både Örebro och Värmlands län; i Kristinehamns, Storfors, Filipstads, Karlskogas och Degerfors kommuner. Nyttjandet av norra Vänerskärgården c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_88 - översyn av riksintresseområden för friluftslivet - ver 1{fcfe- 6dae-0000-a9cc-000e-a101}.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

30 2 Många satsningar görs i skärgården inom Kristinehamns kommun och området är välbesökt, både av turister och av kristinehamnarna själva. Till de vanligaste aktiviteterna hör båtliv, bad och fritidsfiske. Här finns också stora möjligheter för vandring och strövande, både på öarna och på fastlandet. Längs med Vålösundet t.ex. läggs stort arbete på att förbättra och utveckla strandpromenaden längs med vattnet och den rustas nu upp med bättre cykelvägar, toaletter, bryggor samt lek- och badplatser. På några platser söder om Kristinehamn (Jutviken, Värnanäs och Kungens rastplats) finns också bra möjligheter att från land uppleva Vänern. Övriga aktiviteter i skärgården är t.ex. olika naturupplevelser, fågelskådning, camping, kajak/kanot, skridskoåkning och vintermete. Trolling är också populärt i skärgården. Ö-luffa En viktig del i kommunens satsningar på att locka fler besökare ut i skärgården har varit att tillgängliggöra öarna för att kunna komma iland på dem. Flera bryggor har därför byggts på öarna så att fritidsbåtar kan lägga till, och även stå i lä över natten. Turbåtar har också satts in vilket har möjliggjort besök på de olika öarna, även för de som inte har egen båt. Under sommarhalvåret har det varit möjligt att tågluffa mellan olika öar i skärgården, både inom kommungränsen, men även ut till Karlstad och Hammarö. Turbåtar har gått till Vålön, Kalvön, Sibberön, Saxholmen, Alvön, Långön, Rävön, Hammarö Lövnäs och Karlstad inre hamn. Även evenemangsturer såsom blueskryssning och pirattur har anordnats. I skärgården finns också bra paddelområden med skyddade vikar och småöar att upptäcka. Uthyrning av kanot och kajaker finns. Vålön Kristinehamns största ö. Här finns fina sandstränder, grillplats och lekplats. Intill stranden finns en tur- och fritidsbåtsbrygga som tar emot chartertrafik och fritidsbåtar från hela Vänern. Delar av stranden är tillgänglighetsanpassad med gångväg till badramp, anpassad toalett för rullstolsbundna, grillstäder och informationscentral. Mellan Vålön och de angränsande öarna Kalvön och Sibberön finns gångbroar och en markerad naturslinga däremellan. Här finns även en tipspromenad uppsatt som ska bytas ut då och då. Kalvön Här finns ett stort vindskydd och lämpliga platser att slå upp tält. På ön finns en stor brygga och en fin grillplats. Sibberön Sibberön är den sydligaste ö som knyts samman med gångbroar. Ön bjuder på ett härligt friluftsliv. Här finns klippbad och sandstränder, skogsmark och öppna ängar. På ön finns en raststuga som delvis är utrustad och kan användas för tillfällig övernattning. Alvön Vackra klippbad och sandstrand. Här finns vindskydd som lämpar sig för övernattning. Flera bryggor finns för både tur- och fritidsbåtar. Långön Här finns många fina naturhamnar med lä. Populär bland fritidsbåtägare. Ett vindskydd finns i anslutning till turbåtsbryggan och flera öppna ytor för tältning.

31 3 Härön Fina klapperstenar och klipphällar och en klapperstensås. På ön finns tre stugor som är öppna för allmänheten och kan användas fritt upp till två dygn. Saxholmen Under 2010 invigdes en tur- och fritidsbåtbrygga och under vissa perioder har guidade turer arrangerats hit. Teaterspel har satts upp på ön där besökarna guidats runt på Saxholmen och fått uppleva olika historiska händelser. Ön har varit boplats under medeltiden och här har det gjorts flera arkeologiska fynd. I forna tider fanns här en borg och idag återstår ruiner av den. Trineholme Binds samman med en spång med den större ön Fallholmen. Här finns en betongflytbrygga som är perfekt natthamn för besökande båtar. Det finns även en öppen plats för tältning samt grillstad. Bjarne Olsson Kommunstyrelsens ordförande Anders Dahlén Kommunchef

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54 Tjänsteskrivelse Sida 1(3) Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, Datum Ks/2013: Planfrågor Begäran om planbesked avseende Långenäs 1:1 Sammanfattning Fastighetsägaren för Långenäs 1:1 har inkommit med en begäran om planbesked. Fastighetsägaren önskar att uppföra 6-7 mindre stugor för uthyrning, en ny anslutningsväg med parkering och vändplats till stugorna, en badplats och en båtplats med en enklare anslutningsväg. Fastighetsägaren vill även pröva möjligheten att uppföra ett mindre vindkraftverk på platsen. Hela det tänkta planområdet ligger inom område med utvidgat strandskydd 300 m. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 juli 2013 Begäran om planbesked avseende fasigheten Långenäs 1:1 Ärendet Fastighetsägaren för Långenäs 1:1 har inkommit med en begäran om planbesked. Fastighetsägaren önskar att uppföra 6-7 mindre stugor för uthyrning, en ny anslutningsväg med parkering och vändplats till stugorna, en badplats och en båtplats med en enklare anslutningsväg. Fastighetsägaren vill även pröva möjligheten att uppföra ett mindre vindkraftverk på platsen. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_117 - begäran om planbesked avseende långenäs 1_1 - ver 1{fcfe-6af af05-000ea101} (1).rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

55 2 Båtplats, brygga 6-7 stugor samt ny anslutningsväg med parkering. Eventuellt ett vindkraftverk Badplats Figur 1: Brunskrafferad yta = strandskyddat område 300 m Strandskydd Hela det tänkta planområdet ligger inom område med utvidgat strandskydd 300 m. Kommunen kan upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i detaljplan. Detta får bara ske om det finns så kallade särskilda skäl och om intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. De särskilda skälen är: 1. Ianspråktagen mark utan betydelse för strandskyddets syften 2. Området är väl avskilt från stranden genom en väg, järnväg, verksamhet eller annan exploatering 3. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste placeras vid vattnet 4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och att utvidgningen inte kan genomföras utanför området 5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området 6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Inom ett område för landsbygdsutveckling (LIS-områden) får det också betraktas som ett särskilt skäl om ett strandnära läge för en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Detta får endast ske om åtgärden är begränsad och att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Tillämpningen av LIS ska ske restriktivt vid bl.a. Vänern om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området. Vid det tilltänkta planområdet är strandskyddet utvidgat till 300 m. Detta gäller alla stränder längs Vänern inom Värmlands län. I samband med den nya strandskydsdslagstiftningen som infördes 2009 ändrades bestämmelserna om utvidgat strandskydd, varpå länsstyrelserna fick i uppdrag att se över det utvidgade strandskyddet. Länsstyrelsen ska innan den 31 december 2014 besluta om ett utvidgat strandskydd enligt de nya bestämmelserna. Om ett nytt beslut inte fattas för de utvidgade områdena så återinförs det generella strandskyddet, dvs 100 m. Planeringsavdelningens bedömning Planeringsavdelningen var på platsbesök den 17 juni. Även om projektet på många sätt är vällovligt så är planeringsavdelningens bedömning att projektet i dagsläget inte uppfyller något av de särskilda skäl som måste föreligga för att