Reviderad överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Linn Erlandsson, Datum Ks/2012: Samverkan, externt Kommunfullmäktige Reviderad överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland Sammanfattning Kommunstyrelsen antog en överenskommelse mellan Landstinget i Värmland då främst psykiatri, allmänmedicin samt habiliteringen och kommunerna i Värmlands län om personer med psykisk funktionsnedsättning. Sammankallande för uppföljning är psykiatrisamordningen, Region Värmland. På uppdrag av Region Värmland ska kommunfullmäktige ta ställning till en reviderad regional överenskommelse för samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Beslutet är en förutsättning för att kommunen ska kunna ta del av de statliga stimulansmedlen som Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen har att fördela. Beslutsunderlag Reviderad överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland SN Tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar den reviderade överenskommelsen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland. Skickas till Region Värmland SN Peter Eskebrink Chef kommunleldningskontoret Linn Erlandsson Kommunsekreterare KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningskontoret Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltning Monica Boo, Datum Ks/2012: Motioner/enkel fråga/medb.förslag Motion från Kristdemokraterna angående minskning av storleken på barngrupper i förskolan Sammanfattning Kristdemokraterna i Kristinehamn har inkommit med en motion där de föreslår att Kristinehamns kommun påbörjar ett arbete för att minska barngrupperna, i första hand för de minsta barnen. Motionen remitterades till skolnämnden för yttrande. Skolnämnden har redovisat svar på motioner, medborgarförslag och skrivelser angående förskolan och barngruppernas storlek och här ingår aktuell motion. En närvaroutredning har gjorts på förskolorna Spiggen och Björkdungen som bland annat kan användas som underlag till att få ned barngruppernas storlek. I och med att arbetet med att se över förskolans organisation är påbörjat, har skolnämnden föreslagit fullmäktige att motionen från Kristdemokraterna anses besvarad. Beslutsunderlag Motion från Kristdemokraterna Skolförvaltningens tjänsteskrivelse SKN Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att motionen anses besvarad. Skickas till Kommunfullmäktige Peter Eskebrink Chef kommunledningskontoret Monica Boo Utredare c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2012_259 - motion från kristdemokraterna angående minskning av storleken på barngrupper i förskolan. - ver 1{fcfe af29-000e-a101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2012: Allmänna riktlinjer Avsättning medel ur social investeringsfond Sammanfattning Socialnämnden och Skolnämnden har inkommit med gemensam ansökan om medel ur den sociala investeringsfonden. Ansökan avser medel för projekt Vägledande samtal/icdp Beslutsunderlag Socialnämnden Skolnämnden Tjänsteskrivelse Ekonomiavdelningen Ärendet Socialnämnden och Skolnämnden har inkommit med gemensam ansökan om medel ur den sociala investeringsfonden. Ansökan avser medel för projekt Vägledande samtal/icdp Av ansökan framgår syfte och mål och kostnadskalkyl för projektet. Ansökan uppfyller i stort sett de kriterier som finns för äskande av medel ur den sociala investeringsfonden. Projektet väntas pågå med en total kostnad på tkr. Ekonomiavdelningens överväganden I budget för 2013 har anslagits tkr för sociala investeringar. Av dessa har 300 tkr ianspråktagits för finansiering av anställning av drogsamordnare under Nu inlämnad ansökan omfattar en totalkostnad på tkr uppdelat årsvis: tkr tkr tkr tkr tkr Summa tkr c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2012_266 - avsättning medel ur social investeringsfond - ver 1{fcfe-6b9a-0000-a9fe-000ea101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

51 2 Av denna summa utgör tkr vikariekostnader, 158 tkr utbildningskostnader och 64 tkr resekostnader. Med ett beslut i denna storleksordning så kommer i praktiken den sociala investeringsfonden att vara ianspråktagen. Efter kontakter med skolförvaltningen kan en uppdelning av projektet ske så tillvida att finansiering sker för höstterminen 2013 vårterminen 2014 för att under denna tid utvärderas och en kompletterande ansökan kan göras under våren För att finansiera projektet under denna period krävs följande: Lönekostnad 650 tkr Kostnad för utbildning 158 tkr Resekostnader 50 tkr Summa 858 tkr Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen medger disposition ur den sociala investeringsfonden med 858 tkr. Samtidigt konstateras att åtagandet över tid är ca tkr vilket måste beaktas i den fortsatta planeringen och hantering av den sociala investeringsfonden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att: - Avsätta maximalt 858 tkr till projekt Vägledande samtal/icdp för perioden höstterminen 2013 vårterminen Finansiering sker genom disposition av upptagna medel för den sociala investeringsfonden - Att socialnämnden och skolnämnden till kommunstyrelsen rapporterar utveckling och utfall av projektet kvartalsvis. Skickas till Ekonomiavdelningen Socialnämnden Skolnämnden Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2012: Allmänna riktlinjer Avsättning medel ur social investeringsfond Sammanfattning Skolnämnden har inkommit med ansökan om medel ur den sociala investeringsfonden. Ansökan avser medel för projekt En väg in samverkan kring unga som riskerar långvarigt utanförskap Beslutsunderlag Skolnämnden Tjänsteskrivelse Ekonomiavdelningen Ärendet Skolnämnden har inkommit med ansökan om medel ur den sociala investeringsfonden. Ansökan avser medel för projekt En väg in samverkan kring unga som riskerar långvarigt utanförskap Av ansökan framgår syfte och mål och kostnadskalkyl för projektet. Ansökan uppfyller i stort sett de kriterier som finns för äskande av medel ur den sociala investeringsfonden. Projektet väntas pågå med en total kostnad på tkr. Ekonomiavdelningens överväganden I budget för 2013 har anslagits tkr för sociala investeringar. Av dessa har 300 tkr ianspråktagits för finansiering av anställning av drogsamordnare under Nu inlämnad ansökan omfattar en totalkostnad på tkr uppdelat årsvis: tkr tkr Summa tkr Av denna summa utgör tkr lönekostnader, 300 tkr lokalkostnad och 250 tkr övriga kostnader. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2012_266 - avsättning medel ur social investeringsfond - ver 1{fcfe-6bcd-0000-a9fd-000e-a101} (1).rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

71 2 En fördelning över kalenderår innebär att kostnaderna fördelas enligt följande: Summa tkr tkr tkr tkr Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen medger disposition ur den sociala investeringsfonden med maximalt tkr uppdelat enligt ovanstående uppställning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att: - Avsätta maximalt tkr till projekt En väg in samverkan kring unga som riskerar långvarigt utanförskap - Finansiering sker genom disposition av upptagna medel för den sociala investeringsfonden - Att skolnämnden till kommunstyrelsen rapporterar utveckling och utfall av projektet kvartalsvis. Skickas till Ekonomiavdelningen Skolnämnden Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef

72 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2013: Bokslut/ekonomiuppföljning Delårsbokslut/årsprognos KS verksamhet 2013 Beslutsunderlag Delårsbokslut 2013 för kommunstyrelsens verksamhet Ärendet Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsbokslut/årsprognos 2013 för kommunstyrelsens verksamhet Av redovisningen framgår att Kommunstyrelsen beräknas lämna ett överskott på 1,0 Mkr. Överskott beräknas för personalkostnader 0,5 Mkr och verksamhetskostnader 0,5 Mkr. Av redovisningen framgår också verksamhetsmässiga mål för verksamheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna delårsbokslut/årsprognos för 2013 Skickas till Ekonomiavdelningen Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_123 - delårsbokslut_årsprognos ks verksamhet ver 1{fcfe-6c9b-0000-a9d1-000ea101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

73 Kommunstyrelsens delårsrapport Januari-juni 2013 Kommunstyrelsens arbetsutskott

74 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Bjarne Olsson Förvaltningschef: Anders Dahlén (mkr) Utfall jan-juni 2013 Årsprognos 2013 Årsbudget 2013 Intäkter 24,4 49,6 49,6 Kostnader 98,8 187,0 188,0 varav personal 39,5 72,4 72,9 Nettokostnad 74,0 137,4 138,4 Budgetavvikelse + 1,0 AVSTÄMNING AV VERKSAMHETSMÅL Övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Kommunstyrelsen mål 1. Genom IT-stöd bidra till att bättre service kan erbjudas allmänhet och beslutsfattare. 2. Genom IT-stöd öka tillgängligheten så att alla kommuninvånare får möjlighet att använda den nya informationstekniken. Planerade aktiviteter Aktivitet Genomförd Pågår Ej påbörjad Etablera en E-tjänstportal på X där ett antal befintliga och nya E-tjänster införs Utbyggnad av Öppet Fibernät inom tätorten X samt på landsbygden (byar/byalag) Informera om Fibersatsningen Öppen Fiber på X Informera kommuninvånare och lokala företag om möjligheterna till fibernätet och de tjänster fibernätet ger X

75 Kommentar Informationsavdelningen har påbörjat arbetet med att ta fram en tjänsteportal med e-tjänster på Kristinehamn.se. Kostnaden för att driva och utveckla e-tjänster beräknas till 200'-300' kr/år. Arbetet med att ta fram en tjänstportal för e-tjänster beräknas vara klar innan årets slut och förväntas bidra till en förbättrad service och ökad tillgänglighet för kommuninvånarna. Kommunstyrelsen beslutade i maj att teckna samarbetsavtal med TeliaSonera AB för etablering av ett öppet fibernät. Dialog pågår med TeliaSonera om innehållet i ett samarbetsavtal. Ett förslag till samarbetsavtal kommer att läggas fram till Kommunstyrelsen under oktober månad. TeliaSonera har som bekant startat marknadsföring/försäljning till fastighetsägare inom några områden i tätorten samt att ett avtal har tecknats med Rudskoga Fiberförening etablering av fibernät i Rudskoga området. TeliaSonera är informationsägare och arbetet med att ta fram information måste ske i samarbete med dem efter att avtalet är påskrivet. Förväntad måluppfyllelse Aktiviteterna bedöms bidra positivt till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Mål 1 Invånarna ska känna att de har inflytande Kommunstyrelsen mål 1. Utveckla den kommunala demokratin 2. Kommunens fysiska planer enligt plan- och bygglagen ska vara väl genomarbetade och väl förankrade hos sakägare och allmänhet. Planerade aktiviteter Aktivitet Genomförd Pågår Ej påbörjad Slutför projekt medborgardialog X Inför en kommunövergripande X synpunktshantering Utveckla dialog mellan ungdomsforum och X skola/elevråd I planuppdrag där det föreligger stort enskilt och/eller allmänt intresse ska tidiga informations- och dialoginsatser genomföras X Kommentar Medborgardialog Utvärdering av projektet har genomförts och kommer att lämnas över för politiskt beslut och implementering inom den ordinarie verksamheten under augusti månad Synpunktshantering Funktionaliteten på synpunktshanteringen är densamma som för alla andra e-tjänster. Den av medborgaren ifyllda smarta blanketten omvandlas till ett mail som går till registrator på kommunledningskontoret som sedan delar ut frågan till den handläggare eller den förvaltning som berörs. All statistik och alla svar får sammanställas manuellt av registrator. Informationsavdelningen hanterar frågan tillsammans med de andra e-tjänsterna.

76 Synpunktshantering förväntas finnas på plats i en E-tjänstportal innan årets slut och förbättrar möjligheter för invånarna att påverka samt utökade e-tjänster förbättrar servicen till invånarna. Förbättrad delaktighet och möjlighet till politisk påverkan innan beslut. Utveckling ungdomsforum Ärendet Kristinehamns Ungdoms Forum är under beredning. Information och dialog i planuppdrag Kommunen hanterar just nu ett antal planarbeten av stort allmänt intresse. Det handlar bl.a. om planläggningen av Vålösundet, Teknik- och innovationscenter samt arkitekttävlingen för Svinvallenområdet. I dessa fall har Planeringsavdelningen genomfört olika typer av informationsoch delaktighetsinsatser utöver de krav som finns i plan- och bygglagen. Planeringsavdelningen deltar dessutom i Sveriges kommuner och landsting nationella nätverk för medborgardialog i planeringsprocessen. Förväntad måluppfyllelse Aktiviteterna bedöms bidra positivt till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Kommunstyrelsen mål Stimulera turismnäringen Planerade aktiviteter Aktivitet Genomförd Pågår Ej påbörjad Skapa en form för samannonsering kommun och X näringsliv I samarbete med Värmlands Bergslag utveckla X turismen i östra Värmland genom att ta fram en långsiktig strategi över prioriterade områden Utveckla området vandringsturism och X kvalitetssäkra olika vandringsleder Samordna och ge stöd till föreningar som i hög X grad vill och har potential att stimulera besöksnäringen. Idrottsturism är ett prioriterat område Aktivt delta i forum och projekt där Vänern lyfts fram som en destination X Kommentar Samannonsering Samannonsering har genomförts under två år i samverkan med turismnäringen. Ca kronor har under 2013 inkommit från vårt näringsliv. Genom samverkan kan vi effektivisera och skapa ett kostnadseffektivare sätt att synas. Med större annonskampanjer visar vi upp ett större utbud. Upplägget revideras årligen i samverkan med vårt lokala närings- och visst föreningsliv.

77 Värmlands Bergslag Samverkan med Värmlands Bergslag Turism Ekonomisk förening fortlöper. Ett utkast till verksamhetsplan och tagits fram och presenterats för styrelsen (Bjarne Olsson och Mats Öhman deltar från Kristinehamn kommun). Under året skall konkret marknadsplaner tas fram. Vandringsturism Vandringsturismen har utvecklats genom att 30 km Järnled har ordningsställts. Leden kvalitetssäkrad och har fått kvalitetsstämpeln Värmlandsled. Kristinehamns kommun är fortsatt medlemmar i föreningen Värmlandsleder. Idrottsturism Området idrottsturism har en stor potential och genererar gästnätter. Lilla VM handboll, Lag SM distansritt, RRWC damtennis är några som erhållit markandsstöd. Diskussioner förs med Kristinehamns skytteförening gällande ett större stöd för att utveckla anläggningens teknik, vilket innebär SM status. Vänern som destination Kristinehamns gästhamn tillsammans med flera andra gästhamnar runt Vänern har bildat föreningen Gästhamnar i Vänern Ek för. Föreningen har bl.a. profilerat sig under båtmässan i Göteborg. Tagit fram gemensamt profilmaterial samt har idag en styrelse där turistchefen är ledamot. Föreningen har även fått förstudiemedel för att inventera gästhamnars behov och ta reda på kommuners intresse att gemensamt marknadsföra Vänern. Genomförda och pågående aktiviteter förväntas påverka turimnäringen positivt. Beslut att ta fram en gemensam turism- och besöksstrategi utvecklar verksamheten ytterligare. Förväntad måluppfyllelse Aktiviteterna bedöms bidra positivt till kommunstyrens måluppfyllelse. Mål 3 Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Kommunstyrelsen mål 1. God planberedskap för olika typer av bostäder i attraktiva boendemiljöer. 2. Verka för möjligheten att bo permanent i fritidshusområdena inom kommunen. Planerade aktiviteter Aktivitet Genomförd Pågår Ej påbörjad Proaktiv planering i de fall där målen inte uppnås X Kommentar Planläggning av Vålösundet fortgår. Detaljplan 3 har antagits den 18 juni men förväntas att överklagas. Detaljplan har varit på samråd. Därutöver har arbetet med det avsomnade uppdraget om att möjliggöra permanentboende i kommunens fritidshusområden återupptagits. Ett detaljplanearbete har påbörjats i Åsviken och ett motsvarande arbete i Skagersbrunn ska påbörjas. Arbete med upphandling av övergripande VA-utredningar för resterande fritidshusområden vid Vänern och Skagern pågår.

78 Detaljplanen för Marieberg har varit på samråd. Diskussioner med olika byggintressenter pågår för bostadsbyggande vid Sannakajen. Attraktivitetsskapande åtgärder har genomförts inom ramen för projektet Ett trevligare och mer levande centrum. Ökade möjligheter för Kristinehamnare och inflyttare att hitta ett attraktivt boendealternativ. Förbättrad livsmiljö, vilket ökar nöjdheten hos befintliga invånare samt ökar sannolikheten att locka nya invånare. Åtgärderna bör även ha positiv inverkan på turismnäringen. Förväntad måluppfyllelse Aktiviteterna bedöms i hög grad bidra till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Mål 4 Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Inga mål fastställda för kommunstyrelsen Mål 5 Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Kommunstyrelsen mål 1. Verka för en positiv utveckling av näringslivet och sysselsättningen i kommunen. 2. Underlätta för företag, inklusive lokala, att kunna lämna anbud. 3. Arbeta för att öka användandet av elektroniska betalningar för såväl kunder som leverantörer. 4. God planberedskap för olika typer av näringslivsverksamhet. 5. Genom IT-stöd öka tillgängligheten så att alla kommuninvånare får möjlighet att använda den nya informationstekniken. Planerade aktiviteter Aktivitet Genomförd Pågår Ej påbörjad Besök och dialog med näringslivet enligt X näringslivspolitiska programmet Genomför utbildningen Förenkla helt enkelt i X syfte att förbättra kontakterna med företagen Utbilda/informera lokala företag om X upphandlingsreglerna Öka nyttjandet av e-fakturahantering X Utbyggnad av ett Öppet Fibernät inom tätorten X samt på landsbygden (byar/byalag) Informera om Fibersatsningen Öppen Fiber på X Informera kommuninvånare och lokala företag om möjligheterna till fibernätet och de tjänster som fibernätet ger X

79 Kommentar Näringslivspolitiskt program Det näringslivspolitiska programmet är fastställt och respektive förvaltning ansvarar för bl.a. besök och dialog med företagen. Uppföljning av programmet av fastställda mål sker under hösten Förenkla helt enkelt Anledningen till utbildning Förenkla helt enkelt är INSIKT:s mätningen år 2011 i syfte att förbättra näringslivskontakterna i myndighetsärenden. Förbättringsområden har påbörjats och kommer att fortsätta enligt fastställd handlingsplan under hösten Ny mätning har genomförts under våren 2013 och presenteras under september månad. Upphandling/E-fakturering Utbildning av lokala företag planeras ske under hösten i samverkan med Närsam. Krav ställs vid upphandling att leverantören skall kunna skicka fakturor digitalt. Ca 60 % av leverantörsfakturorna är digitaliserade. Projekt igångsatt för att kommunen även skall kunna sända kundfakturor digitalt. Pågående och planerade åtgärder skall ge bättre förutsättningar för näringslivet Öppen fiber Kommunstyrelsen beslutade i maj att teckna samarbetsavtal med TeliaSonera AB för etablering av ett öppet fibernät. Dialog pågår med TeliaSonera om innehållet i ett samarbetsavtal. Ett förslag till samarbetsavtal kommer att läggas fram till Kommunstyrelsen under oktober månad. TeliaSonera har som bekant startat marknadsföring/försäljning till fastighetsägare inom några områden i tätorten samt att ett avtal har tecknats med Rudskoga Fiberförening etablering av fibernät i Rudskoga området. TeliaSonera är informationsägare och arbetet med att ta fram information måste ske i samarbete med dem efter att avtalet är påskrivet. God planberedskap Inom ramen för kommunens tillväxtprogram har två utredningar tagits fram, en som påvisar markbehovet för tillkommande handel och en som påvisar motsvarande behov av mark för andra näringsverksamheter. Utredningarna kommer att ligga till grund för markreservat i översiktsplan och framtagande av detaljplaner för olika typer av verksamheter. Förväntad måluppfyllelse Aktiviteterna bedöms till viss del bidra till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Mål 6 Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Kommunstyrelsen mål 1. Skapa ett integrationspolitiskt program i syfte att klargöra kommunens övergripande mål för integrationsarbetet. 2. Alla kommunens chefer ska ha utbildats i JGL. Planerade aktiviteter Inga beslutade aktiviteter för 2013.

80 Kommentar Kommunfullmäktige beslutade i juni månad att anta ett Integrationspolitiskt program för Kristinehamns kommun. Under första halvåret har det inte genomförts någon JGL-utbildning för chefer. Anledningen till detta är att antalet nya chefer inte varit nog många för att bilda en utbildningsgrupp. Förväntad måluppfyllelse Kommunstyrelsens mål bedöms bli uppfyllda under året. Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Inga mål fastställda för kommunstyrelsen PROGNOS EKONOMISKT UTFALL 2013 Kommunstyrelsens verksamheter väntas ge ett budgetöverskott med 1,0 Mkr Personalkostnaderna beräknas till 0,5 mkr under budget p.g.a. vakanser och verksamhetskostnaderna beräknas till 0,5 lägre än budget p.g.a. fördröjning i verkställighet

81 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2013: Projekt Begäran om tilläggsanslag för "Marieberg Rockar 2014" Sammanfattning Kulturnämnden har inkommit med begäran dels om tilläggsanslag med 500 tkr ett förlustbidrag med tkr. Beslutsunderlag Kulturnämnden Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen Ärendet Kulturnämnden har inkommit med begäran om dels ett tilläggsanslag med 500 tkr dels ett förlustbidrag på tkr för vidare utveckling och satsning på Marieberg Rockar Ekonomiavdelningens kommentar: Kommunfullmäktige har i juni månad beslutat om budgetanslag för år 2014 och budgetramar för I beslutade anslag har utrymme ej kunnat skapas för Marieberg Rockar Ambitionsnivån för projektet bör vara att extern sponsring och biljettintäkter skall täcka kostnaderna. Skattemedel skall ej behöva ianspråktas. Kulturnämnden bör arbeta vidare med projektet utifrån denna ambitionsnivå. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå kulturnämndens begäran om tilläggsanslag. Skickas till Ekonomiavdelningen Kulturnämnden Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_120 - begäran om tilläggsanslag för _marieberg rockar 2014_ - ver 1{fcfe-6c a9eb- 000e-a101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

82

83

84 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Datum Ks/2013: Ansökan om bidrag Begäran från kulturnämnden om tilläggsanslag avseende Picassoskulpturen 50 År Sammanfattning Kulturnämnden begär 5 mkr i anslag för att genomföra en Picassoutställning Beslutsunderlag Kulturnämnden Tjänsteskrivelse ekonomiavdelningen Ärendet Kulturnämnden har inkommit med begäran om tilläggsanslag med tkr för att genomföra en Picassoutställning 2015, detta för att uppmärksamma att det är 50 år sedan Picassoskulpturen uppfördes. Ekonomiavdelningens kommentar: Kommunfullmäktige har i juni månad beslutat om budgetanslag för år 2014 och budgetramar för I den dialog med nämnderna som ligger till grund för budget 2014, Plan har inte detta diskuterats. Att det är 50 år sedan Picassoskupturen uppfördes bör givetvis uppmärksammas, men med hänsyn till kommunens ekonomiska ställning får detta i så fall ske utifrån en helt annan ambitionsnivå. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_119 - begäran från kulturnämnden om tilläggsanslag avseende picassoskulpturen 50 år - ver 1{fcfe-6de a9d3-000e-a101}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Ekonomiavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

85 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå kulturnämndens begäran om tilläggsanslag. Kommunstyrelsen föreslås samtidigt besluta att uppdra till Kulturnämnden att ta fram förslag till att uppmärksamma 50-års jubileet med en lägre ekonomisk ambitionsnivå. Skickas till Ekonomiavdelningen Kulturnämnden Anders Dahlén Kommunchef Morgan Persson Ekonomichef

86

87

88 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, Datum Ks/2013: Remisser Remiss Värmlandsstrategin Sammanfattning Region Värmland har enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Region Värmland har arbetat fram ett förslag till regional utvecklingsstrategi, Värmlandsstrategin, som är tänkt att ersätta det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser från Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 augusti 2013 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande den 20 augusti 2013 Ärendet Region Värmland har enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Region Värmland har arbetat fram ett förslag till regional utvecklingsstrategi, Värmlandsstrategin, som är tänkt att ersätta det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser från Enligt Region Värmland ska Värmlandsstrategin innehålla konkreta mål för infrastruktur, utbildning och kompetens, näringsutveckling och innovation, för livskvalitet och för profileringen av Värmland. Förslaget till Värmlandsstrategin och dess bilagor och underlag finns tillgängliga på Sammanfattning av planeringsavdelningens synpunkter: Förslaget till Värmlandsstrategi griper över en stor spännvidd av frågeställningar utan att vara särskilt konkret inom något av dess prioriterade områden. Det är otydligt hur strategin ska förverkligas och vilka verktyg som finns för detta. Det framgår ej vad syftet med målet om fem lokala arbetsmarknader är och vilka dessa är. Strategin bör istället redogöra för hur olika arbetsmarknader kan integreras samt redogöra för vilka dessa är. Regionfrågan borde diskuteras i en regional utvecklingsstrategi. c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2013_73 - remiss värmladsstrategin - ver 1{fcfe-6de a9c3-000e-a101}.rtf KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

89 2 Innebörden av Karlstad som tillväxtmotor skulle kunna förtydligas ytterligare. Vad innebär detta mer konkret för Karlstad och för länets övriga kommuner? Norge och Oslo är viktigt för Värmland men har fått ett oproportionerligt genomslag i Värmlandsstrategin. Angelägna satsningar på Norge och Oslo får inte ske på bekostnad av satsningar österut mot Örebro, Mälardalen och Stockholm. Istället för Länken till Oslo bör Värmland betrakta sig som Länken mellan Oslo och Stockholm. Mål om restidsförkortningar österut mot Örebro och Stockholm som finns i nu gällande regionalt utvecklingsprogram (Värmland växer och känner inga gränser) har tagits bort ambitionerna om regionförstoring och restidsvinster har sänkts i förhållande till gällande Trafikförsörjningsprogram. Syftet med denna ambitionssänkning avseende restider mot Örebro är otydliga och ur ett Östvärmländskt perspektiv djupt olyckliga eftersom en integrering med Karlskogas/Degerfors och Örebros arbetsmarknader är ett av Kristinehamns viktigaste utvecklingsmål. För detta krävs ytterligare restidsförkortningar österut. Värmlandsstrategin behöver en högre ambitionsnivå generellt vad gäller samordning av samhällsplaneringsinriktade frågor, såväl regionala som kommunala. Exempelvis genom att översiktligt redovisa hur platsbundna egenskaper och kvaliteter bör tas tillvara samt hur regionens fysiska strukturer samspelar. Strategin är mycket svagt kopplad till Regionen Värmlands övriga viktiga styrdokument, som t.ex. Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram. Ibland är de till och med motstridiga. Det framgår i dessa lägen inte vilket styrdokument som är överordnat. Översvämningsfrågan, Vänerns vattenreglering och igenväxningen av Vänerns stränder borde vara självklara frågor för Värmlandsstrategin. Den åldrande befolkningens konsekvenser i form minskande försörjningskvot, högre vårdkostnader och brist på arbetskraft inom vårdsektorn bör ges större utrymme i Värmlandsstrategin. Bristen på redovisning av prioriterade regionala strukturer, strategins breda anslag samt bristen på samordning med andra styrdokument tyder på att Region Värmlands ambition med Värmlandsstrategin är att den inte ska bli ett alltför vägledande styrdokument. Detta bedöms vara ett tecken på att det regionala ledarskapet kan stärkas ytterligare och att det regionala ledarskapet åter bör ges samma tyngd som i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens yttrande godkänns och översänds till Region Värmland. Skickas till Region Värmland Planeringsavdelningen Näringslivssamverkan Anders Dahlén Kommunchef Kalle Alexandersson Planeringschef

90 Sida Yttrande 1(8) Vårt datum Vår beteckning Ks/2013:73 Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, Yttrande Värmlandsstrategin KRISTINEHAMNS KOMMUN Kristinehamns kommuns yttrande Kristinehamns kommun är medveten om utmaningen att producera en tydlig och genomförbar regional utvecklingsstrategi när redskapen för att genomförandet huvudsakligen ligger hos 16 kommuner, landstinget, staten genom den högre utbildningen, arbetsförmedlingen m.fl. Det är därför till viss del förståeligt att strategin blir väldigt övergripande. Därmed har Kristinehamns kommun inte så mycket att invända mot förslaget som det som är skrivet, utan mer mot det som inte är skrivet. Yttrandet kommer därför i huvudsak kommentera sådant som saknas eller som uppfattas som otydligt. Synpunkterna följer i huvudsak Värmlandsstrategins rubricering. Om Värmlandsstrategin Svag koppling till kommunernas fysiska planering Region Värmland har enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ska vara vägledande för detta arbete. Vidare ska samordning med kommunernas översiktsplanering, länsplaner för regional transportinfrastruktur, landsbygdsprogrammet m.fl. eftersträvas i det regionala tillväxtarbetet. Under senare år har intresset bland såväl regionala som kommunala företrädare att ta in ett rumsligt perspektiv i det regionala tillväxtarbetet ökat. Flera regioner har därför påbörjat ett arbete kring regional översiktlig planering. Från kommunernas sida är frågan viktig eftersom kommunerna i samband med den nya Plan- och bygglagens införande är skyldiga att i dess översiktsplaner redovisa hur man avser att samordna dess fysiska planering med relevanta regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser var otillräcklig som underlag för den kommunala planeringen och tyvärr är förslaget till regional utvecklingsstrategi Värmlandsstrategin inte bättre i det avseendet. Redovisningen i Bilaga 1 om hur Värmlandsstrategins kopplar till kommunernas översiktsplaner stämmer ej och bör utgå. Någon koppling mellan Värmlandsstrategin och kommunernas översiktliga planering förekommer inte i Värmlandsstrategin eller i framtagandet av den. E-post kommunen@kristinehamn.se Organisationsnummer Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Plusgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

91 2 Region Värmland har under försommaren startat en dialog med kommunerna i länet kring frågor relaterade till fysisk planering, vilket är ett bra initiativ och ett steg i rätt riktning. Avsaknad av samordning med övrig regional samhällsplanering Det saknas en beskrivning av hur Värmlandsstrategin förhåller sig till övriga regionala styrdokument som t.ex. Länstransportplan, Trafikförsörjningsprogram, Kulturplan, Landsbygdsprogram, Regionala miljömål m.m. Det saknas en helhetsbild av hur de olika regionala styrdokumenten hänger ihop och hur det är tänkt att de ska påverka varandra. Syftet med att inte beakta den kommunala fysiska planeringen eller att samordna strategin med övriga regionala samhällsplaneringen tycks vara att Värmlandsstrategin inte ska bli alltför vägledande. Detta kan tolkas som att regionala ledarskapet kan stärkas ytterligare och att det regionala ledarskapet åter bör ges samma tyngd som i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet.. En regional utvecklingsstrategi är viktig och kommunerna och Region Värmland bör gemensamt anstränga sig för att få till stånd en tydligare, mer samordnad och mer konkret strategi. Bättre kommunikationer Regionfrågan och regionförstoring Värmlandsstrategin bör även belysa regionfrågan i stort. Även om man inte kan begära att Region Värmland ska ha en åsikt i frågan borde dokumentet redogöra för turerna i frågan och eventuella framtida scenarier. Bland annat skulle det kunna redovisas vilka samarbeten som finns med omkringliggande regioner och vilka gemensamma strategiska frågor som bör hanteras. Detta gäller såväl kommunikationer, arbetsmarknad, sjukvård, högre utbildningen och besöksnäring. Mål 26 i förslaget anger att antalet lokala arbetsmarknader i länet ska minska till fem. Detta skulle kunna beskrivas och motiveras mycket tydligare. Varför är det just fem lokala arbetsmarknader som önskas och vilka är dessa? Vilka åtgärder ska prioriteras för att uppnå detta och vad kommer i så fall inte att prioriteras? Begreppet lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) bygger på en statistisk definition som SCB använder sig av. Enligt den är Kristinehamn en egen arbetsmarknadsregion. Utgår man istället från Tillväxtverkets definition av funktionella analysregioner (FA-regioner) så är Kristinehamn en del av Karlstads FA-region. Istället för att utgå från antalet arbetsmarknadsregioner vore det lämpligare att ange vilken regionförstoring som eftersträvas. Då blir det även enklare att koppla åtgärder till målet. Skrivningarna i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser om det omfattande pendlingsutbytet till Örebro finns inte kvar i förslaget till Värmlandsstrategin. Inte heller restidsmålet om högst 1 timmas restid med bil och tåg från Karlstad till Örebro finns kvar. De viktiga relationerna till Örebro och Mälardalen nämns faktiskt inte med ett ord i Värmlandsstrategin. Eftersom en stor andel av Kristinehamns förvärvsarbetande befolkning pendlar är det av stor vikt att restiderna på väg och järnväg förbättras. Den kanske viktigaste frågan i Kristinehamns lokala tillväxtprogram är att

92 3 Kristinehamn bör integreras ytterligare med Karlstads och Karlskoga/Degerfors arbetsmarknader. Enligt Regionförbundet i Örebros regionala översiktsplanering kan en sådan sammansmältning ske innan På sikt bör Kristinehamn/Karlskoga/Degerfors även integreras med Örebros arbetsmarknad. Justerad bild ur Regional översiktlig planering rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro, 2011 Redan idag är utpendlingen från Kristinehamn till Örebro län ungefär lika stor som till Karlstad. För Kristinehamn finns en enorm potential om man på sikt kan bli en del i även Örebros lokala arbetsmarknad. Antal förvärvsarbetande pendlare 16+ år från Kristinehamn, SCB Örebro Karlskoga Karlstad Degerfors 1153 Regionförstoring till Örebro är tydligt prioriterade i exempelvis Region Värmlands Trafikförsörjningsprogram , samt i Värmlandstrafiks förslag till Taktisk handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg , men saknas alltså helt i Värmlandsstrategin. Även Örebroregionen prioriterar åtgärder för att integrera Kristinehamn med Karlskoga/Degerfors. Kristinehamns kommun förutsätter att Värmlandsstrategin strävar efter en regionförstoring österut mot Karlskoga/Degerfors/Örebro, men mycket tyder på att så inte är fallet. Istället för att ange ett mål om att minska till fem icke definierade arbetsmarknader bör strategin istället redogöra för vilka arbetsmarknader som bör integrerar samt vad som bör göras för att nå detta. Förbättrade restider

93 4 Mål 27 anger att Restiderna med tåg till Oslo, Stockholm och Göteborg ska minska. Mål i nu gällande regionalt tillväxtprogrammet anger att: Tågförbindelserna mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/Stockholm ska utvecklas så att resan går på mindre än två timmar. I gällande regionalt utvecklingsprogram finns även ett mål om att Transporter mellan Karlstad och kommunhuvudorterna i Värmland samt Örebro ska ske på mindre än en timma. Motsvarande mål finns även i Region Värmlands Trafikförsörjningsprogram , samt i Värmlandstrafiks förslag till Taktisk handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg I de fallen är restidsmålen till Örebro från Karlstad 1,5 timmar. Restidsmålet till Örebro finns inte med alls i förslaget till Värmlandsstrategi. Kristinehamns kommun tolkar förändringen av restidsmålet till Oslo, Stockholm och Göteborg samt borttagandet av restidsmålet till Örebro som en tydlig och medveten ambitionssänkning när det gäller förkortade restider i relationen Karlstad Kristinehamn Örebro. Förbättrade kommunikationer österut är en av Kristinehamns kommuns viktigaste strategiska utvecklingsfrågor och det är med betydande oro som kommunen noterar att restidsmålet är borttaget och att samordningen med Region Värmlands eget Trafikförsörjningsprogram saknas. Restidsmålet i det gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser är numer integrerat i såväl Kristinehamns Lokalt tillväxtprogram 2014 som i Karlstads kommuns Strategisk plan Ambitionssänkningen är extra olyckligt eftersom det i förslaget till Nationell plan för transportsystemet finns med en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) avseende Bristande tillgänglighet och punktlighet för mellanregionala och långväga/internationella kollektiva personresor mellan Oslo-Karlstad-Örebro- Stockholm. Det verkar i det sammanhanget olämpligt att sänka ambitionerna för restider för delar av denna sträcka. Målen i Värmlandsstrategin bör ändras för att harmonisera bättre med redan etablerade och välförankrade mål i ovanstående styrdokument. Om denna synpunkt inte beaktas bör Värmlandsstrategins ambitionssänkningar i så fall styrkas med någon typ av beslutsunderlag. Järnväg Att prioritera våra viktigaste kommunikationsstråk, däribland järnvägen Stockholm Oslo och Göteborg, redovisas som åtgärd för att Värmland ska komma närmare världen. Det finns två järnvägar till Göteborg och Kristinehamns kommun förutsätter att det är den västra som åsyftas i målformuleringen. Det skulle dock vara av värde att Värmlandsstrategin även redogjorde för vilken prioritet och funktion som den östra järnvägen mot Göteborg bör ha. I Värmlandstrafiks förslag till Taktisk handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg finns en förlängning av vissa turer till Laxå. Detta skulle möjliggöra utökad samordnad regionaltrafik med Västra Götaland och skulle vara väldigt positivt. Sjöfart Vänersjöfarten ska enligt strategin säkras genom ett aktivt nationellt påverkansarbete. Detta är naturligtvis viktigt vad gäller Trollhättans slussar och sjöfartens allmänna villkor men här har kommunerna och regionen ett starkt inflytande genom de kommunägda hamnarna och länstrafikplaneringen.

94 5 Här borde strategin ta upp några strategiska åtgärder för att kostnadseffektivisera hamnverksamheten och landbaserade infrastrukturåtgärder som betjänar den. Värmlands styrkor Länken till Oslo Oslo anges som Värmlands närmaste storstad. Från stora delar av Värmland är restiden dock kortare till såväl Stockholm som Göteborg. Det poängteras i strategin att cirka 6000 personer pendlar från Värmland till Norge varje vecka. Arbetspendlingen till Norge är i huvudsak enkelriktad mot Oslo och sker i stor utsträckning i form av veckopendling med bil. Den typ av pendling är svår att ersätta med kollektivtrafik. Som en jämförelse arbetspenslar över 1000 personer dagligen till Örebro län endast från Kristinehamns kommun. Därutöver dagspendlar många Kristinehamnare, och övriga Värmlänningar, till Stockholm. Arbetspendlingen mot såväl Stockholm som Göteborg genererar dubbelriktade flöden, till skillnad mot relationen Värmland Oslo. Relationen till Stockholm måste dessutom prioriteras högre än den till Oslo eftersom det trots allt är där de flesta myndigheter finns och dit huvuddelen av de dagliga affärsresorna går. Själva styrkan med Värmlands läge är lokaliseringen i stråket mellan Stockholm och Oslo. Stockholm är och förblir den viktigaste storstaden för Värmlands län. Det betyder inte att satsningen på Oslo är fel, men Värmland vinner lite på att endast fokusera på Oslo. Det är viktigt att de angelägna satsningarna på Norge och Oslo inte sker på bekostnad av relationerna österut mot Örebro, Mälardalen och Stockholm. Länken till Oslo bör omdefinieras till Länken mellan Oslo och Stockholm. Ett internationaliserat näringsliv Vad gäller internationaliseringen av regionens näringsliv kan det finnas en anledning att inte enbart tolka denna som positiv. Rapporten Framtida behov av nyproducerade lokaler i Karlstads tätort, WSP Strategi och Analys (2011) visar att sysselsättningen inom den kunskapsintensiva industrin har minskat kraftigt inom Karlstads kommun under perioden Detta har sannolikt att göra med att fjärrstyrningen av företagen har ökat i samband med det ökade internationella ägandet. Karlstads kommun urskiljer sig negativt jämfört med dess jämförelsekommuner på denna punkt. Frågan går alltså att problematisera och fokus bör ligga på att öka andelen beslutsfattande- och forskningsrelaterade tjänster inom de internationella företagen i länet, inte enbart på att ha en hög andel internationellt ägande. Övriga synpunkter Struktur och disposition Underlaget och uppslagen upplevs härstamma från olika håll, vilket gör inriktningen lite otydlig. En del av inriktningen är från diskussionen med medborgare och referensgrupper medan annat är nedbrytning från EU-mål medan ytterligare annat är från Bilaga 1 och 2. Det saknas en röd tråd som gör att man förstår vad som ligger till grund för de utpekade målen. Varför har man prioriterat som man gjort, t.ex. att minska antalet lokala arbetsmarknader till fem stycken, eller ta bort restidsmålet till Örebro? Kopplingen mellan vision, prioriterade områden, regionala styrkor och EU 2020 relativt otydlig. De föreslagna regionala styrkorna hänger dåligt ihop med de föreslagna målen.

95 6 De utpekade regionala styrkorna är dock relevanta (med vissa justeringar av t.ex. Länken till Oslo ) och skulle egentligen kunna utgöra grunden för strategin istället för de prioriterade områdena. Det skulle troligen göra det enklare att föreslå konkreta strategier och åtgärder och strategin skulle på sätt också hänga ihop bättre med visionen Värmland ett skönare liv. Avsaknad av strategier och åtgärder för att motverka negativa klimateffekter Värmlandsstrategin tar inte upp frågan om planering för att motverka negativa effekter av befarade klimatförändringar för kommunerna med Vänerkust. Översvämningsfrågan och Vänerns vattenreglering borde vara ett självklart ämne för en regionstrategi och en grund för ett aktivt nationellt påverkansarbete. Frågan har även koppling till den igenväxning som sker längs Vänerns stränder. Vänern unika karaktär som insjö med havskaraktär håller i snabb takt på att förändras. Karaktären påminner snart mer om stränderna kring andra svenska sjöar som Mälaren och Hjälmaren. Detta bör uppfattas som ett hot mot den potential som Vänern har för turism- och besöksnäring och bör belysas i Värmlandsstrategin. Hela länets strategi Som förslaget till Värmlandsstrategi nu är utformat så fokuserar det i huvudsak på Norge, och Karlstad. Karlstads roll som så kallad tillväxtmotor anses vara av betydande vikt för länets samlade utveckling. Innebörden av Karlstad som tillväxtmotor skulle kunna förtydligas ytterligare. Vad innebär detta mer konkret för Karlstad och för länets övriga kommuner? Vilka insatser kommer att göras för att skapa drivkraft även i länets mer perifera delar? Även om den största utvecklingspotentialen finns kring Karlstadsregionen så är det förhoppningsvis inte endast där som insatser kommer att ske? Förslaget bör kompletteras med förslag på hur även landsbygd och mindre kommuner kan utvecklas. Ett Värmland med allt äldre befolkning I Bilaga 1 Underlagsmaterial redovisas nio trender och skeenden som bedöms påverka länets framtid. En av trenderna som redovisas är Ett Värmland med allt äldre befolkning både restriktioner och möjligheter. Dessa trender är relevanta men har inte fullt ut fått genomslag i Värmlandsstrategin. Frågan om en åldrande befolkning är högt prioriterad i Kristinhamns kommuns lokala tillväxtprogram eftersom prognoser pekar på ett stort arbetskraftsunderskott, särskilt i vårdsektorn. Arbetskraftsbristen beror dels på den minskande försörjningskvoten samt att vårdutbildningarna inte attraherar unga i den omfattning som skulle behövas. Den minskande försörjningskvoten, de ökande vårdkostnaderna och bristen på arbetskraft inom vårdsektorn är så viktiga frågor att de borde ges större utrymme i Värmlandsstrategin. Processen Kristinehamns kommun noterar även att länets grannkommuner, inte ens de som ligger i landskapet Värmland, har fått förslaget på remiss. Kristinehamns kommun delar många förutsättningar med exempelvis Karlskoga och Degerfors kommuner och anser att även länets angränsande kommuner borde ha inkluderats i processen. Sammanfattade synpunkter Förslaget till Värmlandsstrategi griper över en stor spännvidd av frågeställningar utan att vara särskilt konkret inom något av dess

96 7 prioriterade områden. Det är otydligt hur strategin ska förverkligas och vilka verktyg som finns för detta. Det framgår ej vad syftet med målet om fem lokala arbetsmarknader är och vilka dessa är. Strategin bör istället redogöra för hur olika arbetsmarknader kan integreras samt redogöra för vilka dessa är. Regionfrågan borde diskuteras i en regional utvecklingsstrategi. Innebörden av Karlstad som tillväxtmotor skulle kunna förtydligas ytterligare. Vad innebär detta mer konkret för Karlstad och för länets övriga kommuner? Norge och Oslo är viktigt för Värmland men har fått ett oproportionerligt genomslag i Värmlandsstrategin. Angelägna satsningar på Norge och Oslo får inte ske på bekostnad av satsningar österut mot Örebro, Mälardalen och Stockholm. Istället för Länken till Oslo bör Värmland betrakta sig som Länken mellan Oslo och Stockholm. Mål om restidsförkortningar österut mot Örebro och Stockholm som finns i nu gällande regionalt utvecklingsprogram (Värmland växer och känner inga gränser) har tagits bort ambitionerna om regionförstoring och restidsvinster har sänkts i förhållande till gällande Trafikförsörjningsprogram. Syftet med denna ambitionssänkning avseende restider mot Örebro är otydliga och ur ett Östvärmländskt perspektiv djupt olyckliga eftersom en integrering med Karlskogas/Degerfors och Örebros arbetsmarknader är ett av Kristinehamns viktigaste utvecklingsmål. För detta krävs ytterligare restidsförkortningar österut. Värmlandsstrategin behöver en högre ambitionsnivå generellt vad gäller samordning av samhällsplaneringsinriktade frågor, såväl regionala som kommunala. Exempelvis genom att översiktligt redovisa hur platsbundna egenskaper och kvaliteter bör tas tillvara samt hur regionens fysiska strukturer samspelar. Strategin är mycket svagt kopplad till Regionen Värmlands övriga viktiga styrdokument, som t.ex. Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram. Ibland är de till och med motstridiga. Det framgår i dessa lägen inte vilket styrdokument som är överordnat. Översvämningsfrågan, Vänerns vattenreglering och igenväxningen av Vänerns stränder borde vara självklara frågor för Värmlandsstrategin. Den åldrande befolkningens konsekvenser i form minskande försörjningskvot, högre vårdkostnader och brist på arbetskraft inom vårdsektorn bör ges större utrymme i Värmlandsstrategin. Bristen på redovisning av prioriterade regionala strukturer, strategins breda anslag samt bristen på samordning med andra styrdokument tyder på att Region Värmlands ambition med Värmlandsstrategin är att den inte ska bli ett alltför vägledande styrdokument. Detta bedöms vara ett tecken på att det regionala ledarskapet kan stärkas ytterligare och att det regionala ledarskapet åter bör ges samma tyngd som i det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser.