Ett ämne för kroppen och hälsan
|
|
- Vilhelm Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett ämne för kroppen och hälsan Skolämnet idrott och hälsa är ett skolämne som genom rörelse och fysisk aktivitet i olika former ska utveckla elevernas hälsa. Därigenom kommer elevernas kroppar i fokus på ett tydligt sätt. Men vilken kropp och vilken hälsa talar vi om? Vilket innehåll om kropp och hälsa erbjuds, och vilket lärande om kropp och hälsa är det som sker i undervisningen? Mikael Quennerstedt Marie Sundberg Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet Inledning Denna artikel redogör för två delstudier inom ramen för ett nationellt utvärderingsprojekt som handlar om att belysa hur skolämnet idrott och hälsa gestaltar sig i Sveriges grundskolor och gymnasier (för presentation av hela projektet, se tidigare artikel i denna tidsskrift) (1). I studien som helhet visar det sig att idrott och hälsa är ett ämne där eleverna lär sig en mängd olika saker. Analysen visar på ett innehåll med en stor bredd av olika aktiviteter exempelvis: lekar, cykling, gång, aerobics, vattenvana, skidor, bollspel, orientering, dans, rörelse, friidrott, motoriska grundformer, skapande rörelse, simning etc. Det handlar till stor del om att tillägna sig en bredd av rörelse- och idrottsfärdigheter för att skapa ett rörelseförråd som ska leda till ett bestående intresse för fysisk aktivitet och en insikt om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Enkätundersökningen visar bl.a. att eleverna anser att de i ämnet har lärt sig att de mår bra av att röra på sig (85 % av eleverna i år 6, 72 % av eleverna i år 9 och 65 % av eleverna år 2 på gymnasiet), och de anser att de har lärt sig hur de kan förbättra konditionen (71 % år 6, 61 % år 9 och 61% gymnasiet år 2). Vidare menar en majoritet av eleverna att ämnet bidrar till deras lust att röra på sig, till deras kondition, till deras förmåga att samarbeta samt hur de mår (1). Som alla skolämnen har idrott och hälsa dels ett kunskapsinnehåll eleverna ska lära sig vissa saker om exempelvis hälsa. Dels ett socialisationsinnehåll där vissa attityder, synsätt och föreställningar om exempelvis kropp och hälsa skapas. I detta inne- håll finns det vissa saker som sägs och görs, medan andra saker förblir osagda och ogjorda. I våra studier är vi intresserade av innehållet i undervisningen i termer av vad det är som sägs och görs om kropp och hälsa i verksamheten, men även vad som utesluts, och då främst i förhållande till kursplanen. I den första delstudien studeras undervisningens innehåll vad gäller hälsa, dvs. vad erbjuds när det gäller hälsa i undervisningen i idrott och hälsa, och med vilka utgångspunkter. I den andra delstudien studeras de kroppssyner som undervisningen är ett uttryck för, dvs. vilka kroppssyner som etableras i undervisningen. Delstudierna hänger ihop i det att relationen till den egna kroppen kan ses som en del av människors hälsa, därmed blir de kroppssyner som etableras i undervisningen även av intresse inte minst i ett hälsoperspektiv. Centrala utgångspunkter De två delstudierna antar en diskursanalytisk position (2,3), som innebär att synliggöra diskurser om hur människor ser på världen och förstår världen. I generella termer kan sägas att diskursanalys kan ses som en bred metod där det dels blir möjligt att analysera hur konstitutionen av subjektet skapas i diskurser. Dels som ett sätt att få syn på makt och kunskapsrelationer som framstår som givna sanningar och betraktas som självklara (2). På det sätt som vi exempelvis talar och handlar i en specifik verksamhet, finns det alltid vissa saker som väljs medan andra saker väljs bort. Det uppstår en systematik om vad som inkluderas eller exkluderas (4,5). I en specifik verksamhet skapas det en slags ordning där vissa mönster och regelbundenheter 39
2 blir tydliga, och där vissa handlingar utförs medan andra blir ogjorda. Det betyder att det i en verksamhet erbjuds vissa typer av kunskaper och att det skapas vissa för givet taganden omkring vad som ska sägas och göras. Att synliggöra diskurser inom ett verksamhetsfält kan bl.a. innebära att studera de regelbundenheter och mönster som visar vilka kunskaper som är etablerade inom verksamheten. I våra studier studeras mönster och regelbundenheter med avseende på det tal om hälsa och kropp som konstitueras i den specifika verksamheten. Studiernas övergripande syfte är att analysera vilka hälso- respektive kroppsdiskurser som kan identifieras i skolämnet idrott och hälsa. Det innebär att vi studerar vad och hur det berättas, anges och konstateras om hälsa i arbetsdokumenten, samt vilka kroppssyner som konstitueras i undervisningspraktiken. I analyserna är det såväl språkanvändning som kroppshandlingar som står i fokus. Det empiriska materialet utgörs dels av textmaterial (arbetsplaner och betygskriterier), dels av videoinspelningar av idrott och hälsa lektioner. I denna artikel är resultaten av de två delstudierna redovisade tillsammans eftersom de mönster och regelbundenheter som analyserats i de två delstudierna har utmynnat i likartade kategoriseringar. Det framgår i texten vid de fall där olikheter har uppstått i det analyserade materialet. Delar av enkätsvaren som ingår i det större utvärderingsprojektet (1) finns också delvis presenterade i denna artikel. Analys av lokala dokument med fokus på hälsa På varje skola skriver de undervisande lärarna olika dokument om innehållet i och syftet med undervisningen. I denna studie analyseras lokala arbetsplaner och lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa som formuleras på varje skola. Urvalet för delstudien är dokument från de 30 skolor som används för elevenkätundersökningen (1). Av dessa 30 skolor har 22 skolor (73%) skickat in sina dokument. Övriga har antingen inte skickat in eller så har de inga skrivna dokument. Några skolor nämner att de har en väl utarbetad och genomdiskuterad praxis och har därför ingen arbetsplan i textform. Enkätsvaren i hela studien (1) visar att lokala arbetsplaner i idrott och hälsa finns i två tredjedelar av Sveriges skolor enligt skolledarna och i hälften 40 av skolorna enligt ämnesföreträdarna. Enkäten visar samtidigt att i de skolor som har en arbetsplan, ansåg tre fjärdedelar av lärarna att arbetsplanen i hög grad är en grund för undervisningen i idrott och hälsa. Endast 7% menade att arbetsplanen i liten grad är en grund för undervisningen. Detta, menar vi, gör att de lokala dokumenten kan ses som diskursiva rapporter om ämnets innehåll. Analys av videoinspelningar med fokus på kropp Videoinspelningar har gjorts på 5 stycken slumpvis utvalda skolor utifrån det urval av 30 skolor där elevenkätundersökningen genomfördes (1). Sammanlagt har 14 idrott och hälsa lektioner från skolår 2-9 inspelats. Totalt har 12 olika lärare medverkat. Brev skickades till föräldrar/vårdnadshavare med information om utvärderings- och forskningsprojektet, samt en förfrågan om tillstånd att få videofilma undervisningen i idrott och hälsa där deras barn skulle deltaga. Två kameror användes vid varje inspelningstillfälle. Den ena kameran stod placerad i ett hörn av salen i syfte att fånga helheten. Med den andra kameran filmades olika aktiviteter på närmare håll. Rønholt (6) kallar dessa olika filmtekniker för diffus observation som handlar om att fånga helheten i verksamheten, samt för fokuserad observation där specifika händelser som exempelvis lärarens instruktioner fokuseras. Med hjälp av de två kamerorna kunde berättelser och instruktioner från läraren, verksamhetens innehåll, samt regelbundenheterna i handlingarna fokuseras. Inspelningarna inriktades även på brotten, dvs. det som bröt mot de regelbundna mönstren. Att fånga brotten innebär ett sätt att komma åt regelbundenheterna. Därefter kategoriserades och transkriberades det inspelade materialet i termer av regelbundna handlingar, lärarens tal till eleverna, samt brotten. Kroppsaktivitet är nyttigt för hälsan I de lokala dokumenten betonas främst hälsa utifrån ett nyttofokus. Det innebär i stor utsträckning att eleverna ska få en förståelse för sambandet mellan kost, motion, vila och kroppens välbefinnande och då främst utifrån fysiologiska förklaringar. Det som görs ska vara nyttigt för eleven. Träningslära och vikten av regelbunden motion, träningseffekt, styrketräning och skapandet av träningsprogram är viktiga delar i det hälsoperspektiv som skrivs fram. Inom ramen för detta nyttobetonade hälsoperspektiv är det den kroppsligt fysiska ansträngningen som framhålls som centralt i ämnet, vilket framgår i såväl analysen av arbetsplaner och videoinspelningar som i enkätstudien. Människans kropp bör vara aktiv och det är själva kroppsrörelserna som är nyttiga för hälsan. Videoanalyserna visar att en stark kropp och en god fysik betonas i undervisningen, och eleverna uppmanas att arbeta hårt och jobba ordentligt med sina kroppar. Lärarna understryker vikten av att eleverna håller i gång, kämpar och gör sitt bästa. Vanliga uttryck hos lärarna är: Bra jobbat! Kom igen! Kör hårt! Jobba, jobba, jobba!. En lärare från videoinspelningarna uttrycker: Trött och svettig det är det som är meningen. En annan lärare uppmanar: Lina, kom igen lite nu så kan du ta några på andra sidan. Rör på er lite, ni får inte sitta fast i golvet. Studierna visar att det framför allt är en aktiv kropp som kommer till uttryck i undervisningen. Det handlar i mångt och mycket om att kämpa mot inaktivitet. Mycket handlar om musklernas uppbyggnad och funktion, och att eleverna ska lära sig hur de tränar sina kroppar i form av styrka och kondition. Armhävningar förekommer exempelvis på 13 av de 14 videoinspelade lektionerna. Tal och handlingar centreras kring muskler och muskelträning. Under en lektion med styrketräningsstationer säger läraren: Varför är det bra att bygga muskler? Jo, för att använda. Vad gör musklerna? Jo, de skyddar. Vad heter det när musklerna börjar att skaka? Jo, mjölksyra. Ont i muskler..//.. det är jobbigt, som att jobba med hjärnan när man läser. Om ni får ont så bygger ni muskler, det är inget farligt../ /..ni sitter alldeles för mycket stilla, ni måste jobba...//..och för att undvika träningsvärk ska ni stretcha. (lärare i videoanalysen) De fysiologiska utgångspunkterna kommer till uttryck i instruktioner om att göra övningarna på rätt sätt. Vid en station där eleverna ska utföra benböjningar med medicinboll säger läraren: Vad är viktigt att tänka på här? Ryggen måste vara rak..//..annars får man ont i ryggen. Man belastar ryggen. Det fyller ingen funktion att göra denna övning (visar med rak rygg). Likadant om ni lyfter bänkarna när ni ska förflytta dom. Då vill jag att ni böjer på benen. Jag vill inte se att ni tar bänken så (visar med böjd rygg)..//..det är den värsta övningen ni kan ge ryggen. (lärare i videoanalysen)
3 I andra aktiviteter som exempelvis bollspel fokuseras även teknik och regler. Men även om detta framhålls som viktiga kunskaper i ämnet, så betonas även här ändå vikten av att röra på sig, dvs. att då eleven har lärt sig regler och teknik i spelet blir aktiviteterna roligare och då rör man sig mer. Det är inte själva prestationen i termer av att vinna spelet som framhålls. Det handlar mer om att den som svettas mest vinner. Social utveckling Elevernas sociala utveckling lyfts fram som något särskilt viktigt i ämnet. Här kan man tala om ett socialt fokus, där det handlar om att eleverna ska utveckla sina sociala förmågor såsom samarbetsförmåga, hänsyn, konflikthantering eller att bemöta missförhållanden i gruppen. Studien i sin helhet (1) visar att ämnet har tydligt fokus på social utveckling där betoningen ligger på förmågan att samarbeta. Drygt fyra av tio lärare (43 %) anser att lära sig att samarbeta tillhör en av ämnets viktigaste uppgifter. Eleverna ger också uttryck för att ämnet bidragit till att deras förmåga att samarbeta har ökat eller ökat mycket (86% i år 6, 72% i år 9 och 59% år 2 på gymnasiet). Eleverna anser vidare att de lärt sig att ta hänsyn till både pojkar och flickor i undervisningen (81% år 6, 63% år 9 och 49% år 2 på gymnasiet). I arbetsplanerna lyfts även ett socialt fokus fram genom betoning på samarbetsförmåga, hänsynstagande och konflikthantering. Men intressant att notera är att i analysen av videoinspelningarna kan inte detta sociala fokus identifieras i lika stor utsträckning. I dessa analyser finns inte det sociala uttalat i ord och handling. Man kan skönja en inbyggd självklarhet att om man spelar något bollspel tillsammans så lär man sig också att samarbeta. Vi ställer oss dock frågan om det är så att lärande sker på det sättet, dvs. att bara man spelar tillsammans så lär man sig att samarbeta? Är det görandet och själva aktiviteten i sig som indirekt utvecklar förmågan att samarbeta? En annan intressant notering är att betoningen på social utveckling i mycket liten utsträckning tas upp som något som har med hälsa att göra. Hälsa som teori I ämnet idrott och hälsa är viktiga delar dels att lära sig och att prova på en mängd olika aktiviteter, och dels fysisk träning av kondition, styrka, rörlighet och koordination. Men det är ytterst sällan, varken i texterna eller i videoanalysen, som det är direkt uttalat att aktiviteterna har med hälsa att göra. Varken de fysiska aktiviteterna eller ämnets fokus på elevernas sociala utveckling är i det analyserade materialet i någon större utsträckning kopplat till hälsa. Studien av de lokala dokumenten visar istället att hälsofrågor ofta beskrivs som ett teoretiskt moment i ämnet i termer av föreläsningar, skriftliga inlämningsuppgifter eller projekt, och inte något som utvecklas i ämnets mer praktiska delar. Studien visar också att idrott respektive hälsa ofta särskiljs som två olika moment, där hälsa inte sällan i dokumenten ses som ett separat delmoment i ämnet och inte som fokus för verksamheten. Hälsa och hälsofrämjande verkar trots namnbytet till idrott och hälsa 1994 inte fått status som ämnets inriktning, utan mer som ett separat extra moment. En fråga som då kommer på sin spets är om innehållet i ämnet verkligen har utökats i den senaste läroplanen som debatten ibland indikerar, eller om innehållet i kursplanen kanske snarare har förskjutits, och det i en hälsofrämjande riktning? Denna uppdelning i idrott och hälsa i dokumenten resulterar även i en uppdelning mellan teori och praktik, där idrott ofta står för praktiken och hälsa för teorin. Det teoretiska (hälsa) är då något som främst bedrivs i en lärosal. Men delstudierna visar att de fysiska aktiviteterna (idrottsmomentet) är långtifrån teorilösa. Det verkar finnas en klar teoretisk grund för ämnet i olika naturvetenskaper, dock är teorierna antagligen mer osynliga/ oreflekterade i den praktiska verksamheten, och teorierna medvetandegörs då heller inte för eleverna. Om uppdelningen idrott och hälsa som separata moment beror på att man ser hälsa som ett tillägg och som ett delmoment i ämnet, eller exempelvis på ett för givet tagande att all fysisk aktivitet alltid är bra för hälsan är svårt att utläsa av dessa delstudier. Här behövs mer fördjupade analyser. Andra dimensioner av kropp och hälsa Andra fokus på hälsa som syns i texterna är bl.a. ett riskfokus där frågor om ergonomi, säkerhet, uppvärmning och stretching fokuseras utifrån att förebygga olika skador. Vidare framhålls ett hygienfokus där det blir viktigt att eleverna lär sig grunderna i god hygien och att de lär sig om dusch och ombyte i samband med fysisk aktivitet. I vissa texter förekommer ett tal om hälsa som även innefattar ett psykiskt välbefinnande och inte enbart en dominans av de fysiska dimensionerna. Exempel på psykiska dimensioner är att man i aktiviteterna ska träna koncentration, motivation och självförtroende. I texterna framhålls även på några ställen ett upplevelsefokus i aktiviteterna, där det handlar om att skapa positiva upplevelser och erfarenheter av rörelse och där rörelseglädje är själva ledordet. Denna upplevelseinriktade utgångspunkt skiljer sig delvis från den aktivitetsinriktade nyttofokuseringen i det att syftet med aktiviteten blir ett annat. Utifrån ett kroppsperspektiv har inte andra dimensioner än den nyttoinriktade aktivitetsfokusen observerats under lektionstid. Istället kan denna fokus sättas i relation till de iakttagelser som gjorts över de aktiviteter som eleverna bl. a. gjort innan och efter lektionerna. Här präglas kroppsmötet och kroppsuttrycket av beröring, av fritt skapande och aktiviteterna utmärks av lekfullhet. Det kan handla om allt från massage till brottning på tjockmattan, eller leka häst, krypa under varandras ryggar, klänga, klättra, hoppa över varandras kroppar och vara akrobater. Här kommer även dansen till uttryck. Vid två olika tillfällen har eleverna skapat och visat upp danser innan lektionens början. I dessa aktiviteter uttrycks en kreativitet som inte kommer till uttryck i den fysiologiska inriktningen, där aktiviteten syftar till att utveckla kondition och styrka. De situationer som utspelat sig innan och efter lektionens början kan sättas i relation till ett av kursplanens mål: Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin lust att röra sig samt stimuleras att i rytm och rörelse ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. I videoanalyserna av lektioner kan inte detta mål identifieras under lektionstiden. Bara man deltar så lär man sig!? I det stora utvärderingsprojekt av idrott och hälsa i Sveriges skolor (1), där dessa två delstudier ingår, är ett av syftena att sätta resultaten i relation till de centrala styrdokumenten. En av frågorna har varit hur kunskapsutveckling och lärande inom de studerade fälten går till. De olika delstudierna visar att lärarna tydligt betonar vikten av att eleverna är ombytta och rör på sig. 41
4 Av lärarenkäten framgår att tävling och jämförande resultat inte alls är viktiga. Men då betyg skall sättas blir meter och sekunder viktiga instrument. Foto: Artur Forsberg Det handlar då främst om motion och träning med ett aktivt deltagande. Men något som i stor utsträckning saknas i arbetsplanerna och i videoanalyserna i relation till vad som står i de centrala styrdokumenten är kunskapsutveckling genom kritisk reflektion, samtal och diskussion. Det indikerar ett förhållningssätt att bara eleverna är aktiva och rör på sig så är det bra. Det är det aktiva görandet som fokuseras, inte själva lärandet eller vad eleverna förväntas lära sig. Det verkar som att med det starka fokusen på att aktivera kroppen blir utrymmet för reflektion och dialog begränsat. Detta kan tolkas som att innehållet och det som ska läras i ämnet är för givet taget och behöver inte diskuteras eller reflekteras över. En annan tolkning skulle kunna vara synen på själva lärandeprocessen, dvs. att bara man är ombytt och deltar så lär man sig. Det tycks mest handla om att skapa en vana hos eleven att vara aktiv och röra på sig. Denna aktivitetsfokus, som kännetecknas av ett positivt och aktivt deltagande, är också en 42 viktig grund för att få godkänt betyg i ämnet. Sammanfattningsvis kan sägas att studierna visar att lärandet i undervisningen tar sin utgångspunkt i ett praktiskt görande. Dock saknas reflektioner över det praktiska görandet, vilket innebär att alternativa synsätt på hälsa, kropp och fysisk aktivitet sällan kommer till uttryck. Med avseende på ovanstående resonemang vill vi visa på några resultat i hela studien (1) som indikerar några intressanta aspekter. I lärarenkäten framkommer att 23% av lärarna anser att en viktig eller mycket viktig utgångspunkt i undervisningen är att eleverna utvecklar en stark och vältränad kropp. 40% av lärarna anser att en god fysisk förmåga att kunna utöva olika idrottsgrenar är viktig eller mycket viktig, och 93 % menar att ett positivt förhållande till den egna kroppen är en viktig eller mycket viktig utgångspunkt i undervisningen. Samtidigt på frågan om ämnet har bidragit till en positiv syn på kroppen svarar 21 % av eleverna i år 6, 45 % i år 9 och 60 % år 2 på gymnasiet att ämnet inte påverkat dem till att utveckla en positiv syn på kroppen. Däremot har majoriteten av eleverna lärt sig hur de kan förbättra konditionen och utveckla en stark kropp (1). Detta antyder för det första att eleverna inte uppfattar att de lärt sig det som lärarna framhåller som viktiga utgångspunkter för undervisningen. För det andra visar det att valet av innehåll har betydelse för vilka synsätt på kropp och hälsa som eleverna tar med sig från skolan. I detta perspektiv är det intressant att ställa frågan om vilket val av innehåll som skapar ett positivt förhållande till den egna kroppen? Vi frågar oss exempelvis om en positiv relation till den egna kroppen eller ett lärande om hälsa skapas bara genom att man rör på sig? Avslutande reflektion I studierna av vad som sägs och görs omkring kropp och hälsa i skolämnet idrott och hälsa framkommer mönster och regelbundenheter som representerar ett fysiologiskt nyttoperspektiv. Det innebär en dominans av ett synsätt som utgår från att hälsa ses som liktydigt
5 med kroppsligt fysiska ansträngningar. Träningslära och vikten av regelbunden motion är centralt i detta hälsoperspektiv. Ett risk- och hygienfokus kan också skönjas i texterna, där det handlar om att lära om god hygien samt om att förebygga skador. Den kroppssyn som konstitueras i undervisningen, handlar om att kroppen bör vara så aktiv som möjlig och utveckla kondition och styrka. Det råder ett instrumentellt synsätt på kropp där kroppsrörelser är nyttiga ur ett fysiologiskt perspektiv. Helst bör kroppen svettas. Vi menar att det i denna dominerande diskurs skapas ett för givet tagande om vad eleverna ska lära om kropp och hälsa. Det innebär att det finns en självklarhet om vad som är den sanna och rätta kunskapen. Vidare visar studierna att det som ska läras sker genom ett aktivt görande som utgår från att bara man gör något så lär man sig något. Det handlar framför allt om att skapa en vana hos eleverna som innebär att vara aktiv och röra på sig. Kritiska reflektioner och samtal om det som sägs och görs förekommer inte i någon större utsträckning. Därmed frågar vi oss om det skapas förutsättningar för ett lärande som motsvarar de centrala styrdokumentens syften att nå en kunskapsutveckling genom kritisk reflektion, samtal och diskussion. Det är främst en individuell dimension på såväl hälsa som kropp som fokuseras i de analyserade texterna och i undervisningspraktiken. Relationella och kulturella dimensioner förekommer inte i någon större utsträckning. I det studerade materialet framkommer exempelvis inte något om att hälsa skulle kunna handla om relationer mellan människor. Inte heller förekommer den kulturella dimensionen i någon större utsträckning, dvs. att samhällets uppbyggnad och struktur skulle kunna skapa olika förutsättningar för människors hälsa och livskvalitet. Vi menar att undervisningen präglas av en individcentrering där hälsa ses som individens eget val oberoende av relationella och kulturella dimensioner. Utifrån ett kroppsperspektiv gäller liknande utgångspunkter, där människans fysiologiska aspekter fokuseras i undervisningspraktiken. Relationella aspekter av kroppslighet framhålls inte nämnvärt. Likaså kan exempelvis inte frågor som rör olika kroppsideal i samhället identifieras i det analyserade materialet. Vi menar att det råder en dominans i undervisningen av ett innehåll som betonar det individuella, där relationella och kulturella dimensioner på såväl hälsa som kropp inte behandlas i någon större utsträckning. Vi vill dock påpeka att det finns enskilda arbetsplaner som lyfter fram exempelvis elevdelaktighet som centralt för hälsa, vilket i likhet med de centrala dokumenten indikerar en bredare syn på hälsa än enbart som en individuell fråga. Även ett samhällsperspektiv lyfts fram i några arbetsplaner, där exempelvis eleverna genom fysiska aktiviteter ska utveckla demokratiska värden om människors lika värde, samt tolerans och ödmjukhet inför människors olikhet och skilda förutsättningar. Följaktligen kan vi i studierna se att det finns ett antal skolor som delvis bryter mot det dominerande mönstret. Samtidigt visar studierna att vissa dominerande mönster med avseende på verksamhetens innehåll verkar vara svåra att bryta. Det finns även en viss skillnad i det som sägs i relation till det som görs i undervisningen. Ett tydligt exempel som visar denna motsägelsefullhet är att den tävling- och resultat fokusering, som ämnet ibland kritiserats för att framhålla i allt för stor utsträckning, i mycket liten grad syns i studien som helhet (1). Det visar sig bl. a i lärarenkäterna där tävling och jämförande resultat i relation till andra faktorer inte alls anses vara viktigt. Inte heller eleverna anser att detta är viktigt i ämnet i jämförelse med andra utgångspunkter. Dock förekommer i stor utsträckning jämförande resultat i termer av mätbarhet i sekunder eller centimeter i de lokala betygskriterierna för de högre betygsgraderna (VG, MVG). Å ena sidan ses inte aktiviteter i syfte att mäta och jämföra resultat som viktiga i ämnet, å andra sidan förekommer detta i hög omfattning vid betygssättningen för de högre betygen. Studien visar att ett individcentrerat fysiologiskt nyttoperspektiv präglar skolämnet idrott och hälsa. Vi menar att detta innehåll inte är något problem i sig. Problemet uppstår när en utgångspunkt används som den enda och sanna förklaringsmodellen och där andra perspektiv på såväl hälsa som kropp utesluts. Därför är det viktigt med fortsatta studier omkring undervisningens innehåll. Betydelsefullt är att alla som är inblandade i undervisningsprocessen dels lär känna olika handlingsutrymmen och olika valmöjligheter, dels blir medvetna om att olika handlingsalternativ ger olika kosekvenser. Våra studier bidrar till att synliggöra dominerande diskurser inom skolämnet idrott och hälsa, vilket förhoppningsvis kan skapa förutsättningar för vidare diskussioner om ämnets innehåll. På så sätt kan eventuellt andra perspektiv med andra utgångspunkter få utrymme i undervisningen. Det handlar i slutänden om att främja elevernas hälsa och välbefinnande på olika sätt Referenser 1. Eriksson, Charli; Gustavsson, Kjell; Johansson, Therese; Mustell, Jan; Quennerstedt, Mikael; Rudsberg, Karin; Sundberg, Marie & Svensson, Lena (2003): Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor - en utvärdering av läget hösten Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet. ( oruextnormal.aspx?id=9948) 2. Winther-Jørgenssen, Marianne & Phillips, Louise (2000): Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. 3. Wetherell, Margaret; Taylor, Stephanie & Yates, Simeon J., red (2001): Discourse Theory and Practice. London: SAGE. 4. Foucault, Michel (1971/1993): Diskursensordning. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag. 5. Foucault, Michel (1980): Power/knowledge: selected interviews & other writings New York: Pantheon. 6. Rønholt, Helle (2002): It s only the Sissies. : Analysing of Teaching and Learning Processes in Physical Education: A contribution to the Hidden Curriculum. I: Sport, Education and Society, Vol.7, No.1, pp 25-36, Mikael Quennerstedt Doktorand i pedagogik Mikael.Quennerstedt@ioh.oru.se Marie Sundberg Doktorand i sociologi Marie.Sundberg@ioh.oru.se 43
Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)
Varför ska vi arbeta med det här Att utveckla allsidiga rörelser är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merIdrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering
Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merSträvansmål för de olika arbetsområdena.
Idrott och hälsa Glanshammars skola Glanshammar Lokal kursplan i idrott och hälsa Glanshammars skola, Åk 6 9 Glanshammar Ämnet skall ge förutsättningar och möjligheter att eleven: - utveckla sina fysiska,
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Idrott och Hälsa Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De
Läs merPresentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.
Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och
Läs merSkolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018
Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merIdrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9
Idrott och hälsa en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Uppdrag, syfte och frågeställningar Regeringsuppdrag ingår i samling för daglig rörelse Kvalitetsgranskning som redovisades den 12/6 Syftet
Läs merArbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning
Sida 1 av 5 Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning Allmän information Inom detta arbetsområde kommer du att få lära dig planera, genomföra och utvärdera fysisk
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser
1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merSkolämnet idrott och hälsa hösten 2002 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering
Skolämnet idrott och hälsa hösten 22 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering Under hösten 22 genomfördes på uppdrag av regeringen en utvärdering av skolämnet idrott och hälsa. Regeringens
Läs merUndervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merArbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merLokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan
Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Inledning Varje moment kommer igen i alla årskurser och utvecklas efter elevernas mognadsnivå. För att få en röd tråd i utvecklingen stegras alltså
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merIDROTT & HÄLSA Ledarskap & Lagarbete
Idrott och hälsa Lorensberga IDROTT & HÄLSA Ledarskap & Lagarbete Syfte/Strävan/Utveckling enligt kursplanen Ansvar för upplägg och genomförande av motion och fysisk träning Utveckla: Gemenskap, samarbetsförmåga,
Läs merIdrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.
Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika
Läs merBetygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan
Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merLokal pedagogisk planering i idrott och hälsa
Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa Moment: Rörelse årskurs 1-3 - röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang samt skapa ett bestående intresse - samarbeta och visa respekt för andra - Grovmotoriska
Läs merFOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15
ANNERSTA FOOTBALLL ACADEMY Annerstaskolan Kursplan Fotboll Åk 6-9 STRIVE TO BE THE BEST 1 2011-11-15 Fotboll Kursplan Fotboll Ämnets syfte Grundskolans utbildning i fotboll syftar till att fördjupa och
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merRedovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.
Rapport 2006-08-24 Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa. Uppdrag Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att göra ett förtydligande av målen för simundervisningen.
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.
IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte
Läs merDidaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa
Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa Idrott och hälsa i ett didaktiskt perspektiv 1/Idrottspedagogik 1 Jan Mustell 26/2-2007 Didaktik som vetenskap och praxis Didaktiken behandlar skolans
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merBroskolans röda tråd i Idrott och hälsa
Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merKomplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,
Läs merPragmatisk diskursanalys av praktiknära texter
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 89 112 Tema: Didaktiska undersökningar Pragmatisk diskursanalys av praktiknära texter En analys av meningsskapandets institutionella innehåll och villkor Mikael
Läs merTummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merLID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng Sport Science and Teaching I, Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merArbetshäfte År 7 Namn Klass
Idrott och Hälsa Arbetshäfte År 7 Namn Klass Kunskapsblock 1 Spel och lekar Mål som eleven skall ha nått i år 9 Eleven skall kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga
Läs merVilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merDANSTEKNIK. Ämnets syfte
DANSTEKNIK Ämnet dansteknik är till sin karaktär konstnärligt och innefattar träning i olika genrer och stilar inom scenkonstnärlig dans. Genrerna kan vara historiska eller samtida. Ämnet innefattar även
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra. Återkoppling
n Återkoppling 2018-04-20 Dnr 400-2017:3948 Katrineholms kommun kommunen@katrineholm.se Rektor Susanna Ölander Borg susanna.olanderborg@katrineholm.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merDANS RÖRELSE TILL MUSIK
DANS RÖRELSE TILL MUSIK Arbetsområde I detta arbetsområde ska vi jobba med olika former av dans och rörelse till musik. Vad är takt, rytm och sammanhang. Hur sätter man ihop en gruppdans? Vilka moment
Läs merKursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merIdrottsprofilen Hockey. Är en hockeyprofil inte ett hockeygymnasium
Idrottsprofilen Hockey Är en hockeyprofil inte ett hockeygymnasium 20181115 Ishockey Richard Andersson Mobiltelefon 070-348 29 08 richard.andersson@kungalvhockey.se Daniel Fyrqvist Mobiltelefon 0738-49
Läs merVarför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..
Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför kan det vara bra att planera sin träning? Diskutera med bänkkompisen Den bästa träningen är den som blir av Så välj en aktivitet/aktiviteter
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merSkriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merTränings- och tävlingslära 2, 100 poäng
Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,
Läs merTRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
Läs merHälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?
Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer? Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Smak för motion Fysisk
Läs merIdrott och hälsa I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(6) Kursplan Idrott och hälsa I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Physical Education and Health I for Teacher Students 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Kursens övergripande
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merEleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt
Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merPedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp Education A, Physical Education and Health, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
Läs merHandledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merKURSPLAN Idrott, lek och hälsa, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Idrott, lek och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education, Play and Health, 30 credits Kurskod: LIDA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2007-12-20 Reviderad av: 2010-12-16 Gäller fr.o.m.:
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merBetyg bedömningsunderlag och motivationsskapare?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4:2009 Betyg bedömningsunderlag och motivationsskapare? Kan Fribergaskolans lokala tolkning av Skolverkets betygskriterier i ämnet Idrott &
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod IHG200. Physical education and health for teachers years f-6, 15 HE credits, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska utveckla ämneskunskaper för undervisning i idrott och hälsa i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6. Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Läs merPlanera din konditionsträning
Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter
Läs mer