Kävlinge Kommun årsredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kävlinge Kommun årsredovisning 2011"

Transkript

1 Kävlinge kommun årsredovisning 2011

2 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 46 - Anneli Nilsson, sidan 58 - Patrik Lund, övriga - Joanna Bladh Tryck: Elanders

3 Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Organisation 6 Viktiga händelser 9 Omvärldsanalys 10 Jämförelse med andra kommuner 15 Så fördelades skattepengarna under mål och god ekonomisk hushållning Kävlinge med segel mot framtiden 18 God ekonomisk hushållning 19 Kommunövergripande mål 20 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 29 Personalredovisning 35 Verksamhetsberättelser Fritid och kultur 39 Förskoleverksamhet 41 Grundskoleverksamhet 43 Handikappomsorg 46 Hemvård 48 Individ- och familjeomsorg 50 Infrastruktur och teknisk service 52 Ledning och samhällsutveckling 55 Miljö och hälsa 58 Samhällsbyggnad 60 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 62 Räkenskapsmaterial Utveckling i korthet 65 Resultaträkning 66 Sammanställd redovisning särskild upplysning 66 Balansräkning 67 Kassaflödesanalys 68 Driftbudgetavräkning 69 Ombudgeteringar under året 70 Nämnder och bolag 72 Sammanställd redovisning 76 Investeringsbudget 77 Exploateringsredovisning 79 Redovisningsprinciper 80 Noter 82 Direktiv och uppdrag 86 Resultatenheter 90 VA-verksamhet 91 Diagram 92 Ekonomisk ordlista 93 Revisionsberättelse 94

4 4 Inledning

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet genomförts en medarbetarenkät och en kulturmätning Resultaten är i huvudsak väldigt bra. Vår personal trivs och ger goda omdömen om sina arbetsplatser, men det framkommer också att det finns förbättringspotential. Det är nästan det viktigaste. Det ska vi ta till oss, bearbeta och sedan vidta åtgärder för att kunna bli ännu bättre. En engagerad personal är den viktigaste byggstenen för en god medborgarservice. Vi måste veta vart vi ska En god medborgarservice ställer höga krav. Vi politiker måste ge visioner och en tydlig färdriktning för organisationen. Under året har det förekommit ett gediget arbete för att styrningen ska nå igenom hela verksamheten. Våra chefer har tagit fram en ny styrmodell som ger förutsättningar för att verksamheten hänger ihop och går i önskad riktning. År 2011 Omväxlande och lärorikt Ännu ett bra ekonomiskt år Med 2011 års bokslut i handen kan vi konstatera att vi för 13e gången i rad når ett ekonomiskt positivt resultat. Det blev till slut 52,5 mkr. Sverige gick starkt under 2011 och det påverkade våra skatteintäkter i positiv riktning. I ett sent skede fick vi också veta att premierna för våra avtalsförsäkringar sänkts. Detta är positiva externa faktorer, men årets resultat är också en effekt av att våra verksamheter håller sig inom givna ekonomiska ramar. Satsning på skolan Inledningen på året var tuff. Turbulensen kring Tolvåkerskolan var fortsatt hög. Såväl skolinspektion som arbetsmiljöverket var inblandade liksom ledning, personal, elever och föräldrar. Jag är dock övertygad om att det kommer något gott ut av detta. Skolutveckling står högt på agendan. Projektet Framtidens skola och höjning av elevbidragen för samtliga grundskoleelever är två viktiga inslag i den positiva utveckling som startat under året och kommer att fortsätta framöver. Målet topp 20 är satt! Ny näringslivsstrategi Ett gott förhållande mellan kommun och näringsliv är mycket betydelsefullt. Lyhördhet är ett viktigt ord i sammanhanget. En ny näringslivs- och tillväxtstrategi togs fram och det är bra, men ännu bättre är sättet det gjordes på. En strategiverkstad med representanter för både kommun och näringsliv lade grunden. Dialog har sedan varit ett ledord under hela processen. Det bådar för ett väl förankrat resultat, liksom ett fortsatt stort engagemang såväl bland våra företagare som i den egna organisationen. Personalen viktig Kommunens största resurs är våra medarbetare. För att nå goda resultat krävs att vi lyssnar på och tar tillvara personalens kompetens. Under året har det Dags att ropa vargen kommer? I backspegeln ser det bra ut. Vi har ett gott resultat och många goda omdömen om våra verksamheter Tack för det alla ni förtroendevalda och anställda som sett till att det blivit så. Bistra vindar blåser dock i vår omvärld. I eurokrisens spår ser vi att byggandet minskar, befolkningstillväxten avtar och arbetsmarknaden börjar vackla. Är det dags att ropa vargen kommer? Ja i vart fall känner jag en viss oro, men jag tycker också att vi ha ett gott utgångsläge. Förtroendevalda och anställda som kan och vill och en god ekonomi att luta sig mot. Det ger goda förutsättningar och det behövs för vi har många stora uppgifter och projekt framför oss under Låt våra värdeord öppenhet, engagemang och utveckling leda oss framåt och till sist glöm inte: Det är tillsammans vi når framgång! Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande inledning 5

6 Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Gemensam nämnd Geoinfo Kommunassurans Syd Försäkrings AB Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Mikael Persson Verksamhetsområden Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Valberedningsnämnd Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd samarbetsnämnd Teknisk nämnd MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNd BILDNINGSNÄMND socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Johan Ericsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Carina Serbinsson Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden inledning 6

7 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. mandatfördelning parti Moderaterna Socialdemokraterna Folkpartiet Sverigedemokraterna Centerpartiet Kävlingebor 2 Miljöpartiet Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 inledning 7

8 Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 15 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,41 procent. inledning Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. 8

9 Viktiga händelser Under våren färdigställdes ombyggnationen av Västergatan i Kävlinge. Situationen på Tolvåkerskolan Året inleddes turbulent. Situationen på Tolvåkerskolan föranledde tillsyn av såväl Skolinspektionen som Arbetsmiljöverket. Detta ledde i sin tur till riktade uppföljningar och åtgärdsprogram. Kommunstyrelsen har tillsammans med bildningsnämnden beslutat om vidare skolutveckling via projektet Framtidens skola och höjning av elevbidragen för samtliga grundskoleelever. Vidtagna åtgärder har haft positiv inverkan, men det är för tidigt att bedöma effekterna långsiktigt. Gemensam styrmodell Framtagandet av en gemensam styrmodell har ägnats mycket tid i organisationen. Styrmodellen kompletterar och konkretiserar den målkedja som omfattar kommunens verksamhet från kommunfullmäktiges vision till olika enheters mål. Härigenom har skapats en koppling från de politiska målen till verksamheten. Detta skapar också möjlighet till uppföljning och resultatförbättring Vinterväghållning och asfalt För andra året i rad var vintern extrem och ännu ett år blev de normala vinterarbetena med beskärning och trädfällning eftersatta. Under våren färdigställdes ombyggnationen av Lödde kors samt Västergatan. Satsningen på lekplatser fortsatte och lekplatsen på Ramshögsvägen i Dösjebro byggdes om helt och ett flertal andra lekplatser rustades upp. Tack vare extraanslag och låga priser kunde omfattande asfalteringsarbeten utföras under hösten. Bland annat har stora delar av cykelvägsnätet norr om Nyvångsskolan och delar av gatorna på handelsplats Center Syd asfalterats om. Nybyggnation Under året har förskolan Kompassen i Löddeköpinge färdigställts, likaså den nya idrottshallen på Korsbackaområdet. På Dösjebro IP har en ny konstgräsplan anlagts och på Högalids IP har en ny byggnad med omklädningsrum och tillhörande utrymmen börjat byggas. Omoch tillbyggnaden på Ljungenskolan i Furulund har påbörjats under året. Kävlinge östra centrum Den första planen, Sandhammaren 1 med flera, inom det samlade området Kävlinge Östra Centrum har vunnit laga kraft. Härutöver har ytterligare två planer i området fortsatt med utställning respektive samråd. Frans Möllergymnasiet Gymnasieförbundet Landskrona-Kävlinge-Svalöv upplöstes vid halvårsskiftet 2011 och Kävlinge kommun blev då huvudman för Frans Möllergymnasiet. Organisatorisk tillhör Frans Möller Kävlinge Lärcentrum. Samtidigt med denna förändring ägnades stor kraft åt implementeringen av den nya läroplanen för gymnasieskolan. Det individuella programmet - IV - har ersatts med fem introduktionsprogram. Kvalitetsarbete inom socialtjänsten Kvalitetsarbetet inom socialtjänsten har fortsatt och alla verksamheter arbetar nu vidare med fokus på mål och resultat. Den genomgång och analys av 2010 års verksamhet som genomfördes för första gången för alla fyra verksamheterna ledde fram till två strategiska frågor att fokusera på i syfte att förbättra. De strategiska frågorna handlade om uppföljning av insatser för enskilda samt förbättrat arbete i gränslandet mellan verksamheter både internt och externt. inledning 9

10 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. inledning skuldkrisen i västvärlden dämpar tillväxten Skuldkrisen i Europa fördjupades under 2011 och osäkerheten om den fortsatta utvecklingen förväntas vara fortsatt stor framöver. Särskilt oroväckande är att räntorna på lån till Spanien och Italien har stigit. Det finns en rad nya förslag på hur euroländerna ska lösa de akuta finansieringsproblemen som finns men det är svårt att sia om hur lång tid det kommer att ta för att fatta ett gemensamt beslut. Det är dock inte bara länder i eurozonen som har statsfinansiella bekymmer, både Storbritannien och USA har en mycket hög skuldsättning. Den nuvarande marknadssituationen kombinerat med västvärldens höga skuldsättning skapar sämre förutsättningar för tillväxt. Hushåll och företag förväntas i större utsträckning avvakta med konsumtion och investeringar på grund av osäkerheten. USA:s tillväxt var något starkare under det andra halvåret 2011 jämfört med det första halvåret som bjöd på mycket svaga siffror. tillfälligt ökad tillväxt i japan efter Återuppbyggnaden BNP föll det första halvåret i Japan efter tsunamin och kärnkraftsolyckan som kom till följd efter den stora jordbävningen utanför Japans kust. Uppbyggnaden som skett efter förstörelsen har bidragit till att Japans tillväxt har ökat under en period. Det förväntas dock inte vara ihållande på grund av en minskad efterfrågan från Europa samt en starkare yen. avmattning i tillväxtländerna Kinas BNP har dämpats under 2011 vilket till stor del beror på en lägre exporttillväxt än tidigare. Exportförsämringen beror dels på den försvagade konjunkturen för omvärlden och dels på högre lönekostnader och starkare valuta. Brasiliens tillväxt har mattats av rejält under 2011 jämfört med förra året. Det är ett resultat av den svaga globala konjunkturen och en åtstramande ekonomisk politik. Åtstramningarna har skett mycket på grund av den stigande inflationen samt på grund av den höga löneökningstakten. I Indien har inte tillväxten mattats av lika kraftigt som i Brasilien men det har skett en dämpning som delvis beror på en lägre investeringstakt. Indien har också haft problem med en för hög inflationstakt vilket har resulterat i en mer åtstramande räntepolitik. lägre tillväxt i norden Danmarks BNP försvagades under 2011 bland annat på grund av ett rekordstort fall i den offentliga konsumtionen. Nedgången mildras något av en stark export till Sverige och Tyskland som tillsammans står för cirka 30 procent av dansk export. Utvecklingen på bostadsmarknaden har varit svag under 2011 jämfört med 2010 som gav ett uppsving efter det stora fallet under finanskrisen. Norges tillväxt i BNP har gått mot strömmen eftersom utvecklingen har varit positivt jämfört med förra året. Det beror till stor del på en fortsatt stark 10

11 export av olja och gas. Övriga branscher har börjat visa mer försiktighet och likaså den privata konsumtionen, även i Norge. Den svenska konjunkturen har börjat försvagas till följd av turbulensen på de internationella finansiella marknaderna och den dämpade efterfrågan hos viktiga handelspartner. Oron för den internationella utvecklingen innebär att svenska hushåll och företag är försiktiga. För att stimulera efterfrågan förväntas riksbanken sänka reporäntan under våren. Trots svag tillväxt i Europa har exporten dock varit stark under 2011, det beror till stor del på exporten till tillväxtländer. Risken kring den europeiska krisens utveckling framöver gör att även exportmarknadens tillväxt blir osäker framöver. Den svenska valutan har försvagats av krisen under 2011 men bedömningen är att det är en tillfällig nedgång. PRISUTVECKLING på RÅVAROR försvagas Priserna på råvaror har sjunkit under 2011 vilket delvis förklaras av sämre utsikter för tillväxt. Oljeproducerande länder i Mellanöstern och Nordafrika står för en nämnvärd del av världsproduktion av olja. Under 2011 har det varit stor politisk oro i regionen och det bidrar till att hålla uppe oljepriset. Om den politiska oron kommer att minska kommer den svaga tillväxten i västvärlden att verka dämpande på oljepriset framöver. kommunernas positiva resultat minskar För 2011 visar kommunerna ett positivt resultat på 6,3 miljarder (8) före extraordinära poster. Efter en period med sammantaget starka resultat i landets kommuner har antalet kommuner med underskott ökat under Det beror delvis på två faktorer: statsbidragen har varit på en lägre nivå än tidigare och beräkningsmetoden för pensionskostnader har förändrats. SKL beslutade i höstas att sänka räntan som används för att nuvärdesberäkna pensionsskulden vilket gav en större pensionsskuld. Förändringen gav kommunerna en ökning av pensionskostnaderna 2011 på cirka två miljarder kronor. Skatteintäkterna har däremot ökat under 2011 som en naturlig följd av den snabba återhämtningen efter finanskrisen men eftersom konjunkturstödet håller på att avvecklas har ökningen totalt sett blivit marginell. Dessutom har kostnaderna överlag ökat i en högre takt jämfört med intäkterna. Källa: Sveriges kommuner och landsting BNP-tillväxt i procent avmattning i befolkningsökningen Befolkningsökningen i kommunen förväntas att mattas av de närmaste åren. Det har varit en kraftig befolkningsökning i kommunen de senaste tre åren där nivån har varit över kommunens uppsatta mål med en befolkningsökning på 1,5 procent per år. Under prognosperioden beräknas folkmängden öka i kommunen med totalt invånare vilket ger en ökning med cirka 290 invånare per år och motsvarar en ökning på ungefär 1,1 procent per år. Utvecklingen i de olika åldersklasserna indikerar att Kävlinge de kommande åren får en ökning i åldrarna 6 12 år och år samt en avmattning i åldersgrupperna 0 5 år och år. Under 2011 ökade befolkningen med 248 invånare som är en ökning på 0,9 procent. Det blev något lägre än den prognostiserade siffran på 1,2 procent enligt befolkningsprognosen för Världen 5,1 3,8 3,4 4,1 Euroområdet 1,8 1,6-0,2 1,3 Sverige 5,3 4,4 1,0 3,0 Danmark 1,3 0,8 0,4 1,7 Norge 0,7 1,6 1,9 2,3 Finland 3,6 2,8 1,4 1,8 Oväntat låg inflation i slutet av 2011 Inflationen på 2,3 procent i december ligger på en överraskande låg nivå i Sverige vilket till stor del beror på att kostnadstrycket varit lågt samt att den svenska valutan har stärkts de senaste åren. Nivån på efterfrågan i Sverige och i omvärlden bidrar till att inflationen kan fortsätta att hållas nere de kommande åren. Prisökningstakten har dock varit något högre på konsumtionsvaror i produktionsledet men det har inte slagit igenom till konsumentledet. Nivån på efterfrågan kan ha bidragit till att producenterna inte har haft utrymme att föra prisökningarna vidare till konsumenterna. Tyskland 3,6 3,0 0,3 1,5 USA 3,0 1,7 1,7 2,3 Kina 10,3 9,0 8,3 9,0 Indien 10,0 7,1 6,9 7,8 Brasilien 7,6 3,0 3,3 4,0 Källa: Konjunkturinstitutet, december Inflation i procent USA 1,6 3,2 1,7 1,5 Kina 3,3 5,4 4,2 4,0 Euroområdet 1,6 2,7 1,4 1,1 Sverige 1,9 1,3 1,0 1,3 Källa: Konjunkturinstitutet, december inledning 11

12 Befolkning per tätort och ort Ort Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos Befolkningsutveckling , prognos % ,5 % % ,5 % % ,5 % inledning Antal invånare (vänster axel) Årlig % förändring (höger axel) 12

13 Jämfört med de övriga skånska kommunerna ligger Kävlinge bland de tio kommuner som haft den största ökningen. Det har skett ett trendbrott då det tidigare varit kranskommunerna kring Malmö som växt mest, nu är det de större städerna i Skåne som har de stora ökningarna. Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos aktiva planer i Bostadsbyggandet Kävlinge kommun arbetar aktivt med mark- och planfrågor för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år. De kommande åren väntas dock byggmarknaden bli lite svagare än tidigare i stora delar av Sverige och likaså Kävlinge. De två största faktorerna och indikatorerna på ett lägre bostadsbyggande framöver är framförallt den osäkra ekonomin som råder i Europa. Kävlinge kommun har ett stort utbud av bostäder och en bra andrahandsmarknad då mycket byggts de senaste åren. Av detta kan slutsatsen dras att kommunens bostadsbyggande följer hur samhället och ekonomin i övrigt utvecklas. Översiktsplanen 2010 för Kävlinge kommun ligger till grund för mark- och planfrågor och ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. I Löddeköpinge har äldreboendet med 24 lägenheter på två plan färdigställts och blivit inflyttningsklara vid årsskiftet 2011/2012. Ytterligare ett flerbostadshus med 39 hyreslägenheter har färdigtställts av KKB vid idrottsplatsen. Totalt i kommunen har ett antal småhus byggts, dock i mindre utsträckning än vad det gjorts de senaste åren. Östra Gryet i Kävlinge är det område som haft störst ökning av småhusbebyggelse under Under 2012 kommer 29 bostadsrätter att vara inflyttningsklara vid idrottsplatsen i Löddeköpinge samt 40 stycken hyreslägenheter på Kapellvägen i Kävlinge. Det pågår ett flertal intressanta planeringar av bostadsområden i kommunen med olika boendeformer. Till exempel i Kävlinge tätort kan nämnas Trehörningen, Östra Gryet och Midrocs planer på Kävlinge Östra Centrum där upp till bostäder kan komma att byggas. Hos KKB Fastigheter AB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. Nya satsningar på näringslivet Året inleddes med en strategiverkstad där ett 70-tal företagare mötte politiker och tjänstemän i en fruktbar dialog. Resultatet redovisades under våren i samband med en frukostträff för näringslivet. Efter en remissrunda antogs näringslivs- och tillväxtstrategin i september av kommunstyrelsen. Årets företagare 2010 utsågs i januari Anders Bergman med företaget Funfood Equipment tog emot utmärkelsen vid den välbesökta festkvällen på Barsebäck Resort. Samverkan med Nyföretagarcenter Syd har inneburit fler utvecklingsmöjligheter för företagen i kommunen. Seminarier för företagsutveckling kommer även att äga rum i 4Yes kommunerna. Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna innebar en tillbakagång för Kävlinge med 20 placeringar till plats 67 av 290. I analysen finns en tydlig försämring av hur företagen dels upplever massmedias bild av företagandet i kommunen och dels hur företagen generellt uppfattar företagsklimatet i kommunen. I arbetet med ny näringslivs strategi har dessa frågor varit i fokus. Sommarlovsentreprenör är en satsning som erbjuder sommarlovslediga ungdomar ett verktyg för att kunna starta ett hobbyföretag eller ett projekt under sommaren. Verksamheten är uppskattad och 2011 hade vi nio ungdomar som deltog. Under året avslutades den lyckade förtagsutvecklingssatsningen i 4Yes Skåneakademier. Över 300 medarbetare och 90 företagsledare från 4Yes kommunerna har kompetensutvecklats och därmed ökad sin konkurrenskraft. Effekten så här långt har blivit ökad omsättning ibland företagen. Näringslivsenheten har under året varit projektägare för Lundalands Filharmoniska Orkester vars konserter i Hög och Hjärup blev enorma succéer. Med 240 personer på scenen och soliststjärnor från S:t Petersburg och Stockholm lockade vi över personer till de två galakonserterna. Ett bra exempel på samverkan mellan offentliga, ideella och privata aktörer som möjliggör ett unikt arrangemang i nytänkande konsertmiljöer. den positiva trenden på arbetslöshet och sysselsättning har mattats av Arbetsförmedlingen ser utifrån statistik från SCB allt tydligare tecken på att förstärkningen av arbetsmarknaden är över. Det finns till och med tendenser till att utveckling kommer att bli negativ framöver. Exempel på detta är statistiken över antalet varslade, övergångarna till arbete och nyinskrivningarna av arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Om man bortser från ferieplatserna syns även en förändring när det gäller efterfrågan på arbetskraft. Trots att det totala antalet inskrivna arbetslösa ännu är något lägre än vid samma tid förra året, står det klart att nivån kommer att stiga. I december 2011 hade Sverige en arbetslöshet på 6,6 procent (6,8) vilket innebär en marginell minskning från förra året samma tid. I Skåne är statistiken oförändrad 7,4 procent (7,4) vilket innebär att den regionala skillnaden är kvar. I Kävlinge är statistiken också nästan oförändrad på 4,1 procent (4,2) vilket är betydligt lägre än det nationella snittet. Ungdomsarbetslösheten var på nationell nivå december ,4 procent (10,9) vilket är minskning från förra året. I Skåne ligger nivån marginellt högre 11,4 procent (11,1) jämfört med samma tid förra året. I Kävlinge har ungdomsarbetslösheten på 7,3 procent (6,7) ökat från förra året men nivån är lägre än både snittet på nationell nivå och i Skåne. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan inledning 13

14 ARBETSLÖSHET (16-64 ÅR) KÄVLINGE SKÅNE RIKET procent antal procent antal procent Antal Arbetslösa 2, , , I program med aktivitet stöd 2, , , Totalt 4, , , KÄVLINGE SKÅNE RIKET procent antal procent antal procent antal Arbetslösa 2, , , I program med aktivitet stöd 1, , , Totalt 4, , , ARBETSLÖSHET (18 24 ÅR) KÄVLINGE SKÅNE RIKET procent antal procent antal procent Antal Arbetslösa 2,5 52 4, , I program med aktivitet stöd 4,2 87 7, , Totalt 6, , , KÄVLINGE SKÅNE RIKET procent antal procent antal procent antal Arbetslösa 2,5 54 4, , I program med aktivitet stöd 4, , , Totalt 7, , , Källa: Arbetsförmedlingen. Känslighetsanalys +/- mkr +/- MKR kronor förändring i utdebitering 52,0 55,5 Löneförändring med 1 procent 6,4 6,7 Generell prisförändring med 1 procent 4,0 4,2 10 heltidstjänster 3,8 3,9 Upplåning 10 mkr 0,4 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 procent 10,6 11,2 inledning 14

15 Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Jämförelse Resultat med Resultat andra kommuner Resultat före Finansiella extra- profiler Finansiella för Kävlinge före extra- Finansiella kommun... före extra- ord. poster nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar ord. poster Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar ord. poster Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Budget- Finansiella följsamhet Kort profiler sikt, likviditet för Kävlinge kommun följsamhet beredskap Kassa- Budget- Kort sikt, beredskap Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Kassalikviditet... i förhållande till Skåne län 4-Yes, Sveuner, igt en kning koms som ingen finner i förgångsnsiella komrspeksiktig bered-...i förhållande till Skåne län skap.. och. i kontroll förhållande över den finansiella till utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från Kan Kävlinge, trots det rådande fi- 1 till 5, där 5 är bäst 2008 och 3 är medeltal Yes handlingsberedskap oförändrad. nansiella läget, hålla sig på en resultatnivå på runt 2 procent Lång sikt, och kombinera Kommunerna poängsätts 2008 utifrån inbördes Lång sikt, relation för respektive kapacitet nyckeltal och resultatet Skattefin. investeringar kapacitet Skattefin. av Lång sikt, den med Skattefin. en av 5 kontrollerad Lång sikt, investeringsvolym, kommer kommunens kapacitet Skattesats 5 åskådliggörs av i 4 nedanstående polärdiagram som bygger Skattefin. investeringar kapacitet Skattesats av investeringar 4 4 Skattesats 4 investeringar Skattesats långsiktiga finansiella handlingsutrymme 33 Soliditet att Genomsnittligt 33 på 2007, 2008 och Soliditet Genomsnittligt Genomsnittligt resultat 3 år 2009 års räkenskaper. Soliditet Genomsnittligt resultat 3 år 2 2 Soliditet resultat 3 år 2 resultat hållas 3 oförändrat år inför 2 framtiden. Med 1 1 I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge 1 rådande konjunkturläge 1 blir det dock Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk en Kontroll utmaning att lyckas med detta Risk under Resultat 2011, men med en aktiv styrning kommun. Resultat före Kävlinge extra- har under den studerade Finansiella före extra- Finansiella ord. Resultat poster nettotillgångar Finansiella där ord. Resultat ekonomin poster hela tiden ställs nettotillgångar mot Finansiella de perioden före extra- redovisat en svagt förbättrad nettotillgångar resultatnivå. Budget- Detta innebar att Kassa- kommunen Budget- Kassa- före extraord. poster verksamhets behoven har ord. poster ökande nettotillgångar Kävlinge goda möjligheter att upp rätthålla följsamhet lyckades Budget- Kort sikt, förbättra Kort sin sikt, långsiktiga Kassalikviditet följsamhet Kort sikt, handlingsberedskap och beredskap hålla sin kortsiktiga Budgetföljsamhet Kort beredskap sikt, likviditet likviditet Kassa- följsamhet beredskap likviditet ett sådant resultat." beredskap likviditet Kassalikviditet Lång sikt, kapacitet Skattefin. av Lång 5 sikt, Skattefin. investeringar av kapacitet 44 investeringar Genomsnittligt 33 Genomsnittligt resultat 3 år 2 resultat 3 år Kontroll Kontroll Resultat före extraord. Resultat poster före extraord. poster Budgetföljsamhet Kort sikt, Budgetföljsamhet Kort beredskap sikt, beredskap Skattesats Skattesats Soliditet Soliditet Risk Risk Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar Kassa-... i förhållande till 4-Yes förhållande till riket KÄVLINGE...i KOMMUN förhållande I FÖRHÅLLANDET till riket TILL RIKET Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar Kontroll Resultat före extraord. poster Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Kassalikviditet Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar Kontroll Resultat före extraord. poster Kassalikviditet Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Skattefin. av investeringar Skattefin. av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Kontroll Risk Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kassalikviditet Resultat Resultat före extraord. extra- poster före ord. poster Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Lång 4 sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Kort sikt, beredskap Skattesats Skattesats Soliditet Soliditet Risk... i förhållande till riket Kävlinge kommun tillsammans med 4-Yes kommunerna, Lomma, Staffanstorp, Svedala och ytterligare ett 140-tal kommuner, genomför en finansiell analys enligt en modell framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Analysen som är ett komplement till den finansiella analys som återfinns längre fram i årsredovisningen beskriver var Kävlinge kommun befinner sig finansiellt och hur vi utvecklas i förhållande till jämförelsegruppen. Utgångspunkt för analysen är åtta olika finansiella nyckeltal som speglar de analyserade kommuner- 19 nas ekonomi utifrån fyra perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskberedskap och kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från 1 till 5, där 5 är bäst och 3 är medeltal. Kommunerna poängsätts utifrån inbördes relation för respektive nyckeltal och resultatet åskådliggörs i nedanstående polär diagram som bygger på 2008, 2009 och 2010 års räkenskaper. I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge kommun. Kävlinge bör bibehålla en resultatnivå på minst runt 2,5 procent 2010 de kommande åren för att möta framtida utmaningar i form av bland annat Lång förväntade sikt, volymökningar och ökade 5 kapacitet Skattefin. av investeringar pensionskostnader Skattesats 4 till följd av ökade utbetalningar för den Genomsnittligt 3 så kallade gamla pensionsskulden Soliditet resultat 3 år upparbetad för Kontroll Med rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men Risk Resultat med före en extraaktiv styrning där ekonomin hela ord. tiden poster ställs mot de ökande verksamhetsbehoven Budget- har Kävlinge Kassa- möjligheter att upprätthålla ett sådant följsamhet Kort sikt, likviditet resultat. beredskap Finansiella nettotillgångar inledning 19 15

16 Så fördelades skattepengarna under ,58 kronor till grundskoleverksamhet 15,22 kronor till hemvård 14,28 kronor till förskoleverksamhet 11,10 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,35 kronor till handikappomsorg 5,84 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,72 kronor till individ och familjeomsorg 4,72 kronor till teknisk verksamhet 4,48 kronor till årets resultat 3,65 kronor till fritids- och kulturverksamhet inledning 1,51 kronor till räddningstjänst 0,54 kronor till miljöverksamhet 16

17 mål och god ekonomisk hushållning 17

18 Kävlinge med segel mot framtiden Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. mål och god ekonomisk hushållning Visionens övergripande syfte En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Tre huvudtankar Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. Kävlinge kommun - med segel mot framtiden 18

19 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi. Värderingssystem målet är uppnått Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. indikatorn är oförändrad eller förbättrad jämfört med föregående år. en försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. måluppfyllelse kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas VERKSAMHETSMÅL De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. VÄRDERING Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. mål och god ekonomisk hushållning 19

20 Kommunövergripande mål mål och god ekonomisk hushållning Med visionen som utgångspunkt har fem olika perspektiv med kommunövergripande mål identifierats. För att konkretisera de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Måluppfyllelsen för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som uttrycker förväntat resultat under tidsperioden De olika perspektiven är viktiga för styrningen av verksamheterna. Graden av måluppfyllelse ligger också till grund för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås i Kävlinge kommun. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med enhetscheferna kring deras uppdrag och måluppfyllelse. Uppföljning 2011 Måluppfyllelsegraden för de olika framgångsfaktorerna på fullmäktigenivå bedöms utifrån indikatorernas utfall och värderas enligt värderingssystemet på föregående sida. Resultaten för indikatorerna finns redovisade under respektive perspektiv på sidorna I verksamhetsberättelserna redovisar de olika verksamheterna hur de har arbetat för att förverkliga fullmäktiges mål. Kävlingebon Perspektivet Kävlingebon innehåller följande framgångsfaktorer: 1. Engagerade Kävlingebor 2. God kvalitet 3. Attraktivt boende och livsmiljö 4. Lättillgängliga kommunikationer Framgångsfaktorerna mäts med indikatorer från medborgarundersökningen men ingen mätning har genomförts under Det pågår flera olika förbättringsåtgärder inom de olika nämnderna i syfte att uppnå en högre måluppfyllelse. Kävlinge kommuns vår- och höstmarknad med representanter för politiker och förvaltning är tillfällen som kommunen kan ge information och få till stånd en bra medborgardialog. Olika mätningar och kommunjämförelser visar mestadels på goda resultat för våra verksamheter och hemvårdens brukarundersökningar visar på fortsatt goda resultat både inom äldreboende och hemtjänst. Lite sämre resultat visar mätningar avseende tillgänglighet och bemötande varför dessa frågor framgent måste sättas i fokus i en rad olika sammanhang. Ett nytt äldreboende i Löddeköpinge och en ny sporthall i Kävlinge är båda investeringar som bidrar till ett attraktivt boende och en god livsmiljö. Våren 2012 kommer kommunen att vara med i nästa medborgarundersökning och i nuläget är bedömningen att kommunen kommer att uppnå högre resultat. Pågående aktiviteter indikerar att uppsatta mål för 2014 ska kunna uppfyllas och den senaste mätningen får utgöra grunden för årets värdering av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. Utveckling Perspektivet utveckling innebär att styra med framförhållning och följande framåtsyftande framgångsfaktorer förväntas vara uppfyllda till 2014: 1. Nytänkande och framåtanda 2. God samverkan 3. Livslångt lärande 4. Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat 5. Produktivitet och effektivitet 6. Social trygghet Resultaten på indikatorerna visar att flera av indikatorerna redan är uppfyllda men planerade aktiva åtgärder måste vidtas för en del av framgångsfaktorerna för att de ska kunna bedömas vara uppfyllda till Under året har särskilt fokus varit kring livslångt lärande med projektet Framtidens skola vilket kommer att pågå också under hela Resultaten på de nationella ämnesproven i skolår 3 och 9 är goda med undantag för ämnet matematik i skolår 9. En strategiverkstad har genomförts för att få igång dialogen mellan näringslivet och kommunen för att kunna ta fram en ny näringslivs- och tillväxtstrategi. För att uppnå målet avseende befolkningstillväxt arbetas det 20

21 kontinuerligt med nya bostadsområden. Mest aktuellt under 2011 är planeringen kring Kävlinge Östra Centrum. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. MEDARBETARE Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetens och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. För att uppnå detta finns fem beslutade framgångsfaktorer: 1. Förståelse för uppdraget 2. Öppet förhållningssätt 3. Aktivt ledarskap 4. Tillvarata och utveckla kompetens 5. Tydlig lönepolitik Under 2011 genomfördes en medarbetarenkät där samtliga medarbetare fick chansen att ge sin syn på Kävlinge kommun som arbetsplats och arbetsgivare och en avstämning mot målen kan göras. Sedan föregående enkät har resultaten genomgående förbättrats och sammantaget gav medarbetarna ett gott omdöme i enkäten. Resultaten visar att samtliga mål är uppfyllda förutom målet kring en tydlig lönepolitik samt att frisknärvaron ännu inte uppgår till målsättningen att 40 procent inte ska ha någon sjukfrånvaro alls. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. Ekonomi Framgångsfaktorerna för ekonomiperspektivet är indelade i tre olika områden: 1. Helhetssyn och långsiktighet 2. Styrning och kontroll 3. Vårda våra tillgångar Årets uppföljning visar på mycket goda resultat för alla framgångsfaktorerna och kommunens finansiella ställning ser god ut. Den höga investeringsnivån under 2011 innebär dock att utrymmet för investeringar under kommande period har minskat om målet för självfinansiering ska uppnås. Årets måluppfyllelse visar att samtliga mål är uppfyllda. Miljö Perspektivet miljö mäts för första gången 2011 och målsättningen är att kommunens verksamhet präglas av en långsiktig hållbar utveckling. Fem olika framgångsfaktorer finns inom området miljö: 1. Ansvarsfullt resursanvändande 2. Beredskap att möta klimatförändringar 3. Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön 4. Verka för god boende- och livsmiljö Kävlinge kommun har gått från plats 228 till plats 159 i MiljöAktuellts kommunranking. Medvetna insatser har inneburit att andelen ekologiska livsmedel har ökat och att större andelen av alla nyinköpta eller leasade bilar under året är klassade som miljöbilar. Fler skolor är certifierade enligt Grön Flagg och energianvändningen i kommunala lokaler minskar. I ett pågående arbete tillsammans med Kävlinge kommunala bostadsbolag, kommer en handlingsplan att tas fram för att ytterligare energieffektivisera det kommunala fastighetsbeståndet. Möjligheten att sortera ut sitt matavfall har påbörjats i kommunen. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. GOD EKONOMISK hushållning Kommunen har i grunden en stark ekonomi och en stark finansiell ställning. Verksamhets- och kvalitetsmässigt visar årets uppföljning att det är mycket att glädjas åt men även på en del områden som kräver mer fokus för att utvecklas och förbättras. Sammanfattningsvis visar årets bedömning av måluppfyllelsen på en god ekonomisk hushållning samt att det har skett en positiv utveckling som har lett till allt fler och fler mål uppfylls för varje år. Detta indikerar på att kommunen är på god väg att nå uppsatta mål för 2014 men att aktiva åtgärder är nödvändigt för de områden där målen ännu inte är uppfyllda. Målkedjan Övergripande mål Kävlingebon Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Övergripande mål Övergripande mål Utveckling Medarbetare Ekonomi Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan chefer chefsuppdrag Övergripande mål Miljö mål och god ekonomisk hushållning 21

22 Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT 2010 RESULTAT 2011*) Värdering ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. Betyget för påverkan uppgår till Nöjd medborgarindex uppgår till GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. 62 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne 75 Äldreboende: Kävlinge 78 Riket 69 Hemtjänst: Kävlinge 78 Riket 73 mål och god ekonomisk hushållning ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Nöjd regionindex uppgår till Betyget för bostäder uppgår till Betyget för fritid uppgår till Betyget för kommunikationer uppgår till 55. * 2011 har det inte genomförts någon medborgarundersökning. Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder varje år alla Sveriges kommuner att delta i en medborgarundersökning. Kävlinge kommun har deltagit tre gånger; våren 2006, våren 2008 och våren Frågorna berör tre huvudområden: Nöjd-Region-Index, Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. Våren 2012 kommer kommunen att vara med nästa gång och då får vi se om kommunens pågående förbättringsarbetet visar sig i bättre omdömen från kommuninvånarna

23 utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT 2010 RESULTAT 2011 Värdering Nytänkande och framåtanda Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. 3 enheter 4 enheter 1 enhet 1 enhet God samverkan Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst ,6 15,8 Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 90 % 91 % Åk 3: Ma 92 % Åk 3: Ma 93 % Sv 93 % Sv 92 % Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 5: Ma 91 % Ej åk Sv 93 % Ej åk En 90 % Ej åk Åk 9: Ma 82 % Åk 9: Ma 76 % Sv 95 % Sv 96 % En 97 % En 96 % Uppger trygghet och trivsel Uppger trygghet och trivse Åk 1 3: 99 % Åk 1 3: 99 % Åk 4 6: 96 % Åk 4 6: 94 % Åk 7 9: 95 % Åk 7 9: 98 % Upplevt mobbning Upplevt mobbning Åk 1 3: 6 % Åk 1 3: 6 % Åk 4 6: 4 % Åk 4 6: 5 % Åk 7 9: 6 % Åk 7 9: 5 % 88 % 85 % mål och god ekonomisk hushållning 23

24 Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT 2010 RESULTAT 2011 Värdering Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEM-mätningen. 1,6 % 1,6 % 47 plats 67 plats 290 mkr 185 mkr Produktivitet och effektivitet Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. 95 % Nya intagningsregler till gymnasiet Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som år 2007 eller lägre, det vill säga högst 214 kronor per invånare. Delad plats 2 Inget resultat från socialstyrelsen 319 kr/inv Resultat saknas Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är mål och god ekonomisk hushållning 24

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

KÄVLINGE KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 KÄVLINGE KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Sid 37 Henrik Sylén, sid 44 Jenny Björling, sid 54 Fredric Palm, övriga bilder Joanna Bladh

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun Den goda kommunen med 13 000 invånare 2027 En kortversion av Budget och verksamhetsplan 2018-2020 för Vårgårda kommun Kortversion av budget och verksamhetsplan 2018-2020 är sammanställd med syfte att på

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249 Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Läsanvisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden,

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2019-2021 Budget 2019 Överförmyndarnämnden 1 Innehåll Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Styrmodell --------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Målarbete för mandatperioden

Målarbete för mandatperioden Målarbete för mandatperioden 2015-2018 Vårt uppdrag vårt ansvar Barn- och familjenämndens uppdrag är att fullgöra kommunens skyldigheter vad gäller förskola, fritidshem, grundskola, särskola och socialtjänst

Läs mer

Kävlinge kommun. Budget 2011

Kävlinge kommun. Budget 2011 Kävlinge kommun 2011 PLAN 2012 2013 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 11 Karin Paul, sidan 16 Eva Hallkvist, sidan 33 Andreas Lund, sidan 45 Elin Dahlgren,

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2014 PLAN 2015 2016

Budget 2014 PLAN 2015 2016 Budget 2014 PLAN 2015 2016 Innehållsförteckning Inledning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna under 2012 6 Vision, mål och styrning 7 Vision, mål och styrning 8 Ekonomiska förutsättningar 2014

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2018-2020 Budget 2018 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vision Arvika kommun

Vision Arvika kommun Vision Arvika kommun Arvika - en attraktivare kommun Vision Arvika en attraktivare kommun Visionen beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Den konkretiseras i strategiska mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva Älvdalens kommun Årsredovisning 2017 Populärutgåva Utmaningar för kommunen men fortsatt stark framtidstro 2017 blev för Älvdalens kommun ett relativt lugnt år med både roliga och mindre roliga händelser.

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Mandatperiodbeställning Mandatperiodbeställning-ver2.5.2 Fastställd av kf 77/11

Mandatperiodbeställning Mandatperiodbeställning-ver2.5.2 Fastställd av kf 77/11 Mandatperiodbeställning 2011-2014 Mandatperiodbeställning-ver2.5.2 Fastställd av kf 77/11 Styrprinciper - Staffanstorps kommun Mandatperiodbeställningen är en del i Staffanstorps kommuns Visionsstyrningsmodell.

Läs mer

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Antaget av: Kommunfullmäktige den 2018-09 xx Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-08 - xx Datum för revidering: 2022-11-29 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-2018 Vårt uppdrag - vårt ansvar I ekokommunen Eslöv ansvarar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för energi- och klimatarbete samt att tillgängliggöra och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer