Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 13

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Kommunstyrelsens organisations och personalutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 13 Tid och plats tisdagen den 10 november 2015 kl i VKABs sammanträdesrum Per Schöldberg ordförande Mårten Västerdal sekreterare Ledamöter Per Schöldberg (C), Ordförande Tony Lundstedt (S), 1:e vice ordförande Lars Edqvist (MP), 2:e vice ordförande Catharina Winberg (M) Malin Lauber (S) Ersättare Camilla Albinsson (KD) Rose-Marie Holmqvist (S) Lennart Adell Kind (FP) Ulf Hedin (M) Martin Edberg (S) Tjänstemän Kommunchefen Personal- och förhandlingschefen Förvaltningschef omsorgsförvaltningen 1 (2)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Förteckning över kommunstyrelsens organisations och personalutskotts ärenden den 10 november Justering av protokoll 2. Information från ledamöter och ersättare i organisations- och personalutskottet 3. Information från kommunchefen, inkl: 4. Redovisning av aktuella upphandlingar 5. Lägesbeskrivning från måltidsorganisationen 6. Information om förvaltningsrättens dom rörande överklagat beslut om arvoden 7. Sammanträdestider Redovisning av lönekartläggning 2015 och handlingsplan för jämställda löner 9. Prioriteringar i löneöversyn Tidplan och övergripande principer för löneöversyn 11. Redovisning av statistik över sjukfrånvaro 12. Information om insatser för att stärka personalen inom omsorgsförvaltningen 13. Övrigt 2 (2)

3 Dnr KS Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Redovisning av aktuella upphandlingar Förslag till beslut Organisations- och personalutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Upphandlingschefen har i en skrivelse redovisat aktuella upphandlingar inom Växjö kommun. Kristoffer Bengtsson Förvaltningssekreterare Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post kristoffer.bengtsson2@vaxjo.se

4 Upphandling KSOP Länet Bolag deltar Beställare/kund Planerad start upph. Plan.avtalstart Upphandlingsvärde Q1--Q4 år XXXX Q1 -- Q4 år XXXX HVB för ensamkommande barn A&V Q Q Utbildningstjänster, Gymnasiekurser i distansform x A&V Q Q Möbler Vuxnas lärande A&V Q Q Utbildningstjänster, Yrkesutbildning inom vård och omsorg A&V Q Q Gestaltningsuppdrag södra station KoF Q Q Lokalvård Kultur och Fritid KoF Q Q Städtjänster Växjö bibliotek och konsthall KoF Q Q Sommarsimskola (KoF) KoF Q Q Bemanningstjänster sjuksköterskor x Omsorgen Q Q Hjälpmedel, höftskyddsbyxor x Omsorgen Q Q Hjälpmedel, AD-madrasser x Omsorgen Q Q Hjälpmedel, vårdsängar x Omsorgen Q Q Hjälpmedeltransporter Omsorgen Q Q Inkontinenshjälpmedel, produkter x Omsorgen Q Q Inkontinenshjälpmedel, distribution Omsorgen Q Q Kultur i daglig verksamhet Omsorgen Q Q Larmtjänster omsorgen x Omsorgen Q Q Tre bostäder med särskild service Ingelstad Omsorgen Q Q Identitetshantering och FIM, konsulttjänster Omsorgen Q Q System kostnad per brukare Omsorgen Q Q Lokalvård utbildningsförvaltningen 2016 Utb Q Q Matransporter utb. förv. Utb Q Q Skolverksamhetssystem x Utb Q Q Avstängningsmtrl tunga skydd Tekniska Förorenad jord Tekniska Q Liftar, bodar, små maskiner, tillf stängs. Tekniska Optimering trafiksignaler Tekniska Tekniska konsulter Tekniska Q Q Renovering VA-ledning Tekniska Q Q Väderskydd Tekniska Q Q Träavfall - Förbehandling Tekniska Q Q Behandling av grovt hushållsavfall Tekniska Q Q Vägsalt Tekniska Q Brorenovering Tekniska Q Lastbil - Skyltbil Tekniska Q Q Diverse Byggtjänster Tekniska Byggdelen Tekniska Q Q Tillverkad ogräsfri jord, växthusjord, barkmull Tekniska Liftar, bodar, små maskiner, tillf stängs. Tekniska 2016 Trafiksignalanläggningar Tekniska Q Styrd Borrning under väg Tekniska Sopmaskin Tekniska Q Upphandling Länet Bolag deltar Beställare/kund Planerad start upph. Plan.avtalstart Upphandlingsvärde

5 Q1--Q4 år XXXX Q1 -- Q4 år XXXX Styrd Borrning under väg Tekniska 2016 Sopmaskin Tekniska Q IT system VA- Renhållning Tekniska Q Q Verksamhetssystem Tekniska Geosecma Tekniska Q Q Möbler Söraby Vidingehem Q Q Revisionstjänster VKAB VKAB Q Q Möbler Lillestadskolan Vöfab Q Q Möbler Bredvik Vöfab Q Q Avfall Vöfab Q Q Skadedjurssanering Vöfab Q Q Konferensutrustning inkl. digitala skärmar och interaktiva st. KLF-IT Q Q Konsulter projektledning KLF-IT Konsulter Sharepoint för intranät KLF-IT Q Q Licenspartner för programvaror o licenser x KLF-IT Q Q Mobiltelefoner, service och support. x x x KLF-IT Q Q Server och Backup x x KLF-IT Q Q Service och support smartphones och surfplattor x KLF-IT Q Q IT klienthårdvara och tjänster x x x KLF- IT Q Växeltjänst för telefoni - KST x x x KLF-IT Q Verksamhetsystem Kostenheten ev. KLF- måltidsenh Q Q Intranät ev. inklusive extern webbplats x x KLF kommunikation Q Q Infartsskärmar och informationssystem x KLF-kommunikation IT system E-arkiv x x KLF- Sydarkivera Upphandlingsverktyg x KLF upphandling Q Q Guldarmband hedersbelöning KLF Q Q Arbetskor x x Ramavtal Q Q Livsmedel, färskt bröd x x x Ramavtal Q Q Livsmedel, färsk frukt o grönt x x x Ramavtal Q Q Livsmedel, mejeriprodukter x x x Ramavtal Q Q Bilpool och hyrbilar x Ramavtal Q Q Byggmaterial-Gas x x Ramavtal Q Q Byggtjänst-Byggservice/snickeri x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Elarbeten x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Glasmästeri x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Golv x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Markis x Ramavtal Q Q Byggtjänster-Rörarbeten x Ramavtal Q Q Byggtjänst-Byggservice/snickeri x Ramavtal Q Q Hissbesiktning x Ramavtal Q Q Upphandling Länet Bolag deltar Beställare/kund Planerad start upph. Plan.avtalstart Upphandlingsvärde Q1--Q4 år XXXX Q1 -- Q4 år XXXX Hisservice x Ramavtal Q Q Datatillbehör x Ramavtal Q Q

6 Drivmedel i bulk x x x Ramavtal Q Q Däck x x x Ramavtal Q Q Finansiella tjänster x x Ramavtal Q Q Flyttjänster x Ramavtal Q Q Fordon x Ramavtal Q Q Försäkringsförmedlare x x Ramavtal Q Q Hjärtstartare AED x Ramavtal Q Q Konferenstjänster x x Ramavtal Q Q Kopieringspapper x x x Ramavtal Q Q Leasing fordon x x Ramavtal Q Q Livsmedel, grossist x x Ramavtal Q Q Livsmedel, vilt kött x Ramavtal Q Q Skafferiavtal x x Ramavtal Q Q Medarbetarenkät x Ramavtal Q Q Möbler x x x Ramavtal Q Q Rekryteringskonsulter x x x Ramavtal Q Q Resebyråtjänster x Ramavtal Q Q Skyltar x x Ramavtal Q Q Transporter av mat x Ramavtal Q Q Tryckeritjänster x Ramavtal Q Q Tvätt och Textil service x x x Ramavtal Q Q Välfärdsteknologi x Ramavtal Q Q Strategisk varumärkesexpert x Ramavtal Q Q Växtskötsel x x x Ramavtal Q Q IT-system livsmedel x x Ramavtal Q Q Läromedel x x Ramavtal Q Q Arbetskläder för kök, lokalvård och omsorg x x Ramavtal Q Q Fönsterputs och storstädning x Ramavtal Q Q1 2017

7

8

9

10

11

12 Dnr KS Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Sammanträdestider 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott godkänner för sin del sammanträdestider för Bakgrund Kommunkansliet har i samråd med kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens presidium tagit fram förslag till sammanträdesdatum för Ärendet Sammanträdesdatumen fastställs i tur och ordning av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens organisations- och personalutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marten.vasterdal@vaxjo.se 1 (1)

13 Förslag till sammanträdestider Förslag till sammanträdestider 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Kommunstyrelsen Klockan Klockan Klockan Kommunfullmäktige Klockan , Observera att sammanträdet är en torsdag 2 Budgetfullmäktige

14 Peter Karlsson personalstrateg Tel Kommunstyrelsens organisation- och personalutskott Lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens organisation- och personalutskott godkänner redovisning av lönekartläggning för 2015 och antar föreslagen handlingsplan för jämställda löner. Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare vart tredje år genomföra lönekartläggning avseende skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Osakliga löneskillnader ska åtgärdas, vilket ska planläggas särskilt i en handlingsplan för jämställda löner. I Växjö kommun genomförs kartläggningen årligen i enlighet med lokalt politiskt beslut. Lönekartläggningen och framtagandet av handlingsplanen för jämställda löner handläggs av företrädare för personalkontoret. De fackliga organisationerna ges möjlighet att granska och ge synpunkter på såväl analys som handlingsplan och utformning i stort. Förslag till beslut har därefter samverkats på KSG (kommunövergripande samverkansgrupp). Beslutet skickas till För åtgärd Kommunledningsförvaltningen, personalkontoret För kännedom Samtliga förvaltningar Monica Skagne kommunchef Michael Färdigh personal- och förhandlingschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post peter.karlsson@vaxjo.se 1 (42)

15 Lönekartläggning Växjö kommun Inledning Lönekartläggning genomförs med syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män (Diskrimineringslagen 3 kap). Lönekartläggningen ska enligt diskrimineringslagen innehålla en handlingsplan för jämställda löner där eventuella osakliga löneskillnader åtgärdas. Föregående plans aktiviteter för jämställda löner ska samtidigt följas upp. Enligt diskrimineringslagens krav ska arbetsgivare göra en lönekartläggning vart tredje år. Kommunfullmäktige beslutade att Växjö kommun årligen ska genomföra en lönekartläggning med handlingsplan för att justera eventuella löneskillnader. Bakgrund Organisation Växjö kommun är organiserat i åtta förvaltningar med ca anställda. Förvaltningarna är: Kommunledningsförvaltningen (innefattar sedan 2014 även samtlig måltidsverksamhet) Omsorgsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Arbete och Välfärd Miljö- och hälsoskyddskontoret Växjö kommun är geografiskt vidsträckt med flera mindre orter utanför tätorten. Kommunanställda finns på de flesta av de mindre orterna. Merparten av de anställda arbetar i centralorten. Vid de mindre orterna dominerar verksamhet som äldreomsorg, barnomsorg och skola. Den inverkan rekryteringssituation och arbetsmarknad i övrigt har på lönebildningen kan variera, inte bara mellan olika yrkesområden, utan även mellan landsbygd och centralort. 2 (42)

16 Faktorer, styrinstrument och samverkan i lönebildningen Utgångspunkten för all lönesättning är de principer som slås fast i Växjö kommuns lönepolitik och de centrala löneavtalen. De lokala överenskommelser som görs med samtliga arbetstagarorganisationer inför varje översyn och de individuella kriterier för lönesättning som partsgemensamt arbetats fram vid varje förvaltning ingår också som underlag i löneöversynerna. Lönen ska vara individuell och differentierad. En faktor som kan påverka lönesättningen är i de fall som specifika yrkesgrupper blir svåra att rekrytera på grund av marknadskrafter. Det kan röra sig om allt från enstaka specialistkompetenser till hela yrkesgrupper. En sådan faktor kan variera över tid, men likväl ge effekter på lönebilden vid nyrekrytering. Alla förvaltningar uppmanas att årligen analysera lönestruktur och behov inför kommande löneöversyn. Förvaltningarna har således möjlighet att årligen och på ett strukturerat sätt belysa de fall där det finns svårigheter att rekrytera och där lönesättningen är en viktig del i att säkra för verksamheten kritiska kompetenser. Lönesättningstillfällen Varje förvaltning är anställningsmyndighet och svarar för lönesättning vid nyanställning samt vid löneöversyner och hanterar lönesamtal utifrån kommunövergripande riktlinjer och förutsättningar. Vid lönesättning av nyanställd samråder vanligen förvaltningen med personal- och förhandlingschefen endast när det gäller chefsbefattningar, nyinrättade befattningstyper eller om man av olika skäl ser behov av att avvika från norm i lönebilden. Beslut om högre lön under pågående anställning eller införande av ett tidsbegränsat lönetillägg beslutas av personal- och förhandlingschefen, efter förslag från anställande chef. Detta ger Växjö kommun en överblick av löneutvecklingen mellan löneöversynerna. Syftet är att förhindra oönskad löneglidning, obalanser i lönestrukturen och långsiktig urholkning av budget. 3 (42)

17 Centrala kollektivavtal, Huvudöverenskommelse (HÖK) De centrala löneavtal som sluts mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och respektive avtalsområde för arbetstagarorganisationerna är styrande för löneöversynsförhandlingarna i Växjö kommun. Centralt finns normalt cirka sex huvudöverenskommelser som är aktuella för Växjö kommun och dess arbetstagarorganisationer. Efter löneöversyn 2015 ser avtalssituationen ut så här: Akademikeralliansen, HÖK T, löpande. Sveriges Läkarförbund, HÖK 13, gäller till och med löneöversyn Vision/Ledarna/Akademikerförbundet SSR, gäller till och med löneöversyn Svenska Kommunalarbetareförbundet, avtalsrörelse startar Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, avtalsrörelse startar Vårdförbundet och LSR, avtalsrörelse startar Lönepolicy/Lönekriterier Grunden för Växjö kommuns lönepolitik är fastlagd i personalpolicyn. Växjö kommuns lönepolitik ska stimulera till engagemang och utveckling. Den ska också ge möjlighet att rekrytera och behålla goda medarbetare. Lönen är individuell och differentierad baserad på lönekriterier kända för medarbetaren. Lönekriterierna och återkoppling på medarbetarens prestation förmedlas av chefen till medarbetare i återkommande lönesamtal. Personalpolicyn utgör basen för det lönepolitiska arbetet. Detta utvecklas vidare i lönepolicyn som antogs Lönepolicyn anger målen för lönepolitiken och förtydligar den övergripande ansvarsfördelningen. Under 2014 påbörjas arbetet att se över personalpolicyn. Inriktningen är att återföra lönepolicyn till personalpolicyn. Därutöver beslutades våren 2015 om en riktlinje för lönebildning och lönesättning i syfte att samordna det praktiska lönebildningsarbetet inom Växjö kommun. 4 (42)

18 Som en del av den nya riktlinjen för lönebildning finns gemensamma lönekriterier som från hösten 2015 börjar införas på samtliga förvaltningar. Kriterierna är en viktig del i det årliga arbetet med löneöversyner och det är därför av största vikt att de är tydliga och könsneutrala. I samband med att personalpolicyn ses över är inriktningen att lönepolicyn ska inkorporeras i personalpolicyn. Istället har en mer utvecklad riktlinje för lönebildning och lönesättning beslutats. Mångfaldsprogram När 2015 års lönekartläggning genomförs befinner sig Växjö kommun mellan två olika mångfaldsprogram. Det senaste mångfaldsprogrammet gällde för perioden och riktar sig mot hela den kommunala verksamheten utifrån såväl medborgar-, medarbetar- som arbetsgivarperspektiv. Följande områden beskrivs: Demokrati Jämställdhet Integration Funktionsnedsättning Sexuell läggning Barn och ungdom Mångfaldsprogrammet anger bland annat att direkt/indirekt diskriminering inte får förekomma samt att idéerna om mångfald ska ingå som en del i hela kommunens verksamhet. Visionen när det gäller jämställdhet är att Växjö kommun ska vara en förebild för andra kommuner och arbetsgivare. Två av strategierna är delvis riktade mot arbetsgivarperspektivet: Nå en jämn fördelning av makt mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter när det gäller utbildning, arbete och pension. Personalpolitiskt förutsätter bägge dessa strategier en jämnare könsfördelning inom samtliga delar av kommunens organisation. Överlag lever medvetenheten kring detta i varje rekrytering som genomförs, men utan att det satts särskilda måltal. 5 (42)

19 Löneöversynsarbete Inför varje löneöversyn analyserar och kartlägger personalkontoret lönerna för Växjö kommun i syfte att säkerställa den övergripande lönestrukturen. Det görs även analyser av lönestrukturen på respektive förvaltning. Förutom den interna kartläggningen görs en omvärldsanalys för att stämma av mot relevanta delar av arbetsmarknaden i övrigt (kommunerna i Kronobergs län samt ett nätverk av likvärdiga kommuner i södra Sverige). Inför löneöversynen inhämtas synpunkter från såväl fackliga organisationer som förvaltningar. Detta görs i syfte att förslag till övergripande principer för löneöversyn, tidsplan, löneförmåner som erbjuds inom ramen för löneöversynen samt löneöversynens prioriteringar ska vara väl underbyggda. Det formella beslutet kring övergripande principer, tidplan, förmåner och prioriteringar/strukturella insatser i kommande löneöversyn fattas därefter politiskt av kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott (KSOP). Därefter sker inledande överläggningar med varje avtalsområde då personalkontoret, förvaltningarna och avtalsbärande fackliga organisationer deltar. Här presenteras KSOP:s formellt fattade beslut och parterna kommer överens om förhandlingsordning med mera genomfördes löneöversynen helt enligt det så kallade huvudspåret med samtliga organisationer. Huvudspåret innebär att närmaste chef i lönesamtal med medarbetaren, utifrån de gällande och partsgemensamt framtagna kriterierna, diskuterar medarbetarens prestation och meddelar ny lön. Efter att arbetet på förvaltningsnivå med lönesamtal är klart granskar arbetstagarorganisationerna att arbetsgivaren följt de övergripande principerna och eventuella avtalsenliga garanterade utfall. Därefter sker avstämningsmöte centralt med samtliga arbetstagarorganisationer. I de fall arbetsgivaren inte har följt avtalsenliga regler kan facket begära överläggning. Sker inte detta gäller de nya lönerna. 6 (42)

20 Kartläggning och analys Kartläggning och analys har genomförts i två steg. Personalkontoret genomför inledningsvis en preliminär analys och sammanställer utkast till rapport och handlingsplan. Utkastet gås därefter igenom med de fackliga organisationer som så önskar. I denna process fångas synpunkter och frågor upp varefter analys och handlingsplan utvecklas ytterligare. Slutgiltigt förslag till lönekartläggning och handlingsplan samverkas i KSG (kommunövergripande samverkansgrupp), men samtliga fackliga organisationer ges möjlighet att begära formellt MBL-förfarande. Mätdatum för kartläggningen är och redovisningen av materialet sker på medellön. Lönespridning är beräknad utifrån 90:e percentilen dividerat med 10:e percentilen. Värdet av alla fasta lönetillägg, inlöst övertidsersättning samt löneväxlingar i form av arbetstidsförkortning och pensionsväxling ingår i underlaget och är därmed en del i den jämförelse av lön som kartläggningen innebär. Arbetsvärdering Likvärdiga grupper Kommunstyrelsen beslutade hösten 2013 att tillämpa arbetsvärderingens resultat i lönekartläggningen. Arbetsvärderingen möjliggör jämförelser mellan likvärdiga befattningar i enlighet med kraven som ställs i diskrimineringslagen. Arbetsvärderingen grundar sig på vad som är normalbilden för befattningstypens arbetsuppgifter, -situation och -belastning samt vad som lägst krävs för att få anställning. Värderingen ger en totalpoäng som grupperas i av leverantören fastställda intervaller. Befattningar som befinner sig inom samma intervall anses likvärdiga enligt diskrimineringslagens lydelse. De anställda som har samma AID-kod och återfinns inom samma intervall anses vara lika. De sex huvudfaktorer som används i det valda arbetsvärderingssystemet är: Faktor Delfaktor Utbildningskrav (lägsta nivå) Erfarenhetskrav (lägsta nivå) 7 (42)

21 Kontakter & samarbete Problemlösning Ansvar Handlingsfrihet Omfång Påverkan i funktion Personalansvar Arbetsförhållanden Fysisk miljö Fysisk ansträngning Varsamhet Ansvar för människor Bundenhet/Ryckighet Psykisk påfrestning AID Lika grupper Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering av arbetsuppgifter. Systemet syftar till att möjliggöra analys av lönebildningen på central och lokal nivå. I Växjö kommun används AID för att gruppera befattningarna inom samma likvärdighetsgrupp (enligt arbetsvärderingen) utifrån de verksamheter man återfinns inom. Därigenom erhåller vi en uppdelning i undergrupper som är att likställa med likagrupper i enlighet med diskrimineringslagens avsikt. AID utgör komponenter som tillsammans identifierar arbetsuppgifter. Grunden utgörs av etiketten som används till arbetsuppgiften. Denna sexställiga kod är beroende av vilken nivå funktionen återfinns i organisationen, inom vilken verksamhet och om befattningen kräver viss utbildning/legitimation. Etiketten kan kompletteras med en ansvarskod samt avtalen BEA, PAN och arbetstidens förläggning. Ansvarskodningar görs beroende på vilken typ av chefsnivå befattningen befinner sig på. Ansvarskodningen fångar även upp befattningar med arbetsledande roller och funktionsansvar. 8 (42)

22 Ansvarskod Beskrivning A A1 B B1 C L F Förvaltningschef. Exempel: kommunchef, förvaltningschef Koncernövergripande ansvar och ingår i förvaltningschefsgruppen. Exempel: ekonomichef, personal- och förhandlingschef, planeringschef. Chef som är direkt underställd förvaltningschef. Är chef för andra chefer och ingår i ledningsgrupp. Exempel: omsorgschef, verksamhetschef (SoB), avdelningschef. Chef som är direkt underställd förvaltningschef. Är chef för andra chefer eller ingår i ledningsgrupp. Exempel: avdelningschef (oms, sob, närhetsområdeschef (sob)) Chef med verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom sitt ansvarsområde. Exempel: rektorer, enhetschefer, gruppledare. Arbetstagare med ett begränsat ledningsansvar, d.v.s. en eller två av verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Exempel: Biträdande rektor eller förman (tekniska). Arbetstagare med ett uttalat, övergripande funktions-, specialist- och/eller ämnesansvar. Avser även arbetstagare med uttalat forskningsansvar. Exempel: Lektor och förstelärare. Kvinnodominerade respektive icke kvinnodominerade grupper Diskrimineringslagen anger att lönekartläggningen ska innehålla jämförelser mellan kvinnodominerade och icke kvinnodominerade yrkesgrupper. En grupp anses ha jämn könsfördelning när andelen kvinnor respektive män är %. Finns mer än 60 % kvinnor i en grupp anses den vara kvinnodominerad. För jämförelsen har uppdelning per AID använts. 14 st har en jämn könsfördelning i lönekartläggningen av totalt 124 grupper (21st 2014 och 19 st 2013) ( och 117 st 2013). Nedan finns samtliga yrkesgrupper med jämn könsfördelning redovisade: AID Grupper med jämn könsfördelning Antal pers Andel % kvinnor Rektor 59 49% Ledning, skola och barnomsorg 7 43% Handläggare, IT 20 55% Jurist 2 50% Psykolog 6 50% 9 (42)

23 Behandlingsassistent/Socialpedagog 74 54% Kurativt arbete, annat 2 50% Lärare gymnasium, allmänna ämnen % Lärare, praktiska/estetiska ämnen % Lärare, kulturskola 51 57% Fritidsledare 32 41% Fysisk samhällsplanerare/projektör/arkitekt 9 56% Ingenjör, annan 24 58% Tekniker, lantmäteri 6 50% Följande 77 yrkesgrupper är kvinnodominerade, d.v.s. har mer än 60 % kvinnor (67 st 2014 och 69 st 2013). 27 grupper har endast kvinnor (20 st 2014 och 2013). 7 grupper består endast av en person (5 st 2014 och 2013). Nedan finns samtliga kvinnodominerade yrkesgrupper redovisade: AID Kvinnodominerade grupper Antal pers Andel % kvinnor Ledning, administration 16 63% Ledning, ekonomi 7 71% Ledning, personal 4 75% Ledning, information 4 75% Ledning, hälso- och sjukvård 3 67% Ledning, socialt och kurativt arbete 35 71% Ledning, äldreomsorg 41 93% Ledning, omsorg funktionshindrade 30 77% Ledning, social verksamhet, äldreoms, omsorg funkt 2 100% Ledning, skola 2 100% Ledning, barnomsorg % Ledning, kultur, turism och fritid 11 64% Ledning, köks- och måltidsarbete 5 80% Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 74 65% Handläggare, ekonomi 29 72% Handläggare, personal/löner 26 77% Handläggare, information 18 78% Handläggare, upphandling/inköp 9 78% Handläggare, konsumentfrågor 2 100% Arkivarie 4 100% Handläggare, annan 55 65% Administratör, övergripande verksamhet 38 89% Administratör, ekonomi 32 97% Administratör, personal/löner 28 89% Administratör, IT 1 100% 10 (42)

24 Administratör, socialtjänst 2 100% Administratör, skola/fritid 36 83% Receptionist, telefonist 22 82% Administratör, vård 3 100% Administratör, annan % Företagsläkare 1 100% Distriktssjuksköterska 21 90% Sjuksköterska, handikapp- och äldreomsorg/geriatrik 2 100% Skolsköterska % Företagssjuksköterska 2 100% Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 1 100% Sjuksköterska, specialfunktion 2 100% Sjuksköterska, annan 92 87% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skötare, behandlingsarbete % Vårdare, gruppboende % Vårdare, dagverksamhet 34 82% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård 92 96% Personlig assistent % Biträdesarbete, annat 34 68% Arbetsterapeut % Sjukgymnast 19 89% Dietist 1 100% Rehabiliterings- och förebyggande arbete, annat 7 100% Socialsekreterare % Fältsekreterare 25 64% Biståndsbedömare 36 89% Socialt arbete, annat 22 64% Kurator 11 91% Lärare grundskola, tidigare år % Lärare grundskola, senare år % Speciallärare 29 93% Specialpedagog 22 95% SFI-lärare 4 100% Förskollärare % Fritidspedagog % Lärar-, förskollärararbete, annat 8 100% Barnskötare % Dagbarnvårdare 4 100% Studie- och yrkesvägledare 20 80% Lärarassistent 1 100% Elevassistent % Kultursekreterare 3 67% Bibliotekarie 54 87% 11 (42)

25 Biblioteksassistent 12 83% Fritidskonsulent/Turistkonsulent 4 75% Bygglovshandläggare 1 100% Miljö- och hälsoskyddsinspektör 22 64% Tekniker, allmänteknisk 1 100% Kock % Måltidspersonal % Lokalvårdare/städare % Nedanstående 33 grupper är icke-kvinnodominerade (28 st 2014 och 2013). 15 består endast av män ( och ). 6 grupper består endast av 1 person (4 st 2014 och 2013). AID Icke kvinnodominerade grupper Antal pers Andel % kvinnor Ledning, IT 5 0% Ledning, tekniskt arbete 30 27% Ledning, städ, tvätt och renhållning 3 33% Ledning, annan 1 0% Handläggare, miljöfrågor 6 33% Administratör, information 1 0% Psykiatrisjuksköterska 1 0% Friskvårdsarbete 1 0% Lärare gymnasium, yrkesämnen 51 37% Instruktör/Handledare 22 27% Skolarbete, annat 4 0% Kulturarbete, annat 1 0% Turism- och fritidsarbete, annat 2 0% Mätningsingenjör 11 18% Ingenjör, park/gator 3 0% Ingenjör, fastigheter 12 25% Ingenjör, drift 9 33% Ingenjör, allmänteknisk 21 29% Ingenjör, hälso- och sjukvård 1 0% Tekniker, IT 31 29% Tekniker, drift 19 5% Tekniker, hälso- och sjukvård 4 0% Tekniker, annan 14 29% Anläggningsarbete 26 0% Hantverkare 21 0% Fordonsförare 14 7% 12 (42)

26 Vaktmästare 46 9% Kontorsvaktmästare 5 20% Park-/trädgårdsarbete 34 9% Renhållningsarbete 11 27% Förrådsarbete 3 0% Totalt sett är andelen kvinnor 80 % av de anställda i kommunen (80% 2014 och 79,5% 2013), vilket i princip är samma fördelning som för jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. De kvinnodominerade grupperna återfinns framför allt inom vård- och omsorgsarbete samt barnomsorg och skola. Icke kvinnodominerade yrken återfinns främst inom teknisk verksamhet. Växjö kommun strävar kontinuerligt efter jämnare könsfördelning inom chefsgrupperna. I mätningen 2015 har ansvarskod A1 och C ojämn könsfördelning. A1 är en liten grupp av centrala chefer där könsfördelningen är lättpåverkad, men personalomsättningen samtidigt är låg. Könsfördelningen bland C-cheferna på de olika förvaltningarna går igen i könsfördelningen bland. Detta medför att andelen kvinnor bland cheferna också blir högre i kvinnodominerade verksamheter, och vice versa. Ansvarskod Kvinnor Totalt 2015% 2014% A % 56% A1 4 0% 0% B % 55% B % 50% C % 70% L % 51% Totalt % 62% C-chefer per förvaltning Kvinnor Totalt 2015% 2014% Arbete och välfärd % 75% Kommunledningsförvaltningen % 67% Kultur Fritidsförv % 57% Omsorgsförvaltningen % 87% Stadsbyggnadskontoret % 50% Tekniska förvaltningen % 0% Utbildningsförvaltningen % Totalsumma % 70% 13 (42)

27 Lönespridning En bra lönespridning inom en yrkesgrupp anses visa att det finns utrymme för god löneutveckling inom yrket. Hur stor lönespridningen bör vara kan dock variera. Yrkesgruppens sammansättning avseende storlek, yrkeserfarenhet, uppvisad kompetens, individernas resultat är sådant som har stor inverkan på lönespridningen. Ju mer/mindre homogen yrkesgruppen är i dessa delar, desto lägre/högre lönespridning syns i statistiken. Siffrorna redovisar lönespridning i procent (90:e percentilen minus 10:e percentilen dividerat med 10:e percentilen). Materialet är uppdelat i arbetsledande och icke arbetsledande befattningar. De arbetsledande befattningarna spänner från högre chefsbefattningar till befattningar där man endast arbetsleder den dagliga driften. Respektive material redovisas utifrån kvinnodominerade (normalstil), icke kvinnodominerade (kursiverad fet stil) och grupper med jämn könsfördelning (fet stil). Grupper med färre än 10 medarbetare har tagits bort från underlaget. Individerna ingår dock i totalsiffrorna för respektive likvärdighetsgrupp. Likvärdighets grupp Ej arbetsledande personal 2014 Likagrupp (AID etikett) Löne spridning % 2015 Löne spridning % 2014 A Total 16% 15% Receptionist, telefonist 9% 11% Måltidspersonal 13% 12% Lokalvårdare/städare 12% 13% Renhållningsarbete 10% 10% B Total 24% 22% Administratör, övergripande verksamhet 19% 17% Administratör, ekonomi 9% 11% Administratör, skola/fritid 17% 14% Administratör, annan 17% 10% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård 17% 17% Personlig assistent 14% 12% Biträdesarbete, annat 13% 13% Anläggningsarbete 4% 3% Fordonsförare 11% 12% Vaktmästare 26% 25% Park-/trädgårdsarbete 17% 15% 14 (42)

28 C Total 20% 18% Administratör, ekonomi 5% 4% Administratör, personal/löner 14% 14% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård 19% 18% Skötare, behandlingsarbete 11% 12% Personlig assistent 15% 15% Barnskötare 19% 17% Biblioteksassistent 15% 16% Tekniker, IT 22% 22% Hantverkare 7% Kock 21% 19% D Total 18% 17% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård 13% 14% Skötare, behandlingsarbete 17% 15% Vårdare, gruppboende 14% 12% Vårdare, dagverksamhet 13% 11% Personlig assistent 17% 23% Elevassistent 22% 17% Fritidsledare 21% 14% E Total 23% 25% Vårdare, dagverksamhet 6% 7% Behandlingsassistent/Socialpedagog 16% 12% Fritidspedagog 16% 17% Instruktör/Handledare 19% 18% Studie- och yrkesvägledare 12% 15% Bibliotekarie 24% 24% Tekniker, drift 8% 8% F Total 24% 26% Handläggare, övergripande 22% verksamhetsplanering 24% Handläggare, ekonomi 26% 31% Handläggare, personal/löner 20% 33% Handläggare, information 24% 17% Handläggare, annan 27% 28% Sjuksköterska, annan 16% 13% Arbetsterapeut 22% 19% Sjukgymnast 20% 21% Fältsekreterare 15% 18% Biståndsbedömare 18% 15% Behandlingsassistent/Socialpedagog 21% 22% Socialt arbete, annat 14% 10% Kurator 6% 9% Lärare grundskola, tidigare år 24% 28% 15 (42)

29 Lärare grundskola, senare år 20% 19% Lärare, praktiska/estetiska ämnen 21% 23% Förskollärare 15% 16% Lärare, kulturskola 18% 18% Ingenjör, annan 30% Tekniker, IT 25% - G Total 32% 31% Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 28% 23% Distriktssjuksköterska 14% 15% Skolsköterska 6% 5% Socialsekreterare 24% 25% Lärare grundskola, tidigare år 19% 24% Lärare grundskola, senare år 28% 8% Lärare gym, allmänna ämnen 30% 28% Lärare gymnasium, yrkesämnen 17% 17% Lärare, praktiska/estetiska ämnen 25% 28% Speciallärare 20% 33% Specialpedagog 13% 14% Miljö- och hälsoskyddsinspektör 18% 17% H Total 27% 24% Lärare gymnasium, allmänna ämnen 26% 26% Likvärdighets grupp Arbetsledande personal 2015 Lika grupp (AID) Löne spridning % 2015 Löne spridning % 2014 C Total 4% 6% E Total 27% 16% E Kock 27% 11% G Total 20% 26% H Total 27% 24% H Rektor 14% 12% I Total 23% 29% I Ledning, socialt och kurativt arbete 11% 12% I Ledning, äldreomsorg 21% I Ledning, omsorg funktionshindrade 17% I Ledning, barnomsorg 12% 10% J Total 17% 28% J Rektor 11% 23% K Total 17% 19% K Ledning, socialt och kurativt arbete 12% L Total 14% 25% 16 (42)

30 Generellt kan sägas att lönespridningen överlag är god och att den ligger i linje med löneavtalens avsikter om en ökad lönespridning. Det är dock inte ovanligt att lönespridningen inom olika grupper varierar mellan åren. Dels på grund av satsningar som görs. Dels på grund av förändringar i organisation (till exempel förstelärare) och personalrörlighet. Det finns grupper där lönespridningen ligger under 10 %. Orsakerna är flera. Liten population tenderar att ge begränsad lönespridning. Samtidigt ser vi små grupper där lönespridningen är hög. Skillnaden mellan dessa två exempel tycks vara tradition. Inom tjänstemannagrupper är den individuella lönesättningen mer utvecklad med en individualiserad syn på såväl arbetsuppgifter som kompetens och prestation. I de fall lönespridningen ligger uppemot 30 % och däröver innehåller populationen en större mångfald i befattningarnas utsatthet för marknadskrafter, graden av ansvar och omfång. Vi ser även en större variation i personalens erfarenhet och vidareutbildning. Alla dessa olika aspekter påverkar gruppens lönebildning. Övertid Vi har under flera års granskningar inte identifierat några systematiska och osakliga skillnader i övertidsuttag mellan kvinnodominerade och ickekvinnodominerade yrkesgrupper. Denna del av analysen exkluderas därför även fortsättningsvis från kartläggningen. Analys av lika och likvärdiga arbeten Enligt 3 kap i diskrimineringslagen ska arbetsgivaren analysera eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbeten som är att betrakta som lika. Även likvärdiga grupper ska analyseras. Lönestatistiken bygger på samtliga tillsvidareanställda. Medellönerna är beräknade utifrån varje medarbetares sammanlagda värde av grundlön, lönetillägg och eventuella löneväxlingar såsom individuella pensionsavsättningar och arbetstidsförkortningar. Samtliga använda värden utgår från heltid. Förvaltningschefsbefattningar har exkluderats från granskningen. 17 (42)

31 Den första sorteringsnivån i statistiken är likvärdiga arbeten, det vill säga befattningar med arbetsvärderingskod (A M). Den andra sorteringsnivån är lika arbeten, det vill säga befattningar som har samma AID-kod och som återfinns inom samma likvärdighetsgrupp. Varje likvärdighetsgrupp presenteras var för sig, båda vad gäller statistik och analys. Vid analysen av lika grupper granskas och kommenteras endast de grupper där kvinnors andel av männens lön understiger 97 %. Grupper bestående av tre personer eller färre har inte kommenterats såvida detta inte har ansetts nödvändigt. De likagrupper som analyserats är markerade i fet stil. Därefter granskas kvinnodominerade och icke kvinnodominerade grupper inom samma likvärdighetsgrupp. För att jämförelsen ska kunna anses som relevant ska grupperna bestå av minst personer. 18 (42)

32 Grupp A Medel Medel Medel Diff % Antal Andel totalt kvinnor män lön pers kvinnor ,4% % Administratör, övergripande verksamhet ,2% 3 33% Administratör, ekonomi ,4% 4 75% Administratör, personal/löner % Administratör, skola/fritid % Receptionist, telefonist ,1% 16 75% Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skolarbete, annat % Turism- och fritidsarbete, annat % Tekniker, annan % Måltidspersonal ,0% % Lokalvårdare/städare % Renhållningsarbete ,1% 11 27% Förrådsarbete % Lika arbeten Grupp A Inga lika arbeten där kvinnorna tjänar under 97% av männens lön. Inga åtgärder. Likvärdiga arbeten Grupp A Löneskillnaden har minskat sedan Kvinnorna tjänar 97,4 % av männens lön inom grupp A ( %). Renhållningsarbetare ligger fortsatt något över de stora kvinnodominerade yrkesgrupperna med måltidspersonal och lokalvård. Lönesättning och rekryteringssituation ser dock olika ut för grupperna. De kvinnodominerade grupperna rekryteras oftare från sökande med lägre erfarenhet vilket gör att man då oftare hamnar på lägsta rekryteringslön, eller i nivå strax över. För renhållningsarbetarna rekryteras oftast medarbetare med mer erfarenhet. Lönen sätts därtill i nivå med den övriga lilla personalgruppen. Detta påverkar lönebilden över tiden. Inga åtgärder. 19 (42)

33 Grupp B Medel Medel Medel Diff % Antal Andel totalt kvinnor män lön pers kvinnor ,6% % Administratör, övergripande verksamhet ,0% 21 95% Administratör, ekonomi % Administratör, personal/löner ,7% 4 75% Administratör, skola/fritid ,3% 34 82% Receptionist, telefonist % Administratör, vård % Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skötare, behandlingsarbete % Vårdare, gruppboende ,7% 2 50% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård ,4% 92 96% Personlig assistent ,2% 39 85% Biträdesarbete, annat ,5% 33 67% Rehabiliterings- och förebyggande arb, annat % Socialt arbete, annat % Fritidspedagog % Lärar-, förskollärararbete, annat % Dagbarnvårdare % Elevassistent ,7% 7 71% Skolarbete, annat ,2% 3 33% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, hälso- och sjukvård % Anläggningsarbete % Hantverkare % Fordonsförare ,2% 14 7% Vaktmästare ,5% 46 9% Kontorsvaktmästare % Park-/trädgårdsarbete ,4% 27 11% Lika arbeten Grupp B Inga lika arbeten där kvinnorna tjänar under 97% av männens lön. Inga åtgärder. Likvärdiga arbeten Grupp B Löneskillnaden har minskat sedan Kvinnorna tjänar 98,6% av männens lön inom grupp A ( %). Det föreligger dock en spridning inom gruppen. Administratörsbefattningarna som är kvinnodominerade 20 (42)

34 ligger högst där snittlönerna kretsar kring Därefter följer de icke kvinnodominerade tekniska grupperna med snittlöner kring Gruppen med outbildad omsorgspersonal som är kvinnodominerad har ett genomsnitt på cirka kr. För befattningarna inom skola ligger snittlönen på cirka kr. Administratörsbefattningarna lönesätts i princip alltid individuellt. För skola och omsorg tillämpas lägsta rekryteringslöner. För de tekniska yrkena sker det oftast en direktrekrytering samt att lön tenderar att sättas utifrån den smala lönespridning som finns inom den lilla personalgruppen. Detta påverkar lönebilden över tiden. Inga åtgärder. 21 (42)

35 Grupp C Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön ,0% Antal Andel pers kvinnor % Administratör, övergripande verksamhet % Administratör, ekonomi % Administratör, personal/löner ,5% 22 91% Administratör, information % Administratör, IT % Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård ,6% % Skötare, behandlingsarbete % Vårdare, gruppboende ,7% 7 71% Vårdare, dagverksamhet % Personlig assistent ,3% % Rehabiliterings- och förebyggande arb, annat % Lärar-, förskollärararbete, annat % Barnskötare ,4% % Biblioteksassistent ,2% 12 83% Fritidskonsulent/Turistkonsulent % Tekniker, IT ,4% 15 33% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, drift % Tekniker, annan ,4% 2 50% Anläggningsarbete % Hantverkare % Kontorsvaktmästare % Park-/trädgårdsarbete % Kock ,0% % Lika arbeten Grupp C är resultat av individuell lönesättning varför lönebilden anses sakligt grundad. Befattningsgruppen innefattar lönekonsulterna där det tidigare år genomförts insats. Skillnaden har minskat med 0,5 % sedan Inga åtgärder Gruppens interna lönestruktur ser rimlig ut, både inom AID och i relation till övriga omsorgsgrupper inom likvärdighetsgruppen. Inga åtgärder Gruppen erhöll särskild satsning Kvinnornas medellön borde därför ha legat något högre. Gruppens fortsatta löneutveckling bör bevakas av utbildningsförvaltningen. 22 (42)

36 Utslag av individuell lönesättning i kombination med omflyttningar i organisationen. Inga åtgärder. Likvärdiga arbeten Grupp C För likvärdiga arbeten finns en spridning inom gruppen. Administratörs-/handläggarbefattningarna som är kvinnodominerade ligger högst. Nära därefter följer de icke kvinnodominerade tekniska grupperna. Grupperna med utbildad omsorgspersonal, barnskötare och kockar ligger lägst. I löneöversynerna 2014 och 2015 gjordes vissa förskjutningar av medel mot de sistnämnda grupperna och vi kan se större förändringar bland kockar. Administratörs-/handläggarbefattningarna lönesätts i princip alltid individuellt. För skola och omsorg gäller lägsta rekryteringslöner då man oftast nyrekryteras direkt från utbildning. Kockarna bedöms vara en grupp som över tid ytterligare kommer att utveckla den individuella lönesättningen och att detta över tid kommer lyfta gruppen som helhet. För flera tekniska yrken sätts lönen individuellt och utifrån den smala lönespridning som finns inom den lilla personalgruppen. Det sistnämnda har effekter som är såväl lönedrivande som lönekonserverande (det vill säga att lönen snarare sätts mot de få övriga i gruppen än i förhållande till kommunens övergripande lönestruktur). Detta försämrar möjligheterna att verka för jämställda löner inom likvärdighetsgruppen. Arbetet att på sikt verka för en viss utjämning av skillnaderna mellan teknik och omsorg/barnomsorg/kost bör dock fortsätta. 23 (42)

37 Grupp D Medel Medel Medel Diff % Antal Andel totalt kvinnor män lön pers kvinnor ,4% % Administratör, övergripande verksamhet ,6% 11 82% Administratör, socialtjänst % Administratör, skola/fritid % Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skötare, behandlingsarbete ,0% % Vårdare, gruppboende ,4% % Vårdare, dagverksamhet ,7% 22 86% Personlig assistent ,4% 11 64% Biträdesarbete, annat % Studie- och yrkesvägledare ,1% 3 33% Lärarassistent % Elevassistent ,3% 85 66% Fritidsledare ,9% 29 45% Mätningsingenjör % Ingenjör, hälso- och sjukvård % Tekniker, IT ,2% 2 50% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, annan % Kontorsvaktmästare % Lika arbeten Grupp D Inga grupper att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp D Mönstret från grupp C följer även grupp D. Den kvinnodominerade handläggar-/administratörs-gruppen och den icke kvinnodominerade gruppen med tekniska yrken har högst löneläge. Här krävs dock mer erfarenhet och viss vidareutbildning. Dessa administrativa befattningar ligger som regel senare i den karriären. Omsorgsyrkenas löneläge är lågt i förhållande till gruppen som helhet. Här krävs, som lägst, inte någon större erfarenhet för att få anställning. Däremot är arbetsförhållandena något mer belastande. Lönebildningen för dessa grupper har styrts mer av ingångslönenivåerna än för de grupper där tidigare 24 (42)

38 erfarenheter är avgörande. Lönestrukturen bör därför utvecklas mot avsevärt större lönespridning. Den jämt könsfördelade gruppen fritidsledare hamnar lägst inom likvärdighetsgruppen. Då fritidsledarna är en grupp med jämn könsfördelning omfattas den inte av kravet på jämförelse mellan likvärdiga grupper. Av lönestrukturella skäl bör dock särskild granskning planeras. 25 (42)

39 Grupp E Medel Medel Medel Diff % Antal Andel totalt kvinnor män lön pers kvinnor ,5% % Ledning, tekniskt arbete % Handläggare, information % Handläggare, upphandling/inköp ,4% 9 78% Handläggare, miljöfrågor ,1% 6 33% Arkivarie % Skötare, behandlingsarbete % Vårdare, gruppboende % Vårdare, dagverksamhet ,6% 11 73% Fältsekreterare ,9% 4 50% Behandlingsassistent/Socialpedagog ,9% 31 45% Kurativt arbete, annat % Fritidspedagog ,5% % Instruktör/Handledare ,3% 19 21% Studie- och yrkesvägledare ,5% 17 88% Elevassistent % Kultursekreterare ,9% 3 67% Lärare, kulturskola % Bibliotekarie ,2% 54 87% Kulturarbete, annat % Fritidskonsulent/Turistkonsulent % Ingenjör, drift % Ingenjör, allmänteknisk ,4% 6 50% Ingenjör, annan ,3% 8 75% Tekniker, drift ,1% 13 8% Tekniker, allmänteknisk % Tekniker, annan ,6% 4 25% Hantverkare % Kock ,2% 20 80% Lika arbeten Grupp E innehåller befattningshavare med stor spännvidd i arbetsuppgifterna vilket påverkat lönebilden. Vid kontroll på förvaltningen uppges lönebilden vara relevant. Ingen åtgärd tränare från idrottsgymnasiet. Spridningen är relevant utifrån individuell lönesättning. Gruppen inkluderar även instruktörer inom Arbete och välfärd. Kvinnorna i den gruppen är de som påverkar statistiken mest. 26 (42)