INNEHÅLL INLEDNING... 2

Transkript

1 INNEHÅLL INLEDNING... 2 MATERIAL OCH METODER... 2 Detaljnivå... 2 UNDERRUBRIKER... 2 Försökspersoner... 3 Framställning av provkroppar... 3 Procedur... 3 Statistik... 3 RESULTAT... 3 TABELLER OCH FIGURER... 3 Tabeller... 4 Figurer... 4 DISKUSSION... 5 Slutsats och sammanfattning... 5 REFERENSER I LÖPANDE TEXT... 5 REFERENSLISTA... 5 SÅ HÄR SKULLE REFERENSLISTAN KUNNA SE UT... 6 Referenser till tidskriftsartiklar... 6 Böcker... 6 Redigerad bok... 6 Monografi... 6 Internet-referenser, web-sida... 7 INLÄMNING OCH INTERNET-PUBLICERING... 7 REDIGERINGSTIPS! (GÄLLER MICROSOFT OFFICE WORD 2003)... 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING:... 8 Formatera rubriker... 8 INFOGA TABELL... 9 BILDER... 9 VIKTIGT: Komprimera bilder

2 Gunilla Sandborgh Englund Inledning Inledning/Bakgrund skall väcka intresset varför valdes detta ämne och varför är det viktigt? Den ska bidra med tillräcklig information för läsaren att kunna förstå och utvärdera resultaten av den genomförda studien (Ejlertsson, 1992). Introduktionen innehåller ofta referenser till tidigare arbeten inom området. Beskrivningen av dessa ska vara mycket kort och begränsas till viktiga slutsatser och nödvändig information. Håll dej till ämnet och gör inte stora utvikningar. Introduktionen kan struktureras kring följande punkter: - det här tänker man göra - det här har man gjort tidigare - så här är det man tänkte göra knutet till vad man tidigare gjort eller inte gjort. Avsnittets olika delar bör logiskt leda fram till problemställningen och mynna ut i ett klart och tydligt syfte och frågeställningar. Syfte och frågeställningar/hypoteser skall vara tydligt formulerade, och utgör sista stycket under rubriken inledning. Material och metoder Här skall framgå vilken typ av undersökning som utförts, kvalitativ/kvantitativ, experimentell studie, enkätundersökning, litteraturstudie eller vad det är fråga om. I metodavsnittet skall studiens design/uppläggning beskrivas och motiveras. Grundprincipen med detta avsnitt är att det man gjort skall vara så tydligt och detaljerat att en annan forskare skall kunna reproducera undersökningen. Material och metod-avsnittet skall vara så väl beskriven att studien kan läsas även utan bilagor. Hur urvalet av försökspersonerna har gått till eller motivet till antalet provkroppar skall beskrivas utförligt, liksom det praktiska tillvägagångssättet. I sista stycket skall framgå vilken typ av statistisk bearbetningsmetod som använts. Detaljnivå Huvudmaterialen ska anges med batchnummer (lot nr), namn, tillverkare och land. Vid flera material presenteras de enklast i tabellform (se nedan). Alla mätinstrument skall anges med namn, tillverkare och land. Reliabilitet och validitet hos mätinstrumenten skall redovisas. Nykonstruktioner skall beskrivas utförligt. Kemikalier anges med batch nr/lot nr, namn, tillverkare och land Om man använder standardiserat frågeformulär, ska källangivelsen vara utförlig. Har man utarbetat ett eget formulär, ska innehållet beskrivas och formuläret bifogas arbetet som bilaga Underrubriker Använd gärna underrubriker som underlättar för läsaren att följa och förstå arbetet. Valet av underrubriker kan variera. Exempel: 2

3 instruktion för exjobb-del 2 okt 07.doc Försökspersoner Beskrivning av stickprovet (samplet) i för problemställningen relevanta karaktäristika (ålder, kön mm). Redovisning av hur urvalet gått till liksom storleken på bortfallet och om godkännande av etisk kommitté erhållits. Försökspersonerna ska ha gett informerat samtycke till att delta i studien. Framställning av provkroppar Beskrivning av tillverkningsprocessen. Procedur Beskrivning av testet och de olika stegen i genomförandet, vilka olika behandlingar som utförts mm. Här beskrivs också hur försökspersoner instruerats, vilka olika behandlingar som getts, testprotokoll o s v. Statistik Här anges vilka statistiska tester som använts vid olika jämförelser och hypotesprövningar, samt signifikansnivå. Exempel: Oparat Student s T-test med signifikansnivå p<0,05 användes för att undersöka om det var någon skillnad i böjhållfasthet mellan grupperna. Resultat Resultatet skall presenteras så tydligt som möjligt. Huvudinformationen skall finnas i löpande text, tabeller och figurer skall komplettera. Data reduceras, dvs man sammanfattar (t ex visa bara medelvärden och spridning, visa figurer och staplar mm). Tabeller visar sällan rådata, utan försöker sammanfatta resultaten. Bara fakta skall presenteras inga åsikter av författaren. Här redovisas även internt eller externt bortfall. Försök att göra tabeller, bilder/figurerna enkla och samtidigt förklarande. Kom ihåg att referera till figurer och tabeller i löpande text! Tabeller och figurer Alla tabeller och figurer ska refereras till i löpande text. OBS! Varje kategori (tabell och figurer) numreras var för sig. Exempel, löpande text: E-modulen hos Co-Cr legeringar är ungefär dubbelt så hög som för högädla mk-legeringar (Tabell 1). Metallbalken hade följande dimension: Längd= 25,0 mm ± 1,0 mm, Bredd= 3,0 mm ± 0,1 mm, Höjd= 0,5 mm ± 0,05 mm (Fig. 1). 3

4 Gunilla Sandborgh Englund Tabeller Tabellens nummer samt text skall stå ovanför tabellen. Exempel: Tabell 1. Mekaniska egenskaper samt smältintervall hos Wirobond C, (Bego, Bremen, Tyskland) och M-3 guldlegering (KAR Sjödings, Kista, Sverige) 1. Wirobond C M-3 guldlegering Elasticitetsmodul, GPa Hårdhet, Vickers Proportionalitetsgräns, MPa Smältintervall C C Termisk utvidgningskoefficient 10-6 K K -1 1 Uppgifterna är inhämtade från respektive producent. Figurer Nummer och text står under figuren. Alla bilder och diagram är figurer. Exempel nedan: L= 8,0 mm ± 0,1 mm B= 3,0 mm ± 0,1 mm H= 1,1 mm ± 0,1 mm Fig. 1 Porslinets dimensioner efter bränning. Fig. 2 Exempel på CAD-program. Hämtat med tillstånd från MSA ( Fig. 3 Lasersvetsning av CoCr (foto: Ove Lindh) 4

5 instruktion för exjobb-del 2 okt 07.doc Diskussion Eftersom resultatdelen inte skall innehålla några egna kommentarer om fynden utan endast beskriver resultatfakta så är det i diskussionsdelen man nu får komma med sina kommentarer. Börja med att göra en disposition: tänk igenom vad som är intressant att diskutera. I denna del analyseras, värderas och tolkas resultaten och slutsatser dras. Oftast inleds detta avsnitt med en klar formulering om hur frågeställningarna besvarats. Man granskar likheter och olikheter med tidigare erhållna resultat i området och redovisar eventuella teoretiska och praktiska följder. Det är viktigt att resultaten diskuteras (och inte återupprepas). Det ska finnas en diskussion om undersökningens/fyndens kvalitet, dvs datainsamlingsmetodens reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (om resultaten kan generaliseras till att gälla i verkligheten ). I diskussionen finns möjligheter att göra subjektiva kommentarer. Generella slutsatser bör också redovisas, men det är viktigt att inte spekulera mer än vad tillgängliga data tillåter. Detta innebär att begränsningar i generaliserbarheten av resultatet bör påpekas. Detta avsnitt bör även innehålla korta påpekande om eventuella felkällor och brister i den genomförda undersökningen samt förslag till förbättringar vid fortsatt forskning. Avslutningsvis är det bra om du ger några kommentarer till vidare utveckling av ditt projekt, dvs förslag till vidare studier. Använd underrubriker Felkällor och Förslag till vidare studier. Slutsats och sammanfattning Diskussionen avslutas (där så är möjligt) med en slutsats, dvs en sammanfattning på några rader som avrundning. Referenser i löpande text I introduktionen och diskussionen förekommer hänvisningar till andra arbeten. I den löpande texten anges författarnamnet (enbart efternamn) och årtal inom parentes, t ex (Smith, 2006). Om det är två författarnamn anges båda, t ex (Smith och Jones, 2005). Är det fler än två författarnamn, anges första efternamnet följt av et al., t ex (Smith et al., 2005). Alla referenser som anges i löpande text ska återfinnas i referenslistan, sist i arbetet. Om källan är en webbsida, anger du författarens namn. Saknas författarnamn använder du namnet på den organisation som står bakom webbsidan (t. ex, UNICEF), eller webbsidans rubrik (t.ex. Medicinsk Biologi). Personliga fakta kan tas med i undantagsfall, men då skall det t ex stå (Margareta Seiden, Tandteknikerprogrammet, Karolinska Institutet; personlig kommunikation), om annan källa saknas. Referens från annans examensarbete är tillåtet, men om källmaterial finns i lärobok eller annat skriftligt material som är tillgängligt: referera till det. Referenslista Referenslistan i slutet av arbetet anges listade i bokstavsordning. Alla referenser oavsett typ (tidskriftartikel, bok, Internet-referens) ordnas i bokstavsordning efter förstaförfattarens efternamn. I referenslistan anges alla medförfattare. 5

6 Gunilla Sandborgh Englund Så här skulle referenslistan kunna se ut Anusavice KJ, Cascone P. Dental casting and soldering alloys. Phillips Science of Dental Materials, 11 th ed. Anusavice KJ, editor. St Louis, Missouri: Elsevier Science; 2003, sid Ejlertsson G. Grundläggande statistik med tillämpningar inom sjukvården, Andra upplagan. Lund, Sverige: Studentlitteratur, Gabrielsson J, Weiner D. Non-compartmental analysis. In: Pharmacokinetic and Pharmacodynamic Data Analysis, Second edition. Stockholm, Sweden: Swedish Pharmaceutical Press; 1997, pp Milleding P. Dentala helkeramer, Kompetenscentrum för dentala material, SoS. Tillgänglig från: Inhämtat Safadi GS, Safadi TJ, Terezhalmy GT, Taylor JS, Battisto JR, Melton AL. Latex hypersensitivity: its prevalence among dental professionals. J Am Dent Assoc 1996;127(1): Smith FA, Jones JK. Analysis of residual monomer in removable prosthodontics. J Dent 1999;18: Strietzler R. Cobalt-chrome alloys for crowns and bridges Why not? Bego, Publikationer. Tillänglig från: Inhämtat Vallittu P, Könönen M. Biomechanical aspects and material properties. A textbook of fixed prosthodontics. The Scandinavian approach. Stockholm, Sweden: Förlagshuset Gothia; 2000, sid Yoshida Y, Nagakane K, Fukuda R, Nakayama Y, Okazaki M, Shintani H. Comparative study on adhesive performance of functional monomers. J Dent Res (6): Referenser till tidskriftsartiklar Efternamn, Initialer. Rubrik Tidskrift År; Volym(Nr):sidor. Exempel: Smith FA, Jones JK. Analysis of residual monomer in removable prosthodontics. J Dent 1999;18: Safadi GS, Safadi TJ, Terezhalmy GT, Taylor JS, Battisto JR, Melton AL. Latex hypersensitivity: its prevalence among dental professionals. J Am Dent Assoc 1996;127(1): Yoshida Y, Nagakane K, Fukuda R, Nakayama Y, Okazaki M, Shintani H. Comparative study on adhesive performance of functional monomers. J Dent Res (6): Böcker Redigerad bok (Redigerad bok: Olika författare till olika kapitel i boken. Då står editorns namn på omslaget) Efternamn, initialer (kapitelförfattare). Kapitlets namn. Bokens titel, upplaga. Efternamn, initialer, editor. Stad, land: Förlag; År, sid. sidor. Exempel: Anusavice KJ, Cascone P. Dental casting and soldering alloys. Phillips Science of Dental Materials, 11th ed. Anusavice KJ, editor. St Louis, Missouri: Elsevier Science; 2003, sid Vallittu P, Könönen M. Biomechanical aspects and material properties. A textbook of fixed prosthodontics. The Scandinavian approach. Stockholm, Sweden: Förlagshuset Gothia; 2000, sid Monografi (Monografi: en författare har skrivit hela boken) Efternamn, initialer. Kapitlets namn. Bokens titel, upplaga. Stad, land: Förlag; År, sid. sidor. Exempel: 6

7 instruktion för exjobb-del 2 okt 07.doc Ejlertsson G. Grundläggande statistik med tillämpningar inom sjukvården, Andra upplagan. Lund, Sverige: Studentlitteratur, Gabrielsson J, Weiner D. Non-compartmental analysis. In: Pharmacokinetic and Pharmacodynamic Data Analysis, Second edition. Stockholm, Sweden: Swedish Pharmaceutical Press; 1997, pp Internet-referenser, web-sida Om källan är en webbsida, anger du författarens namn, webbsidans namn, datum då du hämtade uppgifterna samt adressen till webbsidan Websidans namn och källa. Tillgänglig från: internet adress. Datum för informationsinhämtandet. Exempel: Milleding P. Dentala helkeramer, Kompetenscentrum för dentala material, SoS. Tillgänglig från: Inhämtat Strietzler R. Cobalt-chrome alloys for crowns and bridges Why not? Bego, Publikationer. Tillänglig från: Inhämtat Ibland finns det ingen författare angiven på webbsidor. I sådana fall sätter du för att referenslistan ska kunna sorteras alfabetiskt i stället för författarnamnet in t.ex. namnet på den organisation som står bakom webbsidan (t. ex, UNICEF), eller webbsidans rubrik (t.ex. Medicinsk Biologi) Inlämning och internet-publicering Alla arbeten ska lämnas in elektroniskt, till din handledare och till: kursansvarigs Urkund-adress: Fadi.El-Homsi.ki@analys.urkund.se Alla sammanfattningar kommer att publiceras på nätet. Du måste lämna ditt medgivande att ditt namn får finnas med som författare 7

8 Gunilla Sandborgh Englund Redigeringstips! (gäller Microsoft Office Word 2003) Innehållsförteckning: För att infoga innehållsförteckning gå till Infoga välj Referens och sedan Index och förteckningar. Välj fliken Innehållsförteckning: För att detta ska fungera måste rubrikerna vara formaterade, se nedan. Om Du på ett senare stadium har gjort ändringar i dokumentet, kan man uppdatera innehållsförteckningen. Gå till Visa och välj Dispositionsläge. Bland knapparna i överkanten hittar Du Uppdatera innehållsförteckning Formatera rubriker Rullisten till vänster i verktygsfältet används för att ställa in nivån: 8

9 instruktion för exjobb-del 2 okt 07.doc Infoga tabell I Word finns färdiga tabellformat under Tabell- Infoga tabell Här kan man välja format Tabell-format bör vara enligt Enkelt 1. Bilder För att publicera bildmaterial som inte är ens eget behöver man ha tillstånd. Enklast är att skicka ett mail till förläggaren och fråga. I bildtexten ska anges varifrån bilden hämtats, och publiceras med tillstånd från Xx förlag. I samtliga fall där bilden hämtats från något annat sammanhang, ska ursprunget anges. VIKTIGT: Komprimera bilder Ett mycket vanligt problem är att infogade bilder är utrymmeskrävande, så att dokumentet blir otympligt stort. Ibland scannar man in dem, och ofta används också digitala fotografier. Tänk på att begränsa upplösningeni det skrivna arbetet till 200 dpi. Det kan man göra i bildbehandlingsprogram och också direkt i programmet Word. Exempel: Markera bilden genom att klicka på den med musen. Högerklicka och välj Formatera bild. Då får Du upp en ruta med flikar. Under fliken Bild klicka på Komprimera i nedre vänstra hörnet: 9

10 Gunilla Sandborgh Englund I nästa ruta, Under Använd på markera Alla bilder i dokumentet och under Ändra upplösning markeras Skriv ut. Under Alternativ ska båda rutorna markeras, dvs både Komprimera bilder och Ta bort beskurna områden i bilder. Avsluta med att klicka OK. SPARA ARBETET!! 10